Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Jurij Gagarin

Under den tidiga rymderan under 1950- och 60-talet ledde ännu Sovjet rymdkapplöpningen. På båda sidorna av Atlanten slogs man mot tekniska problem samtidigt som man försökte hitta de som inte räds döden för att få lämna atmosfären.

Transkription19 repliker · 2:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Yuri Gagarin, den första mannen i rymden.
Yuri Gagarin föddes den 9 mars 1934.
Hans föräldrar arbetade på en kolsjås i Sovjetunionen, det vill säga ett kollektivt jordbruk.
Han var nummer tre av fyra barn och hans uppväxt präglades väldigt mycket av andra världskriget.
Det sägs enligt sägnen att han en dag såg en stridspilot som hade råkat krascha när hans hem klättrade ur sitt plan.
Och vid åsynen av alla de medaljer som piloten hade på sitt bröst så tändes ett hopp inom honom att bli en pilot.
Han utbildade sig först i grundskola och sedan i yrkesskola för att sedan gå vidare till teknisk högskola.
Väl där så blev han medlem av en flygklubb och kom att göra sin första soloflygning 1955.
Han lärde sig även fallskärmshoppning, något som skulle komma honom väl till pass när han sedermera gick med i rymdprogrammet.
Han gick vidare inom det sovjetiska flygvapnet där han examinerades 1957.
Samma år som Sputnik 1-satelliten sköts upp, den första satelliten i omloppsbana.
Sputnik 1 följdes bland annat av Luna 3-sonden som fotograferade månens baksida.
Det var ungefär vid den tiden när den sånden skötts upp som Jury sökte sig till rymdprogrammet som just då höll på att startas med det så kallade Vostok-raketerna.
Det var en lång förberedelsetid men till slut, den 12 april 1961, så gjorde Vostok 1 sin första flygning med Jury Gagarin som pilot.
Flygningen varade i 108 minuter och tog honom ett varv runt jorden.
När han senare skulle landa så fick han först på tillräckligt låg höjd öppna luckan för att sedan kasta sig ut och ta den sista sträckan via fallskärm.
Senare så tränade han inför den första Soyuz-flighten, den nästa stegen till det ryska rymdprogrammet.
Men dessvärre så satte han en jätteolycka stopp för detta.
Jury Gagarin dog den 27 mars 1968, endast 34 år gammal.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Joseph Priestly

Från ölbubblor fram till en revolutionerande om än felaktig teori om förbränning, Joseph Priestly hittade till sist ändå rätt inom vetenskapen och upptäckte många intressanta fenomen.

Transkription24 repliker · 3:01

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Joseph Priestley. Vem var det egentligen?
Han föddes i norra England inne i en släkt främst bestående av kalvinister.
En tro som på 1700-talet hade rätt stränga föreskrifter och regler.
1833 närmare bestämt föddes han och han hade något kaotisk barndom men lyckades ändå skaffa sig en gedigen utbildning.
Han gick vidare och utbildade sig teologiskt med en viss inriktning till naturfilosofi.
Det är en gren inom filosofin som senare skulle utbilda bland annat fysik och de mera naturvetenskapliga ämnena.
Han fick även då, efter att ha gått igenom en kortare tid som präst och lärare i Cheshire,
så började han med att experimentera som föreläsare på en religiös högskola i Warrington.
Det var här en del av hans intressanta upptäckter började komma.
Bland annat så berättas historien om att han bodde nära ett bryggeri.
När han inspekterade detta så slogs han av hur kolsyran kom in i ölet.
Man visste nämligen inte om mekanismen bakom kolsyrande och så vidare på den tiden.
Hans forskning ledde även fram till att man konstgjort kunde kolsyresätta drycker på ett sätt som tidigare inte varit möjligt.
En föregångare till dagens läskedrycker, så att säga.
Efter detta så fästade han en större avseende vid att slutligen en gång för alla bevisa flogiston-teorin.
Detta var en äldre vetenskaplig teori, enligt vilken...
Eftersom enligt vilken som förklarade förbränning med det att när ett föremål bränns så blir det som är kvar, det vill säga askan, lättare.
Alltså har flogistonet gått ur det som har förbränts.
Han lyckades inte riktigt. Istället så upptäckte han någonting som var en mycket bättre förklaring.
Helt enkelt att det syre som fanns i föremålet hade försvunnit.
Samt då att luften reagerade med ämnet vid upphättning och ledde till förbränningsprocessen.
Vidare i hans forskning om luften gjorde han även en viktig koppling mellan den luftrenande effekt,
det vill säga det vi idag känner som fotosyntes som växter hade på koldioxidvik luft.
Han dog 1804 men lämnade efter sig ett stort arv såväl inom hans upptäckter som inom det verktyg han utvecklat för sin experimentering.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nicolai Tesla

Nicolai Tesla hade en särdeles begåvning och hann under sina levnadsår ta fram många användbara uppfinningar. I bakgrunden slogs han dock mot en allt ökande sinnessjukdom som till sist tog överhanden.

