Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Algoritmisk informationslagring

En bild säger mer en tusen ord, brukar man säga. Men olika bilder kräver olika långa beskrivningar. Om du slår på TVn och tittar på "myrornas krig", inser du hur svårt det skulle vara att förklara exakt var alla prickar är.

Transkription41 repliker · 3:29

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Algoritmisk informationsteori.
När man tittar på en tv som inte är inställd på någon kanal får man antingen myrornas krig, en massa svarta och vita punkter som bara flimmer omkring, eller ingen bild alls, en svart kanal.
Vilken av de bilderna innehåller mest information?
Man kan fundera lite grann på det och tänka så här.
Hur mycket information måste jag använda för att beskriva vad jag ser på bildskärmen?
Ja, i den svarta rutan är det ganska enkelt.
Jag kan tala om att den är helt svart.
Men när det gäller myrornas krig, varje ögonblick måste jag tala om vilka punkter som är svarta och vilka som är vita.
Vilket är en väldigt lång förklaring.
Det här ligger till grunden för vad man kallar algoritmisk informationsteori.
Man studerar hur komplicerade olika saker är genom att studera hur enkelt de kan beskrivas.
Vissa fenomen är ganska ordnade och därmed lätt att beskriva.
Ett typiskt exempel är en kristall.
Atomerna sitter i ett stelt rutmönster och man kan specificera kristalligen och tala om hur stor den är, vilka atomer det är, vilken sorts rutmönster de ligger i.
Och sen är den helt specificerad.
Men atomerna är en gas.
De studsar omkring slumpmässigt.
Där måste man beskriva den med hjälp av statistik.
Och det är den stora beskrivningen som inte säger så mycket om detaljerna.
Och om man ska beskriva en detalj, ja då måste man skriva var varje atom är och vart den är på väg.
Oerhört komplicerat.
Man kan säga att när det är mycket information, då är det slumpmässigt, då är det kaotiskt.
Där strider naturligtvis lite grann mot vår vanliga uppfattning om vad vi menar med information och komplexitet.
Normalt när någonting är informativt så tänker vi till exempel på en bok som är meningsfull.
Inte på en myrornas krig på tv.
Men det beror på att vi när vi använder termen information så talar vi egentligen om exformation.
Det vill säga information som är meningsfull, som har extraherats ifrån kaoset omkring oss.
Mycket av våra hjärnor går ju ut på att rensa bort ovidkommande störningar.
Att hitta de mönster som är viktiga utan att förfalla till att bli överväldigad av all den här ströinformationen vi ser på brusiga bildskärmar och bullriga lägenheter omkring oss.
Medan vi däremot försöker undvika att fasta i det här stela tänkandet som gör att vi inte kan anpassa oss till vår omvärld.
Så det är där verklig komplexitet ligger.
Sådant här beskrivs av en disciplin som kallas för algoritmisk informationsteori.
Man studerar helt enkelt hur långa datorprogram krävs för att beskriva ett system.
Datorprogram kan nämligen visas att de är egentligen densamma.
Alla datorer kan egentligen köra varannas datorprogram om man bäddar in dem i ett större system som simulerar den andra datorn.
Och det gör att man kan jämföra längderna.
Och på det här sättet så kan man då tala allmänhet om informationsinnehållet omkring oss.
Studera vetenskapliga teoriers effektivitet.
En bra teori förklarar ju många fakta med ett fåtal enkla antaganden och förklaringar.
Medan en dålig teori kräver mycket undantag.
Kort sagt, det verkar som att det finns mycket information på tv men vi är mer intresserade av x-formationen på andra kanaler.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Primtal

Man brukar säga att 2 är det enda "udda" primtalet, eftersom det är jämnt. Men vad är ett primtal egentligen? Det handlar om ett tal som bara är delbart med sig självt eller 1. Trots att det låter ganska onödigt, har det tvärtom otrolig användbarhet.

