Nätradio
2004
Inför Lark 2004
I höst anordnas återigen ungdomskonferensen Lark. Under en helg samlas omkring hundra gymnasieelever från hela Sverige. Ämnena som är aktuella är biologi, biomedicin, datalogi, fysik, kemi och matematik. I varje ämne genomförs kurser där studiebesök görs på universitet och högskolor i Stockholm som bedriver undervisning och forskning inom dessa ämnensområden.
-
Mikael Johansson om Lark
Ladda ner (MP3)
Transkription19 repliker · 2:17
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Tjena Micke, kan du berätta lite grann vad det är Lark?
Lark är ett av unga forskare i Stockholms äldrearrangemangordnande som bjuder in hundratalet gymnasieungdomar varje år till ämneskurser i traditionellt biomedicin, biologi, kemi, fysik och datalogi.
Du har varit med ett litet tag va?
Jag fick min första kontakt med unga forskare genom Lark 97 och har hängt med både på Lark och i Unga Forskare i Stockholm sedan dess.
Kan du berätta lite historien bakom Lark?
Den tidiga historien har jag inte så värst god koll på. Jag vet att den grundades 94 och hade körts tre år i sträck när jag var med första gången.
Men sedan dess så har jag sett Lark anordna 97, 98, 99, 2000 och nu 2004.
Det har varit ett avbrott på fyra år tyvärr men nu är det alltså tillbaka och tioårsjubileum. Hur ska ni fira det har ni tänkt?
Bland annat med fler ämneskurser. Det går för andra gången i rad en matematikdelkurs som jag är ansvarig för och det finns planer på att försöka ordna med en astronomidelkurs.
Okej, det låter som det är mycket på gång. Vilka är det som arrangerar det här?
Det är Unga Forskare i Stockholms distriktet som har stått för den de senaste tio åren och pejor är det Jon Larsson sittande distriktordföranden som har blivit ansvarig.
Hur är det egentligen? Vad är det för målgrupp ni har för det här?
Gymnasieelever med ett grundläggande intresse för ämnesområdena som vill bli mer intresserade och få kontakt med forskningsvärlden.
Kräver det någon typ av förkunskap? Är det inte bara öppet för de som har de absolut högsta betygen?
Vi utgår ifrån att folk har lyssnat på gymnasiet men inte mer än så.
Kan du berätta lite snabbt som sista fråga. Vad erbjuder ni som gör att det kan vara kul att gå på det här?
Man får träffa aktiva forskare. Man får pröva på vad de håller på med.
Man får höra vad det allra senaste och allra hetaste egentligen är inom det forskningsområdet.
Man får se universiteten och man får en närkontakt på det som väntar man om man väljer att studera vidare.
2003
Paleolitisk diet
Den äldre stenåldern ("den paleolitiska tidsåldern") pågick i närmare 2 miljoner år, medan de tidsåldrar som kom efteråt fram tills idag tillsammans endast spänner över en bråkdel av den tidslängden. Enligt Staffan Lindeberg är detta för kort tid för att vi ska ha hunnit vänja oss vid de spannmålsprodukter som vi började äta efter jordbruksrevolutionen.
-
Staffan Lindeberg om paleolitisk diet
Ladda ner (MP3)
Transkription36 repliker · 4:26
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hej, jag heter Staffan Lindeberg. Jag är docent i allmänmedicin.
Jag är specialist på vanliga sjukdomar som inte existerar hos vissa folkslag.
Och folkslagen i fråga, det intressanta med dem, det är att de äter den typ av mat som vi som djurart är byggda för att äta.
Det är det som kallas för paleolitisk kost. Vad innebär det?
Ja, det innebär ju att man äter ungefär som på äldre stenåldern. Paleolitikum. Paleo är gammal och litos är sten på grekiska.
Paleolitisk tid gick ju sådär två miljoner år. Och nu under kanske 5-10 000 år har vi levt på jordbruksprodukter.
Det är så nytt för oss som djurart. Så det är ingen större skillnad mellan sägarotter och bröd vad gäller evolutionen.
Vi hinner inte på så kort tid anpassas genetiskt till detta nya.
Så du menar alltså att det här som sädeslag och mjölk och sånt där, det är ingenting vi egentligen är gjorda för att överhuvudtaget sätta i oss?
Nej, exakt. Och de djurarter som är byggda för säd, riktiga fröätare som till exempel råttor, de skiljer sig från oss i vissa avseenden.
