Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Nash-jämnvikter

Johnny Nash föddes 1928 i Bluefield i West Virginia, USA. 1949 skrev han om Nash-jämnvikten, vilket han 45 år senare fick nobelpriset för. Dessa jämnvikter är en viktig del av spelteorin, och här ger vi dig en förklaring om hur de fungerar i verkligheten.

Transkription44 repliker · 4:56

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Mikael, igår var vi och såg filmen A Beautiful Mind som handlade av matematikern John Nash som för några år sedan belönades med ekonomipriset i Alfred Nobels minne för sina teorier om så kallade Nash-jämvikter.
Skulle du kunna förklara vad det är för någonting?
Det handlar om spelteori.
Spelteori? Man spelar alltså spel?
Ja på ett sätt. Man tittar på hur man ska spela så att man antingen får så mycket som möjligt eller förlorar så lite som möjligt.
Jaha så det är inte som i Fiamiknuff att man bara ska vinna eller förlora utan man kan vinna eller förlora olika mycket.
Ja precis.
Ja och hur gör man då för att lyckas med det?
Till att börja med måste man bli på det klara med vad det är för spel man spelar.
Så det tar matematikerna och kokar ihop till en väldigt kompakt beskrivning där man helt enkelt listar upp vilka olika möjligheter spelarna har att spela på och vad de får ut av de olika spelmöjligheterna.
Sen kan man i den här listan hitta olika kombinationer av strategier som är olika bra för de olika spelarna.
Men vilket är då bäst? Att vara offensiv så att man som du sa försöker vinna så mycket som möjligt eller att vara defensiv så att man förlorar så lite som möjligt?
Det visar sig att det är en ganska stor del av de spelar som matematiker studerar så sammanfaller de här två till en så kallad sadelpunkt.
Som har den egenskapen att båda spelarna förlorar så lite som möjligt samtidigt som de vinner så mycket som möjligt om de håller sig till en viss metod att spela.
Jaha, så det är ingen skillnad mellan att gå på så hårt som möjligt och att vara försiktig?
I just den här sortens spel är det ingen skillnad.
Ja, men rimligtvis är det mer avancerat än så i verkligheten.
Jo visst, det finns väldigt många situationer man kan beskriva där en sån här jämvikt överhuvudtaget inte kan uppstå.
Jämviktar, ja. Vi började ju med att prata Nash-jämviktar. Vad är då den jämvikten?
Ja, i filmen hade de ett exempel som faktiskt illustrerar situationen väldigt, väldigt väl.
John Nash och några av hans studiekamrater satt på den lokala studentpubben och umgicks.
Då det helt plötsligt kommer in en grupp med flickor. Varav en av dem är väldigt mycket vackrare än de andra.
Alla pojkarna blir omedelbart väldigt, väldigt intresserade och vill allihopa försöka bjuda med sig den vackra flickan.
Men det tyckte inte John Nash var en bra idé, eller?
Nej, det var just i den här situationen som han fick idén till sin Nash-jämvikt.
Han konstaterade nämligen att om allihopa försökte vara en och den vackra kvinnan så skulle de blockera för varandra.
Och i slutändan så skulle ingen av dem faktiskt lyckas.
Och när de sedan efter det går och försöker bjuda med sig de inte fullt lika vackra flickorna så kommer de att avböja eftersom de inte tycker om att betraktas som ett andrahandsval.
Det kan man ju förstå. Men vad menade Nash att man skulle göra istället?
Om man istället allihopa, gemensamt, går och försöker sig på någon av de mindre vackra flickorna till att börja med.
Tar varsin flicka så kommer man ha mycket större möjligheter att faktiskt lyckas i sin dragning eftersom dels så visar man flickan ifråga respekt genom att inte faktiskt behandla henne som ett andrahandsval.
Och dels så blockerar man inte varandra.
Jaha, och där kom det där med samarbetet in.
Precis. Den här situationen är precis en Nash-jämvikt.
Om var och en beslutar på egen hand så kommer det sluta med att ingen kommer gå ifrån pubben med kvinnligt sällskap.
Men om man samarbetar så får alla någon att spendera kvällen med.
Under tiden att om bara en person försöker nå ett bättre resultat så kommer han inte att sluta stöta på den snygga flickan.
Eftersom hon har högst värde i värderingsprocessen.
Okej.
Så det betyder att den enda som egentligen förlorar på det det är den vackra flickan.
Det var ju väldigt tråkigt.
Men över dag så verkade ju ändå alla bli nöjda.
Så kom ihåg att läs på era Nash-jämvikt till nästa gång ni ska ut på krogan.
Det kan löna sig.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kommunikation i krig

Rökpelare, ljustelegrafer och radioförbindelser är bara tre metoder som använts för att leda trupper i strid. Faktum är att många kommunikationsmetoder tagits fram enbart i krigiska syften, och senare kommit till civil nytta.