Transkription29 repliker · 3:18

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Nikolaus Tesla föddes i Kroatien den 10 juli 1856. Han var serb.
Under uppväxttiden så fick han väldigt lite uppmärksamhet därför att den äldre brodern ansågs vara mer begåvad.
Dock dödades brodern under mystiska omständigheter och Nikolaus Tesla ägnade större del av livet att bevisa att han faktiskt var mer värd än sin döde storebror.
Han studerade vid Gras Pilotekniska institut och där upptäckte han bland annat fördelarna med växelspänning i förhållande till likspänning.
När hans fader dog så fick han inte pengar till att fortsätta studierna så han reste in till huvudstaden och sökte arbete vid telefonbolaget.
Det hade dock inte börjat med utbyggnaden ens, han kunde inte få något arbete där.
Han arbetade under en kort period innan han blev sjuk och var sjuk under flera månaders tid.
Under tiden han var sjuk så löste han problemet med växelspänningsmotorn.
Han fick höra att Thomas Edisons, den berömda uppfinnaren i USA, kunde anställa honom så han reste över till USA med sina sista pengar
och fick anställning vid Edisons elbolag.
Där gjorde han ett deal om att han skulle få 50 000 dollar om han kunde förbättra sin växelsströmsgenerator och sin växelsströmsmotor med 25% under en period av två månader.
Han förbättrade den med 50% men han räknade inte med att Edison var en väldigt självisk människa så Edison betalade honom aldrig pengarna.
I ett utfall av väldigt mycket ilska så lämnade han totalt bolaget och slog sig ut för sig själv.
Istället blev han anställd av Westinghouse, ett litet elbolag, ett av de få som inte hade blivit uppköpt av Edisons stora bolag.
Åt Westinghouse så började han utveckla sitt växelsströmssystem.
Bland annat så råkade han ut för det att hans elmotor som han hade skapat var baserad på 60 hertz.
Medan Westinghouse-system var baserad på 133 hertz.
Det funkade helt enkelt med hans tidigare motorer och han var tvungen att uppfinna något för att överföra frekvensen i strömmen.
För att göra det skapade han sin mest berömda uppfinning, en Tesla-coil.
De finns bland annat i alla former av tv-apparater och radio idag och är egentligen grunden för den moderna kommunikationen.
När han väl hade gjort den här uppfinningen så kunde han utnyttja det för att bygga ett stort kraftverk.
Ett av de första växelsströmskraftverken.
Det byggdes vid Niagara-fallen och gav el under en 50-årsperiod.
Efter att han hade fått pengarna för det här stora elkraftverket så fortsatte han att arbeta på olika radiosystem.
Efter ett tag så tog pengarna han hade fått slut och han var tvungen att hitta något nytt sätt att försörja sig.
Han blev fattig framåt början av 1900-talet så var han i princip helt ensam från att ha varit i de allra högsta kretsarna.
Han hade kraftiga mentala problem.
Han påstod att han skulle skapa en dödsstråle som skulle kunna döda folk på 30 mils håll.
Han avled den 15 juni 1943 i princip okänd.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Marie Curie

Marie Curie var en pionjärerna som experimenterade med radioaktiv strålning tillsammans med sin make Pierre Curie.