De kan hantera de här hälsomässiga problemen som faktiskt finns med säd. Ett av de problemen är fytinsyra som råttorna kan bryta ner i tarmen så att det inte ställer till med de här negativa effekterna på hälsan.
Det hindrar upptaget av kalsium och andra mineraler.
Vad är det som är det farligaste i vår västerländska kosthållning?
Ja, det beror på vilken dag du frågar mig, vilka sjukdomar jag har mest i huvudet den dagen.
Men...
Ja, alltså du menar vilka livsmedel som är farligast så skulle jag säga...
För mycket frön och bönor och mjölkprodukter skulle jag gissa är det farligaste av den här maten som många tror är sund.
Sen håller jag ju med alla andra om att tomma kalorier, socker och läsk och godis och chips.
Det håller jag ju helt med om att det är onyttigt va.
Men det som många inte får veta är att det finns mycket vetenskapligt stöd för att även så kallad nyttig mat som fullkornsbröd och mager mjölk är farligt för hälsan på sikt.
Kan du ta och beskriva en perfekt stenåldersmåltid?
Kött, fisk, grönsaker, frukt, kanske lite nötter som mellanmål.
Hur mycket forskning finns det bakom den här stenålderskosten?
Väldigt mycket, men inte samlat på ett sätt som gör det så himla lätt att få en överblick.
Det är en del av det vi håller på med, ett folkbildningsprojekt med benäget bistånd av radio och tv och med flera.
Att tydliggöra de här sammanhangen.
Det många saknar, och jag också, det är ju studier där man lägger om kosten.
Där till exempel patienter som har stor risk att få hjärtinfarkt lägger om kosten.
Vi har börjat med sådana studier att testa.
Är det bättre att äta paleolitisk kost än att äta sedvanlig nyttig mat?
Hur kommer man igång om man själv skulle vilja börja äta på det här sättet, leva på det här sättet?
Alltså principen är väldigt enkel.
Gå till livsmedelsaffären, gå förbi alla hyllorna med raffinerade och konstiga produkter i paket och burk etc.
Gå till råvarorna. Köp rena råvaror. Kött, fisk, grönsaker. Okej, fisken kan väl få vara paketerad om det inte finns någon färsk fisk.
Men i princip är det ju även i de paketen rena råvaror. Kött, fisk, grönsaker, frukt, bär, nötter och rotfrukter.
Och variera mellan olika rotfrukter och grönsakssorter. Ät ingenting ensidigt varje dag.
Flyg- och familjedagarna 2003
Botkyrka flygklubb i Tullinge (Stockholm) höll "Flyg- och familjedagarna" under tiden den 30 - 31 augusti. Unga Forskare, Stockholmsdistriktet och Unga Forskare Uppsala-Gävleborgsdistriktet samarbetade med flygklubben. På flygdagarna medverkade även Förbundet Unga Forskares skolturné och ordnade experimentverkstad samt en prova-på-hörna för barn- och ungdomar.
-
Flyg- och familjedagarna 2003: Bengt Jörgenssen
Ladda ner (MP3)
Transkription19 repliker · 3:11
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Med mig här har jag då Bengt Jörgensen som är ordförande i Botkyrka Flygklubb. Välkommen Bengt.
Tack.
Vad gör du när du inte jobbar med Botkyrka Flygklubb?
Jag har ett förflutet i tele och data och är väl fortfarande engagerad men egentligen är pensionär numera.
Okej, då verkar det som att du har en hel del tid med det här för jag kan tänka mig att ideellt arbete som det här tar väldigt mycket tid eller kanske hur mycket tid som helst.
Jo det tar hur mycket tid som helst och speciellt i det läge som klubben befinner sig i där vi har ett stort överhängande problem nämligen att vara kvar på ett ställe där vi kan bedriva vår intresse och vår flygverksamhet.
Som bekant så är ju Tullinge då beslutat på det politiska hållet att det ska bli bostäder och därmed så är vår tid här räknat och det gäller att skaffa ett nytt alternativ och det tar ganska mycket tid i anspråk.
Botkyrka Flygklubb är ju Sveriges största flygklubb. Kan du berätta lite mer om klubben?
Ja att vi är Sveriges största flygklubb det betyder att vi är flest antal medlemmar som flyger eller antal medlemmar i klubben och vi är för närvarande cirka 430 medlemmar.
