Nätradio
1999
Samhällsreportage
-
Hur fungerar censuren av film och video? `del 1`
Ladda ner (MP3)
Transkription46 repliker · 4:14
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi minns väl nästan alla debatten på 80-talet om det så kallade videovåldet som skulle vara skadligt för dåtidens ungdomar.
Då var filmcensuren högaktuell och den debatterades ofta i våra medier.
Men numera censureras knappt några filmer alls.
Erik Wallander är censor på statens biografbyrå. Han kan förklara hur det står till.
Jag tror att man förr var mer benegen att tänka sig någon slags ren imitation.
Man såg någonting på film och sen så gjorde man likadant själv.
Och att det här förleda till brott till exempel skulle kunna vara en sån sak.
Om man såg ett brott begås på bio så skulle publiken begå det här brottet också.
Och jag tror att man inte riktigt tror att påverkan har den enkla formen.
Och därför så tror jag också att man inte riktigt vill ha den här typen av kriterier inskrivna i lagen.
Ett exempel på något som är förroande då, vad skulle det vara?
Ja det som vi idag klipper eller förbjuder som förroande det är, de senaste åren har det varit så gott som uteslutande, våld i pornografiska filmer.
Men i vanliga biograffilmer då?
Där har vi inte gjort några klipp eller förbud på de senaste tre åren eller någonting sånt.
Senaste biograffilmen som jag kan påminna mig som är klippt det var i Casimo och det var väl 95 tror jag.
Vad var det då för scen ni klippte bort?
Det var två sekvenser det handlade om.
Den ena var en man som skulle avtvingas ett namn.
Man hade spänt fast hans huvud i ett skruvsted och så drog man åt dem till han talade om för dem vad de ville veta.
Och det andra var två män som nästintill slog sig i el och när de var halvdöda så begravdes de levande.
I den första scenen där togs hela den sekvensen bort med skruvstedet.
Och det andra så kortades det ner ungefär till hälften.
Så att misshandeln med baseballtren som var fråga om den inte blev riktigt lika lång som den var i originalet.
Men jag tycker man ser sådana sekvenser i andra filmer också liknande som Pulp Fiction.
Där fanns ju en del lite läskiga scener också.
Vi kanske klipper bort som det här jag nämnde med baseballtrenaren.
Så att vi klipper bort 50 sekunder.
Och det är 50 sekunder kvar.
Då kan ju publiken tycka att det där som ni klipper bort det är ju inte värre än det som är kvar.
Men i de fallen har vi då tyckt att det är själva längden på det hela.
Alltså att det kanske är en och en halv till två minuter som gör det hela för rående.
Och när vi då har klippt ner det till hälften så har vi inte ansett att det har varit för rående.
Men det här är lite grann historia nu.
För vi gör ytterst sällan den typen av klipp.
Så att som det är precis idag så har vi nog lite grann en försjukning åt det hållet.
Att vi tror inte att den här typen av scener är för rående.
Utan det vi tror idag är för rående det är våld i pornografiska filmer.
Alla minns väl i början av 80-talet när det var så mycket prat om videovåldet och hur det skulle skada ungdomarna.
Att de gick ut och slog andra människor och så vidare.
Som till exempel Motorsågsmassaken.
Det var ju en riktig hemsk film.
Hur ser ni på en sån film i dagens läge?
Motorsågsmassaken är ju sedan några år tillåtet i Sverige för bio.
Med några två väldigt korta klipp.
Och det är också ett sånt här exempel på hur bedömningarna ändras över tid.
Att det som vår myndighet tyckte då var för rående i mitten av 80-talet tycker man tio år senare inte är för rående.
-
Hur fungerar censuren av film och video? `del 2`
Ladda ner (MP3)
Transkription34 repliker · 3:24
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Utbudet av videofilmer var inte alls detsamma i slutet av 70- och början av 80-talet som det är idag.
Då var marknaden ganska full av just våldsfilmer och porrfilmer.
De finns kvar, men det är inte det man hyr idag.
De allra flesta som går och hyr en videofilm hyr en film som har gått på bio.
Så var det inte i början av 80-talet.
Då var det slagsmålsfilmer på olika sätt.
Så det är en väldigt stor skillnad som gör att video idag inte riktigt betraktas på samma sätt som video betraktades i början av 80-talet.
Det var nästintill suspekt under de tidiga åren att inneha en videoapparat.
Ingen kunde riktigt begripa vad man skulle ha det till om det inte var så att man ville titta på våld och porr.
Idag så finns videoapparaterna i stort sett alla hem.
Det är först under 90-talet som barn har växt upp med video.
Under 80-talet så fanns det på enstaka ställen.
Men går vi tillbaka på 70-talet så fanns det överhuvudtaget inte video.
Då hade man i stort sett tv1 och tv2 att titta på.
Och det är klart att det är inte helt främmande att tänka sig att de enstaka filmer man såg på video och som kanske innehöll väldigt närgång ett våld eller utdraget våld.
Upplevelsen blev mycket starkare för att man nästan aldrig hade sett något sånt.
Och effekten kanske framförallt på den äldre publiken som definitivt aldrig hade sett någon sån här var väldigt stark.
Och man kände att det här är mycket främmande för oss.
Det här måste vi göra någonting åt.
Och så utvecklar man en mängd teorier om hur detta skulle kunna påverka barnen som sov på det.
Men jag tror ju att barn som växer upp med video och tv hemma idag.
Och det finns också ett visst stöd i forskning för det.
På ett helt annat sätt kan så att säga sovra i det de ser.
Vet vad som är fiktion och vet vad som är verklighet.
Så jag tror att det finns många faktorer som gör att vi ändrar våra bedömningar.
Samhället förändras, filmerna förändras, bedömningarna förändras.
Barn och ungdomars förmåga att läsa av filmer och behandlare förändras.
Och allmänna värderingar förändras också på ett sätt som gör att man kanske inte upprörs av samma saker som man har upprörts av tidigare.
Men med den här utvecklingen så kanske det visar sig att ni kommer inte ens behöva snart för att samhället godtar allt i stort sett.
Nej, jag tror inte det.
Alltså därför att det är klart att det som vi är mest kända för det är ju våra klipp och förbud.
Men det har ju alltid varit en ganska liten del av verksamheten.
90% helt säkert har genom åren då bestått av att sätta åldersgräns.
Alltså 90% av vårt arbete.
-
Hur fungerar censuren av film och video? `del 3`
Ladda ner (MP3)
Transkription50 repliker · 4:15
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Är inte det här ett drömjobb att få sitta och titta på film nästan hela dagarna?
Jo, det tycker jag nog att det är. Jag har ju sökt mig hit för att jag tyckte att det verkar spännande.
Sen kan man ju säga att man får se en hel del film som man annars inte skulle ha sett.
En förutsättning är nog att man ska också kunna tycka att det är kul att se sån film som man inte tycker är kul att se.
Om man kan uttrycka sig så.
Men visst är det trevligt att titta på film?
Det är det.
Även om det som sagt finns en hel del filmer som man helst inte skulle vilja se.
Som du själv sa tidigare så har vi ju en ganska stor del pornografiska filmer på video.
Och det kan bli lite tjatigt faktiskt att sitta och titta på.
Sen är det ju så att de filmer som ni klipper i, de klippen som ni tar bort, de behåller ni här.
Och de är offentliga handlare.
Finns det folk som kommer hit och tittar på det?
Ja, inte så mycket numera.
I slutet på 80-talet när jag började här då var det vanligare.
Och det här kan väl hänga samman dels med att vi faktiskt inte klipper så väldigt mycket.
Men det kan väl också, tror jag, hänga ihop med det här med videon och sånt där.
Att man, här, nu kan man ju få reda på vad som är borta.
Eller man kan se saker, vissa scener om och om igen med hjälp av videotekniken.
Det kunde man ju inte förr.
Så då, när man hade sett filmen så var det borta.
Men det kan också ha att göra med såna här, ja, filmtidskrifter och så vidare.
Folk som gick hit för att kontrollera vad det var för någonting som var borta.
Och det har ju också då fallit bort i och med att det inte är så väldigt mycket klipp.
Sen tror jag nog att det fanns en och annan som bara tyckte att det var kul att gå upp och titta här.
Men som kanske inte känner riktigt samma behov idag när det finns ett så stort utbud av rörliga bilder på tv och så vidare.
Men om man vill titta på de här bortklippta klippen, kostar det någonting?
Nej, det är ungefär som om du går till, vad ska vi säga, vilken annan myndighet som helst.
Då ber du få titta på ett papper här.
Och så här ber du få titta på en film.
Hur går det till då? Säger man att den här filmen skulle vilja se klipp ur?
Eller har ni en speciell remsa med massor med klipp från olika filmer?
Vi har ju bara klippen här.
Vi har ju inte hela filmerna.
Och då får man helt enkelt tala om, att man vill se klippen från kasinon.
Då får man komma hit och säga att jag vill se det som är bortklippt ur kasinon.
Och sen så visar vi det då.
Har vi satt ihop några sådana här rullar som vi har och visar.
Händer ju att det kommer grupper hit som vi pratar med.
Studiebesök eller sådana som vi tycker att vi på ett eller annat sätt vill ha kontakt med.
Och då kan vi sätta ihop sådana här klipp till någon liten rull på 10-15 minuter.
Ha som underlag för fortsatt diskussion.
Men i princip så ligger klippen här.
Och vi plockar fram de klipp som folk begär att få se.
Ja, så om du har lust att se lite censurerade klipp så vet du vart du ska vända dig.
Statens biografbyrå finns också på internet.
Så om du ska vilja läsa om just din favoritfilm blivit klippt av censuren.
Eller hur många klipp som gjort i den kan du titta in på Statens biografbyrås hemsida.
www.statensbiografbyrå.se
Har en fin klipp till så står där också val som klipps bort.
-
Stockholm Pride Festival 1999 `del 1`
Ladda ner (MP3)
Transkription76 repliker · 4:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Stockholm Pride är homofestivalen för bögar, lesbiska, bisexuella och transvestiter och andra likasinnade som är på festhumor.
Festivalen pågår i Stockholm i dagarna fem.
Nu under 1999 utspelades den från onsdagen 28 juli till söndagen den 1 augusti.
I fredags besökte jag festivalområdet i Tantolunden och pratade med festivalgeneralen Maria Sködin och Anders Öhman som är redaktör för tidningen QX.
Jag pratade också med några av festivalbesökarna.
Men först till Maria Sködin som berättade varför de har ordnat Stockholm Pride, festivalveckan för homosexuella.
Det finns många skäl att ha en sån här festival.
Men ett skäl är att för många homo-, bisexuella och transpersoner lever man sitt dagliga liv i en väldigt heterosexuell omgivning.
Bland grannar på jobbet, kanske till och med bland vänner och bekanta.
Och det här är ett sätt att få vara en i mängden.
Istället för att vara en minoritet.
Många kommer att tänka ihåg gayfestivalen Europride som hölls förra året 1998.
Och det var en fantastisk succé.
Det var ju tänkt att vara en engångsgrej då.
Europride flyttas runt mellan olika städer i Europa.
Men eftersom det var en sån fantastisk succé för Stockholm och alla tyckte att det var så fantastiskt bra så tyckte vi att det här är någonting som vi vill göra varje år.
Så då har vi startat Stockholm Pride.
Och det är tänkt att det ska komma igen då varje år.
Hur många besökare har ni räknat att ska komma hit?
Vi tror att det kommer att komma bortåt 10 000 besökare totalt under de fem dagar som festivalen pågår.
Ja, vad kan man göra här på festivalområdet som besökare?
En favorit för i år det är Gyttebrottningen.
Vi kör den mellan 10 på kvällen och midnatt varje kväll här nu.
Och det är packat i Gyttebrottningstältet.
Vi har byggt upp en ring som är alltså verkligt professionell.
Och där brottas folk på kvällarna till publikens jubel.
Alla kan inte ens titta på bara för det är så fullt.
Så att det är väl årets attraktion nummer ett.
Vilka är det som ställer upp på den då?
Det är alla möjliga.
Jag tror att en del var lite tveksamma innan Gyttebrottning.
Det låter lite skumt sådär.
Men sen när de har sett hur det går till och hur proffs i ringen är.
Och vi har coachar som står i ringhörnarna och duschar av deltagarna.
Så att de ska kunna se igen när de fortsätter brottas.
Och så har vi kommentatorer också som kommenterar alltihopa.
Det får alla möjliga att ställa upp.
Men vad kan man göra mer här då?
Man kan ta en tur på vår mekaniska tjur.
Det är också otroligt populärt.
Om man som ensam homosexuell person som inte har kommit ut med sin läggning än för sin omgivning.
Vill komma hit och delta i festivalen.
Finns det någon uppfångande verksamhet för dem så att de inte behöver känna sig bortkomna eller så?
Dels är det ganska lätt faktiskt på festivalområdet att börja prata med folk.
Sen kan man ju alltid...
Det finns möjlighet att låna bollspel och basket och allt sånt där.
Man kan alltid utmana dem på det.
Eller delta i någon av de aktiviteter som förekommer på området.
Det är faktiskt ganska lätt ändå att lära känna folk här.
Om man inte redan känner folk som är homosexuella så måste man lära känna andra.
Och det kan man göra genom till exempel att engagera sig i något.
Engagera sig i en förening och jobba ideellt under en festival.
Till exempel kan man göra.
Ett jättebra sätt.
Eller träffa folk på andra sätt.
Själv har jag faktiskt...
Jag tycker det är ganska kul att chatta på nätet.
Så det brukar jag göra.
Och då lär man automatiskt känna många människor.
Vi ska ha chatträff ikväll faktiskt.
Det är folk som brukar chatta på en av kanalerna.
Så gillar man internet och gillar att chatta så kan det vara ett tips.
Själv, min egen personliga erfarenhet av att leva öppet är att det är så otroligt mycket enklare.
Jag har själv fått så otroligt positiva bemötanden från folk som jag har kommit ut för.
Det är mycket lättare att leva öppet än att leva i en garderob.
Det kan jag försäkra dig.
Tror du att det här kan hjälpa till att förändra en del människors syn på homosexuella?
Ja, det tror jag definitivt.
Om man tittar på den mediebevakning vi har fått till exempel så har det skrivits väldigt mycket.
Och det tror jag definitivt i och för sig kan påverka.
Allt tror jag personligen att en sån här festival påverkar de som tillhör vår målgrupp.
Alltså de personer som själva är homo eller bisexuella och transpersoner.
Om man blir starkt i sin identitet så blir det mycket lättare att leva öppen.
Och lever man öppet så kommer man automatiskt att påverka folk i sin omgivning.
Festivalveckan för homosexuella, det lovar ni oss, det kommer återkomma varje år här i Stockholm.
Det är verkligen planen. Stockholm Pride 1999 och varje år framöver.
-
Stockholm Pride Festival 1999 `del 2`
Ladda ner (MP3)
Transkription89 repliker · 3:46
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag ska prata med Anders Öhman som är redaktör för tidningen QX om Mr. Gay Sweden som kommer att anordnas här.
Vad är det för en tävling?
Man kan väl säga att det kan jämföras med Fröken Sverige fast det är bara bögar som är med i den här tävlingen.
De har anmält sig frivilligt och de som arrangerar har plockat ut åtta stycken kandidater.
De tycker har kvalificerat sig.
Sen kommer de vara på scenen ikväll på Mission Bryggeriet.
Det kommer att bli en klassisk Fröken Sverige-tävling.
De kommer ut i festkläder, kanske badkläder.
De kommer att intervjuas och ställa frågor till dem.
Sen kommer Jörin ta ett beslut och sen har vi en vinnare.
Du sitter med i Jörin. Vad har du för favorit?
Jag har bara tittat på bilderna här nu.
Då har man bara sett skalet om man säger så.
Jag tycker att det finns 3-4 stycken som tilltalar mig rent fysiskt om man säger så.
Men just nu tror jag att det är en kille som heter Niklas som ligger väldigt bra till.
Finns det bilder på dem här inne?
Ja, vi gör det.
Vi har en kille.
Vi tänkte att vi skulle kolla lite på kandidaterna här.
De är unga allihopa förutom en man.
Ja, en kille här.
De flesta ligger på 20-22 år.
Men så finns det en kille som är 42.
Så han skulle kunna vara pappot allihopa här.
Men det är lite kul att det är några äldre med också.
Jag tycker nog att det skulle kunna finnas några som är lite äldre.
Så att de inte bara ligger runt 20 år.
Sen är det kul för att det är en av de här killarna som även var med i gårdagens tävling.
De har valde ut årets Miss Pride.
Alltså killar som klärde upp sig till tjejer.
Och han blev även finalist där igår.
Det var en av de nio deltagarna.
Och då står på scenen ena dagen som druga som det heter som transa.
Och sen så dande på.
Så står man där och ska se riktigt macho kill grabbi ut.
Så det är lite kul att han kan vara med båda.
De ser väldigt inoljade.
Det ska se väldigt macho ut förstår jag.
Varför är de så inoljade?
Jag tror också att man får ha det lite med glimten i ögat.
Det ska vara lite kul också.
Det ska vara lite för mycket av allting.
Lite för mycket olja.
Kanske lite för uppknäppta byxor.
Lite för solbrända kanske.
Så man får se det med glimten i ögat också.
Trots allt bara en kul tävling.
Ja den här festivalen här.
Den här gayfestivalen.
Den måste vara väldigt rolig att delta i.
Visst det är en fantastisk vecka.
Och jag vet att det är väldigt många som ser fram emot den här veckan hela året.
Det är en fantastisk stämning här inne.
Men så är det jävligt skönt.
För det är liksom ingen fylla här.
Och poliserna kan bara.
De bara står och gespar.
Där har man ingenting att göra.
För det är väldigt skötsamt.
Inga bråk.
Ingen misshandel.
Men man kan jämföra med ett sånt här område på vattenfestivalen.
Så är det mycket större problem.
Och det vill säga att kanske gayfolket är lite lugnare och lite gladare kanske.
Jag vet inte.
Det är en otroligt glad och öppen stämning.
Det är det verkligen.
Det är ju en fantasivärld egentligen som man bygger upp.
För det.
Jag menar det är så skönt att kunna sitta här med sin pojk.
Men kanske bara hålla om honom.
Eller liksom gå hand i hand helt naturligt.
Utan att någon tittar.
Eller utan att man behöver kanske hålla koll på vilka som kommer runt hörnet.
Eller om det är någon som tittar.
Eller var orolig för kommentarer eller någonting.
Så här kan man bara helt slappna av.
Och det är ingen som bryr sig.
Det är liksom.
Man blir nästan mer förvånad om det kommer en kille och tjej att hålla varandra i handen.
Och man kanske fnittrar lite och tycker att man tittar där.
Hur står det?
Det blir en helt omvänd värld på något sätt.
Men sen är det en slags sammanhållning.
Jag kan inte riktigt tala om vad det är för alla människor.
Det här är så olika.
Det enda man har gemensamt är att man kanske är gay.
Men trots allt så finns det någon slags gemensam nämnare.
som gör att man känner en otrolig gemenskap.
-
Stockholm Pride Festival 1999 `del 3`
Ladda ner (MP3)
Transkription40 repliker · 2:38
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här med några festivaldeltagare som har kommit hit idag och deltar i festivalen.
Vad tycker du om det som ni har varit med om här idag?
Idag är det inte helt så mycket, kanske ännu, men det blir väl sen förmodligen.
Det här är ju att man umgås under ganska läppsamma former.
Man går hit och träffar lite folk som man känner och sådär.
Jättegott och dricker lite allt kanske eller någonting.
Har ni varit här de andra dagen också?
Ja, vi har varit här varje dag faktiskt någon gång.
Och i godkväll hade de ju lite slager och det är lite abbare och musik.
Det är betydligt mer folk på kvällen naturligtvis än nu.
Sen händer ju mycket saker över hela stan sova, men det här är ju ändå en samlingspunkt som man har.
Som inte har funnits förra året naturligtvis, när det var Europride.
Men man har inte tidigare haft den här samlingspunkten.
Ja, jag tycker det är helt fantastiskt att man kommer på en sån här idé.
Ja, som du då sa Carina, att det är avslappnade former, kunna sitta, ta det lugnt.
Det kan dyka upp gamla jobbakompisar.
Det kan dyka upp vem som helst man ser.
Ja.
Jag ser människor överhuvudtaget som är likasinnade och under avslappnade former, repetition här nu igen.
Ja, det är ju kändisar och det är vanligt folk och det är herrar i damkläder och det är väl allt.
Ja, här händer väl saker hela tiden.
Jag har gytgebrottning där borta i ett tält till klockan tio varje kväll.
Det är urkul att se på.
Och så är det en sån här mekanisk tjur som man inte ska ramla av fast det gör alla på ett väldigt tidigt stadium.
Har ni försökt rida på den där tjuren?
Jag skulle jättegärna vilja men jag har slitit av mitt korsband så att jag har inte riktigt så bra att göra det nu.
Nej, jag har inte kommit så långt ännu heller.
Trots att jag har hela korsband.
Det var kul alltså.
Ja.
Men imorgon är det ju det här tåget som går, demonstrationståget så att det får man ju delta i.
Det gjorde jag förra år och det var en urhäftig känsla att gå med, vad var vi? Tiotusen som gick genom stan.
Ja.
Det är liksom en happening av hela stan då på något vis.
Det är mycket folk som står och tittar på också.
Det är en folkhäst.
Ja, verkligen.
Det är som verkligen alla udda typer också är med där.
Det är kul över det hela på något sätt.
Jag är tydligen inte gay för intet.
-
Barnens rätt i samhället `del 1`
Ladda ner (MP3)
Transkription42 repliker · 3:08
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
I Sverige finns flera hjälptelefoner som man kan vända sig till om man känner sig ensam eller behöver hjälp med något.
Jorhavande kompis, jorhavande kurator och bris är några av organisationerna som får ta emot allt fler samtal från de som behöver någon att prata med.
Det har lett till att den som ringer faktiskt många gånger får mötas av en upptaget ton.
Organisationen bris står för barnens rätt i samhället och alla barn upp till 18 år får ringa.
De flesta som ringer är mellan 10 och 16 år och de kan behöva prata om mobbning, misshandel, sexuella övergrepp och ensamhet.
Yvonne Jonsson är samordnare på bris och hon kunde berätta varför bris en gång i tiden startades.
Bris startades 1971 och det var efter ett uppmärksammat dödsfall faktiskt, den fyraåring som blev misshandlad till döds.
Det blev ju en debatt i samhället som handlade också om att hur skulle barn få skydd?
Det framkom också då att allmänheten hade svårt att göra anmälningar till det var barnavårsnämnden som det hette på den tiden.
Att de inte blev tagna på allvar eller de var rädda för repressalier.
Så att de tyckte det var jobbigt.
Och då började man med en telefon.
Sen utvecklades det här till att så småningom bli barnens hjälptelefon.
Som nu tror jag väl alla barn i Sverige känner till och som har ökat lavinartat under 90-talet.
Vi har ganska många linjer. Förra året hade vi 12 800 samtal.
Och betydligt fler ringde.
Men alla säger ingenting när de ringer eller säger lite grann eller ångrar sig och lägger på.
Behöver kanske ringa många gånger för att känna sig trygga och lyssna in om det är en person som man kan lita på.
Och barnen som ringer hit kan vara säkra på att de är anonimma också.
För ni har inga telefonapparater som visar vart de ringer ifrån.
Eller hur? Det syns inte vilket telefonnummer de ringer ifrån.
Nej, det syns inte.
Och det syns inte heller på barnens räkningar eller föräldrarnas räkningar.
Eller vart de nu ringer ifrån.
Så det är säkert och tillförlitligt på det sättet.
Vad är det för människor som tar emot de här samtalen från barnen?
Det är professionella människor som arbetar vanligtvis med barn.
