Radio Unga Forskare Stockholm - Nätradio

Reportage och intervjuer från Radio Unga Forskare Stockholms nätradio. En del av materialet finns endast i det äldre RealAudio-formatet.

Öppet Hus 1996

1996: Unga Forskare Stockholm arrangerade på den tiden ett öppet hus varje år, där hela Stockholm bjöds in att titta på lasershower, radiostudios, reptiler, kemiprylar, stjärnskikare och spela datorspel. Följ med reportern Ylva Jarenäs på öppet Hus 1996.

När ändå Radio UFS spelade in Öppet Hus tyckte vi att det var lika bra att dela med oss av det hela. Ljudfilerna är i Real Audioformatet.

Varför gå med?

(Inspelningen är tagen från en skadat band, därav kan ljudkvalitén vara bristfällig)
Varför ska man egentligen gå med i Unga Forskare? Ronnie som på den tiden var kassör för UFS, ger sin syn. Notera att mötesadressen på Blekingegatan inte stämmer längre.

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription25 repliker · 2:52

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ja, vi sitter kvar här på Fältöversten där unga forskare har öppet hus idag och nu har jag fått tag på Ronny Andersson som är någon sorts spindel i nätet. Stämmer det?
Ja, det stämmer mycket väl det där. Ett öppet hus är ju en hjärta till vår verksamhet att nå ut och presentera oss själva för nya medlemmar.
För unga forskare är en intresseorganisation som är till för ungdomar och intresserade av naturvetenskap och teknik. Det är lika naturligt som för folk som är intresserade av fotboll att gå med i en fotbollsklubb.
Och att sådana som är intresserade av naturvetenskap så kan de gå med i en intresseorganisation för naturvetenskap.
Har du själv varit eller är ung forskare inom något område i så fall vilket?
Ja, jag känner mig fortfarande väldigt ung och man fortsätter vara ung forskare genom en ganska lång tid här i livet tror jag.
Även om våra medlemmar framförallt ligger i åldern mellan 16 och 19-20 år.
Ja, i dagsläget så är forskare studerad på Kalinska institutet och studerar biomedicin, salt och vattenbalans i kroppen.
Annars har medlemmar och unga forskare kommit in på ett socialt plan och intresserat sig för naturvetenskap.
Och sen börjar man kanske pyssla med ett litet projekt tillsammans.
Som sen kan givetvis spinna vidare på en mer avancerad nivå så att säga att man kommer in på riktig forskningsnivå.
Men annars så håller vi oss på en ganska lekmannamässig nivå inom unga forskare.
Är det några krav? Måste man vara jätteduktig, ha jättebra betyg i skolan eller vem får vara med i ensinnom unga forskare?
Ja, alla. Alla som är intresserade av hur unga forskare fungerar och tycker att naturvetenskap och teknik är någonting som intresserar.
Någon man önskar ha ett synsätt som är naturvetenskapligt och helt oberoende av vad man har för betyg.
Så det är mer i form av vad man har för intresse helt enkelt.
Finns det något ämne som inte är välkommet eller kan man forska inom precis alla områden?
Ja, inom naturvetenskap och teknik så får du hålla på inom de vassa områden.
Så det är ju vad våra domäner sträcker sig inom.
Det har ju varit ganska mycket folk som cirkulerar runt här nu på fältöversten med öppet hus för unga forskare.
Har du något begrepp om hur många som har varit här idag?
Ja, jag tittade lite försiktigt förbi datorn med antalet registrerade och sådana saker.
Och givetvis har inte alla hunnit att skriva upp sig. Jag tippade omkring en 300.
Det är meningen att det ska vara en medlemsvärvning med det här uppe till hus? Är det inte så?
Ja, både medlemsvärvning och en presentation nu. För det kan ju hända att många som har varit här, så att säga, super in i miljön, så att säga, och kommer hem och sen kommer de dyka på under forskning i ett annat sammanhang och tycker då helt plötsligt att ja, men allsinnart, det är kanske dags att gå med och bli medlem, så att säga.

Allmän förening

(Inspelningen är tagen från en skadat band, därav kan ljudkvalitén vara bristfällig)
Mikael Hooper berättar om den nystartade föreningen Lambda som är till för nytillkomna medlemmar.

