Du lyssnar på: Kartprojektioner
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Det är inte alltid så bra att ha en jordglob med sig för att kunna navigera. De smidigaste kartorna är ju platta, men jorden är rund, vilket gör att man omöjligen kan få alla måtten rätt. Varför är t.ex. Grönland olika stort på olika sorters kartor med samma skala?
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
När man skapar en avbild av omvärlden så kommer den alltid att förvrängas på något vis.
Det har att göra med att vår omvärld är tredimensionell och att de avbilder vi gör i princip i alla fall är tvådimensionella på ett papper.
Därför måste man då välja något sätt att helt enkelt omvandla det hela så att det blir hanterbart.
Det är det som kallas för en projektion.
Man har vissa egenskaper som man anser är väldigt viktiga.
Exempelvis hur förändras vinklar, hur förändras arior.
En rätt vinkel i vår värld vill man gärna ha en rätt vinkel i kartan också.
Man vill ha ett jämnt förhållande mellan arior på olika punkter i kartan.
Därför väljer man då olika projektioner för olika kartor.
Den första formen av projektion som också är ganska gammal och används ofta i planprojektionen.
Då lägger man ett plan emot jorden på en punkt.
Sen tänker man sig att man lyser genom jorden mot planet och ritar av vad man ser.
På det viset så får man en rund karta.
Och om man tittar mellan två punkter och drar en linje mellan två punkter på den här kartan så är det alltid den närmsta vägen mellan de två punkterna.
Det är väldigt praktiskt om man exempelvis håller på med fartyg eller flyg.
Därför att då kan man välja den vägen som man sparar mest bränsle.
Men andra sidan så kommer det aldrig att stämma med ariorna.
Och det går inte att mäta avstånd i den.
En annan form är det som kallas för cylinderprojektion.
En cylindrisk projektion så tar man en cylinder och lägger kring jorden.
Antingen kring kvarton eller till en latitud.
Sedan så tar man och tänker sig att man lägger en lampa i mitten av jorden och ritar av vad man ser.
Då blir alla vinklar på jorden som är räta, räta på det vi ritar av också.
Och dessutom får man en väldigt praktisk fyrkantig form som exempelvis lämpar sig för kartor i kartböcker.
Problemet blir dock att skalarna inte stämmer.
Det som ligger om man tar kring ekvatorn, det som ligger längs med ekvatorn får rätt storlek.
Men om man tittar på grönland så blir grönland väldigt stort.
Det här gör att man får en väldigt mystisk uppfattning om hur jorden egentligen ser ut.
Och det är därför man gärna kan tro att Sverige är större än det är i förhållande till övriga världen.
Sedan finns det den koniska projektionen.
I den koniska projektionen så tänker man att man tar en kon och lägger över jorden.
Den används ofta när man avbildar polarregionerna.
För att man får en väldigt bra bild av hur de ser ut och den blir hyfsat skaligändlig.
Det finns hundratals olika variationer där man väljer olika former på konen och hur man lägger den.
Men den vanliga, enkla, koniska så får man i centrum så stämmer alltihopa varje bra.
Och om man tar en cirkel runt omkring på kartan på samma avstånd från centrum så kommer avstånden kring cirkeln alltid att stämma.
I och meddeltligen så kan vi väl säga det att de olika kartprojektionerna påverkar hur vi använder kartorna.
En karta som finns i en planprojektion ser helt olika ut och är helt andra användningsområden än en cylindrisk projektion.
Och att välja rätt form av karta är det närmaste en konstart.
Det är många hundra års utveckling bland astronomer och navigatörer för att få fram de kartor vi använder idag.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.