Transkription75 repliker · 6:19

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Krigen är något människan har ägnats åt sedan urminnestider.
Även om krigen har vållat stor skada och lidande så har de också drivit på teknikutvecklingen inom en rad olika fält.
Ett av dessa är kommunikationen.
Om du ska kunna leda en armé effektivt så måste du veta vad dina trupper är och vad de gör.
Trupperna måste i sin tur veta vad du vill att de ska göra.
Strida, retirera eller vänta.
För att uppnå detta behövs som sagt kommunikation.
Och genom tiderna så har man funnit en rad olika lösningar på detta.
Till exempel rök.
Ja, rök är ett väldigt gammalt hedligt medium.
I och med det att man har haft elden så har man alltid haft tillgång till olika sätt att göra rök.
Rök består ju till en stor del av vattenång och olika former av avfallsprodukter från förbändningen.
Så vissa material som exempelvis granris ger väldigt mycket kraftigare rök än andra.
Och fuktigt granris kan man använda i princip var som helst för att få rök.
Det ger en väldigt snabb signal.
Ja, det tar ju en stund att tända brasan.
Men det tar inte så lång tid att sprida signal när den syns över en lång sträcka.
Problemet kan väl vara det att man helt enkelt bara kan sända över en signal.
Olika färger på röken kan vissa signalera olika saker.
Men man måste komma överens om vad man egentligen menar innan man påbörjar signaleringen.
Sen finns det också flaggsignalering.
Ja, på medeltiden hade flaggor en viktig betydelse.
Aldersmännens baner var ju inte bara till för att de skulle se bra ut på slagfältet.
En general eller kung kunde med lätthet av ledning av olika baner se vilka riddare som slogs var och planera efter det.
används flaggsignaleringen främst inom flottan och dels som vanlig kommunikation och dels som nödkommunikationsmedel.
Heliografer eller soltelegrafer är en annan metod för att kommunicera över avstånd.
De använder solljus för att kommunicera med varandra över rätt stora avstånd.
Dessa användes inom militären fram till dess att radiotelegrafin blev tillflitlig och allmänt tillgänglig.
Detta för oss alltså fram till telegrafin.
Telegrafin är ju tekniken att med hjälp av kombinationer av ljud överföra ett meddelande.
Det består av korta och långa signaler.
Där de korta är en tidsenhet lång och de långa är tre tidsenheter långa.
De flesta av oss känner ju till det grundläggande morsalfabetet och signaler som SOS.
Tre korta, tre långa, tre korta.
De första formerna av telegrafi då använder man sig av att överföra ljud genom vattnet.
I form av hydrotelegrafi och hydroakustik.
Det beskrevs 360 år före Kristus.
Det var i Kartago man då hade idéer på hur man skulle utnyttja detta för att samordna sina sjöstyrkor.
Den elektriska telegrafen dök upp mycket, mycket senare.
Morse patenterade 1918-38.
Den så kallade Morsekoden som är standarden för alla former av kommunikation med telegrafi idag.
Med hjälp av elektriska impulser så kunde man överföra Morse över kablar på land på väldigt långa avstånd.
Det gav grunden till exempel invasionen av USA.
Då man helt plötsligt kunde samordna transporter av förnödenheter och annat mellan avlägset belägna stationer.
Och på det viset få ett fungerande samhälle även om man inte hade någon grundläggande infrastruktur.
Så småningom ledde det fram till den trådlösa telegrafin.
Eller radion som vi också känner.
Radion uppfanns av Marconi 1886.
Nu behövdes inte längre kopparkabel för meddelanden av Morsekod.
Kommunikationen över ledningarna förbättrades i och med telefonen då röstkommunikation blev möjlig.
Kommunikationen blev snart kring 1900 möjlig med radio.
Och i våra dagar används radio även för trådlösa datanät.
Texttelegrafi är också en teknikutveckling som du hade mer om.
Texttelegrafi är alltså överföring av text via radio.
Idag så är det ett av de grundläggande sambandssystemen vad det gäller båtar och fartyg.
Då har man bland annat det som kallas för Navtex.
Där man kan överföra korta textmeddelanden i olika regioner.
Exempelvis kan ett fartyg som har åkat i sjönöd sända ut ett Navtex-meddelande som sprids till alla andra fartyg i området.
Och så får de reda på vad det är för problem.
Man kan också skicka ut varningar om stormar och liknande.
Som helt enkelt alla som har rätt mottagare kan ta emot och läsa.
Fördelen med Navtex är att det är en digital överföring vilket gör att det går mycket snabbare.
Och man slipper ha en person som sitter och lyssnar.
Och sedan så hade vi även laserlänkar.
Ja, lasern. Den uppfanns på MIT år 1958.
Det är egentligen koncentrerat ljus med en enda våglängd som rör sig av som helt vanligt ljus från en lampa.
I och med att den är så koncentrerad så kan man skicka den i form av strålar mellan olika punkter och läsa av den.
I en laserstråle så kan man överföra extremt stora mängder information snabbt.
Taktdelen är ju då att man måste se mellan de två punkterna när man sänder det.
Radio kan ju gå runt hela jorden.
Medan man med laser bara kan överföra så långt som man ser.
Och exempelvis dimma hindrar ju en från att överföra information i hjälp av laser.
Men den är väldigt säker mot avlyssning för det finns inga möjligheter att avlyssa den om man inte faktiskt kan se själva laserstrålen.
Ja, vi har nu gett ett axplock på vissa teknologier som används genom tiden för kommunikation.
Och vi hoppas kunna återkomma till detta någon dag.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Medicinsk etik

Det är inte tillåtet att experimentera på människor hur som helst. Vi har en avancerad medicinsk etik som ställer krav på läkare och forskare.