Transkription27 repliker · 3:21

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Marie Curie föddes 1867 i Warszawa i Polen.
Hon ville bli lärare som sina föräldrar och kom därför att söka sig till Paris och närmare bestämt till Sorbonne universitetet.
Kvinnor var nämligen inte behöriga till högre utbildning i Polen på den tiden.
Väl i Paris så arbetade hon först en tid som guvernant för att betala sin systers utbildning till doktor.
Hennes syster, när hon medan hade tagit examen, betalade i sin tur Marie Curies utbildning.
Hon hade egentligen tänkt att återvända till Polen och där verka som lärare.
Så kom det med liten inte att bli eftersom hon träffade på den briljante unge forskaren som var något äldre än henne, Pierre Curie.
En yrkesmässig relation växte till en privat och de båda gifte sig 1895.
Deras samarbete kom väldigt mycket att centreras kring strålning.
Strålningen hade varit ett fenomen som hade upptäckts av Henri Becquerel.
Han byggde i sin tur vidare på upptäckter av Hertz och Röntgen.
Det hela togs uttryck i fosforiserande material som till exempel uransalter, uranhaltiga salter, barium och thorium.
Flera av dessa grundämnden kom till och med att upptäckas av makarna Curie när de gjorde sina experiment.
Dessa experimenter hade inte stor uppmärksamhet och det kunde tänkas att det skulle vara ett medel för behandling av cancer.
En väldigt djup ironi som vi senare ska se.
Deras experimenter fick som sagt stor uppmärksamhet och 1903 så emot tog D2 tillsammans med Henri Becquerel Nobelpriset i fysik för upptäckningar rörande strålning och radioaktivitet i största allmänhet.
Hennes make kommer med lite tid att gå bort i en olycka.
Efter detta fortsatte Marie sin arbete och kom att tilldela sig till andra Nobelpris.
Den enda kvinna i världshistorien som fått två Nobelpris 1911, denna gång i kemi.
Det var väldigt mycket diskussion kring det och hon verkligen hade rätt till det.
Men hennes upptäckter var sannoliken häpnadsväckande.
Dessvärre så har sagan ett delvis tragiskt slut.
Hennes experiment, hon och hennes make drabbades ju av dålig hälsa och främst cancerartade sjukdomar på grund av sitt hanterande av väldigt radioaktivt material.
Till exempel så är deras anteckningsböcker som bevaras av Nationalbiblioteket i Paris
saker som fortfarande är höggradigt radioaktiva och man måste skriva på en ansvarsfri skrivning för att ens få titta på dem.
Men en glädje i sorgen var att ett år efter hennes död så emo tog hennes dotter Nobelpris i kemi.
Sådana mål, sådana dotter.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nobelpriset i medicin

Nobelpriset har delats ut i över hundraår och över tiden har vad man delar ut priset för ändrats. Vi har tagit en titt på priset i medicin och en intressant trend går att se. Förr sökte man utrota sjukdomar, medan idag är det utforskning och teamwork som vinner priser.

Transkription41 repliker · 4:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Nobel instiftade ju sitt pris till medicin eftersom han ville ge priser till de vetenskaper som gagnade människorna.
Och just fred och medicin var ju rätt uppenbara vetenskaper.
Men hur är det med medicinprisets utveckling?
Ja, det har ju gått trender i det.
En tidig trend man kunde urskilja var att det gavs priser som hade väldigt stark koppling till bekämpandet av vissa sjukdomar.
Ett exempel är ju till exempel 1901 då von Behring fick priset för sin serumterapi vilket var väldigt effektivt mot difteri.
Även om difteri fortfarande är en ganska allvarlig sjukdom idag?
