← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Vatten

Robert Broberg förkunnade att "Stan är full av vatten". Faktum är att det är du med! Varför är just vatten källan till liv? Vad gör egentligen vattnet för nytta förutom drinkmixer?

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds i Juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription99 repliker · 5:25

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Den här gången tänkte vi prata om vatten som är ett mycket fascinerande ämne.

  2. Framförallt att vi består ju till största delen av vatten.

  3. Vad har vi för nytta av det egentligen?

  4. Ja, det är ju lösningsmedel.

  5. Lösningsmedel?

  6. Ja, på samma sätt som ammoniak eller alkohol och många andra saker.

  7. Det låter ju inte särskilt trevligt egentligen.

  8. Nej, de flesta av de här lösningsmedel är ju ganska ohälsosamma för oss.

  9. Men det är ju så att vi behöver lösningsmedel för att fungera.

  10. Molekyler och atomer måste ju kunna flyttas runt i kroppen.

  11. Ja, det stämmer. Så här kommer det ut till alla celler och så vidare.

  12. Men hur kommer det sig att det är just vatten som är så bra för det för oss?

  13. Ja, det finns ju flera skäl.

  14. Men till att börja med så kan man ju tänka på hur vattenmolekylen ser ut.

  15. Det är ju en syratom och två vätatomer som sitter på den.

  16. Ungefär som musipigöron.

  17. Men nu är det så att vätatomerna, den halvan av molekylen, blir lite positivt laddad.

  18. Och syratomsänden blir lite negativ.

  19. Och det här gör ju då att den kommer att rikta in sig mot andra laddningar i sin omgivning.

  20. Till exempel molekyler som har laddningar på sin yta.

  21. Och det här gör ju då att den atom som är laddad i lösningen, den kommer att omgissa av en liten bur med vatten som bär den med sig.

  22. De hakar i andra ämnen alltså.

  23. Och detsamma gäller ju de flesta andra molekyler då.

  24. Har den en polär laddning som man säger, alltså den har så att säga en riktning, så kan vattnet gripa tag i den och det blir lätt att transportera.

  25. Vad finns det för andra polära ämnen då som...

  26. Ja, alkohol är ju ett annat bra exempel.

  27. Den har ju då en ände som är polär just genom att den liknar vatten.

  28. Därför också alkohol löser sig så bra i vatten.

  29. Man säger ju att lika löser lika.

  30. Men varför kan det inte vara så att vi hade alkohol istället för vatten i kroppen?

  31. Ja, det vore ju en intressant möjlighet.

  32. Men det finns ett rent praktiskt skäl.

  33. Och det är att vatten är så himla vanligt förekommande.

  34. Det är ju nämligen så att vätet, det är det vanligaste ämnet i universum.

  35. Och syre kommer ganska högt upp på listan också.

  36. Så att det är lätt att bilda vatten.

  37. Alkohol däremot, det involverar ju två kolatomer och dessutom sex stycken vätatomer.

  38. Det är lite kravigare.

  39. Ja, helt enkelt.

  40. Så att det är inte lika vanligt.

  41. Visst finns det alkohol ute i rymden, men det är inte så vanligt.

  42. Och det är inte lika stabilt heller.

  43. Nej, men okej.

  44. Sen är väl en sak också som är fascinerande med vatten.

  45. Och det är väl densiteten.

  46. Vad som händer när det fryser och när det blir varmt.

  47. Är det inte så att livet i våra sjöar blir rätt beroende av det?

  48. Oh ja, densitet, det vill säga täthet.

  49. Det är ju då hur tungt en viss volym vatten blir.

  50. Och det märkliga är då att när man kyler vatten så blir det ju tätare.

  51. Man kan säga att molekylerna när de dansar runt så dansar de långsammare.

  52. Då kan man packa mer på ett litet område.

  53. Ända ner till ungefär fyra grader.

  54. Sen blir det lite lättare.

  55. Och när man sedan fryser vatten så minskar densiteten ytterligare.

  56. Vilket gör att is flyter.

  57. Är inte det här beror på också syresättningen i sjöar?