Eller har arbetat med barn.
Lång erfarenhet av barn.
Sen ska de låta snälla.
Det är viktigt.
De ska kunna lyssna.
Lyssna länge och inge förtroende.
Men de som jobbar i telefonjourn får de betalt?
Nej, det får de inte.
De får inte betalt.
Och det verkar inte ha så stor betydelse.
Många ser det också som en väldigt fin möjlighet att få göra en insats.
Att få dela med sig.
Att faktiskt lära sig någonting.
Därför att man lär sig väldigt mycket tycker jag också.
Att sitta i telefonen.
-
Barnens rätt i samhället `del 2`
Ladda ner (MP3)
Transkription46 repliker · 3:54
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Är det så att samtalen till Briss har ökat de senaste åren, speciellt det senaste året?
Ja, under förra året ökade samtalen med 24 procent.
Vi ser nu under juli att det är betydligt fler samtalen förra året i juli.
Vad kan det bero på?
Det är svårt att säga, men samtidigt ser vi också att samtalen blir allvarliga.
Det är längre och de har en allvarlig karaktär.
Dels ser jag förstås att telefonen har blivit så pass känd.
Men jag tycker också att man ska våga säga att det har blivit svårare för människor att leva.
Många har fått det väldigt jobbigt.
Man ser också att det är mycket konflikter i familjerna.
Många familjer har fått det väldigt tufft med ekonomiska problem, svårt att överblicka, arbetslöshet.
Det är många olika faktorer.
Vad kan barnen vilja prata om?
Ingen fråga är för liten eller för stor för att ringa till Briss.
Man kan alltså ringa och berätta att man har fått en kattung eller en ny cykel.
Det är till att man har blivit mobbad eller att man har jättejobbiga problem.
Men det behöver alltså inte vara så att man ringer bara när man har väldigt svåra saker.
Ibland kan det vara så att man behöver börja prata om någonting enkelt för att så småningom komma in på det som är svårt och tynger.
Då är det viktigt att finnas där och kunna lyssna och höra och vara lyhörd och ställa lite frågor.
De som svarar i telefon har tystnadsplikt.
Men kan det hända någon gång att ni får höra något som ni känner att ni måste anmäla?
Ja, sekretessen kan brytas när det gäller liv eller död.
Och det har hänt någon enstaka gång att det faktiskt är ett allvarligt självmordsförsök.
Och då har vi kunnat spåra ett samtal via polis.
Men sen är det också så här att det kan ju hända att barn som ringer behöver konkret och handfast hjälp med någonting.
Och då kan det hända att barnet själv väljer att bryta sekretessen och säger att jag kan tala om vad jag heter och vilken skola jag går i och vart jag bor.
För jag behöver hjälp av er.
Och då kan vi bistå.
Det kan handla om att ringa till till exempel till socialtjänsten och hjälpa till att göra en anmälan.
Det kan handla om att prata med rektorn i en skola eller någonting.
Men kan det hända att barn ringer och skojar också?
Ja, det händer.
Hur kan det låta då?
Ja, det kan låta på alla möjliga sätt.
Men vi hör ju när det är skoj.
Det hörs på stämningen. Det kan vara flera i rummet till exempel.
Man hör att det är fniss och att det är bus.
Och vad vi gör då så försöker vi väl göra det samtalet kort.
Och säga att ni får jättegärna ringa när ni är...
Men det är kanske bättre när ni är ensamma.
Vi väljer att inte kalla det för bussamtal.
Därför att det är hemskt svårt att veta.
Vi kallar det för testsamtal och påringningar.
Och gör inte så mycket väsen av det.
Utan så är det med alla som har gratisnummer.
Det är många som provar att ringa dem.
-
Barnens rätt i samhället `del 3`
Ladda ner (MP3)
Transkription36 repliker · 2:16
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Tror du att BRIS har hjälpt till att förbättra barnens rätt i samhället?
Det hoppas jag ju. Det hoppas jag.
Och det tror jag väldigt mycket på.
Det är också ett av skälen till att jag själv har valt att jobba på BRIS.
Jag tror att vi kan göra mycket här.
Det är både bra och dåligt att barn ringer hit.
Det dåliga kan väl vara att inte ha någon annanstans att vända sig.
Och att det är sorgligt att någon överhuvudtaget behöver.
Men det finns något väldigt bra också i det faktum att det faktiskt finns vuxna människor som man kan vända sig till och prata anonymt.
Många vet inte att BRIS drivs på frivillig väg.
Och att vi måste ha ihop våra egna pengar.
Och därför har vi med jämna mellanrum olika insamlingskampanjer.
Det är vårt sätt att få ihop till verksamheten.
Och vi betalar ju telefonkostnaden för barnen som ringer.
Och det är ganska lunga samtal.
Rättelslängden ökar och antalet samtal ökar.
Och vi behöver alltså en hel del pengar för att det här ska gå runt.
Många tror att BRIS är en jätteorganisation.
Men vi är alltså runt 20 anställda.
Som täcker in hela Sverige faktiskt.
Så 20 anställda i hela landet.
Ja.
Det är faktiskt så att inte alla barn kommer fram.
Vi har ganska...
Fastän vi har byggt ut telefonerna mycket under det här året.
Ökat antal linjer alltså.
Och ökat bemanningen.
Så är det fortfarande så att inte alla barn kommer fram.
Så de kan ringa och det kan vara upptaget.
Och det tycker vi då är oroande.
Och därför försöker vi att...
Det är därför också som vi försöker få in mer pengar.
Och vi jobbar då väldigt mycket nu för att öka tillgängligheten.
Och sen så får vi se på vilket sätt vi gör det.
Men att det ska i alla fall...
Vårt mål är att det ska vara lätt att komma fram till BRIS.
-
Hund- och kattpensionatet Chang Dobels `del 1`
Ladda ner (MP3)
Transkription56 repliker · 3:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Gröna gräsmattor och röda typiskt svenska trähus som omges av låga vita staket bildar en liten idyllisk gård som ligger i Täby, en förort i Stockholm.
I anslutning till en del av stugorna finns höga metallburar där man kan se någon enstaka hund stå och pröva sina röstresurser.
Det här är Chang Dobels, ett hund- och kattpensionat som ägs av Leif och Anita Jolander.
De startade Chang Dobels år 1985 och de kan ta emot upp till 60 hundar och 20 katter samtidigt.
Förutom andras inkubiterade hund och katter som finns i de olika husen traskar en väldigt snäll och sällskapssjuk katt fritt omkring.
Vi har en egen liten katt som heter Trisse som tror att han äger hela det här området.
Han går och trakasserar våra kunder och kan terrorisera hundarna lite grann.
Men inte några katter som lämnas in av främmande människor. De är helt inhägnade så att säga.
Ja, det är en stor gård här kan man säga med olika hus och så.
Har ni katten i ett hus och hunden i ett hus?
Ja, annars skulle det bli väldigt fel.
Hundar och katter särar vi på helt och hållet.
Även om ägaren har både en hund och katt som ska lämna bort så får de inte träffas under tiden om de är hos oss.
Utan det är helt olika byggnader.
Ni bor här i ett hus, själva huvudbyggnaden. Hur bor hundarna och katterna?
Om vi börjar med hundarna så har de sin egen byggnad, hundpensionatet.
De har då egna utrymmen som är luftkonditionerade och takvärme.
Sen är det då rastgårdar i anslutning till varje hundrum.
Sen kommer de dessutom ut på promenader.
Katterna som befinner sig i en helt annan byggnad har sina egna utrymmen som är rejält stora och där är heltäckande väggar åt sidan så att de ser inte främmande katter.
De får aldrig träffa främmande katter.
Dessutom har de då ute gårdar med nättak och klätterträd så är de vana att vara ute får de gärna vara ute lite grann varje dag.
Har varje katt ett eget rum?
Ja, det stämmer.
Katten får aldrig någonsin träffa främmande katter här.
Varje katt har då sitt eget utrymme.
Det viktiga i hela den här verksamheten är att man tar på sig ett väldigt stort ansvar mot varje ägare.
Vi ska komma ihåg hela tiden att vi äger inte de hundar och katter vi tar emot.
Det får inte bli fel någonstans utan de måste vara i samma skick när vi lämnar tillbaka dem.
När ägaren kommer tillbaka från semester.
Det gör att man hela tiden måste vara noga med oss så att det inte blir slagsmål och sådana saker.
Det är skälet till att alla har sitt eget utrymme.
Även hundarna?
Ja, även hundarna.
Men där finns det då en del hundägar som vill att deras hund ska få någon kompis att vara med.
Det kan vara en labrador som sprittrar energi och är ett år gammal och vill ha en kompis.
Då försöker vi hitta en.
Då är det alltid en av motsatt kön de får träffa.
Och där personsemin hundarna mellanstämmer.
Så de kan leka och rasa hela dagen ute i raskord om det är bra möder.
Men kan det inte hända något annat mellan dem då också?
Jo, det kan det göra om det är en tik som löper.
Men det ser vi alltid till att de ska vara i samma skick när ägaren kommer tillbaka.
Och det ska inte bli några valpar på det här stället i alla fall.
Men kan det bli att något djur känner sig lite ensamt och sådär också då?
Om de sitter lite ensamma där under dagarna?
Ja, det kan det mycket väl bli.
Därför att många hundar är ju vana att få vara med hus eller matte hela dagarna.
Vi har en annan typ av verksamhet också.
Som innebär att hunden får vara med uppe i huset där vi bor.
Var med vid tvn, sova i sängen om de vill och så.
Det är en annan typ av inkvartering som vi kallar halvlyx eller lyx inkvartering.
Inom situationstecken.
Det kostar mera men då blir det betydligt mera som familjeliknande förhållanden.
Och det kan vara en bra introduktion första gången man lämnar bort hunden.
Men som regel brukar fungera utomordentligt bra.
-
Hund- och kattpensionatet Chang Dobels `del 2`
Ladda ner (MP3)
Transkription43 repliker · 3:20
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Det här är både ett hundpensionat och hunddagis?
Ja, det stämmer. Hundpensionatet är den stora biten. Det är det vi jobbar med hela tiden.
Och som ett komplement så har vi då hunddagis, där hundägarna lämnar in på morgonen och hämtar på kvällen.
Så vad är skillnaden mellan ett hundpensionat och ett hunddagis?
En hunddagis vänder sig till hundägare som har behov av någon som passar hunden under dagtid beroende på att de arbetar.
Och det gör att en hundägare som lämnar hunden på morgonen på ett hunddagis hämtar den på kvällen efter att han eller hon har slutat arbeta.
Och så är hunden hemma i familjen på kvällen och natten och så lämnar man sig tillbaka dagen därpå.
Så som regel är hunddagis öppet mandag till och med fredag.
Hundpensionat vänder sig till en annan kategori hundägare, nämligen de som ska åka på semester.
Var borta en vecka på Mallorca till exempel.
Eller lägger sig in på sjukhus för operationer och liknande saker.
Och det gör att då sover hunden över natten hos oss på hundpensionatet.
Får mat, får promenader och man gosar och kjälar med den och hela den här biten.
Ser till att den får medicin om den går på sådant.
Och det gör att det blir alltså en helt annan tillsyn jämfört med hunddagis.
Jag har ju sett att det finns hunddagis en hel del inne i stan, inne i Stockholms innerstad.
Men hundpensionat får ju inte finnas inne i innerstaden.
Hunddagis finns ju många gånger där människor arbetar.
Därför finns det då många gånger i källarlokaler, i en del stora lägenheter.
Ibland separata byggnader i täta orter, Stockholm till exempel.
När det gäller hundpensionat så får de inte finnas vid bebyggelse beroende på att det är en störande verksamhet.
Likaväl som även hunddagis kan vara det, men under en mer begränsad period.
Det gör att hundpensionat finns alltid lite mer utlokaliserade.
Utanför täta orter och på landet många gånger.
Så den stora verksamheten vi bedriver är hundpensionat.
Och det är därför vi ligger lite grann utanför täta orten här i Täby.
Hur känner du till när hunddagis och hundpensionat och likvande började bli vanligt i Sverige?
Hundpensionat har nog funnits väldigt länge, såvitt jag vet.
Men hunddagis har det inte funnits särskilt många.
Sen under den här djupperioden i slutet av 80-talet, början av 90-talet, då var det väldigt många människor som blev arbetslösa.
Som en konsekvens av den.
Och då var det många som startade upp hunddagis.
Beroende på att de ville ha någonting att göra, ville jobba hemifrån.
De var väldigt hundintresserade.
Så man kan säga att hunddagis har väl funnits i Stockholmsområdet i större utsträckning.
En sju, åtta, nio år ungefär.
Men som sagt hundpensionat, ja, oerhört länge.
Varför tror du att hunddagis och hundpensionat behövs så otroligt mycket som det verkar?
Hundar har ju samma känslomässiga behov som vi människor.
Man skulle kunna jämföra med barn.
Om man skulle lämna ett barn ensam från morgon till kväll beroende på att man går iväg och arbetar så skulle många tycka att det vore ett ovärdigt liv för ett litet barn.
Om du inte har goda vänner eller föräldrar eller grannar som kan ta hand om en hund så måste du vända den någon annanstans.
Och det är ett väldigt stort behov av den här biten alltså.
-
Hund- och kattpensionatet Chang Dobels `del 3`
Ladda ner (MP3)
Transkription59 repliker · 3:58
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Har det hänt någon gång att någon hund eller katt har sprungit bort?
Katt, nej. Hund, ja.
Vi hade en liten Jack Rasseltärjer som är alltså en dvärghund.
Den är kanske 20 cm hög.
Och våra inhägnade utomhus är drygt två meter.
Då var det en dam som nämnde in den här Jack Rasseltärjen bara över dagen
för att ägaren skulle uträtta några ärenden.
Och berättade ingenting.
Men vi ställde den i en rastgård utomhus och när vi tittade till den sen så var den bara borta.
Då visade sig det att när ägaren kom tillbaka och vi berättade här så sa han, ja men det glömde jag att berätta.
Den där kan klättra på repstegar, den kan klättra överallt, det går inte att hänga in den.
Så att när Matte gick ut och letade sen så kom den tillbaka.
Men det är sådana saker man aldrig kan råra över om inte ägaren så att säga påtalare.
För vi har också helt rymningssäkra rastgårdar.
Men då måste vi vara förevarnade av den biten.
Men det är ju inte någon alldeles risk för ett jobb vi håller på med, det ska man ju veta.
Därför att hundarna är ju sinsemellan oerhört olika.
Det kan finnas den underbaraste hund som i fel situation kan bli raka motsatsen och kan missförstå saker och ting.
Och det händer ju varje år får man väl säga, någon liten episod att någon av flickorna här kan bli biten.
Eller att någon hund börjar reagera negativt och då får man försöka reda ut vad det beror på och sen agera utifrån det.
Vad är det för sorts människor som lämnar in sina hundar här hit?
Allt mellan himmel och jord.
Allt ifrån de allra högsta känslorna som man läser om i tidningarna på en enda dag.
Till alkoholister, knarkare, industriledare, artister.
Och när det är skolor vid skolorna då är det vanliga familjer, alltså barnfamiljer, som åker iväg till Mallorca, upp till fjällen.
Ja, allt mellan himmel och jord.
Kan det hända att en ägare inte kommer att hämta ut sin hund?
Hittills har det aldrig hänt.
När det gäller katt däremot har det hänt, men inte med hundar.
Har det varit en katt alltså som inte har blivit hämtad?
Ja, eller snarare som så.
Bakgrunden var det att det var två katter som lämnades in och ägaren hade blivit bräkt från sin lägenhet.
Och de katterna var hos oss i, om jag minns rätt, ett och ett halvt, två år.
Sen hämtades de ut, men det var många turer innan ägaren hämtade ut dem.
Och det kostade ju väldigt mycket pengar.
Om vi är tveksamma så kräver vi då att de förskottsbetalar för en inkvartering.
Och då brukar de avstå från att lämna in, om de har som syfte att inte hämta ut den.
Hittills har vi inte drabbats av det.
Kan det hända att människor kommer och vill komma in och bara hälsa på hundarna och katterna?
Ja, det händer ofta.
Men där är det som så att vi har då en princip som går ut på att ingen utomstående får komma in där vi förvarar hundar och katter.
Och skälet är då bland annat att många hundar tror då att det är deras egen ägare som kommer tillbaka om vi skulle ta in utomstående och blir jättelyckliga.
Och så ser de att det var fel person och så deppar de lite grann.
Och så skulle nästa person och nästa och nästa så skulle det bli lite grann som lillskansen eller ett öppet hus.
Och då skulle vi lämna tillbaka sönderstressade hundar efter 14 dagar.
Men det kan inte vara så att något litet djur kanske känner att han skulle vilja umgås lite med andra människor?
Det kan det säkert finnas.
Men då är vi fel forum för just de önskemålen.
Det känns vi tillhandahåller det är då inkvartering och rastning när vi försöker göra det på bästa möjliga sätt genom att klappa om dem.
En del kan få vara med av och till i lunchrummet så än i taget.
När vi och flickorna sitter och äter lunch och sådana saker.
Men det är inte som så att man kan ta hit människor som ska få sitta och gosa och gullas med djuren.
Det skulle bli fel.
De är mer än välkomna till receptionen som vi har och där de får ställa vilka frågor som helst.
Och där vi då har också fotografier som visar hur hundar och katter har det.
Så att man kan bilda sig en viss uppfattning om det.
Men man ska veta från början då att man får inte gå in där vi förvarar hundar och katter.
Därför att då blir det som jag sa fel.
Ja.
Rikstämman 1999
1999 var det Stockholmsdistriktets tur att anordna Förbundets största evenemang. Radio U.F.S. var på plats och sände direkt. Länken leder till en sida där du kan lyssna på intervjuerna vi gjorde.
Länk till huvudsidanVåga göra radio 1999 `1`
årets första radiokurs gick av stapeln och en skara personer fick chansen att prova på radiomediat. Några var med från tidigare kurser men många var totala nybörjare.
Länk till huvudsidan-
"After eight"
Ladda ner (MP3)
Transkription457 repliker · 34:31
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Okej, här är det nåt.
Han plockade ner lite koda från träden och började tugga.
Okej.
Alldeles nu så är det vi är här med Sexy Boy.
Och vi kommer fortsätta kvällens sändningar med artificiell intelligens och dataspels rättigheter.
Med min studion så har jag...
Jaha, men vadå?
Ja, det blev lite fel här.
Det skulle alltså vara tuggummit fysik igen.
Då har vi Anders här, doktorand från Teknis.
Tackar, tackar.
Varsågod. Och så har vi mig då, lilla novisen på området.
Tackar. Ja, jag har ju studerat som sagt tuggummit fysik och historia en längre tid.
Studerat dess effekter på kultur, historia, samhälle och den moderna människans utveckling.
Okej, ja det låter verkligen intressant men kan du gå in lite mer på?
Ja, ända sedan människan började plocka ner kåda från träden och tugga för att ha någonting att göra en tråkig vinterkväll så har det anses vara lite dekadent.
Men som sagt var det har bidragit till mycket.
Till exempel våra tuggmuskulatur.
Genom uppträning har vi inte längre har blivit effektivare och vi behöver inte längre neandertalarnas kraftfulla käkmuskler.
Därför behövs inte heller benkamp men på toppen av huvudet.
Jaha, okej.
Och sedan nu bara konstatera att Alexander den Stores expansion i Öster var ju helt motiverad för att finna källorna till gummi arabicum.
Så att han kunde producera tillräckligt mycket av det tuggummi hans läromästare Aristoteles hade rekommenderat.
Vilka historiska källor styrker det här?
Ja, det är ju många samtida dokument som visar det här.
Vi har ju även då medeltida kyrkmålar, till exempel kyrkan i Rua på Gotland som visar då tuggummi tuggarnas helvete.
Det var ju inte så populärt bland kristenheten med det här för anses lite lätt hedniskt och ja, någonting för ungdomarna.
Okej, jag tror du har förklarat ganska utförligt.
Tuggummi hans fysik innebär.
Det här var ju historien.
Ja, historiskt märkning.
Fysiken är ju en annan historia.
Okej.
Ja, jag antog bara att du grundade dina fysikaliska former på historiken.
Självfallet, psykohistorien är mycket viktig vetenskap inom konfekturbranschen.
Jaha, okej.
Kan vi gå in på lite mer konkreta bevis för hur tuggummi hans fysik urart är?
Ja, bevis är väl inte riktigt rätt här.
Men om man tittar på ett tuggummi så är det ju hårt från början.
Och sedan blir det mjukt när man tuggar det.
Och det beror ju på att man har en ganska unik struktur här i tuggummit.
Den är alltså i grund och botten.
När det kommer in fukt så kan molekylerna veckla ut sig närmare.
Och därigenom så blir de elastiska.
Det är därför det krasar lite när man har tuggat i början.
Men i den här matrisen av elastomerer som för övrigt kan gummi arabicumma göra biologiska ursprung men man har även experimenterat med till exempel silikontuggummi.
Så lägger man in smakeämnen och även socker då.
Eller exylitol för de som känner sig problem.
Vad är en elastomer?
Det är alltså ett elastiskt material.
Man kan tänja ut molekylerna som ofta är ganska långa och sladdriga.
Och därigenom så går material också att tänja på.
Det är ju nämligen så att det är inte bara smaken utan även känslan som är viktig när man får en smakupplevelse.
Experterna talar ju om the chewing experience.
Okej, men du har fortfarande inte kommit in på det fundamentala.
Ja, det fundamentala är ju den eviga stridsfrågan.
Kristaller mot kolloider.
Ska smaken fördelas ut i form av små kristaller som löser ut sig långsamt men gör en lite strävare struktur?
Eller i kolloider som lättare löser ut sig och därmed gör att det inte tappar smaken.
Men att det lyckligtvis blir mjukare tugga.
Och här är ju då skyttegravskriget i full gång.
Det går inte att avgöra.
Det är hetsiga brev som skickas in till Shun Today hela tiden.
Varför inte kombinera båda för?
Det vore ju helgrå.
Okej.
Okej, nu har vi alltså kommit fram till kvällens andra låt.
Eller låta då som är Winner Radio med Helsinki samplat tillsammans med DJ Cam.
Okej.
Här i studion har vi nu Mikael Johansson och Ylva Elmerbrandt.
Det hände något märkligt häromdagen när jag spelade Shake, Ylva.
Jag fick en vision.
Det borde egentligen inte vara rätt att döda de där stackars monstren på det här sättet.
De är intelligenta levande varelser och borde ha lika stor rätt som alla andra till ett fortsatt liv.
Här kommer jag framför mina åsikter om det här.
Vi alla har ju känt någon gång att hjärnans belöningssystem aktiveras när vi besegrar en fiende.
Det är spänt som vi går om vi besegrar en fiende i verkliga livet.
Eller om vi besegrar ett fullt monster med sex huvuden på ett dataspel.
Men har inte även detta monster med sex huvuden lika stor rätt att leva?
Vad är det som gör att det är rätt för oss att döda honom men inte rätt för mig att döda dig?
Rätt och rätt. Vi har konstruerat de här varelserna för att känna den underbara känslan av att besegra en fiende.
Är det inte ändå bättre att vi besegrar en fiende digitalt än att besegra en fiende fysiskt?
Vi har konstruerat våra barn också. Har du tänkt på det?
Men med ett annat syfte får jag hoppas.
Det må vara. Men lika fullt är de av oss konstruerade och har lika stor rätt till liv.
Vad säger du om den här hysterin kring Tamagotchi?
En digital varelse som omöjligt kan ha någon tillräckligt mycket information eller funktioner för att överhuvudtaget reagera intelligent.
Hur kan du veta det? Min Tamagotchi är riktigt inte.
Jag älskar min Tamagotchi. Jag går och lägger mig med den.