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription24 repliker · 2:16

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ylva heter jag och sitter på fältöverstrand där unga forskare har öppet hus.
Och unga forskare består ju av en massa olika föreningar som håller på med till exempel datoteknik, astronomi, biologi, elektronik, fotofysik, geologi, kemi, matematik, miljö, rymdfart med mera.
Och jag sitter här med mycket hopar som har hittat på en helt ny förening som heter Lambda var det va?
Vad är det för någonting?
Ja det är en helt nystartad förening som är tänkt att kunna samla upp nya medlemmar till unga forskare.
Man kan starta föreningen Lambda tills man sen kanske hittar en förening som är mer specialinriktad på det man vill hålla på med.
Så den ska funka som någon sorts forum då där man liksom kan så ett frö och gro och börja växa?
Ja precis.
Och hur många medlemmar hade du fått ihop när det här idag?
Ja vi är uppe på 28 medlemmar bara idag.
Och idag är inte slut än så att 10 till kanske kan bli.
Ja och om man då går med i Lambda, hur ska man göra sen då?
Ja om man går med i Lambda så kommer man få utskick om alla våra aktiviteter.
Vi har medlemsmöte varje fredag på Blekingegatan 44 på Södermalm.
Och där kommer vi ha så gott som varje fredag så är det föredragen om olika områden.
Man får även utskick om de kurser och sånt som unga forskare arrangerar.
Ja så att om man känner sig lite så allmänt intresserad av unga forskare men inte riktigt vet vad man vill göra då kan man gå med i Lambda.
Eller om man har en kanonbra idé och vill träffa andra och kanske starta upp någonting då är det också bra att gå med i Lambda.
Ja det är en bra förening att starta med och medlemsavgiften är bara 20 kronor per år så att det är billigt också.
Ja det var ju verkligen inte så farligt.
Jaha, är det du som är ordförande då för Lambda?
Nej det är Ronny Andersson. Jag är vice ordförande.
Ja ni startade upp det här idag alltså. Har ni bildat styrelse och gjort allt sånt här som man ska göra när man startar föreningen?
Ja vi har bildat en styrelse här i onsdag så att det är en helt ny förening.

Herpetologerna

(Inspelningen är tagen från en skadat band, därav kan ljudkvalitén vara bristfällig)
Ödlor, ormar och andra reptiler samsades i föreningen Herpetologernas monter.

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription50 repliker · 3:08

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ja, nu har jag hamnat i ett annat spännande rum här, där det faktiskt krallar omkring ormar och lite små andra lustiga djur.
Hej, vad heter du?
Gunn.
Vad tycker du om de här ödlen här som en tjej håller på att plocka upp här? Tycker den ser söt ut?
Ja, på håll.
På håll, om man ser lite på avstånd så här.
Den är kanske en decimeter bred och så lika lång svans, ganska fläckig och verkar ganska bra fart på den.
Den krallar omkring här i handen. Får man klappa lite?
Ja.
Snälla. Ja, den verkar ganska hård, lite knåttlig liksom i skinnet.
Vad är det för sorts ödlare här?
Det är en leopardgecko.
Ja, den ser faktiskt ut som en leopard. Sen ser jag i en liten låda en bit bort här av maten då förstår jag.
Vad var det för mat de åt?
Sysor och kakelackor.
Sysor och kakelackor blir det till middag ifall man är en ödla.
Och de här sysorna, de är väl en till ett par centimeter stora med långa spröt och riktiga ben.
Och sen har vi lite små ormar här också.
Är de så här små eller kommer de att växa och bli större?
Det är ungar, de är bara fyra veckor gamla.
Det är små ormbebis här alltså. Hur stora kommer de att bli?
Ja, ungefär 1,20.
1 meter alltså, 20 centimeter långa.
Nu är de kanske, kan de vara ett par decimeter bara?
Ja, ungefär 25 centimeter.
25 centimeter. De är prickor, de krälar omkring här.
Det är en som håller på och försöker ta sig upp längs glaset.
Och så har de en gren att kräla på.
Sen är det några som simmar omkring i vattnet här också.
Du föder alltså upp både ormar och ödler?
Ja, de här majsormorna och leopoldgeckorna föder jag upp.
Är det svårt att få dem att få barn på våra breddgrader?
De trivs väl mer i varmare breddgrader?
Ja, man kan ju inte ha dem utomhus utan man får ju ha dem inomhus.
Sen måste man ju veta lite grann om hur de lever i naturen.
Ja, så försöker ni återskapa då deras naturliga miljö?
Som i ormhuset här så har de en massa gren och löv.
Det verkar ganska torrt va?
Ja, man får ju duscha lite emellanåt.
Ja, de ska ha lite fuktigt alltså.
Men inuti ödlerna här så ser det ut som det är öken.
Och det är väl kanske vad man tänker sig att ödler bor i.
Ja, de här ödlerna de bor i en ganska torrt och stenigt landskap kommer de ifrån.
Hur kommer det sig att man börjar föda upp ödler och ormar?
Ja, det är kul med ett annorlunda djur.
Sen är de ju ganska trevliga husdjur.
Är tysta och luktar inte och kräver ganska lite skött.
Så det är bara man vet hur man ska sköta dem.
Så de kräver ju lite mer kunskap än de här mer traditionella djuren.
Ja, det kanske kan vara en spännande utmaning ifall man vill prova på lite annorlunda husdjur.