  58. Att det blir en cirkulation?

  59. Delvis det, fast det beror också mycket på vind och sånt.

  60. Men det intressanta här med isen.

  61. Det är ju det att om is inte flöt utan sjönk till botten.

  62. Vad skulle då hända i polarhaven?

  63. Vi skulle nog inte ha särskilt mycket liv där, nej.

  64. Nej, för isflaken skulle ju ta och sjunka till botten.

  65. Och sen skulle ny is bildas på topp.

  66. Och den skulle också sjunka ner.

  67. Och till sist skulle det vara totalt genomfruset.

  68. Och det här skulle ju inträffa om vi hade haft ammoniakav till exempel.

  69. Så att vattnets lustiga egenskaper med tätheten gör att det fungerar bra.

  70. Och det här beror ju just på den här musypig-formen.

  71. Molekylerna ställer in sig, riktar sig mot varandra.

  72. Man får en tredimensionell struktur i isen som är ganska luftig.

  73. Det finns mycket hålrum i en massivt isblock.

  74. Även om man kanske inte tror det.

  75. Nu hörde jag en diskussion vid ett tillfälle angående temperaturen med vatten.

  76. Det är lite speciellt där också.

  77. Jag kommer inte ihåg riktigt vad det var de pratade om.

  78. Men du kanske vet närmare.

  79. Ja det är ju så att vatten är ju lite unikt genom att det har en ganska brett område där det är en vätska.

  80. Man har inte så stor nytta av att ha någon gas i blodomloppet.

  81. Och fasta ämnen transporterar inte speciellt väl.

  82. Men vatten är flytande genom över 100 grader temperaturomfång.

  83. Och det betyder mer än dess närmsta släktingar.

  84. Och de flesta släktingarna är antingen gaser vid våra temperaturer.

  85. Som till exempel ammoniakometan.

  86. Och naturligtvis liv baserat på ammoniakometan.

  87. Om det skulle existera skulle det behöva existera vid låga temperaturer.

  88. Och då skulle det bli ganska långsamt.

  89. Eller så är det då fasta ämnen.

  90. Men det är ju inte heller speciellt effektivt för livsformer.

  91. Är det inte så att vi skulle inte ha det väder vi har heller utan vatten?

  92. Nej, vattnets många unika egenskaper gör ju det att vi har ett så pass komplicerat väder som vi har.

  93. Det ingriper så att säga med luftcirkulationen.

  94. Genom att avdunstning och kondensation frigör och tar upp mycket energi.

  95. Vilket ju påverkar då atmosfärs dynamik.

  96. Skapar molns vilket i sin tur komplicerar det hela.

  97. Vädret skulle nog vara mycket enklare utan vatten.

  98. Men sammanfattat så är vatten en mycket fascinerande vätska.

  99. Så nästa gång ni går och tar ett bad njuta av den mest fascinerande vätska som existerar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad gjorde Turing?

Turingtestet och turingmaskinen är två upptäckter som bär sin skapares namn : Allan Turing. Även många år efter hans död är hans upptäckter fortfarande källa till förundran.

Medverkande: Mikael Johansson och Jenny Mångs
Föredraget handlar om diverse och sänds i Juni 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription50 repliker · 4:58

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Idag ska vi tala om Alan Turing.

  2. Vem är det?

  3. Turing. Född 1912 i Indien.

  4. Jag menar, vad gör han för någonting?

  5. Ingenting. Han är död.

  6. Okej. Vad gjorde han för någonting?

  7. Han beskrev Turing-maskinen.

  8. Vänta, vänta. Det ska vi göra allvarligt kanske.

  9. Turing-maskinen, vad är det för någonting?

  10. Turing-maskinen är Alan Turings beskrivning på en generell dator.

  11. Det är någonting som kan löpa ut med en lång rad med siffror och göra vissa rudimentära operationer på de här siffrorna.

  12. Så det var han som startade förutsättningarna för våra datorer idag helt enkelt?

  13. Han definierade upp dem. Han visade att en sån här Turing-maskin kunde simulera varje datatyp som kunde tänkas.

  14. Intressant. Vad gjorde han mer?

  15. I och med den här Turing-maskinen så kom han in på någonting som kallas för The Halting Problem.

  16. Och det är den frågan att om man har en Turing-maskin som är satt på att lösa en viss uppgift,

  17. kan man då utifrån beskrivningen av Turing-maskinen avgöra om den någonsin kommer få ett svar på den frågan man har ställt den?

  18. Okej. Någonting mer?

  19. Ja, han grundade Turing-testet. Det som allmänt anses vara det mest träffsäkra testet för om man har uppnått artificiell intelligens eller inte.