Transkription72 repliker · 6:37

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

När man forskar så är det viktigt att det resultat man får fram, de ska ha skett under säkra former.
Men även att det är etiskt godtagbart.
Här under reser sig en massa frågor. Varför har vi etiska riktlinjer? Vilka sorters etiska riktlinjer har vi?
Etik handlar ju om att man ska göra det som är rätt, det som är moraliskt.
Den allra äldsta etiska riktlinjen har något som har med forskning att göra.
Det var ju då Hippokrates, läkekonstens fader, som hade ett antal regler för sina lärjungar.
Att man som läkare till exempel inte skulle skada patienten, inte skulle ge dem gifter och liknande saker.
Fast det var väl inte så mycket i forskningssyfte, mer i behandlingssyfte?
Åja, vid den här tiden existerade ju inte forskning i någon större bemärkelse.
Men Hippokrates, lärjunga, gjorde ju en del grundläggande medicinska studier där de förmodligen tillämpade det här.
Och filosoferna vid samma tid, ja, de gjorde inte heller så mycket experiment kanske.
Men de tänkte väldigt mycket på att man måste ju handla rätt.
Det gäller ju inte bara som forskare att få ett sant svar.
Man kanske också, vissa experiment får man inte göra.
Men om vi snabbt spolar framåt till våra dagar, om vi tar det här med genetik och så vidare.
Man hör ju väldigt mycket om att genforskning och kloning och sådär, ja, all den forskningen måste vara etiskt gångbar och riktig.
Men vad är det då för mytiska riktlinjer som styr den här forskningen egentligen?
Det finns ju en problem här och det är ju frågan, vilken etik använder man?
Ofta används termen bara som att man ska göra någonting som är rätt.
Men man definierar inte vad det rätt är.
Det finns ju många moraliska system.
Man kan utgå till exempel från en traditionell kristensyn från Bibeln.
Man kan vara utilitarist, det vill säga att man försöker öka mängden mänsklig lycka för så många människor som möjligt.
Olika former av pliktetik om vad man bör och inte bör göra.
Det här är ju ofta ganska svårt i dagens samhälle att enas om, för folk har olika uppfattningar.
Så vad man gör är att man istället löser det institutionellt.
Det vill säga att man har någon myndighet, någon nämnd som får avgöra om man får eller inte får göra ett visst experiment.
Men hur ser det då ut här i Sverige för till exempel medicinsk forskning?
Ja, när det här började då på allvar, det var ju då i slutet av 60-talet, början av 70-talet,
då startade Svenska Läkarsällskapet en etisk nämnd som ägnas åt att reda ut de här frågorna.
Hippokratiskt gamla grundregler började bli svårare att använda i moderna sjukvården.
De utfärdade då riktlinjer som de dels förklarade för läkarkåren och därigenom blev tämligen bindande.
Men också då kom att påverka till exempel vilken forskning som får ske vid universitetssjukhus och i viss mån också vid företag.
Sen har ju då staten lagstiftat också om sådana här saker, ofta genom att ta i beaktande väldigt mycket av vad sådana här nämnder säger.
Så i de här nämnderna alltså så sker en omfattande beslutsverksamhet och så vidare som mynnar ut i någon slags etisk skola eller något liknande?
Man får hoppas det. Tanken är ju att det också ska vara en sammansättning så att det inte bara sitter läkare där.
Man tar ju också med det etiska nämnder numera lekmän.
Folk som inte kommer direkt ifrån läkarvetenskapen utan kan tänkas ha andra åsikter.
Men är det då en sån här nämnds enda syfte att sitta där och kompromissa mellan olika etiska läror?
Jag tror tyvärr att det finns en viss risk att det blir så.
Att man tycker att det här experimentet, ja där verkar ju nyttan överväga för vi har blivit övertalade av de goda effekterna.
Men för ett annat experiment kanske man inte går med på det för att det verkar leda till onödigt lidan och försöksdjuren.
Men det är fortfarande inte baserat på någon strikt etisk grund.
En filosof skulle inte vara nöjd med deras härledningar.
Jaha, men vad har de egentligen för uppdrag om vi nu tar den här medicinska nämnden då?
Ja, när det gäller då läkarförbundet det är ju rent allmänna frågor om hur läkare bör få uppföras och inte få uppföras.
Men man har ju till exempel djurförsöksetiska nämnder som då tar upp förslag på olika experiment för att se om det är godtagbart och om nyttan är större än lidande för djuren.
Och det finns också då nämnder på sjukhus och liknande ställen där det gäller försök där människor ingår.
Men vad är det för riktlinjer de här har då att följa sig? Vad är det som står i dem? Vad är det man får och inte får göra mer konkret?
Ja, när det gäller till exempel psykologin så finns det vissa deklarationer då, Helsingforsdeklarationen och Hawaii-deklarationen och liknande,
som säger till exempel att försökspersoner måste vara informerade och måste veta vad experimentet går ut på.
Och de måste också ge sitt samtyckande.
Man får inte ta och fuska och dra in någon ovetande om det inte är ett väldigt, väldigt mildt experiment som ingen kan tänkas ta någon skada av.
Och i vissa psykologiska experiment så är det ju också så att man ljuger för försökspersoner så att han inte ska tro att han ska handla på ett visst sätt.
Och då måste man alltid efteråt förklara hur han blev missledd.
Ja, jag hörde talas om det där. Det var något experiment som leddes av någon som hette Milgram, inte sant?
Ja, det är ett klassiskt experiment där han lät försökspersoner då ge elchocker till en annan försöksperson som egentligen inte var en försöksperson utan en betald medarbetare.
Och han fick inte riktiga elchocker.
Syftet var att se hur långt kunde man få folk att gå när de uppmanades av en auktoritetsfigur i vit rock.
Och det visade sig att folk lydde order till en sån utsträckning att de skulle ha kunnat ha haft ihjäl den där personen om det var riktiga elchocker.
Många mådde ju väldigt dåligt efter att ha varit med om det här experimentet när de insåg vad de hade nästan gjort.
Så då skapade man ju i många fall lidande bland sina försökspersoner.
Exakt, och det är därför man har infört sådana här regler.
Men det här kan ju också leda till komplikationer för att i många fall behöver ju vetenskapliga fakta underbyggas.
När man inte försökspersonerna vet om hur experimentet fungerar.
Eller de vet inte om de har fått medicin eller sockerpiller.
För att man ska verkligen kunna se om det är någon skillnad.
Ja, men vad kan vi då sluta oss till mot bakgrund av allt det här?
Jag tror att i allmänhet så bryr sig forskare väldigt mycket om etik.
Inte bara därför att folk kräver det av dem.
Utan också för att det hänger ganska nära ihop med försöket att söka sanning och skapa sig en bättre värld.
Men det är ett svårt område och jag tror att de metiska nämnderna har ganska hårt arbete.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Thomas Edison

En del genier upptäcker samband mellan olika saker, medan andra finner förklaringar för hur saker och ting fungerar. Men Edison var en praktisk man som satte sina upptäckter i omsättning. Han är en av de ingenjörer och uppfinnare som betytt mest för det moderna samhället med sina grundläggande uppfinningar.