Och nära nog 400 av dem har då flygcertifikat och flyger olika typer av flygverksamhet. Vi har ju då inom klubben de allra flesta de flyger ju för nöjes skull och flyger på resor med familj och privat.
Men vi har ju också mera ska vi säga sportsorienterade aktiviteter som avancerat flygning.
Sen har vi en grupp som vi inte ska glömma bort. Vi har medlemmar som bygger egna flygplan och som i åretal håller på att skruva och dona och så småningom får fram ett resultat i form av ett eget flygbart flygplan.
Det är alltså någonting som kan vara intressant för våra ungdomar. Finns det många aktiva ungdomar i klubben här?
Det finns aktiva ungdomar men om jag skulle säga många så skulle det vara kanske en överdrift därför att vi har en ålderssammansättning i klubben som är relativt homogen.
Det finns allt från människor i 20-årsåldern upp till pensionärer. De äldre kanske till och med uppåt 75 år gamla som flyger.
Vilket råd skulle du vilja ge till de ungdomar som ännu inte har upptäckt tjusningen med naturvetenskap och teknik och flyg?
Det är ju så att rådet som man bör ge bör man kanske ge till föräldrarna som bör inspirera och tidigt slussar barnen in i sammanhang där de kommer i kontakt med teknik.
Sen är det ju då de som är så pass gamla att de börjar fundera själva över vad de ska göra med livet. Då är det ju bara att uppmuntra dem att både utbildningsmässigt och intresse- och hobbymässigt hitta områden inom teknik.
Där är ju flyget en mycket bra alternativ om man vill kombinera det med framtidisk och teknisk utbildning.
-
Flyg- och familjedagarna 2003: Rigmor Karmbäck
Ladda ner (MP3)
Transkription49 repliker · 2:44
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Här är Eva Håkansson på Radio Unga Forskare idag på Flygdagarna på Tullinge.
Med mig har jag Rigmor Karnbäck, en av Botkyrka Flygklubs aktiva medlemmar.
Rigmor, du tog flygcertifikat förra året. Hur kom det sig?
Det är en dröm som jag har haft länge och nu på äldre dag så har man både tid och pengar och barnen är borta.
Man kan tänka på sig själv och göra vad man vill.
Så jag har bara en gammal dröm som jag egentligen har fått klar.
Hur vågar man? Är det inte läskigt? Det är högt upp och ett litet plan?
Nej, men det är nog bästa sättet att få bort sin flygränsla till exempel.
Att verkligen nära sig och förstå tekniken.
Ja, man sjunker bara en meter när man flyger eller bara framåt.
Så det är en sån där man säger.
Okej, vad sa din omgivning om det här?
Jag kan tänka mig att det var väldigt många som blev förvånade över detta.
Ja, mina barnbarn tyckte väl. Är det flygande farmor här nu?
Ska fara omkring i luften? Nej, de flesta tycker det är roligt.
Och det är det som är en av det bästa med flyget.
Att unga och gamla kan ha roligt med samma sak.
Det är ju viktigt det här med att bygga en brygga mellan generationer.
Oftast är det ett stort problem inom alla områden att det saknas kontakt mellan generationerna.
Det blir ett slags glapp.
Vilket råd skulle du vilja ge till ungdomar och då speciellt unga tjejer?
Varför ska de intressera sig för teknik och då speciellt flyg?
Ja, det är ju ett sätt att komma närmare varandra.
Det är ju så himla roligt med flyg.
Och det är så vitt och brett.
Alltifrån teknik och meteorologi.
Jag kan räkna upp mycket.
Och det kan intressera både unga och gamla.
Och speciellt kvinnor.
Ska ju inte vara rädda för att lära sig det här med teknik.
För det är ju så himla roligt.
Det här med flyg låter jättekomplicerat.
Måste man ha ett eget flygplan för att kunna ta ett flygcertifikat?
Nej, absolut inte.
Här på Tullingen till exempel finns det ju många plan man kan hyra.
Och själv har jag inget eget flygplan.
Utan man på telefon enkelt ringer och bokar sig ett plan.
Det låter jättespännande.
Som avslutning kan man väl säga.
Kom igen unga, gamla, kvinnor, män, pojkar och flickor.
Det är så roligt.
Och det är så mycket man kan specialisera sig igenom.
Så kom igen bara.
Det ger mycket.
Och allmän bildad blir man.
Tack så jättemycket för den uppmuntran.
Tack så mycket Ringmar Carmbäck.
Lycka till med fortsatta flygningen.