Transkription36 repliker · 2:49

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Primtal.
På samma sätt som materien har sina odelbara byggstenar så kan även tal delas upp i byggstenar.
Vi kan skriva heltal som produkter av andra mindre tal.
Till exempel 2 gånger 2 blir 4.
Och 12 kan vi skriva som 3 gånger 4 eller kanske 6 gånger 2.
De här talen i Sintu kan man dela upp i ännu mindre delar.
12 är 3 gånger 4 och 4 är 2 gånger 2 så vi kan säga att 12 är 3 gånger 2 gånger 2.
Men vi kan inte dela upp 3 och 2 på samma sätt.
De kan inte delas med något annat tal utan man får en massa decimaler.
Och det här är vad man kallar primtal.
Det minsta primtalet är 2.
Sen kommer 3, 5, 7, 11, 13, 17 och så vidare.
Och det finns oändligt många av dem här.
Det intressanta är att alla tal kan skrivas som en produkt av ett antal primtal.
Och det här kallas ibland för Algebrands fundamentalt teorem.
Och det visar sig att primtalen har många märkliga egenskaper.
Talteorin, den gren av matematiken som tar och studerar heltalen har sysslat väldigt mycket just med primtalen.
Det visar sig nämligen att det blir färre och färre primtal ju större tal man tittar på.
Men det finns oändligt många av dem som de glesnar ut.
Och exakt hur den här utglesning går till kan man beskriva matematiskt.
Och den visar sig vara mycket komplicerad.
Man har försökt hitta formler som kan göra att man kan räkna ut primtal.
Men det finns inga.
Och detta kan bevisas att det går inte att hitta en enkel formel för primtalen.
Dessutom finns det ett problem och det är att ett stort tal är svårt att dela upp av primfaktorer.
Vilket gör att det i många fall har varit stora spekulationer om vissa tal är primtal eller ej.
Men man har hittat metoder som nu gör det ganska lätt att avgöra med en stor dator med talar ett primtal.
Men om man hittar två stora primtal, vilket går ganska snabbt med en modern dator, kan man multiplicera ihop dem och få ett hiskeligt stort tal.
Och det här är ett stort tal man känner till primfaktorerna för.
Men det är svårt att räkna ut dem om man inte vet om dem.
Och där används till exempel inom kryptografin.
Så primtalen har börjat få mer och mer användning.
De används inom datavetenskapen, för många program och man använder dem även för försöksuppställningar och liknande.
Så de har gått ifrån en ren matematisk abstraktion som höll matematiker och filosofer intresserade en gång i tiden till något väldigt praktiskt.
Det brukar alltid vara så att rena matematiker får uppleva i sin bitterhet att deras fina teorier till sist kommer till användning.
Vilket alla vi andra är väldigt glada för.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Katastrofer

Kärnvapen, meteorer och elaka planetkonstellationer är vad som väntar oss om man får tro många domedagsprofeter. Hur farliga är dessa händelser egentligen?