Transkription29 repliker · 3:06

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Uppfinnaren Thomas Edison. Vem var det egentligen?
Jo, han föddes 1847 och i sin barn och ungdom så uppfinns han tidigt ett intresse för teknik och vetenskap.
Han jobbade tidigt i sitt liv vid telegrafen där han bland annat förbättrade den grundläggande telegrafdesignen.
Så pass bra att han redan vid en ung ålder var relativt förmögen.
Därefter så startade han ett eget företag som tillverkade telegrafer.
Men hans mest kända uppfinning var ju glödlampan.
Han kom på den efter att ha varit på en förevisning av bågljus.
En äldre form av upplysning som grundade sig på väldigt stora energimängder och som inte knappast kunde ägas av någon privatperson.
Han föresatt sig att göra en billigare, mildare och framförallt bättre form av elektrisk belysning.
Det var tänkt att den skulle kunna ersätta den gasbelysning som lyste upp världens städer.
Efter att ha uppfunnit glödlampan så vars främsta egenskap var att den var vakuumfylld.
Vilket gjorde att tråden i glödlampan inte brände sig upp så lätt.
Istället hölls den glödande av den elektriska värme som genererades.
Det var tänkt att glödlampan skulle ersätta gasbelysningen i städerna och även ute på landsbygden när ett elektrisk försörjningsnät kom ut så långt.
Men problemet var ju att det inte fanns något elektrisk försörjningsnät.
Han hade ju nyss upp funnit glödlampan.
Så han var tvungen att starta ett eget företag som koncentrerades på att skaffa elförsörjning och bygga elkraftverk.
Detta var det så kallade Edison Electric Light Company som senare blev General Electric.
Som uppfinnare var han egentligen först med att på allvar marknadsföra och sälja sina uppfinningar.
Glödlampan var bara ett exempel på detta.
Ett annat exempel är ju då filmprojektorn som han uppdragade till det så kallade Vitascope.
Det var den första kommersiellt framgångsrika filmprojektorn som använde nitratcellulosa film.
Han uppfann även fonografen vilken var en tidigare föregångare till gramofonen.
Och kolmikrofonen som även in i våra dagar använde sitt i bland annat telefoner.
Totalt tog han kring tusentalet patent.
Han hade även en roll i militär forskning där han hjälpte till att starta amerikanska flottans forskningslaboratorie.
Efter första världskriget.
När han dog 1931 så bekräftade han storhet i USA genom att man unisunt i alla städer stängde av all elektrisk belysning under en minut.
Kort sagt, en man med många sidor.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Coca-colas historia

I en hård kamp med andra märken som t.ex. Pepsi har Coca-cola alltid hållit hög profil. Receptet sägs vara en av världens bäst bevarade hemligheter, men är det verkligen så? Är det sant att Coca-cola innehåller kokain?

Transkription101 repliker · 5:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Coca-Cola är en av de populäraste dryckarna som existerar i världen idag.
Men Coca-Cola har inte alltid bara varit en läskig dryck. Den har faktiskt en rätt intressant historia också. Intressant.
Oh ja. Egentligen startade det som en sorts patentmedicin som skulle hjälpa mot huvudvärk och andra nervokommor.
Det gick en myt ett tag om att den innehöll kokain från början. Men är det verkligen en myt?
Det är faktiskt helt sant. Det var nämligen så att 1886 uppfann apotekaren John Pemberton i Atlanta en dryck.
Som var tanken att den skulle vara ett tonikum för hjärna och nerver.
Det var en sirapsliknande grej man skulle blanda ut med vatten som innehöll framförallt den afrikanska kolanöten och kokablad.
Alltså det som man utvinner kokain ifrån.
Men då var den alltså inte kolsyran från början?
Nej. Själva namnet Coca-Cola hittades på av Pembertons bokhållare som tyckte att den innehåller ju cola och koka.
Alltså sätter man ihop då. Det går nog att sälja bättre.
Man sålde då sirapen på apotek och drugstore där man blandade ut det med vatten för att dricka.
Sen 1886 då så var det en kund en varm sommar som inte...
Han ville ha drycken men han orkade inte blanda ut det med vatten.
Så han blandade med sodavatten istället och det smakade ju betydligt bättre.
Det kan jag tänka mig.
Innehållet har väl förändrats med tidens gång också?
Oh ja. Det här med att ha koka-blad var ju onekligen effektivt för att göra det till en stimulerande dryck.
Men det blev ju kontroversiellt med tiden.
Så 1903 vid det laget var ju inte Pemberton längre som sålde det här.
Han hade sålt receptet vidare till en serie läsk och godisföretag.
Så tog man bort då de aktiva koka-bladen.
Man hade istället urlakade koka-blad som inte längre innehöll något kokain.
Och sen dess har man ju då gått vidare och man har nog ändrat på receptet ganska många gånger.
Vad har du ett exempel på receptet?
Ja, det intressanta är ju att det finns ju den här historien att det här är totalt jättehemligt.
Att ingen i hela världen vet om det.
Många amerikaner svär på att det bara finns två chefer på Coca-Cola Company som känner till det sanna receptet.
Och de har bara halva var.
Men det är inte sant.
Egentligen är receptet förmodligen ganska känt inom företaget.
Och det finns många liknande recept.
Man ser ju bara på alla konkurrentkolor som fungerar och smakar ungefär likadant.
Så att vad man vet att det innehåller ju naturligtvis kolsyrat vatten och socker.
Sen den bruna färgen får man via karamell.
Är inte det bränt socker eller?
Just det.
Det är nämligen när man hettar upp socker till exempel i en kastrull så blir det brunt.
Det smälter ihop.
Man brukar använda det för att sätta upp pepparkakshus.
Och det är alltså då delvis att sockeret har övergått till kol.
Men det kan också användas som en matfärgämne.
Sen måste man göra det lite surare då.
För att den ska hålla sig och få en bra smak.
Och ursprungligen använder man citronsyra.
Men idag använder man fosforsyra.
Det gör också att den är lite frätande.
Och lägger man i en rostig spik så blir den blankare.
Kul.
Ett annorlunda användningsområde för kol då?
Oja.
Folk har ju hittat på en massa märkliga saker för kol.
Den kan användas för att ta bort vissa fläckar.
Även om det blir ganska kladdigt av den också.
Däremot är det en myt att den skulle lösa upp en tand.
Man stoppar det ner i den.
Det är mest vad uppbyggliga lärare säger åt sina elever.
För att de inte ska dricka för mycket läsk.
Men de mer aktiva innehållet är ju då dels kolanötsextrakt.
Och sedan också koffein för att vara stimulerande.
Och sedan då lite vanilj.
Och sedan då den hemla ingrediensen.
Den som kallas för 7X för att den påstås av 7 ingredienser.
Och exakt vad som ingår där.
Det är lite hemligt.
Men med största säkerhet så är det en serie oljor.
Apelsinolja, citronolja, muskotnötsolja, kanelolja, korianderolja, kassia.
Neroligolja som kommer från ett bittert apelsinträde i Marokko.
Förmodligen lite alkohol och gummiarabicum då.
För att binda ihop det till en grundsats.
Det här med koffeinet då.
Det svarar ju på delvis varför den är så populär.
Men det är väl inte hela sanningen.
Ja, folk uppskattar ju någonting som är lite syrligt och innehåller energi.
Koffeinet bidrar ju men det är inte så starkt beroendeframkallande som man ofta tror.
Sen hänger ju väldigt mycket på marknadsföring.
Hela idén att Coca-Cola är någonting väldigt hemligt.
Har ett hemligt recept som ingen känner till.
Är ju bra marknadsföring.
Och det har man ju arbetat in hårt på.
Det är ett bra exempel på ett märke som har hållit i sig ju över hundra år.
Och varit mycket noga med att hålla just sin prestige.
Ja, det kan jag tänka mig.
En annan bidragande orsak till populariteten från början var naturligtvis kokabladen också.
Det måste det nog ha varit.
Det var ju ganska vanligt.
Man kunde gå till apoteket och be att få kokain.
Ja, det gick att köpa över disk på den tiden.
Hur kom det sig att det blev en läskedryck istället för medicinsk produkt så småningom?
Ja, man ska ju tänka på att det startade ju just som en medicinsk produkt.
Det fanns massor med sådana här patentmediciner.
Den ena märklare än den andra.
Men till skillnad från de andra smakade ju den här bra.
Nu håller det kan jag tänka mig.
Hur kan man få tag på recept idag?
Ja, det officiella receptet finns naturligtvis inte ute.
Så fort någon offentliggör ett recept och säger det här är officiellt så brukar Coca-Cola Company säga nej, det här är det inte.
Och även om det skulle vara det riktiga som kommer säga samma sak.
Men det finns till exempel ett projekt som heter OpenCola som tar och satsar på att skapa en offentlig cola.
Så man kan söka på nätet då eller titta på www.opencola.com.
De har ett förslag på hur man kan göra egen cola.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hur bygger man ett solur?