Den är en levande vara så den är mer levande än vad jag är.
Då ska du snart i graven.
Jaha. Är det så man blir bemätt här?
Du sa ju det själv. Du uttryckte det ganska tydligt.
Jag är ledsen. Jag måste få be att avbryta den här lilla diskussionen mellan Ylva och Micke.
Utexaminerade experter på dataspelets rättighet.
Vi går då över till musiken.
Okej. Tredje låten på listan är Goldie.
Innan vi spelar upp den låten så övergår vi till kvällens tredje diskussionsämne.
Mellan Tucke och Micke.
Roliga systemkrascher.
Farbrot Tucke, jag var inte med i början men kan du berätta om det såg ut innan systemkrasch betyder blå ruta på skärmen?
Ja, vi har ju den allra första buggen.
Den som gav upphop till namnet bug.
Och det var 1949 tror jag att det var.
En mycket väldokumenterad bug.
Malen som det handlar om finns dokumenterad i en fornal från den tiden.
Det var alltså en insekt?
Ja, det var på den tiden datorer bestod av massor med radiorör och så.
Så att de var så fysiskt känsliga för insekter.
Men har de inte alltid varit i sig kretsar?
Inte i datornas buggen.
Men var fanns det mer än insekter som störde datorerna?
Ja, det fanns ju allt möjligt.
Men innan isekretsen kom, jag tror det var 70.
Så det var ju just väldigt vanligt då att insekter och så störde ut systemet.
Sen var ju radiorören ganska känsliga.
Man slog ofta på datorn på morgonen och så bytte man ut de radiorören som gått sönder.
Konstigt det låter.
Men för att återkomma till den blå skärmen som vi kära Windows-användare möts av.
Finns det inga roligare sätt att tala om för användare än att något gått åt helvete?
Det har gjorts mycket roliga varianter på det där genom åren.
Det har ju Atari till exempel som presenterar ett antal bomber.
Antalet bomber säger vilken typ av systemkrasch det är frågan om.
Jaha.
Är det ingen risk för att datorn sprängs av det då?
Nej, den ritar bara upp bomber.
Och jag tror att även tidigare versioner av Mac'en också hade dessa bomber.
Det låter ju riktigt populärt.
Finns det inga andra sätt att tala om det för folk?
Jo, visst.
Det är sådana fel som inte fångas.
Det kan ju bara bli massa konstiga tecken och färger på skärmen.
Ganska vanligt som på till exempel GenoC-Spectrum.
Där har det oftast bara massa färglyttor.
Sedan så hade vi till exempel Amiga med en klassiker.
En svart färg med en röd ram högst upp.
Där det stod Guru Meditation Error.
Nej, men varför stod det så?
Det låter ju jättekonstigt.
Det har någon väldigt mystisk, hysteriska skäl.
Eller historiska skäl som det heter.
Vadå för några?
Nu kan jag ärligt talat inte dra med dessa till minnes.
Ja, det verkar ta slut på diskussionen här.
Jag får övergå till musiken då.
Kvällens fjärde diskussionsämne kommer nu upp.
Meditationstekniker.
Mellan Anders och Ylva.
Kvällningmunkarna omskapar sina kroppar till kraftiga vapen med hjälp av meditation.
Människor med hjärt-kärlsjukdomar kan sänka sina blodtrycksvärden väsentligt med hjälp av meditation.
Toppidrottare använder sig av det för att nå bättre prestationer.
Och indier använder det för att klara en stressig vardag.
Vad är hemligheten, Sandberg?
Hur bär man sig åt för att använda meditation som redskap till ett bättre liv?
Tack.
Ja, egentligen så är det inte speciellt konstigt.
När man nämner Shaolin-munka får man ju känsla av att det handlar om märkliga övningar.
Gå omkring på rispapper och äta mycket ris.
Men egentligen handlar det om avslappningsresponsen.
Det är nämligen så att när man sätter sig ner, koncentrerar sig på något som inte involverar starka känslomässiga effekter, så slappnar kroppen av.
Det är väldigt enkelt.
Halten av stresshormoner minskar och så vidare.
Genom att koncentrera sig så att man inte tar och somnar sånt, så kan man också börja tömma hjärnan ifrån onödiga tankar.
Man kan säga att vi har en massa subprocesser som ligger på i bakgrunden och bara stör.
Och det här är egentligen hemligheten bakom meditation.
Men den hemligheten verkar nu komma allmänheten till godo utan långvarig träning.
Jag har hört talas om experiment där man med hjälp av modern teknik lyckas hjälpa människor att uppnå det här avslappnade tillståndet med hjälp av ljudisolerade bunkrar och headsets med guidande röster.
Och positiv feedback i form av en lampa som blinkar när rätta järnvågsmönstret uppträder.
Många av de här moderna medier gör ju enklare att uppnå ett meditativt tillstånd.
Det är egentligen inte så svårt att uppnå av sig själv.
Men på samma sätt som att i Asien där det kanske var bra att lägga på en religiös överbyggnad för att motivera.
Så kanske vi västerlänningar behöver blinkande lampor och ljudisolering för att känna att vi verkligen gör någonting vetigt.
Men i grund och botten är ju meditation en fråga om att påverka hjärnans aktivitet och kemi.
Och det är i grund och botten ganska enkel sak.
Påverkas hjärnan? Kemi och struktur permanent?
Eller syns det inte efter ett par dagar?
Jag menar, är det en återgående effekt?
Ja, att sätta sig ner en halvtimme och titta på en vägg och koncentrera sig verkligen på hur väggen ser ut och inte bry sig om övriga saker.
Det är välgörande, lugnande och ersätter en del sömn.
Men det är det heller inga vidare långvarueffekter om man inte håller på mycket.
Långvarig meditation, då man alltså mediterar varje dag under flera års tid, visar sig leda till förändringar i personlighet och egenskaper.
Det finns en bok i ämnet, Zen and the Brain, av Robert Austin, som tar upp det här.
Den exakta orsaken är ännu inte helt klara.
Varför ledsagas meditation ofta av en speciell kroppsställning?
Är det bara för bekvämligheten?
Är det också så att kropp och sinne samspelar på något sätt som buddhister påstår?
Man kan nog säga att svaret är ja på båda frågorna.
Kropp och sinne samspelar. Andningen till exempel påverkar ganska mycket vår aktiveringsnivå.
När man andas in ökar aktiviteten i vissa aktiverande hjärnkärnor.
När man andas ut så minskar den. Där gäller framförallt amygdala kärnan.
Men dessutom så påverkas blodtrycket rent mekaniskt eftersom hjärtat ligger mitt inne bland lungorna.
Blodtrycket påverkar vårt känsloläge ganska mycket.
Så det finns ett nära samspel mellan vår kroppsläge och så.
Men sen finns ett annat skäl också till meditationsställningarna.
Och det är ju det faktum att om man sitter i lotusställning och börjar somna så tappar man balansen.
Och det är ett väldigt bra sätt att väcka sig själv igen så att man kan koncentrera sig.
För det är viktigt att inte somna där man sitter.
Meditation sägs vara djupare än sömn rent allmänt.
Så skulle det då innebära att genom att meditera en eller två timmar per dag.
Att man skulle kunna gå helt utan sömn.
Och därmed få ökad tid till studier om man går på universitet.
Eller att militären kunde använda det som substitut för sina höga koffeindoser till isolater under press.
Faktiskt inte.
Det sägs det här.
Men vetenskaplig forskning har visat att meditation är inte mycket bättre än sömn i det här avseendet.
Så vill man vara uppe runt hela dygnet får man köra med en polyfasisk dygnsrytm istället.
Det är nog enklare.
Okej.
Jag är ledsen men jag måste tyvärr avbryta det här intressanta diskussionsämnet.
Få se, jag verkar ha tappat kontrollen här över kvällens lista.
Men jag tror vi ska fortsätta med musik då.
Det måste bli någonting.
Det ska se ut som att det ska bli Attica Blues.
Med enter.
Ja, välkomna kära lyssnare.
Jag får välkomna er ner från en härlig fantasiresa.
Med, komponerad av Excel.
Ett finstband.
Mycket kär till våra rollspelare runt om i landet.
Nu vill jag välkomna Micke och Ylva.
Vi ska gå in på en diskussion, en het diskussion om djurrätts aktivister ad absurdum.
Ylva, jag har en lysan i det.
Jag ska samla ihop folk till en demonstration vid tågar utanför slottet.
Med demokratiska paroller.
Rösträtt åt stafilokockerna.
Är det verkligen det djurrättsaktivism handlar om?
Jag trodde att definitionen på deras kampanj var att eftersom djur kan känna lidande så ska djur också inte behöva genomgå medicinska experiment.
Men varför stannar vi det? Varför inte gå hela vägen?
Jag menar, varför inte göra djuren till fullvärdiga medborgare?
De är värda det.
Djur, men virus.
Jag menar, virus är i vissa fall inte ens klassificerat som liv.
Självständigt liv.
Okej, vi kan lämna virusen utanför.
De kan få delmedborgarskap.
Det kan jag gå mer på.
Men bakterierna, jag säger bara det.
Bakterierna, de måste få full rösträtt.
Ger vi dem full rösträtt så går det å andra sidan ut över oss.
Va? Gör det?
Jag menar, om vi ger dem full rösträtt så kanske vi förlorar en del av vår rösträtt.
Eller om du förstår vad jag menar.
Äsch, sånt måste man vara beredd på.
Minoriteterna måste vara beredda att offras för demokratins anda.
Jo, men varför drar du upp bakterier och virus nu?
Jag menar, är det inte viktigare att först att vi tar primaterna först och sen utvidgar det här till att omfatta kanske lägre stående arter?
Jag menar, varför ska vi gå direkt på virus?
Du din reformatiker, du vill ta allting långsamt.
Du går marknaden hand i hand.
Vi måste genomföra revolutionen omedelbart.
Annars kommer vi inte nå hela vägen fram.
Jag tycker att det här börjar urarta lite.
Ni får tänka på att ingenting i historiskt sett har skett revolutionärt.
Inget egen sådant.
Men någon gång ska vara den första.
genom 4 000 år av skapande.
Tack, jag tror vi drar oss över lite till musik igen.
Att lugna ner oss med.
Vi har en kär gammal Frank.
Han heter Frank Zappa.
Vi ska nog komma in på en låt som heter Bobby Brown.
Bobby Brown för president.
Är faktiskt förvånansvärt många som har röstat för i våra kära Amerika.
Men nu ska vi gå över till en diskussion om planetsystemets stabilitet.
Vi har här Anders, nyinflyttad från Peru.
Astrofysiker på Islamabad universitet.
Vi har också Ylva från Täby.
Hon ska berätta lite om den svenska synen på planetsystemets stabilitet.
Välkomna.
Tackar.
Ja, det började med 1992 QB1.
Och har sedan fortsatt med att fler och fler isplaneter upptäckts
i tre kanter av vårt solsystem.
Detta kan ju bekräfta de gamla teorierna om ortskometmoln och kripperbältet.
Men det handlar om planeter är väl att du överdrivade lite grann.
Okej.
Stora, stora isklumpar då.
Men ändå.
Om vi ser effekterna det här skulle kunna ha på vårt solsystem med nuvarande modeller.
Skulle inte det där innebära att möjligheterna till kaos och vad vi ska kalla det ökad oordning inom vårt solsystem skulle bli enorma?
För att inte säga oändliga.
Hur kan det komma sig att vårt solsystem ändå ser så pass välordnad ut som de gör?
Ja, jag skulle nog säga att det finns nog ganska mycket kaos gömt i ekvationerna och våra planetbanor.
Men jag tror inte jag säljer min strandtont i Utah än på ett tag.
I vilket fall som helst.
Problemet ligger ju i det att en planet går ju alltid bra i en bana runt solen.
Den går ju i sin lilla ellips.
Men har man två så börjar de påverka varandra.
Och det här kan ju under det långa loppet leda till att de ändrar sina banor.
Ibland på ett obehagligt sätt.
Och har man nio planeter eller börjar räkna in en massa småskräp utåtmålnet som vissa kallar planeter.
Ja, då blir det ju ännu jobbigare.
Då kan man ju inte börja vara säker på något.
Eller kan man det?
Vem vet?
Kometkollisioner har ju...
Och störningar har ju ofta inträffat inom vårt solsystem.
Det finns ju de som anser att vår egen måne som är egentligen för stor.
För att vara en måne till jorden har skapat till och med genom att en småplanet kolliderat med jorden.
Och slungat iväg det bris som har samlats i en stor klump.
I och för sig var det här under det stormiga tonårsupproret inom solsystemet när det var ungt.
Det är lite mer välordnat nu.
Det mesta som kan krascha har redan hunnit krascha.
Ja, bortsett från småkraft som Shoemaker-Levy då.
Som var den senaste kraschen värd att se i solsystemet.
Ja, men det kommer nog flera så det är bara att vänta.
Förlåt, får jag bara fråga?
Det är en kille i min skola som säger att det bor människor.
Eller kanske inte precis människor.
Men att det bor någon på en planet som heter Mars.
Tror jag att det är sant?
Det är i så fall väldigt synd om dem.
För det finns inget vatten.
Och det verkar att det finns så mycket liv där.
Så det är nog ett ganska ensamt tillvaro.
Jag tror nog att marsmänniskorna försvann med kanalerna in i science fiction-böckerna någon gång på 40-talet.
Tror du att vi får helt revidera vår syn på kaos inom planetsystem?
Vi har ju nu rönt på att planetsystem existerar med en helt annan grundbyggnad än vår.
Ta 51 Pegasi till exempel.
En jätteplanet så nära solen att den egentligen kanske borde vara...
Så nära dess stjärna att den kanske borde vara en del av stjärnan vid det laget.
Ja, det är ju det som är problemet.
Man har fått så mycket överraskningar genom hubbelteleskopet och liknande på sista tiden att man inte riktigt vet.
Det man trodde tidigare var ju liksom ett välordnade solsystem som såg ut som våra.
Men nu hittar man jätteplaneter i elliptiska banor och annat konstigt.
Vissa menar att det här beror ju naturligtvis lite grann på att de är lätta att upptäcka.
Det är svåra att upptäcka de tråkiga medelsvenska solsystemen.
Men vet du också vad Anders sa?
Att det verkligen skulle bo människor på en planet som heter Tellus.
Ja, vi har hört talas om de varelserna.
Men det verkar inte finnas så mycket intelligent liv på den planeten.
Åh, vad tråkigt.
Ska vi kanske gå över till lite musik här?
Jag tänkte vi ska gå över till ett band som heter Massive Attack kommer från Bristol i England.
Det var alltså de här som började en musik sedan redan i början av 90-talet som har senare kallats för trip-hop.
Den här låten som vi ska spela nu kallas Teardrop.
Välkomna tillbaka från den resan.
Vi ska gå vidare.
Vi skulle gå vidare med konspirationer.
Men det är så att Arne Weiss, vår kära chefan, ville inte att vi skulle prata om det.
Och tydligen så är det några som har försvunnit här.
Men vi ska gå vidare med melatonin.
Det är ett intressant debatteringsämne.
Varsågoda.
Okej, nyligen så var det några forskare som ansåg att de hade hittat dygnsrytmen hos blommor.
Och dygnsrytmen hos människor anses ju vara knuten till melatonin.
Och man anser sig ha hittat genen som reglerar vår dygnsrytmen genom att den producerar melatonin i en sån mängd att...
Först produceras melatonin.
Sen när den tillräcklig haltar upp något så inaktiverar melatoninet den aktiva genen.
Och sen så...
Här måste jag lägga mig lite grann som neurovetare.
Det är ju inte bara generna som styr när det gäller dygnsrytmen.
För i så fall så skulle man ju födas med en dygnsrytm så kunde man vara i fas med vardagslivet.
Så är ju oftast inte fallet.
Man har ju då att signaler från ögat påverkar den här klockan.
Det finns en liten del som heter den superkeasmatiska kärnan i hypotalamus.
Som skickar signaler till tallkortkörteln och skickar ut melatoninet.
Sorry, jag måste bara lägga mig. Jag har ju en bäseviser.
Mina gener är sådana.
Sen har vi många andra intressanta frågor om melatoninet.
Till exempel bromsade åldrade.
En massa amerikaner har ju kolkat i sig stora mängder melatonin.
Inte bara för att justera dygnsrytmen eller göra något åt hjärtlägg där det fungerar alls utmärkt.
Utan också för att skaffas evig ungdom.
Johnny, vad anser du om det?
Jag anser att detta bristande på kunskap som amerikanerna ofta har i dessa sammanhang
även visar sig med melatonin.
Eftersom de rapporter som finns angående melatoninets verkningar på kroppsmetabolism
och åldrandets inverkan för detta.
Ej har blivit undersökta under överskådlig tid.
Kan man inte förutse de skador som kan uppstå av melatoninets långsiktiga verkningar?
Där måste man ju dock notera det att man har ett ganska bra testmaterial med en massa hälsomedvetna amerikaner.
Så fanns det kortsiktiga med skadeverkning av melatonin så borde man ha sett dem stort redan nu.
Men det man borde hålla sig till här är de allra nyaste, senaste rapporterna.
De hävdar ju att när kroppen förbrukar melatonin eller använder det som stimulansia
då kroppen nybildar celler extra fort mot vanlig nybildning
och smörjer kroppens organ så förbrukas de så kallade klippkorten i DNA-molekylen.
Det vill säga det är dessa små minnen av livet som förbrukas.
Jo fortare en sån här klippkort förbrukas även kallad telomer
desto snabbare åldras vi förbrukar cellerna.
Men det positiva effekten med det här är att de personer som konsumerar melatonin
då kanske får en väldigt ungdomlig livsglädje
fast det kanske bara varar en kort period.
För efter den här ungdomliga fasen i melatoninets verkningsfrekvens har passerat.
Men var det inte så att på 70-talet i USA så hade amerikanerna i Vietnamkriget
faktiskt gett stora doser av melatonin till soldaterna då?
Och det här medförde stora skador efteråt men soldaterna kämpade ju på väldigt bra och det var ju nästan nära på att de...
Förlåt Arnie Weiss, vi skulle inte prata om konspiration.
Men som sagt, soldater är förbrukningsvaror.
Bara helt kort apropå förbrukningsvaror så gäller ju labbrotorna.
Vi måste härmed meddela att alla resultat som typ av labbrotor lever längre alltså, de är bara påhittade. Just det. De är bara påhittade.
Ska vi fortsätta med lite musik?
Nu ikväll närmast så börjar vi köra lite snabbare för att ni kanske börjar komma igång till kvällen.
Klockan är ändå börjar bli ganska mycket och det är fredag kväll.
Vi ska börja med lite klubbmusik från Dockland som ni nog känner till.
Det här är Adam Beyer med Fett.
Välkomna tillbaks från danslivets plågor i och med svett och mycket musklerverk.
Vi ska nu gå vidare med en liten diskussion på människodefinition och konstigheter i evolutionen.
Anders Sandberg, du är ju doktorand på juridiska fakulteten i Örebro.
Det stämmer.
Vad är egentligen en människa, rent juridiskt?
Rent juridiskt är en människa något som är en person och har personnummer.
Sen så blir juristerna lite lätt nervösa för man har ju inte behövt någon vidare skarp människodefinition egentligen.
Persondefinitionen har man finslipat en massa, men inte människodefinitionen.
Men vad är det då en person?
Ja det är en juridisk entitet, alltså någon som anses ha ett juridiskt ansvar och så vidare.
I Sverige så finns det ju då människor som har personnummer, organisationer och organisationsnummer.
Men det kanske är mer intressant att fråga, vad används ordet människan normalt?
Till exempel en person som är hjärndöd. Är han en människa?
Men det måste han väl vara?
Ja, ursprungligen som sagt var det en helt normal människa, men nu finns det ju ingen hjärnaktivitet.
Och är det inte den som egentligen skiljer oss från andra arter?
Men vad händer om man lyckas få igång hjärnaktiviteten igen? Var han då människa emellan eller var han det inte?
Ja, i så fall var han ju människa eftersom hjärndödhet definieras mer översibel. Så då var han inte hjärndöd på riktigt och läkaren har gjort något klantigt.
Men däremot är det ju mer intressant. Vad händer till exempel om några föräldrar genmanipulerar sin lilla unge?
Då måste han väl fortfarande vara människa? Även om man lägger in ett par extra kromosomer.
Ja, men människor med Down-syndrom är väl också människor? De definieras som människor, ja.
Men det är ju inte helt uppmärkt. Anta att framtida genteckningar stoppar in lite gener för fjäll, grön hud, gripsvans och för höjd intelligens och facettögon.
Hur skulle Svea Rikud blunta i regel på det? Förmodligen väldigt illa, men är det en människa?
Ja, tror det.
Låt oss tänka ett annat tankeexempel då. Vi tar en person med pacemaker. Är han människa?
Ja.
En person som har ett konstgjort hjärta.
Ja.
Och en konstgjort njura.
Ja.
Och ett exoskelett med hydraulik kopplat till nervsystemet istället för muskler.
Nä.
Vänta nu här. Om jag byter ut en arm mot en protes så är det här. Handikappas i Riksförbund ska bli upprörd annars.
Men det här är ju inte annat än en massa proteser.
Hur är det med glasögon?
Ja, exakt. Jag tror att de flesta hävdar att vi med glasögon är människor, även om vissa kallar oss glasögonormar.
Ja.
Men ärligt talat, om vi byter ut mer och mer av människa mot teknik, är det fortfarande människa?
Jag tror det. Om den klarar allt som en människa klarar, borde den väl vara människa?
Ja, men det borde inte i så fall om vi har en robot med samma kapaciteter?
Nej, men nej.
Kort sagt, det verkar som att människodefinitionen har lite problem här.
Ja.
Ska vi definiera människa utifrån förmåga, då får vi med robotarna.
Är det härstammar från en människa, då får vi kanske med också mycket annat.
Hur vi än gör så har vi svansen bak så att säga.
Men hjälp, var det så svårt. Vad gör vi nu?
Kan ni bara definiera att korta människa för oss, så att vi inte ger en affoskev bild av oss själva?
Ja, vi vet inte längre.
Åh, vad jobbigt. Åh, vad jobbigt.
Jag får som slutet av det här programmet då presentera alla som har varit med.
Jag får först presentera Mikael Johansson, han har varit med och talat. Tackar så mycket.
Anders Sandberg, också varit med och talat.
Och de andra som har varit med och talat har då varit Ylva Elmebrand och Johnny Geselius.
Även Per Tucker Larsson har varit med oss.
Och sen har vi ju då teknikerna som har varit Joakim Eriksson, Staffan Johansson, Erik Salitis och Anders Sasse har ansvarat för musiken.
Jag får tacka för mig själv, varit med och hjälpt med musiken och lite som programledare.
Som att avrunda med tar jag en av mina favoritlåtar från Attica Blues.
Jag kommer inte precis ihåg vad den heter, men jag hoppas ni njuter av den.
Tackar för mig, ha en trevlig kväll.
Tackar för mig, ha en trevlig kväll.
Utställningen Unga Forskare 1999
Så var det dags för Utställningen Unga Forskare, där intresserade kan få gå runt och titta på alla massor av intressanta montrar och experiment. I varje monter stod en eller flera Unga Forskare och redovisade sina upptäckter och experiment.
Vår reporter på fältet hette Martin Hjelm och tog tempen på Tekniska Museet.
-
Introduktion
Ladda ner (MP3)
Transkription37 repliker · 3:01
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag står här med Mattias Tullberg, utställningschef på utställningen Unga Forskare.
Det är så.
Så är det.
Så är det. Okej.
Vad är målet med utställningen, eller meningen så att säga?
Målet med utställningen är att ungdomar i gymnasieåldern ska få möjlighet att visa de projekt de har gjort på egen hand eller i skolan för allmänheten och för varandra.