Transkription97 repliker · 8:31

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Vad var det där för något?
So much for the human race.
Vilket lärde in oss på de tre olika katastroftyperna.
Typ 1, där en viss del av mänskligheten har överlevt.
Eller typ 2, där hela mänskligheten dör ut.
Eller typ 3, där jorden inte längre kan upprätthålla organiskt liv överhuvudtaget.
Och det är naturligtvis möjligt att hitta olika hot.
Och alla har ettor, tvåor och treor i sig.
Ta atomvapen till exempel.
Ett begränsat utbyte av atomvapen, kära vänliga hälsningar Indien och Pakistan emellan till exempel.
Skulle med lätthet kunna uppvisa en typ 1 katastrof.
Den Indien och Pakistan med omnöjd skulle kunna bli obeborliga.
Men man skulle fortfarande kunna bo i resten av världen.
Och med lite tur till och med kunna bygga ihop novettigt av atommarkerna efteråt.
Någon gång långt efter, ja.
Typ 2 skulle till exempel vara om någon dum snubbe i Vita huset eller Kreml tryckte på den röda knappen.
Var på ett globalt utbyte av kärnvapen sätter fart.
Och i alla fall mänskligt liv inte längre är klara av att överleva.
Nordamerika, Europa och Sovjetunionen skulle förmodligen vara utplånat.
Kanske delar av Asien också.
Den stora faran för de överlevande sen kommer att bli de moln av radioaktivt stoff som sedan drar fram över världen.
Omfattande mutationer och utdöende av alla högre organismer kommer förmodligen då att ske.
Men finns det inga fler typ 1 katastrofer?
Ojo.
Låt oss anta att en mindre asteroid, liten med kanske ett genomsnitt på 500 till 1,5 kilometer i diameter,
tar och ramlar ner någonstans på jorden.
Vi har inget sätt att spåra sådana än så länge.
Och de kommer faktiskt i rätt stora grupper.
Men antaget den faller ner.
Ett land, en nation, möjligen en kontinent kommer att bli nästan spårlöst förintad.
Man kommer att ha en krater lika stor som Tyskland.
Och svallvågorna från nedslaget kommer förmodligen att utplåna kustlinjerna världen över.
Detta kommer naturligtvis att se till att de som är på motsatt sida av jorden kan överleva.
Om än med en reducerad materiell standard.
Men de på det halvklot där den slog ner kommer att ha en mycket tuffare tid av det.
Typ 3-katastrof finns naturligtvis också här.
En riktigt stor asteroid kan trilla ner på jorden.
En sådan kock skulle teoretiskt sett kunna splittra planeten.
Naturligtvis finns det även typ 2.
Är den tillräckligt stor så har vi en dinosauriedödare.
I det här fallet dödar den det mesta något sån här stort inklusive människan.
Eftersom inga dinosaurier finns kvar att döda vid det här laget.
Sant.
Det har hänt spontana massutdöenden lite då och då under jordens historien.
Den senaste beräknar man låg för ungefär 65 miljoner år sedan.
Och man tror åtminstone att det var en asteroid.
En typisk typ 2-katastrof.
Men sen har vi även möjligheten med stora sjukdomar.
På 1300-talet ströck väldigt stor del av den kända världens befolkning med digerdöden.
Och något liknande kan ju upprepas.
Ja, men då är det snarare frågan om att de riktigt farliga är epidemier av typen influensa.
Under första världskriget som avbröts det inte på grund av att ena eller andra sidan egentligen vann.
Utan på grund av att så många dog av influensaepidemin att det inte fanns tillräckligt många att skicka till fronten.
Influensan enbart dödade fler personer under första världskriget.
Än alla bomber, kulor och gasanfall.
Men nu för tiden har man väl botemedel mot influensa?
Ja, man har botemedel mot alla influensaepidemier vi känner till.
Men influensan muteras.
Den ändras.
Det kommer en ny influensa av riktigt farlig typ kanske vart 30 år i genomsnitt.
Och den är dödlig.
I USA har de statistik som beräknar att influensa är den sjätte största dödsorsaken.
När det gäller sjukdomar.
Det är någonting att komma ihåg.
En vanlig influensa kan man kanske bli sänglig än i en vecka av.
Eller man kan dö av den.
Men man har ju börjat skräddas i sjukdomar också.
Ja.
Ett skrämmande scenario är om någon, till exempel radikal grupp,
får tillgång till Sovjetunionen eller USAs gamla forskningsresultat.
Till exempel, säg, en influensaepidemi med lika stor dödlighet som Ebola.
Och utan något vaccin.
En sån katastrof, inte naturlig.
Väldigt få, kanske helt otillräckliga delar av mänskligheten överhuvudtaget,
skulle bli besparade en sådan katastrof.
Hur är det med astrologiska orsaker?
Går rykten om att planeters positioner skulle kunna bidra till riktigt radikala förändringar av jordens klimat och kontinenter?
Jo, religiösa och mer eller mindre pseudovetenskapliga förklaringar har alltid hävdat att jorden kommer att gå under den och den,
eller det och det året och det och det datumet.
På grund av antingen att helvetet kommer att sluka mänskligheten,
planeterna kommer att ställa sig på rad och knäcka jorden som ett nötskal.
Men vad man vet om ren forskning är att de här myterna är nys, rent och hållet, helt och hållet.
En konjunktion till exempel av sådan typ skulle inte ha någon märkbar effekt på jorden eller människor för den delen.
Möjligen skulle astronomer kunna ta en hel del fruktansvärd käcka bilder.
Men för den skull tror jag inte direkt att mänskligheten skulle dö ut.
Det är alltså större risk för att solen sväljer jorden än att planeternas uppradande kommer att knäcka den.
Bra att du sa det. Det stämmer.
Faktum är att solen kommer att sluka jorden.
En typisk typ 3-katastrof, eller som jag själv föredrar och kallar det, golfbolls-indromet.
Det som återstår av vår stjärnas livstid är 1-2 miljarder år.
Minns inte riktigt siffran.
Men när det har gått så lång tid kommer solen att svälja upp till en röd jätte.
Och dens yta kommer då att ligga någonstans långt bortom jorden.
Vilket betyder att vi faktiskt kommer att vara inuti stjärnan med en yttemperatur av kanske 5000 grader Celsius.
Det som återstår efter det lär vara ett svart skal av smält sten, sand, metall och människor.
En biljardboll kanske.
Det är en typisk typ 3-katastrof.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad gjorde Turing?