  20. Vänta nu, artificiell intelligens på den tiden redan?

  21. Den tiden då, strax efter andra världskriget. 40-50-tal.

  22. Ja, det är ju inte så otroligt, nej.

  23. Och Turing-testet, eller som Alan själv kallade det, The Imitation Game.

  24. Det går ut på att en domare av något slag kommunicerar med två stycken personer över ren textöverföring,

  25. så att man inte kan lyssna på röst eller titta på handstil, utan man får upp en text på en bildskärm.

  26. Och med hjälp av att kommunicera med dessa båda ska han avgöra vem av dem som är en dator och vem av dem som är en människa.

  27. Funkade det bra?

  28. Ja, hittills anser man att man inte har lyckats uppnå dataprogram så pass skickliga att de lurar alla människor.

  29. Men man kan ju nämna till exempel PERI, ett program som av flertalet psykiatriker klassifierats som paranoid-schizofreniker och inte som dataprogram.

  30. Ja, det är nog rätt bra, ja. Någonting mer?

  31. Du vet, jag känner ju inte någonting om honom egentligen så det är du som får berätta.

  32. Ja, vi har ju också, han har arbetat en hel del med biologi också.

  33. Han är känd för den så kallade Turing-instabiliteten.

  34. En Turing-ord? Ja, vad är det för någonting?

  35. Det handlar om om man har en mängd celler som i ursprungsstadiet allihopa är precis likadana.

  36. Och sedan börjar de spontant skicka ut signalämnen åt alla möjliga håll och kanter.

  37. Så visar det Turing på en effekt som gör att de här kan specialisera sig utifrån de här signalämnena.

  38. Och till exempel som färgämnesceller i en tigerpäls blir orangea eller svarta.

  39. Och med hjälp av olika regler för hur de reagerar på varandras signalämnen så kan man förklara de flesta mönster som uppträder i naturen.

  40. Tigerns och ceblands ränder, leopardens och geopardens fläckar, giraffens fläckar, snäckskals, trekantsmönster och ränder.

  41. Fascinerande.

  42. Han verkar ha varit en relativ avkonstnär eller? Han kunde en hel del.

  43. Ja, och under andra världskriget också bör nästan nämnas arbetaren för militären.

  44. Han tog över från ett polskt gäng och fortsatte arbeta på att knäcka tyskarnas krypteringsalgoritmer.

  45. Och för att därmed kunna hjälpa brittiska militären att få reda på vad tyskarna sände i sin radiotrafik.

  46. De lyckades med det riktigt bra och lyckades få ner tiden de mövde på sig för att knäcka kodmeddelanden så pass mycket att britterna mot slutet av kriget hade full koll på var tyskarna.

  47. Tyskare och U-båtar befann sig egentligen.

  48. Och lyckades även hålla sig så pass snabba så pass mycket i form att de kunde uppdatera sina metoder när tyskarna bytte kodnyckel.

  49. Han verkar ha haft ett väldigt fascinerande liv. Vad gjorde han sen?

  50. Han dog.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Supraledare

Supraledare och supraledning är en teknologi som kanske kan lösa ett enormt problem i elläran : hur man för över elektricitet utan motstånd. Supraledare saknar motstånd och låter den elektriska energin passera obehindrat.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om teknik och sänds den 20 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:36
Transkription30 repliker · 2:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Superledning.

  2. Elektriskt motstånd förekommer i nästan alla material.

  3. Det innebär att när man sänder en elektrisk ström genom dem så kommer en hel del av energin att försvinna i form av värme.