Alla har väl någon gång tryckt ner en pinne i sanden och på så sätt byggt ett solur. Försöker man däremot seriöst använda den som en klocka, kommer man bli förvånad över hur dåligt det fungerar. Är det fel på solen eller på soluret?

Transkription47 repliker · 3:41

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Varför visar inte solluret rätt tid?
Man brukar ju ibland få för sig att bygga ett sollur i trädgården och det verkar ju ganska enkelt.
Man ställer upp en vertikal pinne och när klockan är tolv så markerar man var skuggan pekar med en sten.
Och när klockan blir ett markerar man skuggan med en ny sten och så vidare.
Men man upptäcker nog ganska snart att det här inte fungerar speciellt bra.
Redan efter någon vecka eller några månader bör man märka att vid middagstid så pekar det inte riktigt där det borde.
Och fram emot kvällen och morgonen så verkar det här solluret inte fungera alls.
Många har nog blivit besvikna och misstänkt att solen inte fungerar speciellt bra.
Problemet beror inte på sommartiden.
Det är ett rent mänskligt problem som solluret inte kan ro för.
Utan för att det är mer komplicerat än man tror att mäta soltid.
I många fall så ser man ju också att trädgårdsur är betydligt mer komplicerade än bara en vertikal pinne.
Man ser att de ofta är en armillagevärd.
Det är ett klot som omsluter en pil.
Och pilen, den kallas för gnomon, det är det som kastar en skugga i ett solur, är riktat norrut.
Och dess vinkel den gör beror på vilken breddgrad man befinner sig.
Det är faktiskt så att den bör vara parallell med jordaxeln.
Och här har vi lite grann hemligheten bakom varför sollur är lite knepig att ställa in.
Det är nämligen så att jordens rotation är mycket regelbunden.
Om vi mätte vår tid med var stjärnorna befann sig, så kallad stjärntid, så skulle det allting vara frid och fröjd.
Men solens läge, den beror ju på hur jorden kretsar kring solen.
Och dels lutar jordaxeln.
Och dessutom är jordens bana kring solen inte helt cirkulär.
Detta gör att soltiden inte stämmer med stjärntiden.
Och den klocktid vi mäter, där vi adderar sekund till sekund, den har svårt att stämma med båda dera.
Ett av problemen är naturligtvis att på olika platser på jorden så har vi också olika middagstid.
Det är ju nämligen så att solen står rakt i söder vid middagstid.
Men när man började med järnvägarna fick man snabbt problem med tidtabellan för olika orter, hade olika middagstid och därmed var dygnet något olika.
Så i Sverige infördes gradvis järnvägstiden, ett gemensamt system.
Men det gör också att solen inte är perfekt i söder klockan tolv.
Det beror lite på var man befinner sig.
Dessutom är det ju så att på sommaren är dagen längre.
Under medeltiden räknar man att dagen alltid har tolv timmar, vilket gjorde att den medeltida dagen, ja, den hade längre timmar än vinterdagen.
Och dessutom har vi att jorden rör sig i en elliptisk bana.
Så att om man tar och tittar på solen varje dag vid middagstid, bildligt talat eftersom det är farligt att titta på solen, och kommer ihåg var den befinner sig.
Man kan till exempel ta ett foto.
Så märker man att solen verkar röra sig över himlen under ett års lopp.
Den bildar en sorts tillplattad åtta.
Där den är nederst vid vintersolståndet och högst upp vid sommarsolståndet.
Och den verkar röra sig lite till höger och vänster.
Och det här beror just på att jorden rör sig i en ellips.
Det här måste man ta hänsyn till när man bygger ett sollur, vilket är ganska svårt.
Det finns dock speciella sollur, så kallade analemiska sollur, som fungerar utmärkt med det.
Där placerar man ut pinnen, nämligen sig själv, på en plats som bestäms just utav den här figure 8-figuren.
Man tecknar in den i marken.
Och sen så skuggan kommer att falla på en ellips när man talar om timmen.
Men det kräver en hel del klurighet för att göra ett exakt sollur.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Toner och harmonier