Turingtestet och turingmaskinen är två upptäckter som bär sin skapares namn : Allan Turing. Även många år efter hans död är hans upptäckter fortfarande källa till förundran.

Transkription50 repliker · 4:58

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Idag ska vi tala om Alan Turing.
Vem är det?
Turing. Född 1912 i Indien.
Jag menar, vad gör han för någonting?
Ingenting. Han är död.
Okej. Vad gjorde han för någonting?
Han beskrev Turing-maskinen.
Vänta, vänta. Det ska vi göra allvarligt kanske.
Turing-maskinen, vad är det för någonting?
Turing-maskinen är Alan Turings beskrivning på en generell dator.
Det är någonting som kan löpa ut med en lång rad med siffror och göra vissa rudimentära operationer på de här siffrorna.
Så det var han som startade förutsättningarna för våra datorer idag helt enkelt?
Han definierade upp dem. Han visade att en sån här Turing-maskin kunde simulera varje datatyp som kunde tänkas.
Intressant. Vad gjorde han mer?
I och med den här Turing-maskinen så kom han in på någonting som kallas för The Halting Problem.
Och det är den frågan att om man har en Turing-maskin som är satt på att lösa en viss uppgift,
kan man då utifrån beskrivningen av Turing-maskinen avgöra om den någonsin kommer få ett svar på den frågan man har ställt den?
Okej. Någonting mer?
Ja, han grundade Turing-testet. Det som allmänt anses vara det mest träffsäkra testet för om man har uppnått artificiell intelligens eller inte.
Vänta nu, artificiell intelligens på den tiden redan?
Den tiden då, strax efter andra världskriget. 40-50-tal.
Ja, det är ju inte så otroligt, nej.
Och Turing-testet, eller som Alan själv kallade det, The Imitation Game.
Det går ut på att en domare av något slag kommunicerar med två stycken personer över ren textöverföring,
så att man inte kan lyssna på röst eller titta på handstil, utan man får upp en text på en bildskärm.
Och med hjälp av att kommunicera med dessa båda ska han avgöra vem av dem som är en dator och vem av dem som är en människa.
Funkade det bra?
Ja, hittills anser man att man inte har lyckats uppnå dataprogram så pass skickliga att de lurar alla människor.
Men man kan ju nämna till exempel PERI, ett program som av flertalet psykiatriker klassifierats som paranoid-schizofreniker och inte som dataprogram.
Ja, det är nog rätt bra, ja. Någonting mer?
Du vet, jag känner ju inte någonting om honom egentligen så det är du som får berätta.
Ja, vi har ju också, han har arbetat en hel del med biologi också.
Han är känd för den så kallade Turing-instabiliteten.
En Turing-ord? Ja, vad är det för någonting?
Det handlar om om man har en mängd celler som i ursprungsstadiet allihopa är precis likadana.
Och sedan börjar de spontant skicka ut signalämnen åt alla möjliga håll och kanter.
Så visar det Turing på en effekt som gör att de här kan specialisera sig utifrån de här signalämnena.
Och till exempel som färgämnesceller i en tigerpäls blir orangea eller svarta.
Och med hjälp av olika regler för hur de reagerar på varandras signalämnen så kan man förklara de flesta mönster som uppträder i naturen.
Tigerns och ceblands ränder, leopardens och geopardens fläckar, giraffens fläckar, snäckskals, trekantsmönster och ränder.
Fascinerande.
Han verkar ha varit en relativ avkonstnär eller? Han kunde en hel del.
Ja, och under andra världskriget också bör nästan nämnas arbetaren för militären.
Han tog över från ett polskt gäng och fortsatte arbeta på att knäcka tyskarnas krypteringsalgoritmer.
Och för att därmed kunna hjälpa brittiska militären att få reda på vad tyskarna sände i sin radiotrafik.
De lyckades med det riktigt bra och lyckades få ner tiden de mövde på sig för att knäcka kodmeddelanden så pass mycket att britterna mot slutet av kriget hade full koll på var tyskarna.
Tyskare och U-båtar befann sig egentligen.
Och lyckades även hålla sig så pass snabba så pass mycket i form att de kunde uppdatera sina metoder när tyskarna bytte kodnyckel.
Han verkar ha haft ett väldigt fascinerande liv. Vad gjorde han sen?
Han dog.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kedjereaktioner

