← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Erdörs tal

Ska vi leka en lek? Ge dig själv talet 0 och dina vänner talet 1. Ge deras vänner talet 2 och öka talet för varje lager av vännernas vänner. Vilket tal kommer då statsministern ha? Erdörs tal är en lek med matematiken, men har ett seriöst användningsområde inom felsökning av saker.

Medverkande: Mikael Johansson och Anders Sandberg
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 4:31
Transkription42 repliker · 4:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. När matematiker inte ägnar sig åt att omvandla kaffe till matematiska teoren, vad kan de tänkas roa sig med då?

  2. Ja, en del ägnar sig åt att försöka ta reda på sitt eget erdörstal.

  3. Vad är det för något?

  4. Det konstrueras utifrån den ungerska matematikern Erders, som är speciell i och med att han publicerat lite över tusen artiklar och samarbetat med över 500 matematiker.

  5. Hur räknar jag ut mitt erdörstal?

  6. Man börjar hos Erders själv och han har talet 0.

  7. Varje person som har publicerat en artikel med honom har talet 1.

  8. Och på så sätt så får man, när man publicerar tillsammans med någon som har ett erdörstal, ett eget erdörstal som är 1 högre.

  9. Jaha, det är lite som den här leken man ägnar sig åt i Amerika.

  10. Four degrees of separation from Kevin Bacon.

  11. Där man tittar då på filmstjärnor och ser hur många steg man kan göra genom filmer till skådespelaren Kevin Bacon.

  12. Ja, precis. Och på samma sätt som matematikerna kliver runt genom artiklar som de publicerar tillsammans så kliver skådespelarna runt med filmer de spelar tillsammans.

  13. Och vi skulle kunna hitta på Radiounga forskartal då?

  14. Ja, om vi börjar med vår producent Erik Salitis och ger honom 0 så får vi som sitter här och pratar i samma radioprogram, talet 1.

  15. Och de som vi är med i radioprogram hos talet 2 och så vidare.

  16. Ja, precis.

  17. Men hur är det nu med erdörstalen? De flesta matematiker måste väl ha oerhört höga erdörstal?

  18. Egentligen inte. I och med att erdörs själv publicerar med väldigt många.

  19. Och att de som publicerar med erdörs i sin tur är väldigt flitiga samarbetare så får nästan alla de matematiker som publiceras i den amerikanska statusstidsskriften Mathematical Review plats på erdörstal som mest 15.

  20. Oj då. Och medelmatematiken då?

  21. Ligger på mellan 3 och 4.

  22. Intressant. Och när det gäller filmstjärnorna så är det ju samma sak där. Det är relativt få filmstjärnor som är mer än fyra steg från Kevin Bacon.

  23. Det här verkar ju vara en ganska återkommande fenomen när det gäller sociala nätverk.

  24. Man känner visserligen sina vänners vänner ganska ofta, men man har ett par kontakter längre bort.

  25. Och det gör att de här kontaktnäten sprider snabbt ut sig.

  26. Och knyter sig ihop med varandra via att någon råkar känna någon i en annan.

  27. Mm. Det intressanta med de här nätverken är att de påminner mycket om ett fält som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, nämligen småvärdarnätverk.

  28. Vad är det för något?

  29. Jo, idén är att om man har en massa punkter som man förbinder med linjer och det är en slumpmässigt kopplat så är det inte så konstigt att två punkter, man kan nästan alltid hitta någon väg mellan dem som inte är speciellt lång.

  30. Om det däremot vore så att alla punkter bara har kopplingar till sina närmsta grannar så skulle det vara ganska lång väg mellan två punkter som är på varsin sida av ritningen.

  31. Men det visar sig att det räcker med att man bara lägger till ett fåtal långa kopplingar slumpmässigt så kommer det gå att hitta allt en kort väg.

  32. Och det man har gjort är att man har upptäckt det här hos genetiska nätverk, alltså vilka gener som aktiverar varandra och kraftledningssystem och även hur nervsystemet är kopplat.

  33. Mm. Borde inte det här också passa in på hur internet är uppbyggt?

  34. Det verkar så. Också där finns det då ett antal långa kopplingar och de flesta datorer kopplar till sina närmsta grannar.

  35. Och det här har ju intressanta effekter. Om man tänker till exempel på sjukdomar sprids.

  36. Mm.

  37. De sprids ju oftast med de man träffar. Så kan man ju genom det här göra matematiska modeller av hur epidemier skulle kunna stoppas.