  4. Men i vissa material inträffar inte det. De är superledare.

  5. De leder ström utan att energi går förlorad.

  6. Det här är naturligtvis lite märkligt men det började en gång i tiden när man experimenterade med kylning.

  7. I början av 1900-talet hade man utvecklat metoder att kyla material till väldigt låga temperaturer.

  8. Bara några grader över absoluta nollpunkten.

  9. Heike Onnes utvecklade metod 1908 att skapa flytande helium.

  10. Det här använde han för att mäta ledningsförmågan i metaller vid olika temperaturer.

  11. Anledningen var att man diskuterade om den borde öka, minska eller vara konstant när det blir kallt.

  12. Vissa teorier menade att det borde ske på ett eller annat sätt men man visste inte säkert vad som hände.

  13. Han provade med ett par olika metaller och en del av dem uppförde sig vettigt.

  14. Men helt plötsligt hände något väldigt konstigt när han kydde ner kvicksilver.

  15. Vid en viss temperatur, fyra grader över absoluta nollpunkten, försvann motståndet helt och hållet.

  16. Han fick Nobelpriset i fysik 1913 för den här upptäckten.

  17. Senare har man hittat många andra metaller som just blir superledande vid tillräckligt låga temperaturer.

  18. Till exempel 10, 3,7 grader över absoluta nollpunkten och bly 7,6 grader.

  19. En ström i ett superledande material kan fortsätta hur länge som helst.

  20. Det släpper inte heller genom magnetism vilket leder till en effekt som kallas för Meissner-effekten.

  21. Om man lägger en magnet över en platta av superledande material så börjar magneten sväva.

  22. Den hålls upp av sitt eget magnetfält.

  23. Teorin bakom varför material blir superledare är fortfarande lite oklar.

  24. 1957 utvecklades en teori som baseras på vad man kallar koperpar.

  25. Det innebär att man antar att två elektroner kan bilda ett stafettpar som bollar energi mellan sig när de rör sig genom kristallstrukturen.

  26. Det här visade sig vara ganska framgångsrikt för att förklara mycket av superledning.

  27. Men det klarade inte av att förklara nya högtemperatur superledarna man upptäckt.

  28. Det är nämligen så att 1986 upptäckte man vissa keramiska material som blev superledare långt över de temperaturer man tidigare sett.

  29. Man vet fortfarande inte om det är möjligt att uppnå superledning vid rumstemperatur men jakten fortgår.

  30. Det är kanske möjligt att inom några år så sitter vi med superledande ledningar i våra väggar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Polymerer

Långa kolkedjor är extremt viktiga för tillverkning av många material. Diamanten är en av de mest hållbara kolstrukturer som finns. Är det inte märkligt hur en slipad diamant skimrar, jämfört med en bit kol?

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription97 repliker · 5:44

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Polymerer är något som är oerhört viktigt och finns överallt omkring oss.

  2. Men vad är polymerer?

  3. Jo, det är när små molekyler av samma sort eller flera olika sorter, man kallar dem för monomerer, binder ihop sig till långa kedjor eller grenverk.

  4. Då kallar man dem för polymerer. Poly kommer från grekiska och betyder många.

  5. Och mono borde då vara en?

  6. Just det. Och då kan man ju undra, vad blir det för effekt av dessa väldigt stora molekyler?

  7. Jo, de får i allmänhet intressanta mekaniska egenskaper och vi känner också till dem i vårt vardagsliv som plaster, trä, cellulosat och trä ger dess styrka.

  8. Och även proteinerna i våra kroppar är polymerer.

  9. Jaha.

  10. Man kan väl säga som så att polymererna är en smart lösning på hur man ska bygga upp komplexa strukturer.

  11. Livsformer behöver bara ha ett fåtal aminosyror, 20 stycken ungefär då när det gäller människor och högre livsformer.

  12. Och sen binder man ihop dem till proteiner.

  13. Man har en ryggrad så att säga där de binds samman som är likadan för alla aminosyror.

  14. Och sen på den sitter andra kemiska grupper som ger proteinet just de egenskaper det här proteinet behöver ha.

  15. Lite grann som Lego kanske?

  16. Det kan man säga.

  17. Dessutom så kan man ju binda ihop sockerarter på ett liknande sätt.

  18. Då får man polysaccharider, även känd som stärkelser.

  19. Jaha. Var hittar man dem bortsett från i mjöl?

  20. Ja, den mest kända polysacchariden är ju egentligen cellulosa.

  21. Det som ger trädets styrka.

  22. Finns inte det i papper också?

  23. Just det. Papper är egentligen trä man har malt ner så att man har fått fiber utav cellulosa som då bildar en struktur.

  24. Det intressanta med polymererna är ju då att de är ofta långa kedjor.

  25. Och de här kedjorna trasslar lätt ihop sig med varandra.

  26. Och då kan man få ganska starka material.

  27. De kan också lägga sig sida vid sida och bli lite kristallina.

  28. Vilket innebär?

  29. Det innebär att de har en regelbundet struktur.

  30. Och kristallinska material, de är almhet ganska hårda.

  31. Men de blir också lätt spröda.

  32. Utsätt man för stor kraft så bryts de sönder.

  33. Medan däremot ett amorft trassel där det inte finns någon ordning.

  34. Där är det långa kedjor som nystar ihop sig till en väv.

  35. Ja, de blir sega.

  36. Vad betyder amorft?

  37. Det är alltså utan form.

  38. Det finns ganska många material som saknar en regelbundet struktur.

  39. Till exempel glaser.

  40. Men även många plaster vi använder i amorfa.

  41. Till exempel?

  42. Ja, polyetenplast är ju ett typiskt exempel.

  43. Den består av långa kedjor av polyeten som uppstår när man tar etenmolekyler och låter dem binda ihop sig till en enda lång kedja.