För att inse att det är många som har skoj med naturvetenskap och teknik.
Är det något sådant specialarbete eller är det friställda projekt från skolan så att säga?
Vissa ställer ut sina specialarbeten och vissa har helt friställda projekt.
Alla är lika välkomna och bedöms på samma grunder av en sak som ni gör.
Så vem som helst får vara med och ställa ut?
Vem som helst som inte har börjat på högskolan eller uppnått 23 år det här kalenderåret får vara med.
Okej. Vilken ålder är det på utställarna?
Jag ska tippa att medelåldern är någonstans 18-19.
Det är lite svårt att säga.
Vi har några som är lite äldre och några som är lite yngre.
Vad handlar det mest av projekten om?
I år så är det total dominans på miljöprojekt.
Vi har väl ett 14-15 teknik-fysikprojekt, 20-tal medicin och resten är biologi och miljö.
Okej.
Har ni haft några svårigheter med utställningen?
Skaffa sponsorer eller?
Sponsorbiten har inte varit några större problem.
Man kan väl säga att problemet, det största problemet med utställningen är att det kräver så mycket tid.
Och att administrationen är så pass stor att det är svårt att få ihop med studier eller det man gör egentligen.
Jag vet inte. Jag kanske inte ska fråga dig, men intressanta projekt som du tycker är värt att se på?
Många projekt är intressanta. Jag har inte haft så mycket tid att gå runt på utställningen och titta.
Men vi har projekt i alla kategorier som sagt. Vi har även gästutställare från Finland och Norge.
Det kan vara intressant att se de projekten.
Så det sträcker sig alltså över gränserna här?
Det gör det. Det är ett projekt som vi försöker få igång som vi kallar för nordiskt utbyte.
Och syftar till att starta ett utbyte mellan de tre nordiska länderna Sverige, Norge och Island.
Och än så länge så har det gått bra. Vi skickar utställare till alla tre länder.
Medan vi får utställare från nästan alla länder förutom Island.
Och vårt mål är att även få hit i Island nästa år.
Många forskare finns alltså i flera länder?
Många forskare finns i flera länder, men under annan täckmantel och en särsk.
-
"Carl Bildt är sexigare än Tom Cruise"
Ladda ner (MP3)
Transkription38 repliker · 2:27
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag står här utanför en monter. Det står Carl Bildt är sexigare än Tom Cruise.
Med mig har jag Emmy Brändström. Vad handlar det här om?
Jo, vi har undersökt vad skönhet är för någonting, rent vetenskapligt sett.
Och det här har jag utgått från två teorier kan man säga.
En teori om att ett ansikte ska vara symmetriskt.
För att så är det i naturen och till exempel älgar ska ha symmetriska horn för att få så mycket hornor som möjligt.
Och ladesvalor ska ha lika långa skärtsbröt.
Så jag har kollat om det stämmer för människor.
Och Carl Bildt har en väldigt rak linje i ansiktet.
Han är nästan exakt likadan på båda sidorna.
Medan Tom Cruise är lite krokig.
Men jag har upptäckt i min undersökning att människor gillar det här.
En liten krok ska det vara, någonstans.
Det ska inte vara helt rakt.
Så vi skiljer oss lite grann från djuren.
Och sen så, den andra turin går ut på att ta reda på vilka egenskaper som är ett ansikte vackert.
Det är ju känt att man ska ha stora ögon och fylliga läppar.
Jag kollar hur pass mycket det stämmer för kvinnor som tittar på andra kvinnor och på andra män och så vidare.
Alltså visa ett bilder på män och kvinnor som fyllar läppar för folk.
Ja, eller tio olika ansikten för folk som har fått svar på min ankant.
Och sen har de fått ge en helhetspoäng.
Sen om den är hög så har jag kollat på vilka egenskaper som har fått hög poäng också.
Okej. Vad har du kommit fram till?
Ja, det är lite olika.
Män som tittar på andra män så spelar det inte stor roll.
Utan det är mer mognad och hög status som ska utstrålas.
Men för kvinnor som tittar på andra kvinnor så är det väldigt viktigt med hur stor och smal haka man har och näsan och sådär.
Och för kvinnor som tittar på andra män också i och för sig.
Okej.
Män som tittar på kvinnor?
Ja, det är också lite grann så här. Stora ögon, fylla läppar, liten smal haka, höga kingben och så ska en kvinna vara mogen och se vänlig ut.
Okej. Hur fick du reda på den här utställningen?
Genom min biogillare som var kontaktperson för unga forskare för skolan.
Okej. Var är det för en sån här skola?
Domarhagen av Alsta.
Alsta.
Längst ner i Dalarna.
Längst ner i Dalarna, okej.
-
Hur gör man det perfekta vinet?
Ladda ner (MP3)
Transkription49 repliker · 3:15
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag står här med Magnus Sandberg. Vad är det du har skapat?
Ja, det är i och för sig inte egentligen bara jag, utan vi är tre stycken till.
Men vi har ett vinprojekt och där har vi försökt ta reda på kemisk skillnad mellan bra och dåliga viner.
Och professionella viner och hemmagjorda viner, så att säga.
Och vi har analyserat, först separerat vinet på olika sätt, så fram alkoholna för sig och kolhydraterna för sig.
Och sen har vi analyserat det här på olika sätt, gaskromatografi och olika former av kromatografi.
Och vi har kommit fram till att ett bra vin, ett gott vin innehåller väldigt många olika alkohol.
Inte bara etanol, utan många andra konstiga alkohol som ett pentanol och butanol och olika slag.
Medan ett dåligt vin eller ett hemmagjort vin innehåller två alkoholer.
Och där kan vi även se en skillnad mellan ett professionellt bra vin och ett professionellt lite sämre, äckligare vin.
Där finns det vissa toppar som är högre för de goda vinerna.
Så ni har druckit mycket vin alltså?
Ja, tyvärr har vi inte gjort det. I skolan som vi köpte in så vi har smakat lite grann.
Men de var väldigt hårda på det att det är inget att viner skulle drickas för nöjes skull, utan det skulle vara vetenskapligt.
Inte ens gång kemiläraren får tagit hem och dricka till det stora förtret.
Okej. Så det skulle alltså kanske vara möjligt att framställa vin på kemisk väg, kanske? Eller?
Ja, det borde ju. Man skulle i alla fall kunna se väldigt tidigt om det här skulle kunna bli ett bra eller ett dåligt vin.
Speciellt när man gör hemma kan man analysera och se om det borde kunna smaka bra.
Sen kan man ju fortsätta på det här och se vad man kan göra för att öka halten av vissa kemikalier.
Men det borde man kunna tillsätta kemiskt.
Ja, precis. Hur fick du reda på den här, eller hur kom du med i utställningen så att säga?
Då har vi vår kemilärare. Vi har lokal tillägg efter det. Då har vi tillämpad kemi. Så det är egentligen en hel klass som håller på med det här projektet.
Bara vi fyra stycken som valde att ställa ut. Så vi har hållit på med det här sedan i julas. Så det är vår kemilärare som introducerat oss för det här.
Okej. Det är inget så här specialarbete alltså?
Nej, det är det inte. Men det här blir inte sant ändå.
Okej. Vad tycker ni om utställningen hittills?
Den är ju helt otrolig. Jag gillar mest den här elfiolen eller vad det heter den.
Jag gillar mest godiset som finns här.
Det är godiset som gäller alltså?
Ja.
Också smär godiset. Jag har fickan full.
Men den här elfiolen då? Vad var det som var så intressant med den?
Det är ju cool för det där det bara fanns sådana här elgitarr då. Så den finns sådana här elfiol och sådana här.
Och det täckte jag om.
Du gillar det. Du har inte hittat något intressant eller?
Nej, det tycker jag var äckligt med skelett.
Det här var lite snissigt.
Ah, okej.
Så sen, vad finns det här mer?
Hur fick ni reda på den här utställningen? Kom ni bara hit eller var det liksom?
Vi kom bara hit och sen såg vi trevlig och underbart godislemmen var.
Och då tänkte vi så här, här måste vi titta lite.
Okej. Så det var på sådana vägar?
Nej, för vi skulle ju bara komma på tekniska museum.
Och sen kom vi in här och tyckte vi, jag i alla fall, jag vet inte vad man känner här tyckte.
Men jag tyckte det var väldigt intressant.
Okej.
Det tyckte jag var ganska coolt.
Okej, tack så mycket.
-
Stressbeteenden
Ladda ner (MP3)
Transkription56 repliker · 3:58
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag heter Madeleine Ingvarsson och jag kommer från Kattegatgymnasiet i Halmstad.
Det här som jag ställer ut på Unga Forskarsställningen är mitt specialarbete som jag skriter i biologi.
Det heter GIM, som är en förkortning för genetik, inlärning och miljö.
Det är ett försök med två generationer möss kring avel, inlärning och stress.
Det jag försöker göra är att se om det finns något samband mellan inlärningsförmågan och stresskänsligheten.
Det jag ställde upp som hypotes var att ju bättre inlärningsförmåga en mys uppvisar,
eller ju mer smart den är, desto känsligare är den för stress.
Jag gick tillväga så att jag köpte 20 stycken vita vanliga möss.
Och så testade jag dem i en labyrint, där jag mätte tiden från start till mål.
Det visade sig ganska snart att det fanns en hel klump med så kallade medelsvenson,
eller mitten, de som besterade normala resultat, liggande runt 3-5 sekunder.
Men sen fanns det också de som var smarta och dumma.
Den smarta gick på ungefär en minut i labyrinten och den dumma tog 23 minuter.
Så man upptäckte att det var en skillnad.
Jag testade dem då i labyrinten fem gånger.
Och sen så beräknade jag ett medelvärde genom att stryka det högsta och lägsta värdet.
Så att jag fick dem i mitten kvar så att säga.
Och det medelvärde jag fick ut då, det visade då att det fanns medelsvenson, att det fanns en speciellt smart hona och hane.
Och likadant att det fanns en speciellt dum hane och en speciellt dum hona.
Och då sparade jag de smarta med varandra och de dumma med varandra.
Och två veckor senare så kom det ungar.
Och då hoppades jag att jag hade föredlat den här egenskapen att lösa labyrintproblem.
För den är genetiskt nedarbbar.
Så jag hade då fått supersmarta och jättedumma möss.
Och för att bevisa detta så testade jag avkomman då som vanlig till labyrint.
Och då visade det sig att de smarta, eller de ungarna med smarta föräldrar, de blev smarta.
Det tog kanske 65 sekunder för dem att lösa problemet i genomsnitt.
Och de som hade dumma föräldrar, de blev dumma.
Det tog 459 sekunder i genomsnitt för dem att läsa hela labyrintproblemet.
Och då gjorde jag så sen att när jag testat dem tre gånger i den vanliga labyrinten.
Så satte jag en hårfön på ett ställe i labyrinten.
Och genom att låta den blåsa fem sekunder, vila fem sekunder, blåsa fem sekunder, under en och en halv minut.
Så framkallade jag då stress för att det blev en förändring i en bekant miljö.
Och då framkallades stress då.
Och det visade sig att de smarta försämrade sina resultat med tre, fyra hundra sekunder.
Medan de dumma försämrade bara sitt medelvärldsresultat med ungefär mellan 50 och 100 sekunder.
Alltså mycket, mycket mindre än vad de smarta gjorde.
Och av den slutsatsen så trodde jag då att de smarta var mycket mer känsliga för stress än vad de dumma var.
Och det kunde man se på deras beteende också.
För att de smarta blev helt hysteriska och började rösa runt och helt okontrollerat.
Men de dumma bara satte sig ner på händen och satte och kollade.
Som de visste inte riktigt vad som hände.
Så skulle man se det här ut i naturen så skulle man ju kunna säga att de dumma skulle inte överleva.
För stress behövs ju för att då börja beindjurarna arbeta och producera stresshormoner och adrenalin.
Som gör att muskelaktiviteten ökar och hjärtverksamhet och sinnen och så.
Så de dumma hade ju aldrig vetat att det var stress när en fall kom så hade de blivit uppvättna.
Men de smarta hade kanske inte heller överlevt.
För att de hade kanske varit så känsliga för stress att de hade dött av hjärtattack så fort en liten kvist hade brutits.
Så idealt ut i naturen det är en medelsvenson.
Och det såg man ju att det var de som fanns flest i den ursprungliga gruppen.
Men man ser ju att det finns genetisk variation.
För det fanns smarta, dumma men mest medelsvenson.
Så det är väl i princip vad det har gått ut på.
Okej, tack så mycket.
Tack.
Tack till elever och personal vid Värmland.
-
Drömmen om det perfekta ljudet
Ladda ner (MP3)
Transkription34 repliker · 1:46
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag står här med Jens Tullberg. Vad är det du har skapat?
Jag har konstruerat en högtalare som ska motverka resonanser.
Så att jag ska få någon förstärkta resonans...
Eller att jag ska få någon missljud vid vissa frekvenser.
Att jag får ett förhöjt ljudtryck eller dylikt.
Nu är det inte mer. Ta om det är en till.
Okej. Var det bra.
Ta om det är en till.
Jag har konstruerat ett par högtalare.
Som är byggda på så sätt att jag inte har några ytor som står vinkelrätt mot varandra.
Eller är parallella med varandra. Nu ökar jag alltihopa.
På så sätt motverkar jag resonanser i lådan.
Missljud med andra ord. Övertoner.
Jag ser. Okej. Vad har du kommit fram till då?
Jag har kommit fram till att min låda som ska vara utan parallella ytor så gott som.
Jag har inte kunnat uppmätta någon speciell resonansfrekvens för den.
Utan försöket har varit lyckat.
Så det är ungefär som när man bygger...
Känner du till studiorum? Bygger man ju väldigt...
Ja, väldigt...
Ja, just det. Med kant...
Ja, precis.
Ja, jag tror.
Ja, det är ungefär samma princip.
Fast jag använder runda former och...
Ja, det är likt.
För att få en lika förstärkning med alla frekvenser.
Okej.
Hur fick du reda på den här utställningen?
Min bror ställde ut för ett antal år sedan.
Så ställde han ut ett projekt om laserprojektion.
Och på så sätt så har jag...
Ja, ja. Tack så mycket.
Tack så mycket.
-
Smarta hus
Ladda ner (MP3)
Transkription33 repliker · 2:32
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag står här utanför ett projekt Smarta Hus. Hur nära är Smarta Hus i framtiden?
Ja, det finns faktiskt. Smarta Hus finns redan idag. Problemet är att de är ganska dyra.
Och tanken är att om några år, säg 5-10 år, då tror jag att detta kommer att vara standardutrustning i nya hus.
Okej, vad är bra med Smarta Hus? Vad får vi för fördelar?
Fördelarna är framförallt ökad komfort. Vi kommer att trivas bättre med husen.
Eftersom de hjälper oss med vardagssysslor som att komma ihåg att stänga av spisen, hålla rätt temperatur och så vidare.
Samtidigt kan vi spara energi genom att styra huset bättre. Värmesystemet känner av om vi är hemma eller på semester.
För då behöver man inte värma upp huset lika mycket.
Så man sparar sig energi också?
Det gör man.
Det är bra för miljön?
Det här kommer att vara bra för miljön. Det är det.
Hur är det med tekniken? Kommer den hålla då? Du vet ju att många datorer kraschar och sådär. Det kommer naturligtvis inte vara helt självfrikt eller?
Ja, det är ju ett problem med dagens datorer att de är alldeles för instabila så att säga.
Vi vill ju inte ha ett brandlarm som går sönder den dagen då det börjar brinna. Det måste ju klara av att larma i sådana situationer.
Därför kan man nog bortse från de här vanliga persondatorerna som man har idag.
Här krävs det istället mindre, enklare datorer som man har ute i alla elektriska enheter som i tvättmaskinen, i lamporna och så vidare.
Ja, okej.
Vi får se om jag har någon mer fråga här.
Kanske något integritet sådär?
Ja, integriteten. Hur kommer det bli? Kommer staterna insyn i liksom?
Ja, det är ett problem kanske med när man kopplar upp all elektronik i huset i ett nätverk.
Det är väldigt lätt för någon att se vad man håller på med.
Ja, det kan vara bra i vissa sammanhang.
Eftersom huset då kan anpassa sig eftersom de som bor där.
Men samtidigt är den här informationen ganska känslig.
Vem vill veta vad du säger hemma?
Ja, det är väl inte så många.
Samtidigt så kan ju den här informationen användas, till exempel informationen av studen så att säga, av inbrottsjuvar.
Vet de precis då du bortrest?
Ja.
Det är sånt som man vill undvika.
Så man får ta upp det här till diskussion och verkligen se hur man ska hantera det.
1998
Proxxis Lucia
Dator och rollspelsföreningen proxxi. har så åter anordnat sitt årligen återkommande luciafirande. Närmare ett 100-tal personer deltog och fick chansen att se film i 25 timmar mellan lördagen den 12 december och söndagen den 13 december.
Länk till huvudsidan-
Lucia hos proxxi.
Ladda ner (MP3)
Transkription46 repliker · 2:45
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, vi har fått musik från Modern Talking i Cherry Cherry Lady.
Fortsätt ser alldeles strax med No Doubt, Don't Speak och Soap.
This is how we party.
Men innan dess så tänkte jag att vi skulle ta och kolla in någonting alldeles speciellt.
Så har då dator- och radspelsföreningen Proxy haft sitt årliga Lucia-firande.
Jag har med mig festivalsgeneral Cesar Kvennerstedt från Proxy med mig.
Hejsan.
Hejsan.
Tjena.
Vad är det egentligen som är- eller vad handlar egentligen om det här Lucia-firandet?
Ja, det är ju ett drogfritt Lucia-firande där vi visar 12 stycken videofilmer under 24 timmars period.
Och bjuder på chips och säljer cola för en krona.
Det låter ganska billigt.
Ja, det är billigt.
Så det har alldeles nyss avslutats då? Hur tycker du har varit?
Ja, det har varit ganska lyckat. Det kom lika mycket folk som förra året.
Och det är ungefär?
Ja, det rör sig mellan 60 och 100 pers. Det är svårt att säga nu. Vi har inte räknat igenom alla än.
Ja. Hur länge har du hållit på med det här?
Ja, det här är sjätte året i rad nu som vi har gjort det här.
Så det är lite grann av en gammal tradition?
Ja, det kan man lugnt säga.
Ja. Så du tycker att det har varit lika bra sen förra året då? Då var ni i någon annan lokal.
Ja, vi brukar ju hålla till i Observatorielunden.
Men i år så var den lokalen uthyrd till ett annat företag.
Mm. Så då fick det bli Ängmelsgatan i er gamla lokal. Det funkade bra?
Ja, det gick jättebra. Då kommer man ju direkt in i videolokalen så man kan sitta på filmen en gång då.
Och kolla apparaten vid dörren.
Det höll på nästan 24 timmar va?
Ja, vi slutade vid klockan 13 idag.
Ja. Och då har ni alltså på hela natten då?
Precis. Sen klockan 12 i lördags då. Så det är 25 timmar.
Okej. Hur många filmer var det ungefär? Eller vilka var det ungefär sådär?
Ja, det var ju de senaste filmerna som har kommit ut på video.
Som Titanic och andra stora filmer. Jag kan inte komma ihåg så mycket.
Jag kan inte se så mycket själv. Jag är ju så mycket att organisera.
Mm. Så du säger att det har varit ett väldigt lyckat övervagn med andra ord?
Ja, det gick jättebra.
Ja, en sista fråga då. Vad gör Proxy för övrigt så att säga?
Ja, du. Vi har onsdagsträffar på onsdagar då. Där folk kan komma och titta på filmer på lokalen.
Och så har vi lite rollspel på lördagskvällar och X-Fileskvällar på torsdagar.
Allting på lokal vid Ängmelsgatan då?
Ja, det är det det brukar vara.
Okej, då får jag tacka dig så mycket, Cesar. Så fortsätt vi med lite mer musik.
Jag får tacka själv.
Mm.
Lark 1998
Mellan den 27:e och den 30:e November 1998 hölls den femte upplagan av ämneskursen Lark.
Denna kurs är anordnas varje år och tar in 100 personer från hela landet som får gå kurser i något av ämnena biologi, biomedicin, datalogi, fysik eller kemi.
Mikael Johansson från Radio U.F.S. tog med sig bandspelaren och gjorde det reportage som sändes söndagen den 6:e December.
-
Sammanfattning och kommentarer
Ladda ner (MP3)
Transkription30 repliker · 2:43
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Fyra dagar om året träffas traditionellt hundra utvalda gymnasieungdomar på den forskningsinriktade Lark-konferensen i Stockholm.
De hundra delas upp på fem ämnesområden. Det handlade om fysik, kemi, datalogi, biologi och biomedicin.
Det får vid de respektive institutionerna av Stockholms akademiska värld komma i närkontakt med forskare.
Lyssna på vad som händer just där, just nu. Titta på utrustningen som används och till viss del även prova på själva.
Stämningen var som alltid på mycket hög nivå, liksom diskussionerna bland deltagarna som tog upp allt mellan dialekter och relativitetsteori.
I den mån det sovs överhuvudtaget njöt deltagarna av smala men mjuka sängar eller hårt golv på avköpman.
Koffeinets makt fick ett antal nya dyrkare, allt eftersom trötthetens verkningar spreds.
I största allmänhet var åsikten om konferensen ytterst positiva.
Det enda som anmärktes på var att det tog slut för fort och att vissa föredragshållare hade svårt att sänka sig till rätt nivå och kolla intresset uppe.
På det hela taget var den största kicken den sagolika koncentration av diskussionslyssna ungdomar som påträffades på konferensen.
Vad tycker du om kongressen hittills?
Jag tycker det är spännande. Vi har lyssnat på väldigt mycket intressanta föredrag här under igår och hittills idag också.
Det ska bli kul att gå på lite studiebesök i eftermiddag också.
Det har varit mycket intressant hittills.
Jag tycker det har varit mycket intressant.
Vi har fått lära oss många nya saker och se hur forskarlivet verkar vara.
Vad har varit roligast hittills?
Vad har varit roligast att se att man kan gå så djupt inom så smala områden.
Så allt blir intressant när man kommer ner på de små beståndstinnorna.
Det mest intressanta tycker jag har varit föredraget om nanoteknologi som vi hade igår.
Väldigt intressant och en duktig föreläsare också.
Jag måste säga att jag tyckte att inledningen var väldigt bra när vi fick lära oss om partikel- och atomfysik.
Föreläsningarna om kärnfysik idag.
Skulle du rekommendera Lark till din bästa vän?
Ja det tycker jag verkligen. Alla som har möjlighet skulle komma hit.
Varför det?
Därför att man får träffa jättemycket roliga människor och ha helskojigt i fyra dagar.
Skolan betalar.
Du ska stort tacka för intervjun och en fortsatt trevlig tid på Lark.
Tack till elever och personal vid Värmland.
-
Lärarna på kursen
Ladda ner (MP3)
Transkription42 repliker · 2:49
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Här sitter vi nu då i Peter Ehrmans kontor på KTH på fysikdivisionen.
Peter, du är kontaktperson för Lark har jag förstått.
Ja, det stämmer. Det är en sån här uppdrag som brukar rotera runt.
I år har jag fått ansvaret och glädjen att hålla i det här och koordinera för KTHs fysik.
Vad har det innebär?
Ja, det innebär att man i sin tur i första hand letar upp kollegor från de olika områden som är villiga att presentera sina områden.
Det är ju en lördag och en söndag.
Ibland är det ju lite gnölande bland folk på söndagsuppdrag.
Men när det gäller unga gymnasister så har det aldrig varit något problem under år.
Alla tycker det är mycket hjärtansvärt.
Hur upplever du gruppen som fysikdeltagande på Lark?
Jag upplever, upplever det.