  38. Man går helt enkelt in och åtgärdar de långa kopplingarna som finns så att man isolerar det till en grupp och sedan kan man behandla den.

  39. Just det. Å andra sidan kan motsvarande problem för internet vara att om en dator kraschar eller blir förstörd så kan den koppla loss stora delar av nätverket från andra.

  40. Så där vill man ha ökad spretighet.

  41. Till skillnad från när man försöker bekämpa sjukdomar.

  42. Exakt. Så det verkar som Paolo Erdős, han var inne på något väldigt intressant här.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens sport

I framtiden kommer du troligen dricka en öl till matchen på TV eller Internet. Frågan är bara vilken sport du är intresserad av. Kvanfotboll? Eller varför inte biljard i tyngdlöst tillstånd? Solsegeltävlingar? Framtida olympiska spel kan bli mycket annorlunda.

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 5:14
Transkription58 repliker · 5:14

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Det finns många spel och sporter idag, men det intressanta är kanske att fundera över framtidens sporter.

  2. Vad finns det för möjligheter längre fram för nya form av idrott och spel?

  3. I och med att man kommer ut i rymden så får man ju helt andra miljöer.

  4. Det är ny gravitation, så man kan till exempel spela en viktlöst biljard när man låter ett rum bli biljardbordet och står inuti och kastar kulorna.

  5. Aha, kulorna hänger då i luften och så får man röra sig runt och stöta till dem i kön.

  6. Det blir naturligtvis lite lurigt där med luftströmmar och sånt, det får man nog ta hänsyn till med i reglerna.

  7. Men man har ju också ganska ofta i science fiction diskuterat olika bollspel i låg gravitation som på månen eller i tyngdlöshet.

  8. Det där blir ju strategiskt intressanta problem.

  9. Ja, till exempel kunna lära sig hur man slåss när man inte längre har gravitationen.

  10. För då finns det ingenting som säger att man stannar kvar på samma plan utan man kan helt plötsligt skjuta upp åt ett helt oväntat håll och skjuta på folk uppifrån.

  11. Ja, vad jag tänkte mest på, om vi tänker oss en tyngdlös fotbollsplan, en stor rum, så är det det att dels när man är fritt i luften så är det svårt att ändra riktning.

  12. Man måste ta avstamp från en vägg så att folk kommer att studsa mellan väggen och blir någon drivandes bara i mitten så kommer han inte komma någon vart förrän någon stöter till honom.

  13. Men det är ju också det att i två dimensioner på en fotbollsplan är lätt att omringa någon annan.

  14. Men i tre dimensioner så behöver man väldigt mycket fler människor för att bilda en...

  15. Mycket otrunt av personerna, ja.

  16. Så att det blir mycket mer attackspel än försvarsspel.

  17. Eftersom försvaret är så mycket dyrare och så mycket svårare att ägna sig åt.

  18. Sen kan man ju börja fundera på att flytta över andra saker till högre dimension.

  19. Man har ju diskuterat tredimensionellt schack då för lite mer stilsam ändemål.

  20. Eller luffarschack som är ganska lätt att generalisera upp i flera dimensioner.

  21. Mm, bortsett från att det är väldigt svårt att hålla rätt på hur det ser ut.

  22. Men innan vi lämnar helt det här området att välja intressanta platser så har man ju en gammal klassiker i science fiction.

  23. Och det är ju då kappsegling med hjälp av solsegel.

  24. Man spänner helt enkelt ut aluminiumfolie och drar nytta av solens strålar för att ta sig fram.

  25. Och försöker hinna föra alla andra som seglar på samma sätt.

  26. Mm, där får man ju också andra intressanta effekter av till exempel planeters gravitation som böjer av banorna.

  27. Det finns ju en del uppkonstruerade datorspel där man simulerar att spela biljard.

  28. Fast med gravitationsfält på biljardbordet.

  29. Mm, och det kan ju bli rätt intressanta saker.

  30. Ett annat spel som förekommer i Stephen Baxters roman med Timeships är ju kvantbiliard.

  31. Biljardbollen uppförs inte som en vanlig biljardboll utan som en kvantmekansk vågfunktion.

  32. Så när man stöter till den sprider den ut sig diffust och reflekteras som en våg mot kanter.

  33. Mm, det där påminner om någonting jag läste i en annan novell.

  34. Förtbollen som Greg Egan hittade på.

  35. Ja, det är ju ett intressant spel.

  36. Istället för att ha en fotboll så har man så att säga en våg av sannolikhet.

  37. Och målet är att få in den här vågen till 50% i motståndarlagets mål.

  38. Och för att göra det så har man alltså ett lag som springer omkring och genom sina rörelser påverkar den här vågen.

  39. Gungar den upp och ner och ger den fart på olika platser som gör att den ändrar skepnad och får höjder och stillastående punkter lite varstans.