  44. Den nystar sedan ihop sig till en massa som får de här egenskaperna som passar för polyetenplasten.

  45. Finns det några fler olika polymerer?

  46. Det finns många.

  47. Proteinerna som sagt var, det finns ju specialfall där som till exempel silke.

  48. Silke är ett polymer?

  49. Just det. Det är ett protein som avsöndras utav silkeslarverna.

  50. Och även spindlar producerar ju sin form av silke som är oerhört starkt.

  51. Just genom att det innehåller både kristallinska och amorfa segment.

  52. Jaha.

  53. Sen så kan man ju då göra konstgjorda polymerer på olika sätt.

  54. Finessen är att genom att reglera hur många monomerer som binds ihop till en kedja så kan man ju bestämma egenskaperna.

  55. Ja.

  56. Dessutom så kan man lägga på sidokedjor vilket ger ytterligare egenskaper.

  57. För att de hakar i varandra?

  58. Mm.

  59. En möjlighet är ju att istället för att det blir en lång kedja så får man ett helt nätverk.

  60. Och då kan man till exempel få fram geler som då tar och håller inne vatten.

  61. Eller en starkt korslänkade polymerer vilket gör att de blir ganska temperaturbestända.

  62. De kan inte smälta.

  63. Vad händer med dem om man värmer dem då?

  64. Ja.

  65. Värmer man tillräckligt mycket så bryts ju molekylerna sönder och de går sönder.

  66. Så att det här är problem då när man ska återvinna dem.

  67. Den första typen av sådant polymer man gjorde det var ju när man började vulkanisera naturgummi.

  68. Naturgummi är långa kedjor av en typ av polymer.

  69. Men när man tillsätter svavel så bildar svavelet korslänkar och man får en stor stel men elastisk struktur.

  70. Det är det man har i bildäck va?

  71. Mm.

  72. Det stämmer.

  73. Det blir ju därigenom mer slitstarkt.

  74. Dessutom så kan man ju hålla på och laborera med olika typer av monomerer för att få olika typer av grening.

  75. Man har till exempel framställt vad man kallar dendromerer.

  76. Vad är det?

  77. Ja det kommer från grekens dendros, träd.

  78. De grenar ut sin trädstruktur så det blir en bolle som har väldigt stor yta.

  79. Jaha.

  80. Och det här kan man naturligtvis göra intressanta saker med.

  81. De kan till exempel hålla uppe syratomen rätt bra.

  82. Så man funderar på att använda dem till konstgjort blod.

  83. En annan grupp polymerer som har intressanta egenskaper det är silikonerna.

  84. Är det också polymerer?

  85. Det stämmer.

  86. De flesta polymerer man talar om brukar ju vara baserade på kol.

  87. Eftersom kol gärna bildar långa kedjor och strukturer.

  88. Men silikoner är baserat istället på kisel och syre.

  89. De ligger omlåt.

  90. Först en kiselatom, bunden med en syratom till nästa kiselatom och så vidare.

  91. De är helt oorganiska och eftersom de här bindningarna mellan kisel och syre kan så att säga stämma.

  92. Saxen smula så kan de bli väldigt elastiska.

  93. Och genom att bestämma strukturen kan man också göra så att det fungerar alltifrån smörjmedel till tätningsmaterial.

  94. Oj, många olika användningsområden.

  95. Oj ja, när polymerer är en enkel idé som kan användas det oerhört mycket.

  96. Man kan ju variera de mer oändliga.

  97. Vilket också man ser i plastindustrin eller våra celler.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad är kol?

Detta är det längre föredraget om kol. Kol är ett av de mest betydelsefulla grundämnena i vårt liv. I en människa finns kol nog för att tillverka 9000 (!) blyertspennor. Kol finns i många former och är en mycket viktig del i bland annat plaster.

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription91 repliker · 5:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Om man skulle göra en tio i topplista över de grundämnen som är viktiga för oss så kommer nog kolet i varje fall på första plats.