Vad har atomexplosioner, gräshoppssvärmar och beteendet folk visar vid övergångsstället att göra med varandra?

Transkription35 repliker · 2:51

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Kedjereaktioner och cybernetik. Vad har atomexplosioner, gräshoppsvärmar och beteendet människor visar vid övergångsställen gemensamt?
Jo, det är alla exempel på kedjereaktioner och positiv återkoppling.
En atomexplosion innebär att en sönderfallande uranatom eller något annat radioaktivt ämne sänder ut ett par neutroner.
De träffar andra atomer som sönderfaller, som skickar ut mer neutroner och allt fler atomer blir inblandade.
Om det inte finns något som hindrar det så kommer snart hela klumpen av radioaktivt ämne att sönderfalla mycket snabbt.
Är det en stor så inträffar en explosion.
Gräshoppor förökar sig med varandra.
Men det här innebär att om omständigheterna är goda så kan ett par gräshoppor få flera hundra ungar.
Och dessa ungar får i sin tur ännu fler ungar.
Och så fortsätter det. Snabbt ökar antalet gräshoppor.
På ett övergångsställe där gatan är tom men det ändå är röd gubbe så står många och väntar.
Men om någon går över ökar sannolikheten att fler går över.
Vilket gör att ännu fler går över.
Och till sist går hela folkmassan över gatan oavsett om det är rött eller grönt.
Där är snabba ökningar.
De inträffar ganska plötsligt även om den yttersta orsaken är slumpmässig.
De är exempel på vad man kallar positiv återkoppling eller feedback på engelska.
En annan form av återkoppling som är ganska bekant det är ju när en mikrofon förs för nära en högtalare.
Det uppstår ett högt pipande ljud genom att ljudet från högtalan går in i mikrofonen och förstärks.
Återkopplingsfenomen är vanliga i naturen.
Och det är de som leder till många märkliga fenomen.
Många plötsliga övergångar.
Men det finns också motkrafter.
Bränslet eller näringen tar slut.
Och detta kallas för negativ feedback.
Trots allt, en atomexplosion tar slut när antalet radioaktiva atomer blir för få.
En gräshopsvärm kollapsar när maten tar slut.
Det kan innebära att den negativa feedbacken gör att det stabiliserar sig.
Eller en plötslig kollaps som när gräshopsvärmen äter upp all mat och sedan försvinner.
Det här beskrivs av kontrollteorin, som är en matematisk disciplin som studerar hur reglersystem kan fungera.
Ursprungligen skapades den just för att förstå svängningar som inträffade i reglersystem.
Där man ofta hade problem med att positiv feedback och negativ feedback tävlade mot varandra så systemet svängde runt slumpmässigt.
Den har betydelse på många områden.
Alltifrån biologi till ekonomi.
Om man ser som så upptäcker man dagligen många exempel på positiv och negativ feedback.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Satanismen

Efter ett antal omdiskuterade mord och riter är många som undrar hur farlig satanismen egentligen är. Anders Sandberg är INTE satanist, men mycket intresserad av olika religioner och berättar vad satanismen faktiskt innebär.

↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.