Vad gjorde Turing?
Turingtestet och turingmaskinen är två upptäckter som bär sin skapares namn : Allan Turing. Även många år efter hans död är hans upptäckter fortfarande källa till förundran.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Vad gjorde Turing?
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription50 repliker · 4:58
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Idag ska vi tala om Alan Turing.
Vem är det?
Turing. Född 1912 i Indien.
Jag menar, vad gör han för någonting?
Ingenting. Han är död.
Okej. Vad gjorde han för någonting?
Han beskrev Turing-maskinen.
Vänta, vänta. Det ska vi göra allvarligt kanske.
Turing-maskinen, vad är det för någonting?
Turing-maskinen är Alan Turings beskrivning på en generell dator.
Det är någonting som kan löpa ut med en lång rad med siffror och göra vissa rudimentära operationer på de här siffrorna.
Så det var han som startade förutsättningarna för våra datorer idag helt enkelt?
Han definierade upp dem. Han visade att en sån här Turing-maskin kunde simulera varje datatyp som kunde tänkas.
Intressant. Vad gjorde han mer?
I och med den här Turing-maskinen så kom han in på någonting som kallas för The Halting Problem.
Och det är den frågan att om man har en Turing-maskin som är satt på att lösa en viss uppgift,
kan man då utifrån beskrivningen av Turing-maskinen avgöra om den någonsin kommer få ett svar på den frågan man har ställt den?
Okej. Någonting mer?
Ja, han grundade Turing-testet. Det som allmänt anses vara det mest träffsäkra testet för om man har uppnått artificiell intelligens eller inte.
Vänta nu, artificiell intelligens på den tiden redan?
Den tiden då, strax efter andra världskriget. 40-50-tal.
Ja, det är ju inte så otroligt, nej.
Och Turing-testet, eller som Alan själv kallade det, The Imitation Game.
Det går ut på att en domare av något slag kommunicerar med två stycken personer över ren textöverföring,
så att man inte kan lyssna på röst eller titta på handstil, utan man får upp en text på en bildskärm.
Och med hjälp av att kommunicera med dessa båda ska han avgöra vem av dem som är en dator och vem av dem som är en människa.
Funkade det bra?
Ja, hittills anser man att man inte har lyckats uppnå dataprogram så pass skickliga att de lurar alla människor.
Men man kan ju nämna till exempel PERI, ett program som av flertalet psykiatriker klassifierats som paranoid-schizofreniker och inte som dataprogram.
Ja, det är nog rätt bra, ja. Någonting mer?
Du vet, jag känner ju inte någonting om honom egentligen så det är du som får berätta.
Ja, vi har ju också, han har arbetat en hel del med biologi också.
Han är känd för den så kallade Turing-instabiliteten.
En Turing-ord? Ja, vad är det för någonting?
Det handlar om om man har en mängd celler som i ursprungsstadiet allihopa är precis likadana.
Och sedan börjar de spontant skicka ut signalämnen åt alla möjliga håll och kanter.
Så visar det Turing på en effekt som gör att de här kan specialisera sig utifrån de här signalämnena.
Och till exempel som färgämnesceller i en tigerpäls blir orangea eller svarta.
Och med hjälp av olika regler för hur de reagerar på varandras signalämnen så kan man förklara de flesta mönster som uppträder i naturen.
Tigerns och ceblands ränder, leopardens och geopardens fläckar, giraffens fläckar, snäckskals, trekantsmönster och ränder.
Fascinerande.
Han verkar ha varit en relativ avkonstnär eller? Han kunde en hel del.
Ja, och under andra världskriget också bör nästan nämnas arbetaren för militären.
Han tog över från ett polskt gäng och fortsatte arbeta på att knäcka tyskarnas krypteringsalgoritmer.
Och för att därmed kunna hjälpa brittiska militären att få reda på vad tyskarna sände i sin radiotrafik.
De lyckades med det riktigt bra och lyckades få ner tiden de mövde på sig för att knäcka kodmeddelanden så pass mycket att britterna mot slutet av kriget hade full koll på var tyskarna.
Tyskare och U-båtar befann sig egentligen.
Och lyckades även hålla sig så pass snabba så pass mycket i form att de kunde uppdatera sina metoder när tyskarna bytte kodnyckel.
Han verkar ha haft ett väldigt fascinerande liv. Vad gjorde han sen?
Han dog.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.