Klinkande på ett piano kan vara mycket irriterande, men spelar du ett musikstycke låter det bra i det flestas öron. Det finns en intressant vetenskaplig förklaring varför klinkande är klinkande och musik är musik.

Transkription18 repliker · 1:48

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Musiken är ett ganska intressant område. Det är ju ganska nära förknippat med vår hörsel.
Och då kan man fråga sig, varför upplever vi vissa toner och vissa klanger som vackra och vissa andra som ganska ovackra och falska?
Om man tar till exempel ett piano och så bankar man diverse toner lite slumpmässigt så låter det inte speciellt vackert.
Men om man däremot spelar noter av Bellman så låter det väldigt vackert och fina klanger.
Om man tar en ton, till exempel en låg ton som la la, den har ju då en viss frekvens och en viss våglängd.
Om man då tar och dubblerar den här frekvensen, la la, då får man en oktav som jag kallar det.
Och den här oktaven har ju då en dubbel frekvens.
Och sen finns det då flera så kallade övertoner till den här.
Den tonen kallas för en kvint.
Och den här har ju då tre stycken våglängder.
Tre gånger frekvensen.
Och de här tonerna, kvinten och grundtonerna och oktaven, de klangar väldigt vackert tillsammans.
Så man kan ju fortsätta.
Den andra oktaven och den femte kallas för tersen till den andra oktaven.
En grundton, dess ters och dess kvint, bildar tillsammans just det mest grundläggande akkordet av alla, som kallas för dur.
Och det finner man i alla möjliga kompositioner, väldigt ofta återkommande.
Och just på grund av att det klingar väldigt vackert i våra öron.
Och det har just sin mycket fysikaliska förklaring.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Erdörs tal

Ska vi leka en lek? Ge dig själv talet 0 och dina vänner talet 1. Ge deras vänner talet 2 och öka talet för varje lager av vännernas vänner. Vilket tal kommer då statsministern ha? Erdörs tal är en lek med matematiken, men har ett seriöst användningsområde inom felsökning av saker.

Transkription42 repliker · 4:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

När matematiker inte ägnar sig åt att omvandla kaffe till matematiska teoren, vad kan de tänkas roa sig med då?
Ja, en del ägnar sig åt att försöka ta reda på sitt eget erdörstal.
Vad är det för något?
Det konstrueras utifrån den ungerska matematikern Erders, som är speciell i och med att han publicerat lite över tusen artiklar och samarbetat med över 500 matematiker.
Hur räknar jag ut mitt erdörstal?
Man börjar hos Erders själv och han har talet 0.
Varje person som har publicerat en artikel med honom har talet 1.
Och på så sätt så får man, när man publicerar tillsammans med någon som har ett erdörstal, ett eget erdörstal som är 1 högre.
Jaha, det är lite som den här leken man ägnar sig åt i Amerika.
Four degrees of separation from Kevin Bacon.
Där man tittar då på filmstjärnor och ser hur många steg man kan göra genom filmer till skådespelaren Kevin Bacon.
Ja, precis. Och på samma sätt som matematikerna kliver runt genom artiklar som de publicerar tillsammans så kliver skådespelarna runt med filmer de spelar tillsammans.
Och vi skulle kunna hitta på Radiounga forskartal då?
Ja, om vi börjar med vår producent Erik Salitis och ger honom 0 så får vi som sitter här och pratar i samma radioprogram, talet 1.
Och de som vi är med i radioprogram hos talet 2 och så vidare.
Ja, precis.
Men hur är det nu med erdörstalen? De flesta matematiker måste väl ha oerhört höga erdörstal?
Egentligen inte. I och med att erdörs själv publicerar med väldigt många.
Och att de som publicerar med erdörs i sin tur är väldigt flitiga samarbetare så får nästan alla de matematiker som publiceras i den amerikanska statusstidsskriften Mathematical Review plats på erdörstal som mest 15.
Oj då. Och medelmatematiken då?
Ligger på mellan 3 och 4.
Intressant. Och när det gäller filmstjärnorna så är det ju samma sak där. Det är relativt få filmstjärnor som är mer än fyra steg från Kevin Bacon.
Det här verkar ju vara en ganska återkommande fenomen när det gäller sociala nätverk.
Man känner visserligen sina vänners vänner ganska ofta, men man har ett par kontakter längre bort.
Och det gör att de här kontaktnäten sprider snabbt ut sig.
Och knyter sig ihop med varandra via att någon råkar känna någon i en annan.
Mm. Det intressanta med de här nätverken är att de påminner mycket om ett fält som har fått mycket uppmärksamhet de senaste åren, nämligen småvärdarnätverk.
Vad är det för något?
Jo, idén är att om man har en massa punkter som man förbinder med linjer och det är en slumpmässigt kopplat så är det inte så konstigt att två punkter, man kan nästan alltid hitta någon väg mellan dem som inte är speciellt lång.
Om det däremot vore så att alla punkter bara har kopplingar till sina närmsta grannar så skulle det vara ganska lång väg mellan två punkter som är på varsin sida av ritningen.
Men det visar sig att det räcker med att man bara lägger till ett fåtal långa kopplingar slumpmässigt så kommer det gå att hitta allt en kort väg.
Och det man har gjort är att man har upptäckt det här hos genetiska nätverk, alltså vilka gener som aktiverar varandra och kraftledningssystem och även hur nervsystemet är kopplat.
Mm. Borde inte det här också passa in på hur internet är uppbyggt?
Det verkar så. Också där finns det då ett antal långa kopplingar och de flesta datorer kopplar till sina närmsta grannar.
Och det här har ju intressanta effekter. Om man tänker till exempel på sjukdomar sprids.
Mm.
De sprids ju oftast med de man träffar. Så kan man ju genom det här göra matematiska modeller av hur epidemier skulle kunna stoppas.
Man går helt enkelt in och åtgärdar de långa kopplingarna som finns så att man isolerar det till en grupp och sedan kan man behandla den.
Just det. Å andra sidan kan motsvarande problem för internet vara att om en dator kraschar eller blir förstörd så kan den koppla loss stora delar av nätverket från andra.
Så där vill man ha ökad spretighet.
Till skillnad från när man försöker bekämpa sjukdomar.
Exakt. Så det verkar som Paolo Erdős, han var inne på något väldigt intressant här.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens sport