  2. Men varför det?

  3. Jo, det är oerhört viktigt för oss. Dels genom sin kemi.

  4. Den organiska kemina är ju egentligen kolföreningars kemi och vi är uppbyggda organiska föreningar.

  5. Men dessutom så är det oerhört användbart. Många av dess aggregationstillstånder är väldigt viktiga för oss.

  6. Vilka är dess aggregationstillstånd egentligen?

  7. Ett aggregationstillstånd är alltså en speciell form av ett visst ämne.

  8. Och kol har tre som är mest kända. Och det är diamant, grafit och fullerener.

  9. Okej, diamant. Vad är det för något?

  10. Ja, de flesta har ju sett bilder på gnistrande diamantringar och tänker på det i första hand.

  11. Men egentligen så kan diamanter vara ganska oansenliga.

  12. När man talar ibland om industridiamanter, det är sådana diamanter som inte är tillräckligt vackra för att använda smyckesindustrin.

  13. Det är en kristallinsk form av kol.

  14. Det vill säga kolatomer. De kan binda fyra andra kolatomer.

  15. Och då sätter de sitt regelbundet tredimensionellt mönster där de binder varandra.

  16. Det här är en oerhört stark bindning så diamant blir oerhört hårt.

  17. Vad kan man hålla det till då?

  18. Ja, hårdheten gör ju som sagt att man kan använda det till exempel till borrar.

  19. Och även diamantbeläggningar har ju fått stor användning.

  20. Man har kommit på att om man tar metangas som är kol med vätatomer på och så hettar man upp den till exempel med en laser över en yta så avsätts diamant på ytan.

  21. Och det här gör ju att man får en ytbehandling som inte spricker i lättaste laget.

  22. Vad brukar man använda det till?

  23. Ja, en möjlighet är ju glasögon men man har också provat då för specialverktyg och liknande.

  24. Ja, okej.

  25. Sen för att övergå till grafit som var den andra aggregationsformen.

  26. Vad är det för något?

  27. Det är samma sak egentligen. Det är kol men det är organiserat lite annorlunda.

  28. I det här fallet så är kolet organiserat i plan som ligger över varandra.

  29. Och de här planen kan glida.

  30. Det gör att grafit blir väldigt mjukt material.

  31. Så att det blir glider av rätt så lätt och fastnar.

  32. Just det. Det är därför man använder sig av det i blyertspennor.

  33. Vad kan man lera om det i?

  34. Ja, man använder det till exempel i kolstavar i många batterier.

  35. Det är ju nämligen en elektrisk ledare.

  36. Så det leder då i elektriciteten?

  37. Ja, det fungerar ganska bra för det.

  38. Det är ju inte någon lika bra ledare som metall men det är tillräckligt bra ledare för att använda i batterier.

  39. Dessutom kan man använda det för att skapa ljusbågar.

  40. Då man låter till exempel grafitstavar.

  41. Man lägger en kraftig ström över dem vilket gör att kolatomer förångas ifrån dem och man får en väldigt hög temperatur.

  42. Ja, okej.

  43. Sen fullerener som är en tredje formad.

  44. Vad är det för något då?

  45. De är relativt nyupptäckta och det är små bollar av kol kan man säga.

  46. Den mest kända är C60 och den består av 60 kolatomer som sitter i ett mönster av sex kanter och fem kanter.

  47. Ungefär som på en fotboll och bildar då ett litet ihåligt klot.

  48. Men vad kan det vara bra till egentligen?

  49. Ja, det vet man ännu inte.

  50. Det är nämligen något som är under snabb utveckling.

  51. För lirenerna har en del roliga egenskaper.

  52. Man kan till exempel fånga upp andra molekyler och atomer inuti den här bollen.

  53. Och det finns naturligtvis större strukturer som kan bli långa stavar där man kan tänka sig att locka in många atomer.

  54. Och vad bra med att ha atomer i de här då?

  55. Ja, det finns många idéer.

  56. Alltifrån använda det som datorminnen till att man kan stoppa in mediciner och föra in dem i kroppen på ett enklare sätt.