Vi har ju haft tillfälle.
Vi har bara sett sedan förmiddag idag och gått runt på olika ställen här på KTH.
Sen har vi ätit en gemensam lunch.
Det är väl förhoppningsvis Sveriges hopp det här.
Och snälla dagar om de är från hela landet.
Olika dialekter gör sig gällande.
Och det är ju bara trevligt allt från skånska till norrländska.
Jag får tacka dig för intervjun.
Och hoppas att resten av helgen blir lika lyckad som den här förmiddagen var.
Det får vi hoppas. Tack ska ni ha.
Här har vi nu Jan Scheffel, forskare inom fusion på KTH.
Hejsan Jan.
Ja, hej du.
Berätta för mig, vad är det du håller på med egentligen?
Ja, på KTH så har vi en avdelning som arbetar med fusionsforskning.
Och det är alltså ett sätt att framställa energi som kan ersätta många av de sämre system vi har idag.
Ja, och du har ju föreläst på Lark nu, precis.
Ja, vi hade en grupp studenter här.
Vad tyckte du om det?
Det är roligt därför att det finns ett intresse och en oslipadhet, om vi så säger, hos ungdomen.
Många av de här som man ser här kommer ju ägna sig åt liknande saker i framtiden.
Vi har ju studenter på de senare åren i sviningenjörskursen också.
Som har kommit samma väg via sitt intresse.
Och vi får ju en del hit som doktorander.
Så det är rätt spännande.
Man vet ju att det gryr i de här människorna med ett intresse för energifrågor.
Och kanske versionspecifikt.
Ja, nu har jag ju att resten av Lark-gänget börjar röra på sig.
Så jag får tacka dig för intervjun.
Tack till.
-
Eleverna
Ladda ner (MP3)
Transkription44 repliker · 2:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Här har vi då Per Gustafsson från Nyland. Hejsan Per.
Hej.
Du går biomedicin, säger jag.
Ja.
Hur är den?
Det var jätteroligt. Vi har fått vara med och dissekera möss, levande möss.
Och kolla mikroskop. Sådär. Det var jätteroligt faktiskt.
Vad har varit roligast hittills?
Det var nog mössen. Att dissekera mössen faktiskt. Levande.
Fast de var sövda. Och de kände ingenting. Men det var roligt.
Tycker du att du har fått ut någonting av kursen?
Jo, absolut. Man har ju fått en större inblick i vad biomedicinsk forskning innebär.
Och har det påverkat dina framtidsplaner något?
Ja, absolut. Jag känner mig mycket mer motiverad nu.
Jag har en framtid inom biomedicin. Det känner ju jag.
Vi ska stort tack för intervjun.
Tack själv.
Här har vi då Robert Jonsson från Solna.
Hejsan Robert.
Hej.
Du är med på Lark. Vilken delgren går du?
Fysik.
Tycker du att det är roligt?
Jo då, det är väldigt heligt att komma runt och träffa folk från övriga Sverige som delar intresset.
För att fördjupa sig och se vad man är intresserad av och fortsätta studier och så.
Vår fysiklärare har varit nere i CERN och han är partikelfysiker.
Så han har fördjupat sig väldigt mycket i det. Så det var kul att få en fördjupning av det.
Vad har ni fått göra hittills?
Vi har varit på KTH, grundvisning i deras lokaler. Besökt lasergrotta bland annat. Hört om teoretisk fysik samt i praktiken.
Fått se vilka områden för forskare rör sig omkring och vad de uppfattar om världen.
Vad har varit roligast?
Jag tycker nu på universitetet det nog är roligast med partikelfysiken.
Få höra nu Ramon som har pratat om de innersta i kärnan, partiklarna.
Jämn, du gick på gymnasiet nämnde, vad tänker du göra efteråt?
Jag ska nog ta ett sabbatsår på ett år och åka omkring då i Europa.
Och ta lite större kurser, surfa, ägna mot det jag tycker om.
Sen så blir det väl lumpen och sen ska jag in någonstans förhoppningsvis.
På någon linje som verkar attraktiv.
Och var vill du gå?
Jag hade tänkt bli civilingenjör så vi får väl se om någonting åt det hållet.
En materialteknik, möjligtvis.
Men vi får se.
Du ska ha stort tack för intervjun och en fortsatt trevlig tid på Lärk.
Tack själv.
-
Raffael Dessi, chef
Ladda ner (MP3)
Transkription122 repliker · 8:25
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter nu med Raffael Desi här. När han inte bygger farmlöftsballonger är huvudsavvonare på LARC. Hejsan Raffael.
Hej, hej.
Vad är LARC?
LARC är en ämneskurs för gymnasiumgivar. De flesta är mellan 16 och 19 år gamla.
De kommer från hela landet och reser in. Då får de vara med om kurser.
Det är antingen biologi, biomedicin, fysik, kemi och datologi.
Då får man välja vilken kurs man vill ta i under en helg.
Vi håller även på måndag med diverse aktiviteter.
Då får man följa det ämnesområdet man är intresserad av.
Hur länge har ni hållit på med LARC?
Vi gjorde LARC för 50 året i år.
94 år var det första gången.
Det är ett ständigt återkommande arrangevang nu mer.
Men vi tog ett och ett halvt års uppehåll från LARC 97 av det skälet att vi ville byta säsong.
Så vi arrangerade på hösten numera.
Tidigare var det alltså på våren?
Ja, det stämmer.
Jo, det stämmer.
Hur började det hela?
Jag var inte med från början.
Men det började som så att 1993, när man började planera LARC 94, så fanns det ingen riktigt bra ämneskurs här i Stockholm för medlemmar i unga forskare överhuvudtaget.
Man hade lite småkurser, typ fotokurser och sånt där, men ingen till riktigt.
Och med tanke på att man ändå hade ganska stora möjligheter att göra någonting riktigt bra här.
Vi har ju tre av världens kanske bästa högskolor här i Stockholm.
Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet som bedriver väldigt annonserad forskning i de här ämnesområdena.
Så gjorde man så helt enkelt som så att man kontaktade de här högskolorna och frågade om de ville genomföra ämneskurser.
Och det var de intresserade av. Så det var väl så det började från början.
När kom du med i spelet?
Jag var med som funktionär 1994.
Jag var med och föste runt kemigruppen.
Och med Fösa menar jag då att jag hade hand om 20 ungdomar som skulle ta sig från plats A till B och hjälpa dem och svara på frågor och så vidare.
Så jag var inte huvudsamordnare det året.
Men sen 95, 96, 97 och 98 så har jag på ett eller annat sätt gjort lite andra saker.
96, 97, 98 har jag varit huvudsamordnare och ytterst ansvarig då.
Men inte de två första åren. Då hade jag andra arbetsuppgifter.
Har arbetet med LERK givit dig personligen någonting?
Jo ja. Jag har fått ganska bra insikt i hur pass svårt det är att styra hundra viljor samtidigt.
Jag har också lärt mig ganska mycket om hur man lägger upp ett sånt här projekt.
Det tar ett år att planera och tar en helg att genomföra.
Så att man får ganska mycket utav det.
Plus att man får väldigt bra kontakter.
Man träffar mycket roliga människor.
Ungdomar och framförallt företrädare från akademierna och institutionerna.
Det är jättetrevligt faktiskt. Det har gett mig väldigt mycket.
Vad är ditt bästa minne från de fem gångerna LERK?
Ja. Mitt allra bästa minne är egentligen en ganska rolig fråga från expertpanelen.
Eller som en kille ställde till expertpanelen LERK96 som fick egentligen alla inklusive expertpanelen att vrida sig av garv i en minut.
Han var ganska kul. Det är svårt att återberätta det men det är mitt absolut roligaste minne av LERK.
En riktig lustig kurr är det där.
Och vad är det värsta det har råkat ut för?
Ja det värsta var väl att LERK95 var kanske lite svårt.
Det hände lite småsaker där.
Bland annat så var en av våra huvudsamordnare med en trafikolycka under det arrangemanget.
Det var en taxi han åkte med som sladdare av vägen och det gjorde att han var ganska omtumlad.
Så det var väl det läskigaste vi har varit med om.
Sen har vi haft deltagare som har blivit sjuka.
Det händer väl alltid att det är rätt sannolikt att någon blir sjuk i ett sällskap av hundra.
Så att sådana har fått åka hem.
Det är ju inte kul alls.
Och att man får ta hand om någon på bästa sätt.
Hörde du några kommentarer om årets LERK jämfört med någon tidigare?
Ja jag tror att de flesta deltagarna var ganska nöjda faktiskt.
Det ser positivt ut i utvärderingarna vi har gjort här.
Och jag tror att alla har fått ut någonting av det på ett eller annat sätt.
Att man har fått nya perspektiv på det ämnesområdet man har följt.
Att man kanske har insett vad man ska studera eller inte studera i framtiden.
Det kan ju vara ett värde idé också.
Alla jag har pratat med säger att de har tyckt att det i alla fall har haft riktigt roligt.
Så att jag tror att det här är den bästa upplagan hittills.
Så att det verkar så.
Ja.
Finns det någonting du vill ändra på?
Eller hålla i tanken inför nästa LERK?
Ja.
Jag tror att nästa LERK.
Det ska i och för sig vara en öppen fråga hittills.
Men framförallt för de som kanske arrangerar det.
Det är jag inte riktigt säker på om jag är med nästa år.
Men på ett eller annat sätt är det väl det.
Och då tror jag att vi skulle kunna sätta perspektiv på att lösa lite fler världsproblem än vad vi gör idag.
Att man kanske skulle kunna ha en femtedag som är ett rådslag.
För det är ju ändå så att vi samlar ihop ungdomar från hela landet som har olika bakgrund.
Och ändå väldigt duktiga och intresserade.
Och man skulle kunna diskutera bland annat problem, frågeställningar som finns inför millenniumskiftet.
Det kan vara forskningsetik liknande.
Att man också gör det lite grann till ungdomens naturvetenskapliga riksdag.
Det vore någonting som man faktiskt skulle kunna arbeta på.
Det tror jag faktiskt kan vara en bra idé.
Har du hört av något av tidigare deltagare?
Har du några kontakter med deltagarna från tidigare och vet vad det har blivit av dem efteråt?
Ja, faktiskt det är ju resultatet av att vi sitter här idag.
Att Mikael Johansson som är du har ju varit med på Lark.
Så det visar väl att det har någon typ av effekt.
Vi har flera som har varit med på Lark som till exempel sitter i styrelsen idag för unga forskare.
I olika föreningar och distriktet.
Faktiskt så är det så att vi har inte så mycket koll på dem som var med de första åren.
Men de har egentligen hunnit igenom hela högskolan några av dem.
Tänk er fem år.
Man läser ju högskolan oftast på fyra år kanske.
Ja, inte alla dem.
Och då så har ju de i alla fall några av dem tagit examen idag.
Det vore faktiskt väldigt spännande att se vad det blev av dem.
Om de läste ekonomi istället eller blev jurister hela bulten kanske.
Och till sist, Raffed.
Varför ska man komma på Lark?
Kan du ge något skäl?
Ja, jag kan ge massor med skäl.
Men det främsta skälet tror jag som verkligen är kul är att man får titta på saker man aldrig har sett förut.
Det är inte så att man har en partikelaccelerator kanske hemma i källan.
Och det är ju inte så heller att man dagligen i skolan träffar folk som är lika intresserade av naturvetenskap och teknik som en själv.
Och då får man verkligen tillfälle att träffa andra ungdomar som är det också.
Och kanske träffa människor man är vänner för livet med.
Det är många faktiskt som håller kontakten efteråt och så vidare.
Så det är väl det jag tycker ger mest.
Att man får vara med om någonting som sällan ger tillfälle till annars.
Jag vet inte vad du säger.
Har du ett sveptunnelmikroskop hemma, Mikael?
Jag arbetar på det men än har jag inte fått hem något.
Nej då måste du vara med på Larknäs då med andra ord.
Självklart kommer jag.
Tack för intervjaren.
Tack så mycket, själv.
Tekniska Mässan 1998
Radio U.F.S. var på plats när Förbundet Unga Forskare visade upp sig och en massa spännande experiment på Stockholmsmässan i Älvsjö. Med mikrofonen i högsta hugg hoppade vi på Sara Carlsson och Ian Delahorne.
Länk till huvudsidan-
Tekniska mässan 1998
Ladda ner (MP3)
Transkription56 repliker · 3:52
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag befinner mig just nu på Stockholmsmässan, närmare bestämt Älvsjömässan här i Älvsjö.
Och jag har med mig vem då?
Igen Dallohorn.
Du ställer ut för?
Unga forskare.
Här är det ganska mycket spännande saker på gång. Det är nästan synd att man inte kan se alltihopa här.
Men vad är det som ni visar?
Vi visar bland annat flytande kväve, hur man kan elda pengar, nikt, roliga teorier om färgadsrum
och elektriska urlandiskulor och glass gjord på flytande kväve.
Kan man äta den där glassen?
Det går alldeles utmärkt.
Det ser lite kladdigt ut, men det är säkert gott. Vad säger de som har smakat?
De tycker väldigt mycket om det.
Jaha, det låter kul. Lite andra saker, lite pyromaniska experiment.
Ja, vi har som sagt gjort försök till att elda pengar.
Vi har även visat vad som händer om man ställer en läckande bil i en garage med dålig ventilation.
En gnista eller en logg uppstår.
Och det blir en ganska präkt explosion, vad jag såg där.
Ja, vi har visat med en teburk och locket flyger av rätt rejält.
Det är tur att det bara är en teburk med andra ord.
Ja, det är det.
Hur många besökare som har kommit?
Vi har inte förut räkning, men det har varit väldigt många här under dagen som är väldigt intresserade av våra olika utställningar och mycket speciellt för liknande kvävet.
Det har varit någon sorts favorit?
Ja, det har det. Det är spikmattan.
Ni har inget ungefärligt antal som ni vet?
Några hundra skulle jag kunna tro.
Hur är det? Värvar ni medlemmar här också eller någonting liknande?
Ja, vi har burser i Usalda, men jag vet inte hur det är med hur många det är som har blivit medlemmar här.
Det är ett större antal utställare som springer omkring här och gör diverse olika experiment.
Jag har med mig...
Sara Karlsson från Norrköping.
Norrköping? Då har du åkt ganska långt hit.
Ja, det är inte så jättelångt, men det tar ju ett tag.
Vilken förening kommer du ifrån?
Jag kommer ifrån Haga som är forskare, som är med på Haga gymnasiet.
Hur kom du med det här projektet?
Jo, jag var med som skolstipendiat på kursen TQ som UFÖS här anordnat.
Jag var med nu förra året och då fick jag upp Haga för unga forskare.
Men det var väl inte helt fel?
Nej, det var inte helt fel. Det är en av de bättre grejerna som har hänt mig.
Ni har haft en massa spännande experiment. Tar det evigheter av tid att förbereda såna här saker?
Ja, det tar ju en hel del. Som att bygga upp den här montern har tagit en hel del och sen släpa hit alla grejer.
Förbereda sådant.
Jag har inte varit med och förberett så mycket experimenterna, men det tar ju sin tid, kan jag tänka mig i alla fall.
Bakom oss så har vi någonting som det står Vasalasern på. Vad är det här för någonting?
Ja, det är en laser. Och sen så just här så har vi den ju kopplad till en...
Eller så har vi en mottagare på en bandspelare så man kan göra ljud med den.
Ja, många spännande experiment som sagt. Vad har du själv för intresse?
Ja, det är väl lite blandat. Det är det mesta faktiskt. Det är kul att prova på lite alla möjliga saker faktiskt.
En sista fråga då. För en person som inte vet så mycket om många forskare, varför ska man gå med?
Ja, för det första så är det trevlig gemenskap. Det är trevliga människor.
Och sen är man intresserad av naturvetenskap och teknik så är det ju ett bra intresse för att ta vara på intressena.
Kanske gå med i en förening eller starta en egen förening.
Okej, jag får tacka så mycket. Om det var någon som undervarade vad som smalls så var det någon som just nu detonerade en teburk.
Detta mina damer och herrar är Förbundet Unga Forskare.
Vattenfall 1998
Fredagen den 4:e September 1998 följde intresserade från Unga Forskare med Vattenfall Utveckling AB upp till Älvkarleby. Det anordnades en kurs med många intressanta ämnen som energi, forskning, miljö och utveckling.
Vår reporter, Anders Sahlman, följde med och intervjuade folk. Överlag verkade alla som vi frågade nöjda med kursen och många gav den beröm.
-
Vattenfallskursen del 1 :
Ladda ner (MP3)
Transkription30 repliker · 3:13
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Två hål i väggen? Är det verkligen så enkelt?
Ja, under två dagar så ska några av oss unga forskare få se vad som finns bakom hålen.
Vi befinner oss vid Vattenfalls utvecklingslaboratorium i Älvkaleby med en vacker utsikt över den brusande men hårt kontrollerade dalälven.
Lite tidigare idag frågade jag Hans Ristborg, en av representanterna från Vattenfall som är med oss under hela kursen här, vad det är vi ska få göra.
Ja, jag tänkte att ni skulle få tillfälle att bekanta er närmare med vårt laboratorium i Älvkaleby och de resurser och möjligheter och den verksamhet vi har här att träffa en hel del av våra medarbetare.
Det vi kommer att ha för oss varar alltså under en och en halv dag här i Älvkaleby och fortsätter imorgon med en resa till Forsmark där det blir tillfälle att
titta på avfallslagret för låg och medelaktivt avfall.
Varför bjuder Vattenfall in just unga forskare till en sån här kurs?
Ja, ni tillhör den kategori av människor som vi har identifierat som en av de intressanta grupperna för framtiden.
Naturligtvis är det alltid ungdomar och barn, de som snappar upp tankar och idéer först.
Vi är naturligtvis anledning om att visa för er vad vi har för oss och vad vi tänker men vi är också anledning om att höra vad ni tycker och försöka snappa upp idéer som kan finnas och som vi annars missar.
Vi vill att ni ska ha en positiv och rättvist bild av vilket företag vi är.
Tack så mycket Hans Ristborg.
En av våra lärare här på kursen är Björn Karlsson. Kan du berätta lite vad du gör på Vattenfall?
Ja, jag är solenergiforskare kan man säga. Jag jobbar med solvärme och solill.
Hur länge har du sysslat med solenergiforskning?
I stort sett sedan 1976. Först vid Uppsala universitet och se mig Vattenfall i Älv-Karleby.
Och hur mycket har utvecklingen gått framåt under den tiden?
Tekniskt sett har det hänt ganska mycket. Både solvärme och solceller har ju blivit betydligt billigare.
Men det är fortfarande en bit ifrån lönsamhet.
Hur långt fram ligger ni på Vattenfall här om man jämför med övriga världen?
Det är en svår fråga. Men när det gäller solceller och solel så testar vi framförallt på marknaden förekommande system och solceller.
När det gäller solvärme håller vi ganska mycket med utveckling. Så där kan man väl säga att stora solvärmesystem ligger vi ganska bra till.
Vad kommer det att finnas för användningsområden för just solenergi i framtiden?
Om man säger att de överskådliga framtid så är solvärme för att göra varm vatten i både småhus men även större system.
Jag tror att i Sverige kommer en kombination av biobräntle och solvärme kommer att ha positiv framtid.
Solceller för att göra el i närmaste framtiden så gäller det elproduktion i system som ligger utanför elnätet.
Och kanske i hög grad i uländer.
På väldigt lång sikt kan vi nog få solceller som kraftverk inkopplade på nätet.
Tack så mycket Björn Karlsson.
-
Vattenfallskursen del 2 :
Ladda ner (MP3)
Transkription40 repliker · 3:32
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
I två dagar har alltså några av oss unga forskare fått information om energifrågor på Vattenfalls utvecklingslaboratorium i Älv-Karleby.
Ja, vi har även fått en visning på Älv-Karlebys kraftstation här och vår Ciceron har varit Bengt Ahlqvist.
Kan du berätta lite vad du jobbar med på Vattenfall här?
Ja, jag arbetar med extern information och besökarna är väldigt varierande från väldigt unga till väldigt gamla.
Och med universitet och högskolor, energiminister från Kina kan det vara och annat så. Det är väldigt spännande.
Kan du berätta lite om vad vi har fått se på idag?
Ja, vi startade upp utanför Vita villan som är informationscentrum och besökte då först kontrollrummet.
Sen besökte vi då i tur och ordning den nya maskinstationen.
Om ni hör bruset här i bakgrunden och ser det Dalälven som brusar, men det brukar inte alltid brusas så här.
Nej, det är lite ovanligt med vatten. Två skäl då.
Det ena är att den nya turbinen är för översyn och då släpps det lite mer vatten normalt.
Och det andra är ju då att det finns alltid lite spillvatten här för att lax och örgings ska kunna vandra uppåt här.
Det är mycket fina lax och örgingsvatten här alltså?
Ja, och i synnerhet i år då så har just laxfisket varit väldigt stort.
Man platsar inte på topp 10 om man inte har fått en på över 20 kilo.
Kan du berätta lite om hur stor elproduktion står El Kalebys kraftstation för i Sverige?
El Kaleby vattenkraftstation står för 7-8 promille utav den svenska vattenkraftproduktionen.
Som är ungefär hälften utav hela elproduktionen i Sverige.
Tack så mycket Bengt Ahlqvist.
Jag sitter här med Christer Andersson som jobbar med bioenergi.
Vad kommer vi att få göra idag?
Idag kommer vi att titta på olika spektroskopiska tekniker för att titta på utsläppskomponenter i rökgaser.
Och sen kommer vi också att gå igenom lite metoder för analys av bränslen.
För att som vi ser framför oss så finns det stor behov av att analysera bränslen bättre i framtiden.
Och kunna göra kvalitetssäkring av innehållet.
När börjar man forska på bioenergi?
Ja, jag tänkte säga att bioenergi generellt har ju använts i urminnes tider.
Och vi i Vattenfall har nog...
Jag kom in här för 7 år sedan och då var det här i full gång.
Så jag kan nog inte svara på hur länge vi har kört forskning på det här.
Men det är ganska stora program som vi gör då.
Är bioenergi ett av de huvudalternativ som kan tänkas ersätta kärnkraften?
Ja, det lär man väl säga. Det är många överens om.
Och att det finns en stor potential i skogsavfall som vi får som en tjänst av annan typ av skogsbruk.
Där har vi ju en ganska stor potential.
Hur lång tid kan det tänkas ta innan man kommer igång med det här i stor skala?
Ja, det används redan i stor skala idag.
Vi har vad jag vet ungefär 80 terawatt bioenergianvändning i Sverige.
Där i och för sig det mesta används inom skogsindustrin då då.
Tack så mycket Christian Andersson.
-
Vattenfallskursen del 3 :
Ladda ner (MP3)
Transkription49 repliker · 3:28
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
I två dagar har alltså några av oss unga forskare fått information om energifrågor på Vattenfalls utvecklingslaboratorium i Älv-Karleby.
Det var tiotal unga forskare från olika delar av Sverige som deltog i kursen.
Det gav sig mycket tillfällen till frågor och diskussioner vilket blev mycket uppskattat eftersom energifrågor är ju ett ämne som engagerar många.
Bland annat fick vi se forskning som man bedriver på alternativa energikällor som till exempel solenergi och bioenergi.
Men vi har även fått se anläggningar för mer traditionell energiproduktion som till exempel Vattenkraftverket i Älv-Karleby och kärnkraftsanläggningen i Forsmark.
I Forsmark togs vi först ner 80 meter under markytan i slutförvaret för låg och mellanaktivt kärnafall.
Sedan fick vi en rundtur i biotestanläggningen där man släpper ut vattnet från reaktorerna vilket gör att vattnet där får en
temperatur som ligger ungefär 8-10 grader över det normala.