I framtiden kommer du troligen dricka en öl till matchen på TV eller Internet. Frågan är bara vilken sport du är intresserad av. Kvanfotboll? Eller varför inte biljard i tyngdlöst tillstånd? Solsegeltävlingar? Framtida olympiska spel kan bli mycket annorlunda.

Transkription58 repliker · 5:14

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Det finns många spel och sporter idag, men det intressanta är kanske att fundera över framtidens sporter.
Vad finns det för möjligheter längre fram för nya form av idrott och spel?
I och med att man kommer ut i rymden så får man ju helt andra miljöer.
Det är ny gravitation, så man kan till exempel spela en viktlöst biljard när man låter ett rum bli biljardbordet och står inuti och kastar kulorna.
Aha, kulorna hänger då i luften och så får man röra sig runt och stöta till dem i kön.
Det blir naturligtvis lite lurigt där med luftströmmar och sånt, det får man nog ta hänsyn till med i reglerna.
Men man har ju också ganska ofta i science fiction diskuterat olika bollspel i låg gravitation som på månen eller i tyngdlöshet.
Det där blir ju strategiskt intressanta problem.
Ja, till exempel kunna lära sig hur man slåss när man inte längre har gravitationen.
För då finns det ingenting som säger att man stannar kvar på samma plan utan man kan helt plötsligt skjuta upp åt ett helt oväntat håll och skjuta på folk uppifrån.
Ja, vad jag tänkte mest på, om vi tänker oss en tyngdlös fotbollsplan, en stor rum, så är det det att dels när man är fritt i luften så är det svårt att ändra riktning.
Man måste ta avstamp från en vägg så att folk kommer att studsa mellan väggen och blir någon drivandes bara i mitten så kommer han inte komma någon vart förrän någon stöter till honom.
Men det är ju också det att i två dimensioner på en fotbollsplan är lätt att omringa någon annan.
Men i tre dimensioner så behöver man väldigt mycket fler människor för att bilda en...
Mycket otrunt av personerna, ja.
Så att det blir mycket mer attackspel än försvarsspel.
Eftersom försvaret är så mycket dyrare och så mycket svårare att ägna sig åt.
Sen kan man ju börja fundera på att flytta över andra saker till högre dimension.
Man har ju diskuterat tredimensionellt schack då för lite mer stilsam ändemål.
Eller luffarschack som är ganska lätt att generalisera upp i flera dimensioner.
Mm, bortsett från att det är väldigt svårt att hålla rätt på hur det ser ut.
Men innan vi lämnar helt det här området att välja intressanta platser så har man ju en gammal klassiker i science fiction.
Och det är ju då kappsegling med hjälp av solsegel.
Man spänner helt enkelt ut aluminiumfolie och drar nytta av solens strålar för att ta sig fram.
Och försöker hinna föra alla andra som seglar på samma sätt.
Mm, där får man ju också andra intressanta effekter av till exempel planeters gravitation som böjer av banorna.
Det finns ju en del uppkonstruerade datorspel där man simulerar att spela biljard.
Fast med gravitationsfält på biljardbordet.
Mm, och det kan ju bli rätt intressanta saker.
Ett annat spel som förekommer i Stephen Baxters roman med Timeships är ju kvantbiliard.
Biljardbollen uppförs inte som en vanlig biljardboll utan som en kvantmekansk vågfunktion.
Så när man stöter till den sprider den ut sig diffust och reflekteras som en våg mot kanter.
Mm, det där påminner om någonting jag läste i en annan novell.
Förtbollen som Greg Egan hittade på.
Ja, det är ju ett intressant spel.
Istället för att ha en fotboll så har man så att säga en våg av sannolikhet.
Och målet är att få in den här vågen till 50% i motståndarlagets mål.
Och för att göra det så har man alltså ett lag som springer omkring och genom sina rörelser påverkar den här vågen.
Gungar den upp och ner och ger den fart på olika platser som gör att den ändrar skepnad och får höjder och stillastående punkter lite varstans.
Onekligen ganska svårt att föreställa sig.
I datorsimulationer så märker man ju då att, ja, rör man sig snabbt så ökar frekvensen och blir många små lokala maxima.
Men om alla rör sig synkron så kan man få en stor diffus våg att röra sig ställ.
Det är lite av en utmaning att få fungera.
Sen kan man ju tänka sig naturligtvis att bygga på med reglerna.
Det finns ju ett spel som ursprungligen skapades en statsvetare som ville lära sina elever hur USAs lagar fungerade.
Det heter Namek.
Man börjar med en liten uppsättning regler som definierar hur man ändrar på regler.
Man ska vara helt eniga om det i omröstningar som förrättas på vissa sätt och man utser en rösträknare.
Lite grann som politik då.
Och sedan går spelet ut på att man ska ändra på spelets egna regler.
Så varje gång någon omröstning har gått igenom så får man in en ny regel eller ändrar på någon som finns.
Och i och med det så kan man förändra sättet hela spelet ser ut på ganska snabbt.
Jag misstänker att en del partier blir synnerligen byråkratiska och märkliga när man håller på med det här.
Det finns ett av de mest långlivade som pågår på nätet har blivit mer ett samhälle än ett spel.
Där det skapats spel inuti spelet.
En filosof vid namn Cars sa ju en gång att det finns ändliga och oändliga spel.
Ändliga spel spelar man för att vinna och oändliga spel spelar man för att fortsätta spela.
Det här verkar vara ett sådant oändligt spel.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