  40. Onekligen ganska svårt att föreställa sig.

  41. I datorsimulationer så märker man ju då att, ja, rör man sig snabbt så ökar frekvensen och blir många små lokala maxima.

  42. Men om alla rör sig synkron så kan man få en stor diffus våg att röra sig ställ.

  43. Det är lite av en utmaning att få fungera.

  44. Sen kan man ju tänka sig naturligtvis att bygga på med reglerna.

  45. Det finns ju ett spel som ursprungligen skapades en statsvetare som ville lära sina elever hur USAs lagar fungerade.

  46. Det heter Namek.

  47. Man börjar med en liten uppsättning regler som definierar hur man ändrar på regler.

  48. Man ska vara helt eniga om det i omröstningar som förrättas på vissa sätt och man utser en rösträknare.

  49. Lite grann som politik då.

  50. Och sedan går spelet ut på att man ska ändra på spelets egna regler.

  51. Så varje gång någon omröstning har gått igenom så får man in en ny regel eller ändrar på någon som finns.

  52. Och i och med det så kan man förändra sättet hela spelet ser ut på ganska snabbt.

  53. Jag misstänker att en del partier blir synnerligen byråkratiska och märkliga när man håller på med det här.

  54. Det finns ett av de mest långlivade som pågår på nätet har blivit mer ett samhälle än ett spel.

  55. Där det skapats spel inuti spelet.

  56. En filosof vid namn Cars sa ju en gång att det finns ändliga och oändliga spel.

  57. Ändliga spel spelar man för att vinna och oändliga spel spelar man för att fortsätta spela.

  58. Det här verkar vara ett sådant oändligt spel.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Solmaximum

Var elfte år händer någonting märkligt med vår sol. Då ställer störningar från vår närmaste stjärna till med elavbrott, radiostörningar och ändringar i jordens magnetfält.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Fysik och sänds 2001-09-16 i Förklarade fenomen. Längd: 3:14
Transkription30 repliker · 3:14

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Solens aktivitet varierar i 11-årscykler. Det är inte så att den blir mycket ljusstarkare eller något sånt. Ljusskillnaderna är faktiskt bara en promille över en cykel.

  2. Men däremot förändras dess magnetfält. År 2001, 2012, 2023 och så vidare med 11-års mellanrum inträffas solmaxima.

  3. De utmärks av att solens magnetiska nordpol blir det sydpol och vice versa.

  4. Det här hänger ihop med att solen består av plasma.

  5. En plasma är en gas som är så upphettad att atomerna har tappat sina elektroner. Det gör att den är elektriskt ledande.

  6. Ett magnetfält kommer därför att dra i plasmat. Om plasmat rör sig uppstår det elektriska och magnetiska strömmar.

  7. Det här leder till intressanta effekter eftersom solens ekvator roterar något snabbare än polerna.

  8. Det gör att rörelseskildandena laddar upp magnetfältet och drar med sig det.

  9. Så att fältlinjerna blir mer och mer ihopnystade.

  10. Till sist går det inte längre och fältet byter riktning.

  11. Det är faktiskt exakt samma sak som man tror inträffar i jordens kärna som gör att jordens poler byts.

  12. Men det är inte vart elfte år utan med kanske hundratusen års mellanrum.

  13. Vad som inträffar när fältlinjerna bryts är att energi frigörs.

  14. Det här kan ske i form av flares. Plötsliga utbrott på solens yta som skickar iväg kraftiga mängder ultraviolett strålning som når jorden efter åtta minuter.

  15. Efter ungefär 20 minuter så kommer protoner, vätatomer, kärnor som axleras mycket höga hastigheter.

  16. Det här kan vara mycket skadligt för elektronik och framförallt för astronauter i rymden.

  17. Men det som verkligen oroar är så kallade CME, coronal mass ejections.

  18. Det är nämligen så att magnetfältet kan också fungera som gummisnoddar som laddas upp och skjuter iväg stora mängder gas ut i rymden med mycket höga hastigheter.