Ja, som jag har förstått det så har det att göra med att den bryter gärna ut i områden där ingen effektiv behandling finns att tillgå.
Men de här tidiga priserna var ju ändå just behandlingar som man började använda och ledde till att man besegrar många av infektionssjukdomarna.
Ja, exempelvis Robert Koch som fick priset 1905 för att han upptäckte tuberkelbakterien som har en viss roll i orsaken av tuberkulos.
Många av de här sjukdomarna har man ju då efterhand funnit olika behandlingar för.
Det viktiga är ju att i grund upptäcka vad det är som orsakar dem.
Men hur var det nu med de här behandlingarna av dessa olika sjukdomar?
Ja, där har vi ju Vaxman 1952 som upptäckte det första antibiotikumet mot tuberkulos.
Men när det gäller antibiotika så är väl annars penicillinet det mest kända?
Ja, precis. Där man brukar prata om Flemming, Chain och Flory.
Det har varit en del bråk där också om prioriteten. Vissa har ju menat att Flemming stal hela äran från de andra som gjorde en tillämpad behandling.
Men på senare tid har det väl kommit fram uppgifter som i viss må motsäger det?
Ja, och det är ju tyvärr så det ganska ofta blir när det är en fundamental effekt.
Men samtidigt införandet av penicillinet ledde också till en klart märkbar höjning av medellivslängden hos mänskligheten.
Så oavsett hur det var och vem som upptäckte det så var det en god upptäckt.
Ja, men vi ser alltså att det rör sig lite från en sjukdomsfokusering till mer av just behandling av de olika sjukdomarna.
Du menar olika former av terapier snarast?
Precis, behandlingsmetoder som kan tillämpas på ett väldigt brett spektrum av sjukdomar.
Här finns det ju en del intressanta sidospår som till exempel 1948 när det gällde DDT.
Hur så?
Ja, DDT det är ju egentligen ett insektsbekämpningsmedel men är därigenom indirekt ett väldigt effektivt malaria-bekämpningsmedel.
Eftersom malaria sprids via insekter då.
Och det visar ju lite grann att en upptäckt inom ett område kan mycket väl ha helt andra effekter utanför.
Så det är därför som upptäckaren av DDT, Paul Müller, fick Nobelpris i medicin för sin upptäckt.
Ah, men om vi går vidare med behandlingsmetoder så ser vi ju även sådana saker som lite längre fram, framåt 60-talet,
och där börjar ju cancern komma in då att vi börjar hitta effektiva terapimetoder mot cancer.
Cancer är ju inte en sjukdom, det är flera.
Och antibiotika hade ju då tagit koll på de tidigare större infektionssjukdomarna och vaccineringen gjorde nu att folk levde så länge att man fick cancer istället.
Och i och med cancer så kommer vi ju in på lite mer genetisk och cellbiologi och hur funktionen inom cellen ser ut.
Ja, de senaste åren har ju i princip alla priser handlat om proteiner, molekyler och delar av celler, snarast än saker som rör hela organismen.
Precis, just cellens interna program, eller programmering och beteende har varit föremål för väldigt ingående undersökningar.
Genom att förstå cellens delar och förstå hur cellerna bygger upp organismen så kan man ju genom att kontrollera cellerna bota då olika sjukdomstillstånd.
Och därigenom så kanske man inte behöver få så att säga priset rakt av för att ha beserat en viss sjukdom, utan mer för att veta det byggs som kan bota många sjukdomar.
Det ser vi ju också i och med att priset på senare år har gått allt mer mot att bli delat mellan olika personer som har bidragit med viktiga bitar i ett större pussel.
Ja, forskning är ju allt mer teamwork.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Ett åldrande samhälle