Detta gör att det får ett mycket rikt fågelliv och de arter vi kunde observera var bland annat gråhäger och havsörn.
Sedan fick vi lite information om avvecklingen och vilka problem man kan ställas för inför den.
På det hela taget har det varit två mycket innehållsrika dagar och på vägen hem passade jag på att fråga några av deltagarna vad de tyckte om kursen.
Då är kursen nästan slut. Vi sitter här utanför Forsmarks kärnkraftverk och ska precis åka härifrån.
Jag sitter här med Martin Wetterstedt. Vad har ditt intryck varit av den här helgkursen?
Jag tycker att det har varit jättekul och jätteintressant.
Är det någonting du kommer minnas speciellt?
Ja, det är nog mest det här besöket tror jag.
Här på Forsmark.
Hej, vad heter du?
Jag heter Stefan.
Vad tycker du om den här kursen? Hur har det varit?
Ja, man har fått lite översikt och vissa detaljkunskaper i de här olika företagen.
Eller framförallt i vattenfallutveckling.
Är det någonting som du kommer minnas speciellt?
Inte speciellt, utan jag tycker det var som en helhet bra översikt.
Är det någonting du tycker har varit dåligt under den här kursen?
Nej, inte rätt dåligt. Det var lite jobbigt att vara tid på morgonen och sådär.
Men det får man ta.
Vad heter du?
Jag heter Rafa Lassi.
Vad har dina intryck varit av den här kursen?
Jag tycker det har varit jättetrevligt.
Kommer upp till Älvkadeby och tittar på gamla kraftverket och nya kraftverket.
Och tittar på deras miljöforskningslad där uppe.
Är det någonting du kommer minnas speciellt?
Ja, att de hade släppt på vattnet i forsarna faktiskt.
Det tyckte jag var häftigt. Det gör de inte så ofta.
Vad heter du?
Jag heter Martin Jäm.
Vad har dina intryck varit av den här kursen?
Ja, det var rätt kul.
Lite trevande sådär ibland.
Men annars har det varit ganska bra.
Är det någonting som du tycker har varit dåligt?
Ja, det tråkiga var ju som jag tyckte det var visningen av vattenkraftverket.
Det var lite sådär tråkigt.
Det kanske beror lite på att jag har varit där förut.
För eller mot kärnkraft?
Jag är för.
Tack så mycket.
Våga göra radio 1998 `2`
Fredagen den 18:e September var det dags att tygla scenskräcken och vässa intellektet när Radio U.F.S. ordnade Workshop. Totalt 16 personer ordnade radioprat, teknik, allmänt kaos och musik till ett mycket lyckat radioprogram.
Radioprogrammet avverkades i hög fart och stämningen var i topp från intro till avannons.
-
Programmet
Ladda ner (MP3)
Transkription428 repliker · 29:43
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Okej, här är denna av att gå till UFS Prime Time.
Först har vi den första låten för ikväll, det är Siss Topp med Give Me All The Loving.
Och glöm inte bort att ni lyssnar på När Radio är nära dig, nästa öra.
Ja, det där var Give Me All The Loving med Sissi Topp.
Det var inte jag som valde musiken, så skydd på musikproducenten.
Det är så här va, jag har två gäster här inne i soffen, det är Magnus Berger och Ylva Ölnerbrandt.
Och jag har ofta blivit anklagad för att ha rymdvarelse.
Det är inte sant, men jag funderar på det lite grann.
Hur känner man igen en rymdvarelse om man träffar en på stan?
Ja, det är ju faktiskt så att det finns många olika förslag på hur man ska iaktta och identifiera en rymdvarelse.
Ett väldigt populärt förslag är att man tittar på kläderna.
Svarta kläder, svarta kängor, gärna skinnsaker, svart frisyr.
Man kan gärna se att de har rakat sig lite på ena och andra halvan av året.
De tycker om svarta solglasögon.
Ja, det finns en man som heter Bud Hopkins som har intervjuat massor med personer som påstår sig ha blivit bortförda i UFO.
De har förvånansvärt samstämmiga beskrivningar på stora svarta slämmiga ögon.
Och finlämnade, väldigt korta.
Men om de här samstämmigheterna är någon form av masshypnos, det kan vi ännu inte säga än.
Eller om UFO-fenomenet överhuvudtaget är någonting fysiskt.
Utöver det psykiska fenomen som det påstådda kontakter med rymdvarelser bevisligen förorsakar.
För de här offren som man har valt att kalla dem ofta i media för påstådda utomjordiska kontakter.
De jämngår ofta väldigt starka känslomässiga trauman.
Men Ylva, du pratar här om lite svarta ögon.
Skulle man inte då kunna tra parallellerna till just det här med solglasögonen?
Jag tror att du tänker lite på Man in Black som äger ett par svarta solglasögon, en kam och en kostym.
Och de häftigaste, tuffaste varelserna i universum är det inte om själva.
Ja, de har uppstått som fenomen eller legend kan man väl säga.
Efter det att de här UFO-vittnena påstod sig bli tystare av människor som var klädda i svarta kappor.
Och till varje pris vill du få dem att glömma alla sina upplevelser.
Men om de är utomjordingar själva kan vi ännu inte säga.
Okej, när vi är ändå inne på det här med utomjordingar.
Varför skulle utomjordingarna, om de nu verkligen fanns, inte presentera sig för oss?
Om vi åkte till en annan planet, skulle vi nog vara dumma nog att cirkulera runt den här planeten och inte presentera oss utan bara skrämma dem lite grann här och där?
Ja, det finns en ganska underlig teori om att de skulle vara några vibrationsvåglängder över vår nivå.
Och att de bara blir synliga för oss när vi är mottagliga för deras vibrationsnivå.
Ja, det där var ganska roligt att höra. Det kan vi kompensera för att genast. Vi kör lite sadness med enigma här.
Ja, det där var sadness med enigma.
Under den här låten så var det en lyssnare som ringde in till oss här i studion och började fråga oss lite frågor.
Och vi kanske hade någon som kunde förklara det här med prisoners dilemma lite grann.
Och det kände vi naturligtvis att det måste vi göra direkt eftersom ni lyssnare verkligen vill att vi ska berätta om det.
Så vi ringde vår sjårhavande expert, Mikael Johansson.
Ja, till att börja med så skulle man kunna dra en kort anekdot för att illustrera hela problemet.
Tänk er att vi har två martianer.
En av dem har en väska full med batterier och den andra har en väska full med lampor.
Ingen av dem tycker så värst mycket om mörkret.
De här två martianerna träffar på varandra och bestämmer sig för att man skulle ju kunna ta och byta med varandra.
Nu är frågan. Antingen kan båda två jobba efter reglerna.
Den ena ger ett par batterier till den andra och får ett par ficklar om att få tillbaka.
Eller så kan någon bryta mot hela systemet och fuska.
Då kan han ta emot det den andra ger men ger ingenting tillbaks.
Eller så kan båda två fuska samtidigt.
Då behåller alla det de hade innan och ingen får någon fördel av det.
Om man spelar det här spelet en gång.
Det har formaliserats till ett spel av forskare i USA.
Och då är det ingen tvekan om saken att det bästa man kan göra är att fuska.
Om jag fuskar då har jag en tydlig fördel.
Jag behåller mina batterier men har dessutom en fungerande ficklampa.
Om jag inte fuskar då har jag inte förlorat något på det.
Jag har kvar mina batterier.
Ja, det var rätt intressant.
Men hur har det här dilemmat uppstått egentligen?
Från början uppstod det genom att ett par spelteoretiker bestämde sig för att skapa ett spel.
Sedan tittade de lite närmare på det spelet de hade plockat ihop.
Och upptäckte att det fanns ju en hel del slutsatser av det här spelet som inte riktigt var helt bekväma.
Den mest logiska saker man kan göra är att vara riktigt elak mot alla man träffar.
Och det tycker fredsälskande altruister inte så mycket om.
Ja, så det här är kanske ingenting man tillämpar när man går på sitt lokala Greenpeace-aktivistmöte.
Och att man börjar vara lite min mot sin omgivning.
Men det intressanta där, det kommer genom att det här att vara elak, det funkar bara när man kan vara säker på att aldrig träffa motspelaren igen.
Om jag tror att jag kan träffa på samma spelare igen, då börjar det bli tydligt att jag inte alls tjänar så värst mycket på att vara elak om han kommer ihåg mig.
För då vet han att jag är elak och kan själv vara elak tillbaka.
Och då blir nettoförtjänsten mycket mindre för båda än om man hjälps åt.
Vad drar man för slutsats av det? Att man ska försöka hjälpas åt eller att man ska försöka hålla sig så ensam som möjligt?
Det finns det väldigt många åsikter om.
I de böcker som jag har läst hittills lutar det åt att slutsatsen är att man ska hjälpas åt.
Men de är lite osäkra på hur man ska kunna rättfärga detta.
Mycket intressant, mycket intressant. Och jag hoppas att du som sitter ute som ringde in den här frågan har fått ett uttömmande svar på din fråga.
Vi tar och runder av just det här ämnet med Daze och deras låt Superhero.
Ja, det där svängde ju loss ordentligt. Det var Superhero med Daze.
Och några som har svängt in förbi vår studie det är Martin och Magnus.
Jag vet att ni är väldigt insatta på det här ämnet terrorism.
Och terrorister är speciellt med kärnvapen och deras dryckesvarning.
Ja, vad ska jag säga? Jag tycker att det är viktigt att terrorister finns och att de har tillgång till vapen och andra saker.
Alltså det här Martin, det här håller jag inte med dig. Jag håller inte med dig för fem öre.
Nu, nu, terrorister. Har de, är det så att det är gruppens vinning de ser till eller personlig vinning.
Det kan ju överhuvudtaget inte finnas något mänskligt, vettigt behov bakom terrorism.
Utan det är bara för att de inte har något bättre för sig att göra.
Jo, men om du tittar på staten idag så har den väldigt stor makt.
Kom inte och snacka med mig om staten här.
Ja, okej. Men staten har i alla fall hur som helst väldigt stor makt.
Vilket kommer att innebära att den kan ta makten över små personer.
Och små personer har väldigt svår förmåga att hämta sig i samhället.
Då måste man ta makten själv.
Då är det väl bara att de ser till att utbilda sig och ser till att ta tag i det på riktigt.
På det riktiga sättet som man ska gå. Inte någon jäkla bakväg här.
Det är fusk, det är orättviks mot alla andra människor i den här gruppen.
Du vet ju också att det finns ett talesätt som säger att demokrati är ett dåligt styrsätt.
Men alla andra är sämre.
Vilket kommer att innebära att det är väldigt svårt att påverka.
Och vet du inte från början att samhället är fel.
Då kan du inte utbilda dig till det heller.
Ja, vad ska man säga om det? En fullständigt korkad idé.
Vad har du att säga emot det?
Jag kan säga så här att staten har ju makten.
Och Eger till exempel vill förbjuda parallellimporten.
Vilket kommer att innebära att vi kommer att öka priset på cola.
Och det är en grymt jobbig aspekt.
Ja, det tänkte jag faktiskt inte på.
Nu får de nästan att ändra åsikt här i sändning.
Nästan, ja, direkt sändning.
Det här var inte alls bra.
Ja, om de höjer priset på cola.
Det kommer vi alla drabbas av väldigt hårt.
Men det är så EU-byråkraterna har vi sett åt.
Det är kärnvapnen som gäller där.
Ja, speciellt import...
Coca-Cola till exempel.
Det kan vi tillverka själva.
Men Jolt som vi importerar från USA.
Om de höjer priset på det.
Det skulle gå åt Helsinki.
Ja, det syns ju över GATT-avtalet där förmodligen.
De har väl en artikel enbart för Jolt.
med försäljningskvoter i olika länder.
Det kommer ju till risult på priset på Jolt cola i Sverige.
Enormt.
Jag menar, polsk cola är ju ett stort försäljningstryck i dagens marknad.
Den slår ju ut den vanliga kola den har faktiskt gjort.
Och den kommer ju bara från Polen och de andra låglönarländerna så att säga.
Fast personligen så anser jag inte att polsk cola är speciellt god.
De gör den på sitt egna vatten.
Och man känner skillnad på polsk och svensk cola.
Den smakar blä.
Så därför skulle det faktiskt vara bra om importen...
Svensk eller polsk?
Ja, svensk helt enkelt.
Okej.
Ni är för svensk cola.
Ja, eller amerikansk Jolt naturligtvis.
Ja, amerikansk Jolt.
När jag säger cola så menar jag Coca-Cola.
Ja, just det.
Så de är en outside Pepsi va?
Fast det är många som tycker att den innehåller för mycket socker.
Och det kan ju vara ett problem när man är diabétiker.
Ja, den är ju tillverkad på vaniljbas istället för citronbas.
Och just det här, det gör ju att man kan inte använda den klassiska citronskivan i.
Och den är väldigt läcker och ser väldigt fin ut.
Och därför tycker jag att man ska hålla sig till vanlig Coca-Cola.
Finns det inte så mycket mer att säga?
Nej, just det.
Jag tror vi har fått klarhet i hur kärnvapen och cola hänger ihop egentligen.
Vi kommer nu istället att fortsätta med en låt.
Så kan vi fundera på det här loppet när vi sitter hemma i radiosoffan med öronen tättryckte mot hörlurarna.
Och vi lyssnar på Take On Me med AHA.
Ja, det där var Take On Me med AHA.
Och vi har jasset klart här i studion och satt oss ner i vår soffa igen.
Och det är en del som har hört av sig och tyckte att vårt universalsgené Mikael Johansson var lite kryptisk i sitt svar under en av de tidigare samtalsämnen.
Därför har vi bjudit in vår proffsgrillare Anders Schoenberg som nu ska försöka klämma ur allting Mikael Johansson vet om cypherpunks.
Ja, just det.
Trots allt, fångarnas dilemma hör ju samman med spelteori och konflikter.
Och någonting som har kommit upp på tapeten på senare tid är ju medborgarnas rätt att skicka meddelar som inte kan avlyssnas genom stark kryptografi.
Mikael, vad är din åsikt om det här?
Jag är helt klart för det.
Varför det?
Därför att jag känner att jag har rätt att uttrycka mig fritt utan att Cepo ska behöva registrera mig i några arkiv för det.
Är inte det Cepos jobb?
Det är mycket möjligt, men det är min rätt som medborgare och som delbestämmande i staten att kunna kontrollera vad det är av min intim information som läcker ut.
Men å andra sidan finns det inte en stor risk här att till exempel terrorister, maffia, pedofiler, terrorister, droghandlare och andra utnyttjar sånt här för att sprida information eller kommunicera så att de inte kan avsluta legitima polisstyrkor.
Visst finns det det, men för det första så kommunicerar dessa krafter redan idag utan några alltför gigantiska problem.
Och för det andra så är nyttorna för gemene man så pass stora att jag anser att det uppväger dessa risker.
Vilka är dessa nyttor?
Främst att man kan hålla sin kommunikation under egen kontroll.
Dessutom till exempel att handla över internet.
Det blir betydligt lättare när vi kan vara helt säkra på vem det är som har skrivit under e-mailet som beställer en vara.
Vilket också skulle kunna innebära att e-mail kan bli juridiskt bindande handling.
Precis.
Men å andra sidan här, det finns ju också exportrestriktioner på stark kryptografi.
Varför det?
Ja, det verkar vara som Amerika har en del starka skäl till det.
Och det här har ju lett till en del intressanta problem.
Är det inte så att cypherpunks egentligen gör sig skyldiga här till internationell vapenhandel och vapensmuggling?
Jag har lite svårt att se användningen som vapen av en metod att helt enkelt kunna kryptera information.
Ja, men är inte trots allt hemligheten en form av vapen?
I och för sig.
Det underminerar ju samhället. Det legitima samhället som du trots allt talade om.
Jo, men å andra sidan.
Anta att en firma i Japan utvecklar stark kryptografi på egen hand.
Mm.
Då faller ju de amerikanska exportrestriktionerna, vilket de för övrigt har gjort när det gäller KGB.
Ja, det här var ju naturligtvis väldigt spännande och vi har mycket att fundera på när det gäller just stark kryptografi.
Och dess samband med terrorism, internationell terrorism, speciellt atomvapen och Coca-Cola.
Man funderar på om det blir förbjudet med stark kryptografi.
Kanske blir det förbjudet att skriva oläsligt också.
Medan vi funderar på det ska ni få lyssna på Queen och We Will Rock You.
Det där var Queen med We Will Rock You. Freddie Mercury som sjunger den här låten han är död.
Och i ett samhälle där det blir allt vanligare med terrorister med kärnvapen, stark kryptografi och cola brist så blir det allt hårdare och hårdare att klara sig.
Och överlevnad är ett viktigt ämne idag.
Vi har överlevnadsexperterna Magnus Berger och Ylva Ölmöbrand här i studion. Välkomna.
Ja, jag skulle vilja ställa en fråga till dig Magnus.
Nu när vi har ett samhälle som täcker alla våra basbehov i stort sett för alla medborgare.
Varför då ställa sig frågan hur man överlever i detta samhälle?
Jo, som sagt var, till våra basbehov så ingår det ju inte bara kryptografi, cola, internet och så vidare.
Man behöver också rekreera sig vid sidan av datorn.
Detta innebär för många att ta sig ut i skogen och en utmaning för andra.
Kombinerar man detta så får man överlevnad.
Det nyttjas av vanliga privatpersoner, företag och ut på överlevnadsresor.
Och även militären har överlevnad naturligtvis faktiskt eftersom vi ska kunna klara oss i händelse av brist på varor.
Jag har hört att kommuner rekommenderar sina medborgare att om det skulle ske ett stort strömmarbrott.
Ja, ingen ev, ingen vatten, ingen möjlighet till någon sorts transport.
Då ska man, ja man ska ransonera sin mat och till och med om det verkligen trycker så ska man dricka vattnet ur toaletten va?
Ur tanken, kan det täcka det så osmakligt va?
Jag tycker inte kommunerna ska gå ut med den här informationen för det är äckligt.
Jag skulle aldrig dricka vatten ur toaletten.
Jo men Ylva, nu är det faktiskt så att det finns någonting som går under namnet tekniketter.
Det är små klartabletter som man kan släppa i vatten.
Och det låter man lösa i en sådär tio minuter.
Ta det upp på alla bakterier.
Visst, vattnet smakar fortfarande pyton.
Man låter väl sådär äckliga gegget sjunker ner till botten så att det är mer vätskade, klara, lite mindre grumliga vattnet det högst upp.
Och sen så är det bara att dricka.
Ett tips är att man kan hålla för näsan när man dricker också för då känner man inte smaken på samma sätt.
Det låter som förhållandena i ett rimdsköp va.
De ransinerar till och med sitt eget piss va.
Men det ska man inte behöva göra på jorden tycker jag.
Jag tycker faktiskt att det här med överlevnad är på väg ut på i 21 århundradet.
Inte ska vi behöva hålla på och...
Nej, vi har mat som räcker till hela jordens befolkning om vi bara slutar bränna upp våra reserver.
Ja, nu börjar det här bli väldigt djupt avancerat och kanske lite för verkligtstråget för att passa i radion sen.
Vi tar och lyssnar för lite musik istället.
Det blir Nickyv och Kylie Minogue med Where the Wild Roses Grow.
Ja, det var Nickyv och Kylie Minogue med Where the Wild Roses Grow.
Engelska, svårt språk, det sjunger de alldeles utmärkt.
Vi ska prata lite mer svenskar här.
Ni som såg partiledardebatten här med valpartiet 4 vet ju att den var ju infernaliskt tråkig, minst sagt.
Vi har därför bestämt oss för att ha en betydligt mer intressant debatt här ikväll.
Vi ska prata brinnism.
Vi har Anders Schallenberg, vi har Ylva Ölmebrand och vi har Mikael Johansson.
Och sätter igång!
Ja, till att börja med kanske man borde förklara vad brinnism är.
Namnet kommer ifrån författaren David Brinn som påpekade att
i och med att övervakningstekniken blir bättre och bättre
så är det kanske inte så att vi går mot ett storebrorssamhälle alldeles 1984
utan att medborgarna kan ta det i sin hand och istället göra att lillebror ser dig
börja hålla koll på myndigheterna helt enkelt genom den här övervakningstekniken
och där är de säkra demokratin.
Okej, jag kan tänka mig att hålla med om att det kan vara nyttigt att hålla koll på myndigheterna.
Men vad händer med individens personliga frihet?
Trots att friheten finns ju kvar.
Det är ju bara det att nu kan du hålla koll till exempel på vad polis och stat gör.
Du kan kolla att de verkligen gör det de är tillsatta för.
Jag får bara ställa en enkel fråga här nu.
De här tekniska färdigheter som krävs för att konstruera mikromaskiner
som skulle kunna utforska tillslutna rum, som skulle kunna utforska annars åtkomliga områden.
Sådana här projekt finansieras för det mesta av staten.
Det är sällan privatpersoner eller föreningar som har nytta av sådant här.
Det är inte riktigt sant egentligen eftersom staten må finansiera.
Men du kan ju dra nytta av tekniken när den är välutvecklad.
Ja, men antagligen att vi har några sonder som är utvecklade för att just gå in och studera
ett tillslutet rum där...
Låt oss säga att den går in i ventilationsschaktet.
Och den är så pass avancerad. Den har kostat 5 miljoner kronor.
Men är det verkligen någon stor chans att någon privatperson får
få de här materialen och resurserna tillgängliga?
Idag kan du köpa buggar på postorder inklusive kameror i frimärkstorlek.
Det finns idag.
Men eftersom hela den här forskningen är finansierad av myndigheterna så kan vi ju vara rätt säkra på att myndigheterna använder det hela.
Ja visst, det är därför det är bra att börja själv.
Berätta står i mitt privatliv.
Jo, men är det inte bättre att citerera att myndigheterna inte gör något negativt än att försöka gömma sig själv
medan myndigheterna får de realpolitiska vinsterna?
Ja, det är så här. Medan cypherpunksen plockar fram sin kedja och brinisterna plockar fram sin stora skölder
och debatten går vidare mot ett våldsamt slag så ska vi andra lyssna på lite mer musik.
Vi tar och lyssnar på lite Sash och de sjunger Stay.
Kära radiolyssnare, vi här på UFS Primetime vet att ni aldrig skulle bryta mot trohetseden ni har gett till oss
och lyssnar på någonting annat eller ens ser på tv.
Men vi vet att det finns oroselement i vårt samhälle.
Dessa illesinnade personer med egenskaper som gör att de ser på allt möjligt skrep som finns
och sänds ut på våra ätervågar idag.
Tar värdefull bandbrädd ifrån oss radiotillverkare.
Vi skulle vilja diskutera det här lite grann idag.
Vad är det de tittar på egentligen?
Jag har hört att det finns något som heter soper.
Vi har med oss ett par sopaexperter här idag som är experter på att bekämpa just sopoperor
och deras hemska följder de får i samhället.
Ja, det finns ju, man måste ju skilja på sopa och sopa.
Det finns ju reality sopa då, Robinson sopa.
Och så finns det vanlig sopa, typ 3 kronor.
Den typen av sopor.
Och jag har en teori om att personer i dagens samhälle upplever många olika känslor
och svårtorkade känslor.
Därför när de kommer hem och är trötta och inte orkar göra någonting
så slår de på tvn och får lättfågande känslor.
Han är ond, han är god och han är dum i huvudet.
Jag tror att det fyller ett emotionellt behov hos personerna.
Jag tror också att det fyller definitivt ett emotionellt behov.
Det är nog därför som sopar är så oerhört populära.
Det finns ju väldigt många olika sopa-serier och de fortsätter hur länge som helst.
Vi har ju sådana här underbara exempel där skådespelare byts ut och kommer tillbaka.
Ibland väldigt konstiga förklaringar på hur de här bytena går till.