  19. Ett stort moln av gas med medföljande magnetfält rör sig med 2000 km i sekunden utifrån solen.

  20. Efter 3-4 dagar når den jorden och möter jordens magnetfält.

  21. Har man tur så är magnetfältet som jorden har och gasen riktat åt samma håll och då kommer jordens magnetfär att stöta bort den.

  22. I annat fall plockas den lättare upp och det leder till enorm oreda.

  23. Magnetfälten runt jorden fladdrar och strålningsbälten rör sig.

  24. Det här kan dels innebära att satelliter utsätts för partiklar med mycket energi vilket kan förvirra eller rent och skada elektronik.

  25. Det leder till norrsken och det leder också till stora strömmar genom jonosfären och övriga delar av jorden som om man råkar ha långa ledningar, till exempel kraftledningsnät, kan inducera stora mängder ström.

  26. Det här har också lett till kraftiga elavbrott.

  27. Det behövs egentligen bara en timmas förvarning för att kunna programmera satelliter, gå in i en säker mode och kolla säkringarna i nätverken.

  28. Men det är fortfarande svårt att förutsäga när sånt här inträffar.

  29. Mycket forskning försöker upptäcka vilka solfläckar som är farliga.

  30. Men väderrapporten av solen är fortfarande ganska osäkra.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Djur som lever utan solen

Du vill inte vara utan solen. Skulle denna stjärna slockna, kommer det betyda slutet för det mesta livet på jorden. Det finns dock fascinerande varelser som troligen inte ens skulle märka av det.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2001-09-09 i Förklarade fenomen. Längd: 2:47
Transkription33 repliker · 2:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Kan livet klaras utan solen?

  2. Man vet idag att det har funnits stora nedisningar i jordens historia.

  3. Då har ju praktiskt tagit hela jordens yta täcktes av is.

  4. Så uppenbarligen måste någon form av liv ha kunnat överleva dessa perioder.

  5. Men var det bara enstaka bakterier eller kunde det finnas hela ekosystem?

  6. Fram till 1977 trodde man faktiskt att allt liv på jorden var på ett eller annat sätt beroende av solljuset som ger energi till växterna som sedan kan hålla djur vid liv.

  7. Men då upptäckte man nere i djuphavet utanför Amerikas västkust vulkaniska heta källor på havets botten.

  8. Normalt är vattentemperaturen här nere två grader.

  9. Men här och var strömmade upp mineralrikt vatten som är upp till 350 grader varmt.

  10. På grund av det enormt höga trycket på ett sådant djup så blir det inte ånga utan är en mycket het vätska.

  11. Och runt dessa bollmande skorstenar med mineralrikt och svavelrikt vatten så fanns rika rev med muslor, krabbor och rörmaskar.

  12. Och stora var de också.

  13. Muslorna kunde bli upp till 30 cm och de verkade växa med ungefär 4 cm om året.

  14. Det verkar kanske inte mycket men när man börjar betänka hur mycket normala djuphavsmuktslor växer till sig så kan det ta upp till 100 år för dem att bli en centimeter större.

  15. Och djuphavsmaskarna, de är 2-3 cm breda och kan bli upp till 2 meter långa.

  16. Verkar vara de snabbast växande, ryggradslösa djur man någonsin hittat.

  17. Det här är lite märkligt för mängden mat som finns där nere är inte stor.

  18. Det regnar ner lite skräp från vattenytan men det är väldigt lite.

  19. Hur kommer det sig att det finns så mycket djurliv kring dessa heta källor?

  20. Svaret är att vattnet innehåller löst svavelväte som normalt är mycket giftigt.

  21. Men bakterier har lärt sig bryta ner det.

  22. De låter det reagera med syre och får därigenom energi.

  23. Därigenom blir de också ett bra byte för muslorna och andra djur där och kan därigenom vara basen för ett ekosystem.

  24. Tubmaskarna är ännu listigare. De har inga munnar.

  25. Istället innehåller de kammare som innehåller dessa bakterier som får en trevlig miljö och masken förser dem med svavelväte.

  26. Och de ger en energi tillbaka.

  27. Inte nog med det.

  28. Dessutom tar de upp koldioxid som finns löst i vattnet och omvandlar den till olika sockerarter.

  29. Så tubmasken behöver faktiskt inte äta.

  30. Den suger bara i sig i enkla ämnen från vattnet.

  31. Det här är nästan helt oberoende av ytan.

  32. Det behövs en smula syre som fortfarande kommer där uppifrån.

  33. Men i övrigt så är det helt ljusfritt ekosystem.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.