Stockholms Amatörastronomer

(Inspelningen är tagen från en skadat band, därav kan ljudkvalitén vara bristfällig)
Ylva träffar Andrej Kravljaca från föreningen Stockholms Amatörastronomer. Han berättar vad de sysslar med.

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription41 repliker · 3:04

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Bredvid mig så har jag en kille som heter Andrei. Vad är det du håller på med?
Ja, jag är rätt så intresserad av astronomi och astrofysik.
Och är medlem i STAR, Stockholm Sammatt Astronomer, som är en förening.
Ni har en väldigt stor, enorm stjärnkiker som ni har ställt upp här.
Hur fungerar en sån här kiker? Ser man några stjärnor i den?
Ja, den här stora, enorma, jättedyra stjärnkikaren.
Den fungerar på så sätt att den reflekterar ljuset som kommer in.
Så kan man se det genom ett litet okular som man har där nere.
Men tyvärr kan inte vi se några stjärnor idag, för det är sådär mitt på dagen.
Så vi har fått ställa in det på ett lite propagandaaktigt sätt.
Så att när man tittar in där så ser man vår lilla broschyr där efter STAR.
Så tar man samma amatörastronomer.
Ja, det var ju bra finnigt.
Men hur är det egentligen om man ska titta på stjärnor?
Är det någon speciell tid på året som är bäst?
Ja, det är ju egentligen så att man bör ju titta då det är mörkt.
Det är ju självklart.
Men man ska helst inte titta där det finns mycket ljus.
Och vi har varit väldigt aktiva och försökt stoppa alla ljus som sprider ljus uppåt också.
Det vill vi inte ha. Vi vill ha lite mörkare områden.
Vi har ju ett teleskop mitt i stan och där ser man absolut ingenting.
Så man bör helst vara då det är mörkt någonstans mitt i naturen där det inte finns något ljus.
Någonstans ute i skogen då.
Har du någon favoritstjärna eller vad gör du för någonting när du forskar på stjärnhimmeln?
Jag försöker specialisera mig på vad som händer efter en stjärnad dörr.
Till exempel vita dvärgar, neutronskärnor och svarta hål.
Det tycker jag är väldigt intressant.
Men svarta hål, det måste vara svårt att se det på en svart stjärnhimmel.
Ja, man tittar inte på svarta hål utan man tittar med rönteskopet Hubble kan man ju se.
Men man ser ju inte det svarta hålet utan man ser gas, stoff och sådana här moln som dras in i svarta hålet.
Så på så sätt kan man upptäcka svart hål.
Du lyssnar på Radio Nya Forskare.
Över Radio Sydväst.
Star, det är en förening för alla som är intresserade på himlens hälsamheter.
Den är öppen för alla som har intresse och där kan man lära sig om diverse saker som molnöjstjärnepaneter och så vidare.
Vi träffas på måndagar på observatoriekullen.
Det är under säsongen som är ungefär likadant som skolåret, september till juni.
Säkrast mellan 19 och 20 och då håller vi lite olika grejer som föredrag, bilder, pratar om nyheter.
Vi tittar med våra teleskop som vi har flera stycken utav.
Vi tycker att det är alltid kul att ha fler medlemmar.
Vill man bli medlem så kostar det 75 kronor för folk under 26 år och 100 kronor för alla andra.

"Datafreaks"

(Inspelningen är tagen från en skadat band, därav kan ljudkvalitén vara bristfällig)
Ylva passar på att intervjua några av deltagarna på Öppet Hus 96. Här har hon hittat några grabbar i föreningen proxxi.s datorrum.

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription12 repliker · 0:42

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Nu har jag träffat ett par besökare. Hej, vad heter du?
Peter Werner.
Och din kompis heter?
Patrik Hinnilund.
Och jag hörde ni stå och snacka det här med en annan unga forskare att ni är sådana här riktiga datafreaks.
Ja, det stämmer då på sätt och vis.
På vilket sätt då?
Ja, vi är väl datafreaks, men hur får man säga?
Ja, jag programmerar ju mest. Peter är mer inne på det här med spel, kanske nätverk, grafik.
Ja, jag hörde att ni pratade någonting om problemet med sådana här hacker som tar sig in i system och där de inte får vara.
Är det någon bra lösning på det hör jag?
Ja.

För att ladda ner till din dator istället för att bara lyssna, högerklickar du på nedladdningslänken och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.