Ett antal år in i framtiden kommer en fjärdedel av Sveriges befolkning vara över 65 år. Är detta ett problem, hur länge kommer medellivslängden att öka och håller vi på att lösa åldrandets gåta?

Transkription78 repliker · 6:07

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Det föds allt färre barn idag och samtidigt lever man allt längre.
Man kan ju säga att medlivslängden ökar och jag undrar hur kommer detta att påverka samhället i framtiden?
Förmodligen kommer det att påverka det oerhört mycket.
Vi har ju sett att samhället förändrades under förra århundradet genom industrialiseringen och ännu mer under 1900-talet genom uppbyggande postindustriella samhället.
Vad vi nu är på väg in är ett samhälle där upp till en fjärdedel av alla invånarna är över 65.
Hur mycket längre lever vi idag egentligen?
Det visar sig att medellivslängden har ökat ganska kraftigt.
Under stenåldern så kunde man vara lycklig om man blev 30.
Mycket berodde naturligtvis på att barnadödligheten var så enorm.
Senare så gick den upp och någon gång i mitten av 1800-talet så var medellivslängden, då låg man kanske i femtiotal år.
Vad som sedan har hänt är att den har ökat väldigt rakt med ungefär tre månader per år.
Detta gäller de flesta industrialiserade länder i världen.
Så idag har man en god chans i de utvecklade världen att leva tills man blir 80.
Även i många länder som brukar räknas som tredje världen har det skett nästan mer än en fördubbling under 1900-talet av hur länge man lever.
Idag så är 60-årsåldern fullt uppnåbar även i många väldigt fattiga länder.
Då tänker man gärna, finns det någon maxlivslängd egentligen?
Ja, det där är en intressant problem därför att många har ju försökt förutsäga att när kommer medellivslängden att sluta öka?
Och i medeltal så har deras förutsägelser misslyckats efter fem år.
Man har alltså varit väldigt konservativ.
Men rent biologiskt sett så är det många som tror att det finns någon sorts övre gräns omkring 110-120 år.
Mer än så verkar inte människokroppen klara av.
Men även där finns det en del trender som tyder på att även hundraåringarna lever längre och längre.
Så det är möjligt att det inte finns en helt säker maxlivslängd.
Sjukdomar tänker man ju gärna på.
Finns det någon risk att folk blir gamla och sjuka så att säga?
Ja, någonting man verkligen har oroat sig för har ju varit just att samhället med många äldre kommer att handla nästan enbart om att alla ligger på långvården.
Lyckligtvis verkar trenden vara att de äldre faktiskt blir friskare och friskare.
Ju äldre man blir desto fler ålderssjukdomar och sånt riskerar man naturligtvis att få.
Men det verkar som behandlingsformer har börjat bli så pass bra så att mängden äldre som verkligen är så illa därans att de behöver rullstolar bli sängliggande har minskat då från ungefär 25% till 19%.
Det är alltså minskning med ungefär 1% per år.
Så att det verkar som att vi går mot friskare och friskare äldre som lever längre och längre.
Ja, politiskt och i styrning och så tänker man ju på, kommer äldre personer att styra samhället i större utsträckning i framtiden?
Ja, om man tittar på statistiken i riksdagen idag så verkar inte trenden vara det.
Där har inte medelåldern ändrats så värst mycket.
Men väldigt mycket av det här hänger ju ihop också med vad som händer nu när man börjar få mer och mer vitala äldre.
Och förmodligen kommer vi få se mer pensionärspolitiker.
Samtidigt så finns det ju också en del mottrender.
Till exempel är det ju så att medellivslängden för ett företag är 5-10 år.
Vilket gör att det är relativt få företag man kan sitta och vara chef för i årtionde efter årtionde.
Oftast dör företaget innan de är anställda.
Och jag tror att vi är på väg mot att vi lever längre än många institutioner.
Vilket gör att de äldre kan mycket väl ha maktpositioner.
Men samtidigt är det ju ett väldigt mycket mer dynamiskt samhälle.
Vilket gör det svårare att sitta kvar med maktpositioner.
Ja, det är klart. Om själva organisationen försvinner.
Men man tänker, vilka roller har äldre personer haft i samhället traditionellt sett?
Ja, det har ju ofta varit så att i stamsamhällen så finns det en eller två riktigt gamla personer.
Och de förvaltar stammens kultur. De kan de gamla sagorna.
Sen så i bondesamhället blev det flera äldre som klarade sig.
Och de var ju inte så användbara i ett bondesamhälle eftersom de inte kunde arbeta så hårt.
Så man satte dem mest på undantag. De var mest till besvär.
Även om man fortfarande respekterar dem för sin erfarenhet.
Men nu har vi börjat få enormt många äldre.
Det är inte bara ett fåtal utan en hel klass.
När man växer upp idag så vet man att man har en mycket god chans att leva tills man blir 60, 70 eller 80-åring.
Det är en del av livet.
Och vi har ännu inte riktigt funnit en roll för de äldre.
Det är en del av kulturen som är under utveckling.
Vad vi ser istället är att olika handlingar och beteenden som tidigare var väldigt föreskrivna i vissa åldrar nu är mer fria.
Att gifta sig till exempel är inte något som de flesta människor i dagens Sverige gör i tonåren.
Det har blivit mer utspritt.
Att skaffa barn är någonting man gör senare och senare.
Även äldre har börjat både gifta sig och skilja sig även efter 65.
Någonting som tidigare var helt otänkbart.
Ja, det forskas ju en del på just åldrande.
Och åldrandets gåta kan man ju diskutera.
Är den på något sätt på väg att lösas?
Idag vet man ju faktiskt inte riktigt varför vi åldras och var i åldrandeprocessen består.
Men samtidigt gör man väldigt stora framsteg just nu.
Många tecken tyder på att vi kanske inom tio år verkligen vet vad åldrandet består i, vad det beror av.
Vilket gör att man kanske kan börja åtgärder.
Att det sedan är en bra bit framöver spelar egentligen inte så stor roll för att vi redan idag är väldigt...
Ja, vi lever länge.
Så effekten blir ju det att om ett botemedel eller ett sätt att bromsa åldrar något kommer om 20 år
så kommer en stor del av dagens levande människor att få nytta av det.
Och naturligtvis för varje extra år de lever så ökar ju sannolikheten att nya genombrott kommer.
Evigt liv alltså.
Ganska nära.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Mercator

Om du tittar i en vanlig världsatlas kan du mycket väl hitta kartor i så kallad "Mercators projektion". Mannen bakom denna metod att rita kartor levde ett spännande liv och hann även med att döpa den nya världen.