De här soparna fyller alltså ett intellektuellt vakuum hos de tv-titter som inte alls känner att de vill få sin intelligens beriker av att lyssna på radio istället.
Är det så verkligen?
Möjligt.
Det är känslor liksom, det är tillförställande.
Man kan känna sig igen personerna liksom.
Man kan tycka sin om en person, man kan hata en person.
Det finns alltid någon man gillar, man kan skapa sina favoriter.
Plus att man kan prata om det.
Vilket gör att man får ett socialt band med andra människor som man kan prata sopa-opera med och diskutera om olika personerna.
Vilket gör att man får mer gemenskap.
Mer vänner som kan diskutera sopa-opera.
Man behöver ju inte göra något mer än bara sitta där och titta på tvn och prata om det.
Så att det är så, sopa-opera är alltså ett sätt för den andra åndermakten att ta kontrollen av samhället.
Att passivisera samhällets medborgare och få de bli konformister.
Så att det blir lättare att ta över.
Ja, precis.
Om man jämför med radion så kan det ju göra mycket mer.
Du kan ju läsa en bok samtidigt som du lyssnar på radio.
Du kan ju inte läsa en bok samtidigt som du reporterar.
Det går inte.
Det går ju faktiskt inte.
Vi känner allihopa det här att hotet från makterna som ger oss all den här skräp-tvn blir större och större.
Och det kanske blir dags att dra härifrån och fly till Venus.
Det finns någon som har gjort det.
Europe.
The final countdown.
Ja, alla ni som har varit i Venedig, ni vet att där är det fullt med kanaler.
Och de är ganska stora.
De lämpar sig inte i radio.
De går inte in i studion och det är mest ett visuellt intryck man får de här kanalerna.
Några kanaler som däremot passar betydligt bättre kanaler, det är de jonkanaler.
Men alla går började omkring på dagligen.
Och Anders, du kanske kan berätta mer om oss.
För oss om dem.
Varje cell i människohjärnan har åtminstone hundratusentals till åtskilliga miljoner jonkanaler.
Och vad är de då så bra på?
Jo, som namnet antyder så är de en kanal för joner.
Det finns massor med joner i vätskan inuti cellerna och utanför.
Men cellmembranet hindrar dem från att röra sig in eller ut.
De kan röra sig dock genom jonkanaler.
Men de kan öppnas och stängas beroende på olika signaler.
Vissa jonkanaler öppnar sig till exempel om de får kontakt med vissa kemikalier.
Andra reagerar på en potentialskillnad mellan insida och utsida.
Och det är på det sättet som nervcellerna fungerar.
När det kommer en elektrisk signal så öppnas vissa kanaler, släpper ut kalimjoner som det finns mycket av på insidan.
Ja, tvärtom. Släpper ut natriumjoner som det finns mycket av på insidan.
Och sedan öppnas andra kanaler, släpper in kalimjoner och man får en strömspik.
Sen återgår allt till det normala men då startar jonkanaler en liten bit längre bort.
Det här kan då påverkas av olika joner.
Magnesium till exempel påverkar den så kallade NMDA-receptorn som förmodligen är viktig för minnet.
Och klor i en hämmande jon, den hindrar andra jonkanaler från att öppnas och stängas.
Och det intressanta är att en molekyl vid namn etanol, det vill säga vanlig alkohol, ser till att sådana kanaler öppnas.
Vilket gör att cellerna hämmas.
Ja, nu när vi kommer in på alkohol så kanske det passar med en liten dryckesvisa.
Och då tänkte vi spela tub thumping med Shamba Wamba.
Ja, det här var Shamba Wamba med tub thumping som vi hör försvinner bort i bakgrunden.
Och hur är det själv när man dör?
Då försvinner man också bort.
Men ens arvsan lag lever ju kvar.
I de fortsatta generationerna som finns här kommer att finnas efter oss på jorden.
Och det föreser ju in på fortplantning.
Och en av de nya fortplantningstekniker som har dykt upp här på sista tiden.
Det här med kloning och genteknik.
Hur är det med det? Är det fuffens? Är det båg? Eller är det framtidens melodi?
Nej, jag är klonad.
Du är klonad? Ja, det är det.
Jag med.
Jag tror faktiskt att det skulle vara en smärre problem.
Det berömdaste exemplet vi har nu med Dolly.
Där man tog ett djuvercell från ett får.
Eller själva cellkärnan från en.
Och satte in den i ett befruktnings...
I ett delningsklart ägg.
Jag tror faktiskt inte att det skulle vara möjligt att med dagens teknik genomföra på människor.
Med tanke att det tog några hundra försök med Dolly.
Och det tycks vara någon speciell egenskap hos djuverceller i får.
Men det fungerade ju bra på mössen.
Där krävdes mycket färre försök.
Och dessutom utvecklas ju tekniken.
Ja, med tanke på att det utvecklas så fruktansvärt snabbt.
Så kan vi nog räkna med att vi kommer kunna klona oss själva inom några år i alla fall.
Ja, men vore det ekonomiskt lönsamt förutom att klona fram möts?
Huvudlösa organdonatorer som tycks vara väldigt populärt.
Du menar, är det ekonomiskt att huvudlösa människor klonar sig?
Ja, inte precis.
Men den genen som förorsakar att den här...
Det som hindrar en viss...
Om vi till exempel har ett grodingen.
Den producerar ju i svansen då.
Ämnen som hindrar huvudbildning.
Och sen om de här huvudbildande ämnena också sprutas in i området där huvudet skulle ha varit.
Jag tror inte att vi har identifierat den genen hos människan som hindrar huvudceller.
Men inte det är viktigt att föröka sig.
Att kunna existera som en grupp av sig själv.
Det här är ju faktiskt en mycket mer praktisk sätt att lösa det här med fortplanting.
Vad säger du?
Ja, det är ju det mest ekonomiska till dags.
Ja, inte ekonomiska om man tänker sig att möbor delar sig och använder...
Dagens affärsliv, politiker och så vidare, de har ju faktiskt ingen tid att umgås med sin familj.
Det här med politiker och huvudlösa människor är ju en ganska intressant koppling måste jag säga.
Vi kom fram här i pausen en ganska intressant fråga.
Det var det här med om man kan tänka sig att man har bra och dåliga människor då.
Och en klon blir ju som ett syskon.
Så när man klonar så får man ett syskon.
Och om man då klonar en bra människa så är ju sannolikheten för att syskonen ska bli bättre ganska låg.
Eftersom den här personen är så bra så det blir ju förmodligen sämre.
Men om man däremot klonar en dålig människa så blir ju syskonen förmodligen bättre.
Ska man då låta dåliga människor kloner så inte bra få höja standarden i samhället?
Är det då politiker man ska klona eller vilket ska man klona?
Vi kanske borde klona riksdagen.
Ska man ha två riksdagar kanske?
Ja, eller tre.
Ja, en person är bäst.
Vad?
Vad överlöst klom.
Ja, du menar så?
Du menar så?
Ja, vi kan ta organ från honom.
Det börjar dra ihop sig mot slutet på vårt program här.
Och vi ska passa på att tacka vår fantastiska panel som har sittat här i soffan hela kvällen.
Det har bestått av Magnus Berger, Ylva Ölmebrand, Mikael Johansson och Anders Sandberg.
Vi har jag som sitter här.
Jag heter Rickard Gotzel.
Och vi har massor med tekniker ute i...
Teknikrummet som heter...
Precis.
Vi ska avsluta med en låt här.
Och det är Tubular Bells med Mike Oldfield.
Hösten 1998
I radioprogrammet "UFS PrimeTime" söndagen den 30:e augusti berättade Unga Forskare Stockholmsdistriktets ordförande, Raffael Dessi, vad distriktet kommer göra under hösten 1998.
Länk till huvudsidan-
Raffael Dessi om höstens aktiviteter
Ladda ner (MP3)
Transkription25 repliker · 2:00
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Men hösten, den har många spännande aktiviteter igång, eller hur Raffael Dessy?
Ja, det stämmer.
Du kommer från distriktet, du är till och med ordförande där.
Det är mitt uppdrag ja.
Ja, och du har lite idéer på vad som kommer att hända i hösten, eller hur?
Ja, vi har ganska mycket aktiviteter på gång för tillfället.
Under september månad, här i början av september, så har vi en energikurs, eller ett studiebesök,
på Vattenfalls forskningsanläggningen i Kaleby.
Det är den 4 och 5 september, med övernattning där uppe om man vill följa med.
Sen den 12 september så har vi en föreningsledarkurs för alla föreningsmänniskor som vill lära sig mer om föreningsjuridik,
och ledarskap, och även hur man ska lägga upp arbetet i fortsättningen i föreningen.
Och sen, under slutet av september månad planerar vi att byta distriktlokaler.
Så att någon gång i kanske början av oktober så inviger vi de nya lokalerna.
Men det kan vi återkomma ner om nästa vecka kanske, eller veckan därpå.
Mm, och sen lite längre fram i tiden så har vi någonting så märkligt som LARC. Vad är det?
LARC är en ungdomskonferens för dig som går på gymnasiet.
Den omfattar fem olika ämnesområden.
Så är man intresserad av biologi, biomedicin, kemi, fysik eller datalogi, så kan man vara med på LARC som är under en helg.
Och då får man komma på studiebesök till universitets- och högskoleinstitutioner som är med och se vad de gör där och vad forskarna på de institutionerna arbetar med.
Och ja, pila lite grann på häftig utrustning och ta del av det senaste inom forskningen inom de ämnesområdena.
En helkul helg helt enkelt.
Mm, den får du inte missa.
Ja, det gör i fall lite grann vad som händer under hösten och vi ber att få återkomma mer information när det blir dags.
Tack så mycket då Felle, Jesse.
Tack, hej.
Norna 1998
Norna är en stor kurs som Förbundet Unga Forskare anordnar varje år på sommaren. En av de stående kurserna är närradio, där deltagarna normalt får prova på att göra egen radio.
-
Norna 1998 - "K-märkt"
Ladda ner (MP3)
Transkription222 repliker · 9:21
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hej och välkomna till K-märkt!
Programmet idag kommer att handla om Nona 98.
Vi kommer bland annat få höra intervjuer med och om kända Nona-profiler.
En diktsamling och en audioversiell tillbakablick på den dagar som har gått.
Jag heter Anna Schärp.
Jag heter Martin Hjelm.
Det här är K-märkt, din sista gitarr i replokalen.
Det här var Spin Doctors med Two Princes.
Anna, hur tycker du veckan har varit?
Jag tycker den var otroligt roliga faktiskt och framförallt lärorikt.
Kanske lite tidigt på morgonen.
Ibland skulle man bara vilja göra så här.
Lekarna då? Tyckte du om dem?
Lekar mamma och pappa här klockan 7.30 på morgonen innan frukost var vi kanske inte någon större hit.
Många kanske blev lite så här avigt inställda till ledarna.
Ja, precis.
Och vi har ju samlat ihop lite åsikter om vad folk här egentligen tycker om ledarna.
Och vi har ju fråga även vad de tycker om varandra.
Ja, ska vi lyssna på det?
Ja, det tycker jag.
Då gör vi det.
Nu.
Vad tycker du om Mikael?
Jo, han är ju fin men...
Helt skön.
Kallast.
Han är bra.
Han är inte så nivå.
Han ser ganska liten ut faktiskt.
Han ser ut att vara typ 15 år kanske.
Han är så lillebrors gullig.
Jo, han är ju en...
Säkert en...
Jo, han är en hyggelig liten gris tror jag.
Litt redd.
Han har nog...
Han har en del angst tror jag.
Säkert preget av en tuff barndom.
Jag vet inte vilket av de freudianska stadion han blev preget mest eller led mest i.
Men det är...
Han har säkert...
Han har säkert inte haft det gått.
En menn som har vokst upp till att bli en sån gris som...
Som går runt och...
Och är rädd alltså för tillvägelsen.
Vad tycker du om Rickard?
Han är väl ganska fin.
Han är från Gotland.
Han är väl väldigt söt.
Men...
Jag syns att...
Han är lite för populär.
Han är ju ganska heftig.
Men han är mest lugna och mest...
Ja...
Asociala person eller person...
Varlösa som existerar.
Men han är...
Grymt heftig.
Han är lugn framförallt.
Han tar livet med...
Sånt lugn så det inte är klung.
Han konstaterar saker.
Han klagar inte över det.
Han konstaterar.
Han säkert.
Det är nog inte rätt person att fråga.
Men vad tycker du?
Jag!
Kan han skärma kvinnorna?
Ja, han kan skärma kvinnorna.
Det vet jag inte.
Jag har inte så värst mycket erfarenhet på sig.
Inte ensam liksom.
Jag tycker synd om han.
Jag tycker de andra borde tänka lite mer på han.
Visa kamratskap och inte.
Lämna honom när han har så här tyst.
Han kanske tröstar mer då?
Tröja. Han blir nog gasat snart.
Okej.
Med rätta.
Vad tycker du om Nan?
Min bästa kompis är kär i henne i alla fall.
Men jag bryr mig inte så jävla mycket om henne.
För jag frågade han genetikkillen och då rådnade han lite lätt.
Så jag antar att det var en sån där blodblond pudelflicka eller något.
Så jag har ingen åsikt om det faktiskt.
Själv som.
Men han verkade bli lite småförtjus i tankarna.
Så jag antar att hon är välutrustad upp till.
Jag tycker att hon är nog en av de vackraste faktiskt kvinnorna jag vet.
Både i utstrålning och rent så.
Det där var låten Stay i filmen Reality Bites.
Och nu kommer vi in på lite kärare ämne här i K-märkt.
Nämligen hat.
Vad är egentligen hat?
Vissa rätar sig på småsaker.
Som att tappa smörgåsen upp och ner på mattan.
Och det är ju aldrig kul.
Men andra tycker att det är något mycket större.
Vad tycker du Martin?
Jag känner ju då att hat.
Man kan ju inte hata en person.
Men man kan hata småsaker.
Jag hatar till exempel gamla tanter som tränger sig före kön.
Det är oerhört irriterande.
Tanter som handlar klockan sex.
Därför att jag vet inte vad.
De tycker det är rätt att gå ut då.
Och alltid har med sig de här rabattkupongerna som de måste fylla i.
Och aldrig har fyllt i i förväg.
Så kan de aldrig hitta sina pengar.
Och så har de glömt någon vara och sådär.
Det är sådana saker jag hatar verkligen.
Det är sådana som stoppar upp.
Det är väl dagliga vandringen.
Ja precis.
Det är himla jobbigt.
Något som bara gör det jobbigt att leva.
Ja allmänt.
Ja precis.
Som när man har lagt på tandkräm på mackan.
Och tappar den ner i vasken.
Och måste sätta på en ny tandkräm.
Det är ju så oerhört irriterande.
Och när det precis har varit snö.
Och hundarna kissat i snön.
Och det har blivit ny snö igen.
Ja gud.
Och så tar man upp och kramar en gul snöboll.
Ja.
Det är en favorit faktiskt tycker jag.
Speciellt för den som den kastas på.
Ja.
Jag tror jag tycker det är himla trevligt.
Ja precis.
Jag hatar pessimister också.
För jag tycker de är oerhört jobbiga.
Personer som liksom har en negativ livssyn på något sätt.
Ja.
Som alltid trycker en tre av.
Precis jag förstår.
Så liksom nej det går ju inte.
Du kan inte göra det här.
Det blir liksom.
Det blir oerhört jobbigt att vara i närheten av de personerna.
Man blir negativ själv nästan.
Ja precis.
Det blir liksom.
Man börjar gnälla själv.
Och jag tycker det är oerhört jobbigt.
Ja precis.
Det finns mycket man kan prata om.
Men vi är strax tillbaka.
Efter en låt.
Ja det där var Diana från plattan Do You Remember?
Och den kulturella mångfalden här på Nona är väldigt stor.
Och många deltagare kommer från Norge och Sverige.
Och de har därför olika dialekter.
Ja precis.
Och vi har valt att plocka ut några av dessa dialekter och spela dem för er.
Ja.
K-märkt ger Sverige resan.
Vad jag ska göra nu.
Jag kanske för ut och skjuter och renar.
Ja jag tar vägen för att ni är äldsbåsbord.
Såg ni killen på togat?
Vem då?
Han som åt K var det röd i kåta på sig.
Tisdag och torsdag vi hackar våra bäder.
Jävla skåning.
Herre jävla vilken tur jag har idag då.
När kommer till Stockholm.
När kommer till Stockholm.
Då ska jag käka en ny pjuk.
Okej.
Jag fattar inte att du skrullar ner dig igen.
Kom.
Vad är det?
Krillalfa.
Skulle ner på vägen och käka läget.
SOS larmcentral.
På grund av långa köer kan vi tyvärr inte ta emot ett samtal just nu.
Men var värliga att lämna in namn och adress och förklara din nya situation.
Så har vi av oss när du blir aktuell.
För sista smörjelsen.
Tryck fyrkant.
Fyra.
Nya.
Stjärna.
Nolla.
Femma.
Trea.
Och slutligen en fyrkant.
Du kan även välja att bli ställd i kö.
Detta genom att trycka trea.
Trea.
Trea.
Välkommen tillbaka.
Det här var Ocean av LTG Bukum.
Klockan börjar bli mycket.
Och snart är vår sändningstid slut.
Ja.
Vi skulle först och främst vilja tacka Bengt Richter.
För att han har ställt upp och gjort det här radioprogrammet möjligt för oss.
Ja.
Och sen skulle vi också vilja tacka alla ledare.
För ett fantastiskt jobb att hålla oss i ordning.
Och underhålla oss och så.
Och ledarna det är Rickard, Kristoffer, Micke, Anders, Nan, Linda och Lisa.
Jag känner faktiskt en till jag skulle vilja tacka.
Vem då?
Kocken för hans utsökta måltider.
De var oerhört goda.
De var helt perfekta.
Det var nog allt för oss här på K-mark.
Tekniker har varit Cicel Kustovic.
Producent Sofie Frison.
Programledare Martin Hjell.
Och jag, Anne Skärp.
Tack!
-
Norna 1998 - "Radiogrupp Två"
Ladda ner (MP3)
Transkription230 repliker · 13:17
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hej och välkomna! Ni lyssnar nu på Radiogrupp 2s program och vi kommer att presentera ungefär 30 minuter med reportage, musik, livesnack och så stämmer Carl.
Fyra bygg och en Coca-Cola. Gripande saker med Lotta Engberg. Jag vill gärna presentera vår radiogrupp som består av Anna, Ragnhild och Kristina och med LM vid mikrofonen. Men nu är det dags att lyssna på ett litet reportage.
Du har ett ganska stort jordintresse i Uppståpe. Jag har sett att du tycker om sniglar och sådär eller? Stämmer det?
Jag har sett att du är väldigt sniglar just över vad jag tycker att djur är intressant och det är människor också. Av massor med anledningar. Dels för att allting är så otroligt.
Vilket man ju märker när man går den där kursen i genteknik som man håller på med. Allting är så otroligt fantastiskt välordnat i naturen och allting fungerar.
Och det är såna pytte yttersmå miniprocesser som pågår hela tiden överallt i kroppen och även i djur.
Och allting fungerar och det är ju så fascinerande verkligen.
Ja, så att naturen fascinerar dig väldigt mycket.
Ja.
Ja, du pratade om att du har gått i genteknikgruppen. Vad har ni fått göra?
Vi har pratat ganska mycket om hur cellerna är uppbyggda om allt som händer. Eller ja, verkligen långt ifrån allt.
Men lite vad som händer och vad det är för processer och hur den fungerar.
Och sen så har vi pratat om genteknik då när man överför gener från organismer typ människor exempelvis då till djur eller grönsaker.
Eller liksom saker som inte alls har ihop, som inte på naturlig väg hade kunnat korsas.
Och så har vi delstuderat hur den här processen går till, hur man kan bära sig åt.
Var det kring för följde lite grann.
Och sen har vi naturligtvis diskuterat alla etiska spörsmål.
Vad har vi rätt att göra och var ska gränsen gå och vem ska dra den och hur långt ska vi låta det här gå och så.
Men det har varit intressant och givande eller?
Väldigt intressant.
Mycket nytt eller?
Verkligen.
Ja.
Har du stött på det innan det har man gjort?
Ja, själva debatten har jag väl backmärket till eller så.
Men jag har ju inte vetat om hur det har gått till rent praktiskt hur man bär sig åt förutför det här.
Till exempel då en människen till en gris eller en fisken till en morot.
Och egentligen så ska man ju inte ta sig rätt ställning till när man är för eller emot innan man vet vad det handlar om.
Ja, precis.
Gen tekniskt och praktiskt.
Så att det känns väldigt bra.
Vad tycker du annat om läget i sin helhet? Har det varit skojigt?
Ja, hjälp.
Vad säger man?
Hurra!
Toppen vecka är det?
Ja, verkligen.
Dels tycker jag det är väldigt trevligt att de har organiserat så mycket aktiviteter för att just att man umgås med alla människor, inte bara några få som det lätt blir annars.
Och sen kurserna, eller ja, sektionspassen då, föreläsningarna och studiedagen var ju helt suveränt. Så att det var bara jättekuligt.
Sen har vi märkt att du lät vår hicka.
Ja!
Hur kommer det att dig?
Det är ett medicinskt fenomen.
Jag frågade faktiskt, vi hade en immunolog som kom och förelässt idag.
Jag frågade honom vad hicka beror det på.
Det var någon retning på något sätt i fagman och någon reflex.
Men han sa att det var inte farligt och att det finns läkemedel mot det men att biverkningen stannar lite värre än att ha hicka. Så att jag får fortsätta att störa min omgivning med mina som hicka.
Hicka-attackar.
Kommer det ofta?
Ja.
Jag tror att jag hickar väl större delen av dygnet förutom när jag sover.
Faktiskt.
Hur gör man för att bli av med hicka? Har du något knep?
Nej.
Jag har provat att dricka vatten. Jag har provat att dricka vatten baklänges. Jag har provat att stå på händer och försöka dricka vatten. Det gick inte så bra. Jag höll på att sluta en tand.
Jag har försökt att stå på händer och suga på en sockerbit doppad i ettika. Det var någon som föreslog. Jag har blivit skrämmd ett antal gånger, speciellt av min mattelärare som får spasmer när jag hickar.
Jag har blivit kittlad. Ja, jag har blivit skakad upp och ner på...
Allt möjligt med andra ord.
Ja, med tanke på att jag har hållit på i två år så har alla kommit med små hjälpsamma råd om jag har provat sig åt.
Men är det något som är framgångsskikt? Eller? Nej.
Man får vänta. Det har gått över eller?
Ja, en del säger att man ska hålla andan också. Det gjorde jag en gång tills jag höll på att svimma. Men det funkar inte det heller. Kritiken fortsatte.
Ja.
Det är ett taskigt läge.
Ja. Men inte så mycket att göra om.
Världsrekordet i konstant hickande ska visst vara 80 år, enligt osäkra källor. Men i studion här finns nu en annan person med problem. Niklas, välkommen.
Tack så mycket min herre.
Ja. Ni är en skitsvensk men jag undrar. Vem föredrar ni svenska eller norska flickor?
Det är väl klart att jag föredrar svenska flickor. Norska flickor de är bara kaxiga och allmänt uppstödiga.
Och vet inte riktigt vad de vill med livet.
Ja, det är jag inget tvivel om att flickorna tycker om det. Har du några tips om hur man går hem och ser?
Ja, om man vill ragga norska tjejer. Då ska man väl nog kritisera dem för då bara de skrattar.
Medan de svenskar är ju betydligt mer svårstötta. Blondiner, de är ju svårast.
Vad är det mest charmerande med dig?
Ja, det var en svår fråga. Ja, det kan ju inte vara mitt utseende. Fast det är nog mer upp till en flicka att avgöra saken.