High Altitude Electro-Magnetic Pulse - Faran från skyn

EMP är en kraftig elektromagnetisk puls som inträffar när man bränner av en atombomb. Rätt inställd skulle en sådan puls kunna förstöra större delen av all högteknologi på en hel kontinent.

Transkription61 repliker · 5:12

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Tänk dig ett Sverige utan el.
Ingenting fungerar. Inga lampor, inga element.
Inte din dator, din miniräknare, inte din ugn.
Det verkar som en mardröm kanske, men det kan vara verklighet.
Ja, det finns en effekt som kallas för HMP-effekten.
Det är en effekt som skapas när kärnvapen exploderar på hög höjd.
Det är alltså en form av kärnvapenattack mot ett annat land, eller en annan kontinent i och med att de har räckvidder som kan vara i storleksordningen i hela Europa.
Vid en HMP-smäll skapas en skal av gamma-strålning från atombomben som rör sig utåt.
Eftersom man smäller av kärnvapnet på väldigt hög höjd så kommer det att nå atmosfären efter en viss tid.
När det når atmosfären så kommer den här gamma-strålningen att skapa ett regn av elektroner som slås loss från atmosfären.
Vilka i sin tur med hjälp av det jordmagnetiska fältet genererar en kraftig HMP-stött som fortsätter radiellt nedåt inom allting som egentligen är i synhåll från explosionen av kärnvapnet.
Hur upptäckte man egentligen den här effekten?
Effekten upptäcktes när man började med luftprov av kärnvapen.
Det gjorde man ju redan på 40-talet när USA började testa sitt Manhattan Project.
Men under 50- och 60-talet så började man lite mer seriöst titta på vad man fick för effekter av kärnvapen.
Och visserligen använde man väldigt primitiv elektronik då så den skadades inte.
Men man såg ändå att man fick väldigt lustiga strömspikar.
Engelsmännen när de gjorde ett av sina kärnvapentests bestämdes för att mäta på de här strömspikarna.
Och ägnade då ett antal månaders hårt arbete med att försöka räkna ut hur starkt det skulle bli och avpassa sin utrustning.
Sen så monterade de upp alltihopa och brände av kärnvapnet.
Med resultatet att teknikerna såg en prick på sin skärm.
Den försvann någonstans rakt uppåt och sen brann utrustningen upp.
Oj.
Ja, engelsmännen var ganska missnöjda över detta misslyckande.
Men det visade ju också kraften som kunde skapas av den här nya explosionsformen.
Konsekvenserna är alltså att all elektronik bränns sönder.
Ja, en EMP-puls när den når vilken metallförmål som helst så genererar den ström i det.
Ifall det bara är en massiv metallbit så är det inte särskilt farligt därför att strömmen utjämnar ju faktiskt sig själv.
Och man får en ganska liten mängd värme.
Men om det istället är elektronik så kommer strömmen att vara tvungna att strömma igenom de elektroniska komponenterna.
Och då kan antingen om det bara är vanliga elektroniska komponenter kan de bränna sönder.
Eller också i form av exempelvis datorer eller i all styrelektronik i olika saker så finns det väldigt, väldigt små ledare.
Och de har blivit helt enkelt för varma. De brinner av.
Effekten blir som om du kopplade in dubbla strömstyrkan i all elektrisk utrustning.
Så även lös elektronik som till exempel om jag har en soldriven miniräknare, även den påverkas.
Det behöver inte vara anslutet till något elnät eller så.
Visserligen så slås antagligen elnätet ut.
Men även lös elektronik och batteridrivna saker förstörs.
När vi hade det här strömavbrottet i Kista för ett litet tag sedan så slogs ju bara det vanliga elnätet ut.
Och folk klarades fortfarande med hjälp av ficklampor och liknande.
Om man tänker på den effekten i hela Sverige.
Men när vi inte har tillgång till någon lös elektronik heller eller lös utrustning så blir det ganska skrämmande.
Inga bilar, inga flygplan, ingenting.
Men finns det då inget sätt att skydda sig mot det här?
Jo, som sagt så genereras ju faktiskt den här strömmen i all elektronik.
Och det inkluderar ju då även övriga metallföremål.
Och man kan helt enkelt få strömmen att istället generera sitt metallföremål istället för elektroniken som du har skyddat med av metallföremålet.
Det kallas för en faradagsbur när du innesluter elektronik i en bur av metall.
Och alltså den här buren skulle då skyddas genom att ta upp värmestrålning eller ta upp EMP-strålning av omvandlaren till värme?
Jo, det är det den gör.
Och om man då har den väldigt tät och har flera sådana burar inuti varandra så kan man med varje bur minska strålningsdosen till en viss mängd.
Problemet är ju det att du måste skydda även alla sätt för strålningen att komma in.
Så det går ju inte att ha en skärmlöst som är kopplad till datorn.
Utan du är egentligen tvungen att kapsla in hela datorn och använda den.
Och sen ska du fråga dig hur du ska få in el till den.
Du är tvungen att kapsla in hela ditt elnät också.
Och då är det ganska lätt att inse att det är nästan omöjligt att skydda sig mot det.
För det finns väl även internationella telefonsystem och elförbindelser.
Så det är verkligen ett komplicerat problem.
Någon gång får vi kanske återkomma till det.
Tack så mycket.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.