  57. Ja, okej.

  58. Men inom medicin kan man ju inte använda kol på något annat sätt då?

  59. Jo, det finns andra användningsområden.

  60. En grej är ju aktivt kol.

  61. Och det är?

  62. Det är kol som är amorft, det vill säga utan ordning.

  63. Man har hettat upp den så att det blir korn med en oerhört stor aria.

  64. Vad ska det vara bra till?

  65. Jo, molekyler fastnar ju på ytor.

  66. Och eftersom den här har så jävla mycket yta så fastnar många molekyler.

  67. Så genom att tillsätta aktivt kol till exempel till magsäcken när man har ätit något giftigt.

  68. Så tar den upp mycket av giftet och binder det och därigenom kan det inte göra så mycket skada.

  69. Det låter ju jättebra.

  70. Man använder till ganska mycket rening.

  71. Överhuvudtaget, ämnen som har stor yta aria, de har ju då fina upptagningsegenskaper och kan användas som katalysatorer för många reaktioner.

  72. Okej.

  73. Men kolatomer, de kan ju också bilda komplexa molekyler.

  74. Oh ja.

  75. De här ämnen vi har talat om tidigare har ju börjat stå utav rent kol.

  76. Men om man låter kol vinda sig med andra atomer så kan man få godtyckligt komplexa strukturer.

  77. Man kan få långa kedjor av kolatomer.

  78. Man kan få det att grena ut sig.

  79. Man kan skapa cykla olika slag.

  80. Så det binder sig väldigt lätt då?

  81. Ja, det gör det. Kol-kolbindningen är ju betydligt starkare än till exempel kisel-kiselbindningen.

  82. Och det är därför som kolkemi är så mycket rikare än till exempel kiselkemi.

  83. Okej. Jag har ju hört att man kan använda kol till till exempel superledning.

  84. Ja, det är lite hypotetiskt än så länge.

  85. Det är fullerenerna.

  86. Om man tar fulleren C60 och tillsätter då natrium så kan det bilda en sorts kristallstruktur som har visat sig vara superledande vid hyfsat höga temperaturer.

  87. Fortfarande väldigt kallt men betydligt högre än vad man väntar sig.

  88. Så kanske kommer vi ändå ha superledare baserad på kol också.

  89. Det låter ju bra.

  90. Åja, nej. Kol är mycket användbart ämne.

  91. Utan det så satt vi inte här.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad är kol?

Detta är det kortare föredraget om kol. Kol är ett av de mest betydelsefulla grundämnena i vårt liv. I en människa finns kol nog för att tillverka 9000 (!) blyertspennor. Kol finns i många former och är en mycket viktig del i bland annat plaster.

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om kemi och sänds den 13 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:55
Transkription47 repliker · 2:55

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Om man ska göra upp en tio i topplista över de grundämnen som är viktiga för oss så kommer nog kolet på högsta platsen.

  2. Jo, men hur då egentligen?

  3. Jo, utan kol så skulle vi ju inte ha den organiska kemi vi är uppbyggda på.

  4. Och dessutom så har det många viktiga roller inom till exempel industri och vetenskap och även många intressanta egenskaper.

  5. Jo, kol har ju flera aggregationsformer. Till exempel diamant, grafit och fullerener.

  6. Och diamant använder man då inom industrin, eller hur?

  7. Just det, det är det hårdaste kända materialet som förkommer naturligt.

  8. Och det är ju väldigt användbart till exempel att borra med.

  9. Då använder man små industridiamanter, inte de här gnistrande sakerna man sätter i ringar.

  10. Jo, och grafit, vad använder man det till egentligen?

  11. Ja, den vanligaste användningsområdet det är ju egentligen blyertspennor.

  12. Åtminstone har det varit så tidigare.

  13. Det är nämligen så att i diamant så sitter kolen i en tredimensionell struktur så alla kolatomer binder

  14. till fyra andra kolatomer.

  15. Och det inte finns någon speciell riktning.

  16. Det är därför det är väldigt hårt.

  17. Men i grafit, där binder de ihop sig till stora plan.

  18. Och de här planen kan glida över varandra.

  19. Så att det då fastnar lätt på pappret då, eller?

  20. Just det.

  21. Så att grafit är ett ganska mjukt ämne.

  22. Men fullerener, det har jag inte fattat.

  23. Hur, vad kan man använda det till?

  24. Ja, det finns än så länge inte så många användsområden.

  25. De är relativt nyupptäckta.

  26. Fullerenmolekylerna, det är små bollar av kol.

  27. Den mest kända, det är den man kallar för C60, och den har samma utseende ungefär som en fotboll.

  28. 60 kolatomer som bildar en liten bur.