Jag tackar för det.
-
Flyg- och familjedagarna 2003: UFCX
Ladda ner (MP3)
Transkription33 repliker · 1:46
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Här är då Eva Håkansson från Radio Unga Forskare i Stockholm.
Idag på flygdagarna på Tullinge.
Vi hör en massa plan och uppvisningar här i bakgrunden.
Jag har med mig två stycken Unga Forskare. Vem har jag med mig här?
Det här är Sara Ödmark. Jag kommer från Unga Forskare, Uppsala, Gävleborgs län.
Och vem har jag här?
Johannes Edström från samma distrikt och så vidare, Unga Forskare.
Skrivigt, skrivigt. Ni sitter här på spikmattan. Har ni det bekvämt?
Ja, det är jättebekvämt att sitta på en spikmatta.
Har ni inte provat det än så får ni se till att göra det.
Det är alltså en av de saker man kan göra om man blir medlem i Unga Forskare.
Till exempel att få prova hur det ligger på en spikmatta.
Ni har visat lite experiment för publiken här idag. Vad har ni haft för någonting?
Ja, vi har gjort slime för de små barnen.
Trevligt, trevligt. Vad tycker deras föräldrar om det?
Bra, så länge inte färgen kladdar på kläderna.
Okej, vad har ni gjort mer?
Vi har gjort glass med hjälp av flytande kväve.
Det låter intressant. Kan du berätta lite mer hur man gör det?
Hur man gör det? Ja, man gör först en vanlig glass med ägg och socker och grädde och lite smaksättning.
Och sen fryser man ner det med hjälp av flytande kväve.
Och eftersom att flytande kväve är minus 196 grader så går det väldigt snabbt att frysa ner det.
Det blir väldigt god och fin glass helt enkelt.
Och det har barnen uppskattat, antar jag.
Verkligen, jättemycket har de uppskattat det.
Ja, de flesta.
Har det varit stort intresse från publiken här?
Ja, det är speciellt många vuxna som frågar mycket och är intresserade, nästan mer än barnen.
Intressant. Tror ni att det blir några nya medlemmar på det här?
Jag hoppas det.
Ja, precis.
Ja, det får vi väl alla hoppas.
Tack så jättemycket Sara och Johannes här från Flygdagarna på Tullinge.
-
Flyg- och familjedagarna 2003: Bengt Jörgenssen
Ladda ner (MP3)
Transkription82 repliker · 7:20
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Med mig här har jag då Bengt Jörgensen som är ordförande i Bordkyrka Flygklubb.
Välkommen Bengt!
Tack!
Vad gör du när du inte jobbar med Bordkyrka Flygklubb?
Jag har ett förflutet i tele och data och är väl fortfarande engagerad men egentligen är jag pensionär numera.
Okej, det verkar som att du har en hel del tid med det här.
Jag kan tänka mig att ideellt arbete som det här tar väldigt mycket tid eller kanske hur mycket tid som helst.
Jo, det tar hur mycket tid som helst och speciellt i det läge som klubben befinner sig i där vi har ett stort överhängande problem.
Nämligen att vara kvar på ett ställe där vi kan bedriva vår intresse och vår flygverksamhet.
Som bekant så är ju Tullinge då beslutat på det politiska hållet att det ska bli bostäder.
Och därmed så är vår tid här räknat och det gäller om man skaffar ett nytt alternativ och det tar ganska mycket tid i anspråk.
Finns det några alternativ som är aktuella?
Vi jobbar med ett antal alternativ men av olika sker så kan jag inte gå närmare in på det.
Okej.
Bordkyrka Flygklubb är ju Sveriges största flygklubb. Kan du berätta lite mer om klubben?
Ja, att vi är Sveriges största flygklubb betyder att vi är flest antal medlemmar i klubben och vi är för närvarande cirka 430 medlemmar.
Och nära nog 400 av dem har då flygcertifikat och flyger olika typer av flygverksamhet.
Vi har ju då inom klubben, de allra flesta, de flyger ju för nöjes skull och flyger på resor med familj och privat.
Men vi har ju också mera, ska vi säga, sportsorienterade aktiviteter som avancerat flygning.
Sen har vi en grupp som vi inte ska glömma bort. Vi har medlemmar som bygger egna flygplan och som i året tal håller på att skruva och dona och så småningom får fram ett resultat i form av ett eget flygbart flygplan.
Det kostar ju lite pengar men det är mycket billigare än de flesta tror.