Transkription22 repliker · 2:38

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Gerhard Mercator, hans liv och verk.
Mercator föddes i vad som var en del av dagens Belgien, 1512.
Han studerade i tidigare år och var ursprungligen att bli präst men vände sig sedan till att studera främst matematik och astronomi.
Han kom att bli en framstående geograf och även kartritare.
Och som gjorde sin huvudsakliga karriär inom dagens Tyskland.
På dåtiden hela det romska riket.
Hans verk bestod främst i att han gjorde sin så kallade Mercator-projektion.
Vilken var till stor hjälp för bland annat navigering till sjöss i och med att den införde longitud och latitud och tillät navigering längs en rak linje.
Han namngav även Amerika som lite kuriosa 1538 och åsyftade då Amerigo Vespucci, den man som något felaktigt gavs företräde framför Kolumbus för att ha upptäckt den nya världen.
Han under sin tid som kartograf ritade många kartor över Europa och även Skandinavien.
Detta ledde till att han blev någorlunda vidare känd.
Men hans kanske viktigaste och mest subtila insikt var att han insåg att jorden hade magnetpoler inom sig.
Den så kallade deklinationen.
Om man håller en kompass så kommer den att riktas mot Nordpolen.
Fast om man står alldeles i närheten av Nordpolen, den magnetiska Nordpolen det vill säga, så kommer den att riktas nedåt in i jorden.
Det är där den så att säga ena magnetpolen finns hos planeten.
Hans liv var en nordlunda stormigt. Han blev bland annat kätterianklagad 1544.
Men tack vare mäktiga välgörare så kom han undan ifrån det utan några allvarliga men.
Han dog 82 år gammal 1594 och hade då gjort avsevärda bidrag till bland annat kartografi och astronomi.
Den roll en karta spelar för vår världsbild är stor.
När vi är ute på orientering i grundskolan lär vi oss att koppla ihop den abstrakta bilden som är kartan med verkligheten.
Genom Markators och andras verk har vi alltså utvidgat gränserna för den del av jorden som vi kan förstå.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Att hantera vår omgivning

Världen är full av dåligt utformade saker, som du måste lära dig att använda. Videoapparater är välkända exempel på krångliga så kallade "användargränssnitt" som är knepiga för de flesta att fatta. Den som vill skapa bra användargränssnitt måste förstå hur användaren tänker.

Transkription35 repliker · 3:00

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Att hantera vår omgivning.
I vårt vardagliga liv så måste vi hantera en stor mängd enkla eller avancerade apparater.
Allt ifrån lampknappar till datorer till motorer till bilar.
För att göra det så måste vi ha något sätt att förstå och ha en egen minnesbild av hur saker och ting ska fungera.
Exempelvis att man ska slå om lampknappen för att tända lampan, att man ska vrida om nyckeln eller att man ska skriva på knapparna på datorn.
Det här är saker och ting vi lär oss men det är också någonting som vi måste kunna se för att lära oss.
Det här är en form av användarinterface som är väldigt viktiga i vår omgivning och som vi inte tänker så mycket på förrän de inte fungerar.
Ett typexempel är en diaprojektor med en knapp på fjärrkontrollen.
Den enda knapp kontrollerar två funktioner.
Att flytta bilderna framåt eller bakåt ett steg.
Ett kort tryck flyttar de framåt, ett långt tryck flyttar de bakåt.
Om vi nu bara får den här kontrollen och inte någon mer information så kommer vi ganska garanterat att göra fel.
Vi vet inte hur vi ska använda den så vi prövar att trycka.
Det blir slumpvis om den flyttar framåt eller bakåt.
Vi kommer inte ha någon möjlighet att kontrollera resultatet förrän vi har försökt ett stort antal gånger.
Det här är ett typexempel på brist på information samt att man har minimerat antalet kontroller medan man har flera funktioner.
I ett skrämmande exempel kan du ha hundratals funktioner med bara ett par få knappar.
Exempelvis i en dator.
Om man tar bort informationen man får tillbaka från datorn, skärmen, så blir den totalt ohanterbar.
Vi kan inte göra någonting därför att vi helt enkelt inte ser resultatet av det vi gör.
Överallt annat så är återflödet av information från det vi använder viktigt.
Men också informationen vi får innan vi använder föremålet.
Ta en fjärrkontroll och ta bort alla texter från knapparna.
Vilken knapp gör vad då?
Hur ska vi använda den?
Vad funkar den till överhuvudtaget?
Är det en fjärrkontroll till videon eller en fjärrkontroll till tvn?
Eller rent av till cd-spelaren?
På det viset måste vi på något vis få tillbaka eller få information i förväg om vad vår omgivning används till.
Utan den här typen av tankarbete, innan man designar ett föremål, så kommer man råka ut för problem.
Personerna som använder föremålet kanske förstår hur det ska fungera men kan helt äktigt använda det för att de kan inte skapa sig en egen bild av hur det ska fungera.
Det är en väldigt viktig del av hur man arbetar med föremålen.
Att studera vad människor gör innan man faktiskt producerar en ny sak.
Att det finns lika många kontroller som funktioner gör att någonting blir lätthanterligt.
Ju fler funktioner än man har kontroller, desto svårare blir det att förstå och använda föremålet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Klintbergare