Och det är en trevlig person. Ja, trevlig är jag säkert. I alla fall ett tag. Men folk brukar inte stå ut med mig så länge.
Är du duktig på att ge komplimanger?
Nja, jag är nog mer duktig på att ge...
...syniska komplimanger skulle jag kalla det.
Folk fick inte uppskatta det men...
...jag tycker det är rätt så kul ändå.
Hur många damer har du lagt ned på Norden 98?
Jag har inte lagt ned en enda.
Inte en enda dam?
Inte en enda dam, nej. Det är ju många killar som har haft mer framgång än mig.
Så mycket mer charmerande.
Har du gått selfotroande?
Nja, det skulle jag vilja bli att döma som ganska medelmåttigt.
Ja, men tack ska ni ha.
Nu kan ni...
Kör dömme.
Ja, hej kära lyssnar.
Nu ska vi göra en uppföljning av intervjun med Niklas.
Med oss i studion så har vi tre tjejer.
Hanna, Sofie och Titti.
Välkomna.
Tack.
Jo, jag tänkte fråga lite...
Vilket intryck har ni fått av Niklas?
Ja.
Han är min kaxigaste kille som jag någonsin har träffat.
Ja.
Vad är det som gör Niklas så speciellt?
Ja, han är så speciellt.
Vad säger ni?
Hans förmåga är att alltid ha något elakt att säga.
Nu måste jag vilja vara.
Han är lite snygg av sig.
Eller?
Nej.
Han ger aldrig upp.
Han har alltid något.
Han har klagat på att man pratar för mycket eller för lite.
Eller på att man...
Det är borsk.
Ja.
Han är angripet att säga.
Så fint.
Vad har du att säga till ditt försvar?
Han har ju stora problem med normen.
Han tror att svenska är lite bättre.
Då tar han lite feil.
Vi är kanske bättre i sport.
Och det mesta.
Och det är...
Nej.
Han har ju inte skjämt det att normen är lite svenskar.
Så han är avundsjukhet.
Helt enkelt.
Ja.
Och det klarar han inte av att gå omkring och va.
Så då måste han...
Nej.
Och så när han inte skjämmer norsk heller så...
Jag tycker jag...
Han blir kanske lite sån...
...flöjt, tänker jag.
Ja.
Det är väl finligt att inte skjämma nabolandet i sitt språk.
Det ville ha varit med i sitt.
Det är ständiga kamper här på Nordna mellan Norge och Sverige, tycker jag.
Ja.
Det är väl lite.
Det är väl lite.
Det är lite vanskeligt.
För svenskarna har lite problem med att förstå vad nordmänner säger.
Men vi däremot skänner det mesta.
Det är lite svårt.
Det kan bli lite språkförbistringar.
Ja.
Det här är min snack om...
Ja.
Om nåt för män och svenskar egentligen.
Det är min liten våran.
Ja, vi svenskar har ju nu...
...våra historier om nordmänner.
Hur är det hos er?
Angriper ni svenskarna också?
Ja.
Och skämtar.
Vi har en massa svenskar i sin.
Ja.
Ja.
Det är bra.
Ja, åter tillbaka till Niklas alltså.
Ehm...
Har han skjäm?
Vad är det som gör att han går hem med tjejer?
Går han hem mot tjejer?
Ja.
Det visste jag faktiskt inte att han gjorde.
Nej.
Tycker han det själv eller?
Jag vet inte.
Men man får väl marknadsföra sig på något sätt kanske.
Nej men alltså han har inget att skrita om egentligen.
Utan han försöker skrita om att han är svensk eller att han är göteborgare eller något sånt.
Fast han har liksom inget i sig själv.
Ja det är det jag hade.
Jenny han skriter inte så himla mycket.
Han bara klagar på alla andra.
Han kan vara på dem eller?
Han skriter eller han skriter om dom.
Ja.
Ja.
Ja.
Jo.
Ja.
Men man har alltid någonting att klaga på.
Vad man än gör så är det fel.
Om man pratar mycket så är det fel.
Har man käkt den så är det fel.
Röker man så är det fel.
Det händer någonting.
Ja vad fjort utsatt så är inte det heller bra.
Nej.
Precis.
Jaha.
Så han är sådär.
Han tycker om att hacka ner på folk.
Eller?
Nej.
Lite grann.
Ja men du.
Han får tänka.
Men han lever där lite grann.
Ja.
Ehm.
Men jag tror att vi alla är överens om att Niklas är en sån person som gärna vill stå i centrum.
Ja.
Eller?
Ja.
Ja.
Och hur utmärker det sig?
Hur utmärker det sig?
Hur utmärker det sig?
Han ser till att säga någonting som ska göra någon upprörd.
Forts uppmärksamhet.
Ja.
Ja.
Vad vill ni mer säga om Niklas?
Att han ska åka i sjön och stå.
- Du vill slänga i honom eller? - Ja, fast inte ensam. Jag behöver nog lite hjälp.
Jag skulle kunna hoppa i först själv och dra med honom bara för att få honom blöt.
- Är det en hemtjänst? - Ja, det ska inte löna sig att springa runt och kaksa.
- Ja, det var svenskan Niklas, men nu börjar tiden att rinna ut både för vår sändningstid och för Nåna 98-lägeret som för övrigt varit en helt suverän vistelse på Kagga Holms folkhögskola.
Vi vill också passa på att tacka vår radiolärare Bengt Riester och alla som ställt upp i vårt program.
- På vegna av Ragnhild, Kristina, Anne och undertegnade sier Herved. Tack för oss.
- Tack för att du har lyssnat. - Tack för att du har lyssnat.
Tack för att du har lyssnat.
Rikstämman 1998
Varje år sedan 1997 skickar Radio U.F.S. en reporter till Riksstämman för att ge en bild av vad som hände. 1997 skickade vi Jenny Mångs och Ulf Holmlund till RS-97 och nu var det alltså dags igen.
Länk till huvudsidan-
Rikstämman 1998
Ladda ner (MP3)
Transkription28 repliker · 3:17
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag tänkte berätta om vår resa ner till Riksdämman i Lund, Riksdämman 1998, som arrangerades i Dalby som ligger utanför Lund.
Och dit åkte vi onsdagen den 20 maj, ett gäng från Stockholm och vi åkte buss ganska länge.
När vi kom fram, ungefär vid midnatt, så blev vi väl mottagna av RS-gruppen som stod och väntade där och bjöd på jättegod mat när vi kom fram.
Riksdämman är ju egentligen som ett årsmöte fast den är utdragen över ett antal dagar.
Vi var där från onsdag till söndag och det var ganska mycket olika aktiviteter som förstås då årsmötet, alltså förbundet och forskare årsmöte och studiebesök.
Där jag själv besökte ett företag som heter Axis Communication och det gjorde vi på fredagen.
Sen så arrangerades det också under lördag och söndag en quest, alltså en stor megalek kan man säga.
Där man skulle lösa en viss uppgift och det var en massa gåter och ganska mycket aktiviteter.
Och en riktig höjdare i år, det var ju den årliga vattenraketsbyggandet.
Vi byggde nämligen vattenraketer av PET-flaskor, vatten och lite luft.
Och så tävlade vi om vem som kunde skjuta längst och så gavs det stilpoäng också. Det var riktigt kul. Det var någon som sköt över 50 meter.
Sen på söndag, efter att plenum var klart på lördagen så packade vi ihop och åkte hem.
Det blev en jättelång resa hem. Det var stökigt i trafiken så vi var inte hemma förrän klockan halv tolv ungefär.
Vi satt och funderade i bussen eftersom det är vi här i Stockholm som kommer att önskera riksdämma 1999. Vad vi ska hitta på för kul.
Vad det gäller själva årsmötesförhandlingarna så gick de av stapeln på lördagen. Lördagen den 23.
Det som beslutades eller på dagordningen stod ju givetvis att man gick igenom verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse.
Det visade ut på ett ganska gott resultat för förra året 1997 på 100 000 kronor plus.
Det fanns ingen anledning att inte bevilja den förra styrelsen ansvarsfrihet.
Då var det egentligen fem personer som avgick från styrelsen och fem nya tillkom.
Jag själv avgick efter två ganska arbetsamma år i förbundsstyrelsen.
Det gjorde också Ronny Andersson som också har varit med i unga forskare i Stockholms distrikt här tidigare.
Han är också Stockholms profil som sagt.
Han avgick.
Anders Lindström valdes till ordförande.
Han fick förnyat uppdrag i ett år här.
Sen så var det fyra nya personer som sagt.
Det hade inkommit en motion till årsmötet.
Den motionen handlade om samordning av it-resurser som hade lagts av Anders Frick och den röstades igenom utan egentligen någon större debatt kring den.
UFS årsmöte
Möt Unga Forskare Stockholmsdisktriktet's NYA styrelse.
Länk till huvudsidan- U.F.S årsmöte Ladda ner (MP3)
Proxxis årsmöte 1998
På alla hjärtans dag hade U.F.S. dator och rollspelsförening proxxi årsmöte och fick sin nya styrelse vald. Radio U.F.S. var där och intervjuade några av de som fanns på plats.
Länk till huvudsidan- Proxxi's årsmöte 1998 Ladda ner (MP3)
1997
Öppet Hus 1997
När ändå Radio UFS spelade in Öppet Hus tyckte vi att det var lika bra att dela med oss av det hela. Ljudfilerna är i Real Audioformatet.
Länk till huvudsidan- Förbundsordförande Anders Lindström Ladda ner (MP3)
- Nan Ladda ner (MP3)
- Anders Sandberg Ladda ner (MP3)
- Kemi med Mikael Engver Ladda ner (MP3)
- Södertälje Datorförening (SDF) Ladda ner (MP3)
- Herpetologernas Mikael Hooper Ladda ner (MP3)
-
Jenny Boije från proxxi.
Ladda ner (MP3)
Transkription26 repliker · 1:23
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Nu har jag hamnat här hos föreningen Proxy och här sitter alla och äter pizza.
Men jag kanske får fråga dig ändå, vad heter du?
Jenny Backe.
Och vad gör man i föreningen Proxy?
Ja, just nu försöker vi sitta här och få igång vårt nätverk.
Men på vår lokal så brukar vi programmera, spela spel, sitta och spela rollspel och lite annat.
Jaha, det är kraschat, säger du, eller?
Det brukar väl ofta vara så att det är fel med datorer hela tiden, är det inte det?
Ja, men det är så man ska lära sig också.
Det är det man lär sig på.
Ja, precis. Man lär sig att hitta fel genom att leta, leta och leta igen.
När ni spelar spel, spelar ni liksom om vem som är bäst då eller någon turnering?
Ibland.
Har du vunnit någon gång?
Oja.
Vad tycker du är roligast då med föreningen Proxy?
Det sociala.
Att träffa folk och likasinnade.
Och då måste jag ju fråga, för man ser ju nästan alltid att det är killar som sitter och håller på med datorer.
Är det så i Proxy också?
Eller kan liksom tjejer känna sig hemma där med?
Jo, definitivt.
Vi har en hel del aktiva tjejer.
Bland annat jag då.
Bland annat du?
Mmh? Okay.
1996
Öppet Hus 1996
1996: Unga Forskare Stockholm arrangerade på den tiden ett öppet hus varje år, där hela Stockholm bjöds in att titta på lasershower, radiostudios, reptiler, kemiprylar, stjärnskikare och spela datorspel. Följ med reportern Ylva Jarenäs på öppet Hus 1996.
När ändå Radio UFS spelade in Öppet Hus tyckte vi att det var lika bra att dela med oss av det hela. Ljudfilerna är i Real Audioformatet.
-
Varför gå med?
Ladda ner (MP3)
Transkription25 repliker · 2:52
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, vi sitter kvar här på Fältöversten där unga forskare har öppet hus idag och nu har jag fått tag på Ronny Andersson som är någon sorts spindel i nätet. Stämmer det?
Ja, det stämmer mycket väl det där. Ett öppet hus är ju en hjärta till vår verksamhet att nå ut och presentera oss själva för nya medlemmar.
För unga forskare är en intresseorganisation som är till för ungdomar och intresserade av naturvetenskap och teknik. Det är lika naturligt som för folk som är intresserade av fotboll att gå med i en fotbollsklubb.
Och att sådana som är intresserade av naturvetenskap så kan de gå med i en intresseorganisation för naturvetenskap.
Har du själv varit eller är ung forskare inom något område i så fall vilket?
Ja, jag känner mig fortfarande väldigt ung och man fortsätter vara ung forskare genom en ganska lång tid här i livet tror jag.
Även om våra medlemmar framförallt ligger i åldern mellan 16 och 19-20 år.
Ja, i dagsläget så är forskare studerad på Kalinska institutet och studerar biomedicin, salt och vattenbalans i kroppen.
Annars har medlemmar och unga forskare kommit in på ett socialt plan och intresserat sig för naturvetenskap.
Och sen börjar man kanske pyssla med ett litet projekt tillsammans.
Som sen kan givetvis spinna vidare på en mer avancerad nivå så att säga att man kommer in på riktig forskningsnivå.
Men annars så håller vi oss på en ganska lekmannamässig nivå inom unga forskare.
Är det några krav? Måste man vara jätteduktig, ha jättebra betyg i skolan eller vem får vara med i ensinnom unga forskare?
Ja, alla. Alla som är intresserade av hur unga forskare fungerar och tycker att naturvetenskap och teknik är någonting som intresserar.
Någon man önskar ha ett synsätt som är naturvetenskapligt och helt oberoende av vad man har för betyg.
Så det är mer i form av vad man har för intresse helt enkelt.
Finns det något ämne som inte är välkommet eller kan man forska inom precis alla områden?
Ja, inom naturvetenskap och teknik så får du hålla på inom de vassa områden.
Så det är ju vad våra domäner sträcker sig inom.
Det har ju varit ganska mycket folk som cirkulerar runt här nu på fältöversten med öppet hus för unga forskare.
Har du något begrepp om hur många som har varit här idag?
Ja, jag tittade lite försiktigt förbi datorn med antalet registrerade och sådana saker.
Och givetvis har inte alla hunnit att skriva upp sig. Jag tippade omkring en 300.
Det är meningen att det ska vara en medlemsvärvning med det här uppe till hus? Är det inte så?
Ja, både medlemsvärvning och en presentation nu. För det kan ju hända att många som har varit här, så att säga, super in i miljön, så att säga, och kommer hem och sen kommer de dyka på under forskning i ett annat sammanhang och tycker då helt plötsligt att ja, men allsinnart, det är kanske dags att gå med och bli medlem, så att säga.
-
Allmän förening
Ladda ner (MP3)
Transkription24 repliker · 2:16
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ylva heter jag och sitter på fältöverstrand där unga forskare har öppet hus.
Och unga forskare består ju av en massa olika föreningar som håller på med till exempel datoteknik, astronomi, biologi, elektronik, fotofysik, geologi, kemi, matematik, miljö, rymdfart med mera.
Och jag sitter här med mycket hopar som har hittat på en helt ny förening som heter Lambda var det va?
Vad är det för någonting?
Ja det är en helt nystartad förening som är tänkt att kunna samla upp nya medlemmar till unga forskare.
Man kan starta föreningen Lambda tills man sen kanske hittar en förening som är mer specialinriktad på det man vill hålla på med.
Så den ska funka som någon sorts forum då där man liksom kan så ett frö och gro och börja växa?
Ja precis.
Och hur många medlemmar hade du fått ihop när det här idag?
Ja vi är uppe på 28 medlemmar bara idag.
Och idag är inte slut än så att 10 till kanske kan bli.
Ja och om man då går med i Lambda, hur ska man göra sen då?
Ja om man går med i Lambda så kommer man få utskick om alla våra aktiviteter.
Vi har medlemsmöte varje fredag på Blekingegatan 44 på Södermalm.
Och där kommer vi ha så gott som varje fredag så är det föredragen om olika områden.
Man får även utskick om de kurser och sånt som unga forskare arrangerar.
Ja så att om man känner sig lite så allmänt intresserad av unga forskare men inte riktigt vet vad man vill göra då kan man gå med i Lambda.
Eller om man har en kanonbra idé och vill träffa andra och kanske starta upp någonting då är det också bra att gå med i Lambda.
Ja det är en bra förening att starta med och medlemsavgiften är bara 20 kronor per år så att det är billigt också.
Ja det var ju verkligen inte så farligt.
Jaha, är det du som är ordförande då för Lambda?
Nej det är Ronny Andersson. Jag är vice ordförande.
Ja ni startade upp det här idag alltså. Har ni bildat styrelse och gjort allt sånt här som man ska göra när man startar föreningen?
Ja vi har bildat en styrelse här i onsdag så att det är en helt ny förening.
-
Herpetologerna
Ladda ner (MP3)
Transkription50 repliker · 3:08
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, nu har jag hamnat i ett annat spännande rum här, där det faktiskt krallar omkring ormar och lite små andra lustiga djur.
Hej, vad heter du?
Gunn.
Vad tycker du om de här ödlen här som en tjej håller på att plocka upp här? Tycker den ser söt ut?
Ja, på håll.
På håll, om man ser lite på avstånd så här.
Den är kanske en decimeter bred och så lika lång svans, ganska fläckig och verkar ganska bra fart på den.
Den krallar omkring här i handen. Får man klappa lite?
Ja.
Snälla. Ja, den verkar ganska hård, lite knåttlig liksom i skinnet.
Vad är det för sorts ödlare här?
Det är en leopardgecko.
Ja, den ser faktiskt ut som en leopard. Sen ser jag i en liten låda en bit bort här av maten då förstår jag.
Vad var det för mat de åt?
Sysor och kakelackor.
Sysor och kakelackor blir det till middag ifall man är en ödla.
Och de här sysorna, de är väl en till ett par centimeter stora med långa spröt och riktiga ben.
Och sen har vi lite små ormar här också.
Är de så här små eller kommer de att växa och bli större?
Det är ungar, de är bara fyra veckor gamla.
Det är små ormbebis här alltså. Hur stora kommer de att bli?
Ja, ungefär 1,20.
1 meter alltså, 20 centimeter långa.
Nu är de kanske, kan de vara ett par decimeter bara?
Ja, ungefär 25 centimeter.
25 centimeter. De är prickor, de krälar omkring här.
Det är en som håller på och försöker ta sig upp längs glaset.
Och så har de en gren att kräla på.
Sen är det några som simmar omkring i vattnet här också.
Du föder alltså upp både ormar och ödler?
Ja, de här majsormorna och leopoldgeckorna föder jag upp.
Är det svårt att få dem att få barn på våra breddgrader?
De trivs väl mer i varmare breddgrader?
Ja, man kan ju inte ha dem utomhus utan man får ju ha dem inomhus.
Sen måste man ju veta lite grann om hur de lever i naturen.
Ja, så försöker ni återskapa då deras naturliga miljö?
Som i ormhuset här så har de en massa gren och löv.
Det verkar ganska torrt va?
Ja, man får ju duscha lite emellanåt.
Ja, de ska ha lite fuktigt alltså.
Men inuti ödlerna här så ser det ut som det är öken.
Och det är väl kanske vad man tänker sig att ödler bor i.
Ja, de här ödlerna de bor i en ganska torrt och stenigt landskap kommer de ifrån.
Hur kommer det sig att man börjar föda upp ödler och ormar?
Ja, det är kul med ett annorlunda djur.
Sen är de ju ganska trevliga husdjur.
Är tysta och luktar inte och kräver ganska lite skött.
Så det är bara man vet hur man ska sköta dem.
Så de kräver ju lite mer kunskap än de här mer traditionella djuren.
Ja, det kanske kan vara en spännande utmaning ifall man vill prova på lite annorlunda husdjur.
-
Stockholms Amatörastronomer
Ladda ner (MP3)
Transkription41 repliker · 3:04
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Bredvid mig så har jag en kille som heter Andrei. Vad är det du håller på med?
Ja, jag är rätt så intresserad av astronomi och astrofysik.
Och är medlem i STAR, Stockholm Sammatt Astronomer, som är en förening.
Ni har en väldigt stor, enorm stjärnkiker som ni har ställt upp här.
Hur fungerar en sån här kiker? Ser man några stjärnor i den?
Ja, den här stora, enorma, jättedyra stjärnkikaren.
Den fungerar på så sätt att den reflekterar ljuset som kommer in.
Så kan man se det genom ett litet okular som man har där nere.
Men tyvärr kan inte vi se några stjärnor idag, för det är sådär mitt på dagen.
Så vi har fått ställa in det på ett lite propagandaaktigt sätt.
Så att när man tittar in där så ser man vår lilla broschyr där efter STAR.
Så tar man samma amatörastronomer.
Ja, det var ju bra finnigt.
Men hur är det egentligen om man ska titta på stjärnor?
Är det någon speciell tid på året som är bäst?
Ja, det är ju egentligen så att man bör ju titta då det är mörkt.
Det är ju självklart.
Men man ska helst inte titta där det finns mycket ljus.
Och vi har varit väldigt aktiva och försökt stoppa alla ljus som sprider ljus uppåt också.
Det vill vi inte ha. Vi vill ha lite mörkare områden.
Vi har ju ett teleskop mitt i stan och där ser man absolut ingenting.
Så man bör helst vara då det är mörkt någonstans mitt i naturen där det inte finns något ljus.
Någonstans ute i skogen då.
Har du någon favoritstjärna eller vad gör du för någonting när du forskar på stjärnhimmeln?
Jag försöker specialisera mig på vad som händer efter en stjärnad dörr.
Till exempel vita dvärgar, neutronskärnor och svarta hål.
Det tycker jag är väldigt intressant.
Men svarta hål, det måste vara svårt att se det på en svart stjärnhimmel.
Ja, man tittar inte på svarta hål utan man tittar med rönteskopet Hubble kan man ju se.
Men man ser ju inte det svarta hålet utan man ser gas, stoff och sådana här moln som dras in i svarta hålet.
Så på så sätt kan man upptäcka svart hål.
Du lyssnar på Radio Nya Forskare.
Över Radio Sydväst.
Star, det är en förening för alla som är intresserade på himlens hälsamheter.
Den är öppen för alla som har intresse och där kan man lära sig om diverse saker som molnöjstjärnepaneter och så vidare.
Vi träffas på måndagar på observatoriekullen.
Det är under säsongen som är ungefär likadant som skolåret, september till juni.
Säkrast mellan 19 och 20 och då håller vi lite olika grejer som föredrag, bilder, pratar om nyheter.
Vi tittar med våra teleskop som vi har flera stycken utav.
Vi tycker att det är alltid kul att ha fler medlemmar.
Vill man bli medlem så kostar det 75 kronor för folk under 26 år och 100 kronor för alla andra.
-
"Datafreaks"
Ladda ner (MP3)
Transkription12 repliker · 0:42
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Nu har jag träffat ett par besökare. Hej, vad heter du?
Peter Werner.
Och din kompis heter?
Patrik Hinnilund.
Och jag hörde ni stå och snacka det här med en annan unga forskare att ni är sådana här riktiga datafreaks.
Ja, det stämmer då på sätt och vis.
På vilket sätt då?
Ja, vi är väl datafreaks, men hur får man säga?
Ja, jag programmerar ju mest. Peter är mer inne på det här med spel, kanske nätverk, grafik.
Ja, jag hörde att ni pratade någonting om problemet med sådana här hacker som tar sig in i system och där de inte får vara.
Är det någon bra lösning på det hör jag?
Ja.
1995
Halvårsrapporten
Radio UFS halvårsrapport är ett sammandrag av de viktigaste Unga Forskare-evenemangen Radio UFS täcker. RUFS.INFO april innehåller denna rapport + Radio Nordrapporten.
- Halvårsrapporten 1995 Ladda ner (MP3)
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare. Sökrutan ovan filtrerar bara bland titlarna på den här sidan – byt sida för att bläddra vidare i arkivet.