  29. Kan man använda det här till någonting?

  30. Ja, man har upptäckt att till exempel kan det fånga upp atomer inuti sig, så de ligger där som i en sorts korg.

  31. Och det här kanske kan vara användbart då för att överföra mediciner då in i kroppen, eller kanske som smörjmedel.

  32. Ja, men i medicin kan man också använda aktivt kol.

  33. Oh ja, det är ju en annan aggregationsform kan man säga.

  34. Det är amorft kol.

  35. Det har inte fått bilda någon kristallstruktur, så atomerna ligger hullen om buller.

  36. Det ger en väldigt, väldigt stor yta area.

  37. Okej, man kan väl även få komplexa molekyler med kolatomer?

  38. Ja, det stämmer.

  39. Det är ju nämligen så att kol kan binda till fyra andra atomer.

  40. Och det gör att det lätt blir ett molekyl som kan grena ut sig åt alla håll och kanter, och binda in andra atomer.

  41. Och därför så blir det också ganska mycket möjliga kemikalier.

  42. Bland oorganisk kemi så känner man visserligen till tusentals föreningar, men i organisk kemi så är det hundratusentals möjliga kemikalier.

  43. Så det är väldigt lätt för att bilda sig då.

  44. Just det. Och bindning mellan två kolatomer är ju ganska stark.

  45. Det är därför som diamant till exempel är så hållbart.

  46. Men det intressanta är ju också det att det är vanligt förekommande och betydligt mer stabilare än till exempel kisel-kiselbindningar.

  47. så det är förmodligen därför vi sitter här och har en kolbaserad ämnesomsättning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundvatten

Under marken finns det vatten vi hämtar upp för att dricka. Hur kommer det dit? Framförallt vad är det bra för.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 06 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:22
Transkription33 repliker · 2:21

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Grundvatten.

  2. Vad är egentligen grundvatten för något?

  3. Hur hamnar det där nere i marken?

  4. Anledningen är egentligen den hydrologiska cykeln som man får lära sig om i småskolan.

  5. Vatten avdunstar från till exempel hav och sjöar, kommer upp i atmosfären, bildar moln och regnar ner.

  6. Men det visar sig att det mesta kommer inte ner till haven i form av floder.

  7. Utan ganska mycket rör sig också under jorden.

  8. Och det här är grundvattnet.

  9. Man kan säga att marken kan delas in i mättad och omättad.

  10. Omättad mark kan ta upp mer vatten.

  11. Och där hittar man till exempel ytskikten.

  12. Men längre ner blir det mer vatten och då får man mättad mark.

  13. Och här finns grundvattnet som sakta sipprar framåt.

  14. Det är en ganska långsam hastighet i jämförelse med vad som sker i floder och bäckar.

  15. Bara ett par centimeter om dagen.

  16. Men det är enorma vattenmassor som är i rörelse.

  17. Cirka 70-90% av det regn som kommer ner hamnar i marken.

  18. Resten rinner bort och det mesta avdunstas och sedan tas upp av växter.

  19. Växterna spelar överhuvudtaget en ganska stor roll i regleringen av grundvattnet.

  20. Sedan det väl sipprat ner så rör det sig mellan partiklar.

  21. Det är alltså inte fråga om underjordiska floder och sjöar som man kanske kunde tro.

  22. Det rör sig drivet av tyngdkraften och neråt men också av genomsläppligheten i olika lager.

  23. Det här kan leda till att grundvatten sipprar ner mellan två ogenomsläppliga lager och hamnar under högt tryck.

  24. Borrar man ner ett hål eller blir en spricka upp därifrån kommer därför vatten med högt tryck att röra sig uppåt.

  25. Det blir en artesisk källa som man kallar det.

  26. Dessutom, det här vattnet renas naturligtvis genom sitt sipprande så det blir av med många föroreningar.

  27. Samtidigt löser det upp mineraler och tar med sig dem.

  28. Bland annat olika kalkföreningar vilket ställer till med förtret i vanliga rörsystem.

  29. Producerar vackra formationer i olika grottor.

  30. Dessutom kan man använda det till mineralvatten.

  31. Det är egentligen grundvatten som har fått välsmakande mineraler.

  32. Det är vanligtvis då natrium, kalium och magnesium men även en del andra joner som till exempel små mängder fosfater och sulfater.

  33. Vissa källor skröt till och med tidigare om att de hade extra mycket radon och radium i vattnet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.