Bengt af Klintberg är mannen vars bok "Råttan i pizzan" gett upphov till termen "Klintbergare". En "Klintbergare" är en märklig historia som fascinerar eftersom den är så absurd, att man undrar om det verkligen har hänt.

Transkription70 repliker · 4:37

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ja, vandringsägner, de flesta människor har nog hört en del av dem.
Eller rent av tro på dem.
Det är typiska historier som råttan i pizzan.
Historier av några som är på restaurang och äter pizza.
Och sen finner en råttan i pizzan.
Vilket också var namnet på en av Bengttaf Klintbergs böcker.
Historier om folk som har rest i främmande länder.
Och hittat en underbar dam, gått upp på rummet för att vänstras.
Somnat in nästa morgon, vaknat upp.
Utan njure.
Det är alltså historier som ofta berättas om att
Ja, det är inte jag som har upplevt det här.
Men en vän till en vän har upplevt det.
Och så följer då den här fantastiska, skrämmande eller märkliga historien.
Och skrönare är ju underhållande.
Det är ju ofta underhållningsvärdet som bestämmer hur mycket en sån här berättelse sprids.
Och det är ju inte sanningen som sådan som är viktig.
Men den innehåller ofta vissa moraliska sedelärande satser.
Ja, sådana här historier har ju förekommit väldigt länge.
När man säger att de är kanske sedelärande så betyder det inte nödvändigtvis att de är positiva.
Många sådana här vandringssägner innehåller ofta djupt konservativa eller främlingsfientliga tankar.
Som då tanken att ja, utländsk mat den är gjord på otrevliga djur.
Eller att det är farligt att ge sig iväg utomlands.
Men det är också diverse lärdomar som att ja, man ska vara vänlig mot andra människor.
För man vet inte vem de kan vara.
Det finns ju många vandringssägner till exempel i mer religiösa länder.
Där det visar sig att den fattiga tiggargumman man har hjälpt visar sig vara egentligen ett helgon eller en ängel.
Eller den där lyft där man plockar upp var Jesus själv.
Precis.
Vandringssägnernas viktighet är ju snarast som en slags förmedlare av en samhällsmoral.
Sen kan ju den samhällsmoralen vara föråldrad givetvis.
Men det är ju också många andra historiska uppgifter.
Till exempel då folksagorna.
De var ju väldigt inriktade på i många fall symbolisk form att lära barn att hantera olika faror.
Eller att visa vilka värderingar som man satte högt.
Vilka dygder som man skulle satsa hårt på.
Men det är just vandringssägnernas på något vis självupplevda karaktär.
En viss förvissning om att det här kan hända dig eller mig som gör att de har sin charm.
Oja och många tror ju på de mera plausibla vandringssägnerna.
Och är övertygad om att sådana här saker har faktiskt hänt.
Förmodligen är det så att de ofta startar som memorater.
Ett begrepp inom folklingsforskningen för återberättelse av upplevelser man själv har haft.
Och är det en bra historia eller är det spännande eller intressant händelse.
Kommer ju folk att erinna sig och kanske berätta för någon annan.
Ja min vän upplevde det här när han var ute och reste.
Och sen kan ju förvanskningar ske.
Eller att historieberättaren bättre har på en historia.
Och de varianter som klarar sig bäst så att säga i kampen om uppmärksamheten och minnet kommer att börja sprida sig.
Exakt.
Så man måste alltså hålla sig i viss mån inom möjligheternas ram här.
Någonting som vi inte ser bland sagorna.
Ja man ska tänka på att många vandringsägner går ju ganska extremt även där.
Det finns historier från tidigare om kvinnor som hade fyllt på så mycket saker i sin peruk.
Så att det byggdes bo utav diverse otäcka råttor och andra saker som till sist ledde till att de dog.
I många fall är det alltså extrema historier som om man bara fick höra som en nyhetsrapport man inte skulle tro på.
Men när de återberätts i rätt ram så när man leds in på rätt sätt så låter de mer plausibla.
Och därmed många är villiga att åtminstone för den goda diskussionens skull.
Eller för att stämningen när man berättar spöklika historier kräver lite grann att man inte får tvivla allt för mycket.
Så det är inte så mycket sanningshalten man är ute efter.
Det är mer en chans att få diskutera någonting spännande.
Om du skulle se det här på en av Aftonbladets löpsedlar.
En man fick sin djurestulen.
Men den är kanske lite mer plausibel.
Men råttor och byggde bo i peruk.
Då skulle man kanske vara väldigt skeptisk.
Samtidigt är det ju då att sanningen här kan ju återigen vara en moralisk sanning.
Tank är att man ska inte vara fåfäng.
Man ska inte använda allt för komplexa peruker.
Det är ju någon bemärkelse samma påståenden även om historien som faktamässigt är falsk.
Och vi människor älskar ju att bli moraliserade för varandra och bli moraliserade till.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kartprojektioner

