Du lyssnar på: Nobelpriset i medicin
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Nobelpriset har delats ut i över hundraår och över tiden har vad man delar ut priset för ändrats. Vi har tagit en titt på priset i medicin och en intressant trend går att se. Förr sökte man utrota sjukdomar, medan idag är det utforskning och teamwork som vinner priser.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Nobel instiftade ju sitt pris till medicin eftersom han ville ge priser till de vetenskaper som gagnade människorna.
Och just fred och medicin var ju rätt uppenbara vetenskaper.
Men hur är det med medicinprisets utveckling?
Ja, det har ju gått trender i det.
En tidig trend man kunde urskilja var att det gavs priser som hade väldigt stark koppling till bekämpandet av vissa sjukdomar.
Ett exempel är ju till exempel 1901 då von Behring fick priset för sin serumterapi vilket var väldigt effektivt mot difteri.
Även om difteri fortfarande är en ganska allvarlig sjukdom idag?
Ja, som jag har förstått det så har det att göra med att den bryter gärna ut i områden där ingen effektiv behandling finns att tillgå.
Men de här tidiga priserna var ju ändå just behandlingar som man började använda och ledde till att man besegrar många av infektionssjukdomarna.
Ja, exempelvis Robert Koch som fick priset 1905 för att han upptäckte tuberkelbakterien som har en viss roll i orsaken av tuberkulos.
Många av de här sjukdomarna har man ju då efterhand funnit olika behandlingar för.
Det viktiga är ju att i grund upptäcka vad det är som orsakar dem.
Men hur var det nu med de här behandlingarna av dessa olika sjukdomar?
Ja, där har vi ju Vaxman 1952 som upptäckte det första antibiotikumet mot tuberkulos.
Men när det gäller antibiotika så är väl annars penicillinet det mest kända?
Ja, precis. Där man brukar prata om Flemming, Chain och Flory.
Det har varit en del bråk där också om prioriteten. Vissa har ju menat att Flemming stal hela äran från de andra som gjorde en tillämpad behandling.
Men på senare tid har det väl kommit fram uppgifter som i viss må motsäger det?
Ja, och det är ju tyvärr så det ganska ofta blir när det är en fundamental effekt.
Men samtidigt införandet av penicillinet ledde också till en klart märkbar höjning av medellivslängden hos mänskligheten.
Så oavsett hur det var och vem som upptäckte det så var det en god upptäckt.
Ja, men vi ser alltså att det rör sig lite från en sjukdomsfokusering till mer av just behandling av de olika sjukdomarna.
Du menar olika former av terapier snarast?
Precis, behandlingsmetoder som kan tillämpas på ett väldigt brett spektrum av sjukdomar.
Här finns det ju en del intressanta sidospår som till exempel 1948 när det gällde DDT.
Hur så?
Ja, DDT det är ju egentligen ett insektsbekämpningsmedel men är därigenom indirekt ett väldigt effektivt malaria-bekämpningsmedel.
Eftersom malaria sprids via insekter då.
Och det visar ju lite grann att en upptäckt inom ett område kan mycket väl ha helt andra effekter utanför.
Så det är därför som upptäckaren av DDT, Paul Müller, fick Nobelpris i medicin för sin upptäckt.
Ah, men om vi går vidare med behandlingsmetoder så ser vi ju även sådana saker som lite längre fram, framåt 60-talet,
och där börjar ju cancern komma in då att vi börjar hitta effektiva terapimetoder mot cancer.
Cancer är ju inte en sjukdom, det är flera.
Och antibiotika hade ju då tagit koll på de tidigare större infektionssjukdomarna och vaccineringen gjorde nu att folk levde så länge att man fick cancer istället.
Och i och med cancer så kommer vi ju in på lite mer genetisk och cellbiologi och hur funktionen inom cellen ser ut.
Ja, de senaste åren har ju i princip alla priser handlat om proteiner, molekyler och delar av celler, snarast än saker som rör hela organismen.
Precis, just cellens interna program, eller programmering och beteende har varit föremål för väldigt ingående undersökningar.
Genom att förstå cellens delar och förstå hur cellerna bygger upp organismen så kan man ju genom att kontrollera cellerna bota då olika sjukdomstillstånd.
Och därigenom så kanske man inte behöver få så att säga priset rakt av för att ha beserat en viss sjukdom, utan mer för att veta det byggs som kan bota många sjukdomar.
Det ser vi ju också i och med att priset på senare år har gått allt mer mot att bli delat mellan olika personer som har bidragit med viktiga bitar i ett större pussel.
Ja, forskning är ju allt mer teamwork.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.