Det är inte alltid så bra att ha en jordglob med sig för att kunna navigera. De smidigaste kartorna är ju platta, men jorden är rund, vilket gör att man omöjligen kan få alla måtten rätt. Varför är t.ex. Grönland olika stort på olika sorters kartor med samma skala?

Transkription40 repliker · 3:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

När man skapar en avbild av omvärlden så kommer den alltid att förvrängas på något vis.
Det har att göra med att vår omvärld är tredimensionell och att de avbilder vi gör i princip i alla fall är tvådimensionella på ett papper.
Därför måste man då välja något sätt att helt enkelt omvandla det hela så att det blir hanterbart.
Det är det som kallas för en projektion.
Man har vissa egenskaper som man anser är väldigt viktiga.
Exempelvis hur förändras vinklar, hur förändras arior.
En rätt vinkel i vår värld vill man gärna ha en rätt vinkel i kartan också.
Man vill ha ett jämnt förhållande mellan arior på olika punkter i kartan.
Därför väljer man då olika projektioner för olika kartor.
Den första formen av projektion som också är ganska gammal och används ofta i planprojektionen.
Då lägger man ett plan emot jorden på en punkt.
Sen tänker man sig att man lyser genom jorden mot planet och ritar av vad man ser.
På det viset så får man en rund karta.
Och om man tittar mellan två punkter och drar en linje mellan två punkter på den här kartan så är det alltid den närmsta vägen mellan de två punkterna.
Det är väldigt praktiskt om man exempelvis håller på med fartyg eller flyg.
Därför att då kan man välja den vägen som man sparar mest bränsle.
Men andra sidan så kommer det aldrig att stämma med ariorna.
Och det går inte att mäta avstånd i den.
En annan form är det som kallas för cylinderprojektion.
En cylindrisk projektion så tar man en cylinder och lägger kring jorden.
Antingen kring kvarton eller till en latitud.
Sedan så tar man och tänker sig att man lägger en lampa i mitten av jorden och ritar av vad man ser.
Då blir alla vinklar på jorden som är räta, räta på det vi ritar av också.
Och dessutom får man en väldigt praktisk fyrkantig form som exempelvis lämpar sig för kartor i kartböcker.
Problemet blir dock att skalarna inte stämmer.
Det som ligger om man tar kring ekvatorn, det som ligger längs med ekvatorn får rätt storlek.
Men om man tittar på grönland så blir grönland väldigt stort.
Det här gör att man får en väldigt mystisk uppfattning om hur jorden egentligen ser ut.
Och det är därför man gärna kan tro att Sverige är större än det är i förhållande till övriga världen.
Sedan finns det den koniska projektionen.
I den koniska projektionen så tänker man att man tar en kon och lägger över jorden.
Den används ofta när man avbildar polarregionerna.
För att man får en väldigt bra bild av hur de ser ut och den blir hyfsat skaligändlig.
Det finns hundratals olika variationer där man väljer olika former på konen och hur man lägger den.
Men den vanliga, enkla, koniska så får man i centrum så stämmer alltihopa varje bra.
Och om man tar en cirkel runt omkring på kartan på samma avstånd från centrum så kommer avstånden kring cirkeln alltid att stämma.
I och meddeltligen så kan vi väl säga det att de olika kartprojektionerna påverkar hur vi använder kartorna.
En karta som finns i en planprojektion ser helt olika ut och är helt andra användningsområden än en cylindrisk projektion.
Och att välja rätt form av karta är det närmaste en konstart.
Det är många hundra års utveckling bland astronomer och navigatörer för att få fram de kartor vi använder idag.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.