Man kan idag bygga ett väldigt avancerat plan för sig i storleksordningen 3-400 000 plus eget arbete.
Det är ju inte mycket mer än vad en normal familjebil kostar.
Nej, det är vad just den jag har för oss när jag ville göra.
Och när vi ändå är inne på den frågan så kan man säga att ta då den typ av certifikat som behövs eller körkort som det heter på bilspråket.
Det kostar faktiskt heller inte mer än ett normalt körkort för bil idag om man går i körskola.
Däremot om man vill ha det mest vanliga flygcertifikatet som heter Private Pilot License.
Så är ju det något dyra och då får man räkna med att det kostar 65 000 kronor att ta det då.
Det låter hemskt spännande.
Finns det någon åldersgräns för att ta flygcertifikat precis som det finns för vanligt bilkörkort?
Ja, det gör det och man kan väl säga att det gäller i stort sett liknande regler som för körkort utan att gå in i detaljen i det hele.
Så kan man alltså då vid 17-18 års ålder ha ett flygcertifikat.
Sen finns det då ultralätt och sånt.
Där vågar faktiskt inte jag att säga vilka regler som gäller.
Det kan vara samma, det kan vara att man kan flyga ännu yngre.
Det är alltså någonting som kan vara intressant för våra ungdomar.
Finns det många aktiva ungdomar i klubben här?
Det finns aktiva ungdomar men om jag skulle säga många så skulle det vara kanske en överdrift.
Därför att vi har en ålderssammansättning i klubben som är relativt homogen.
Det finns allt från människor i 20-årsåldern upp till pensionärer.
De äldre kanske till och med uppåt 75 år gamla som flyger.
Då kommer vi in på ett av de stora problem som finns inom de flesta områdena.
Det här med glappet mellan generationer.
Att det finns äldre vuxna som har kunskap och erfarenhet.
Och det finns unga som vill men inte kan.
Och det kan vara svårt att få kontakt här emellan.
Och återföra eller föra kunskapen vidare.
Hur tror du att man kan överbygga detta glapp mellan generationerna?
Ja, fast det fordrar ju en medvetenhet.
Dels så måste de ju aldrig bjuda in de yngre.
Och det finns några väldigt bra exempel på det.
Det fanns ju vid Tullinge här för några år sedan.
Någonting som man kan kalla för flygbyggarskole.
Där man inom gymnasieutbildningen fick möjlighet att välja att gå en linje där man då var praktiskt riktat mot att bygga flygplan.
Och det var väldigt populärt och väldigt framgångsrikt.
Man kunde gå vidare på den tanken och erbjuda då teknik och flygmöjligheter för ungdomar i då högskola och gymnasiala.
Att man redan där börjar.
För börjar man inte tidigt så är det kanske för sent när man har blivit några år äldre.
Då har liksom ens grundläggande intressen lagt sig.
Om man tänker på idrotten så är det ju en stor rörelse som rekryterar ungdomen mycket, mycket tidig.
Och så duktiga har inte vi varit inom flyget.
Det är bara att erkänna det.
Vi borde ha varit det.
För det är ju faktiskt en hobby som ger oerhört mycket för de som väljer att utveckla sig åt det hållet.
Här under dagen har jag sett tre stycken små trampplan med barn som har trampat runt här på flygbanan utanför.
Är det en del av er verksamhet?
Ja det var faktiskt en del av den verksamhet som jag just nämnde.
Den här gymnasieutbildningen som vi hade något som hette flygverkstaden här.
De producerade inte bara verkliga flygplan för det gjorde de också.
Men bland annat ett större antal trampbilar som numera figurerar i sådana här flygshowsammanhang.
Vilket råd skulle du vilja ge till de ungdomar som ännu inte har upptäckt tjusningen med naturvetenskap och teknik och flyg?
Det är ju så att rådet som man bör ge bör man kanske ge till föräldrarna som bör inspirera.
Och tidigt slussar barnen in i sammanhang där de kommer i kontakt med teknik.
Och sen är det ju då de som är så pass gamla att de börjar fundera själva över vad de ska göra med livet.
Då är det ju bara att uppmuntra dem att både utbildningsmässigt och intresse- och hobbymässigt hitta områden inom teknik.
Och där är ju flyget en mycket bra alternativ om man vill kombinera det med en framtidisk teknisk utbildning.
Så vi kan inte bara skylla på ungdomarna att de är oengagerade utan det är faktiskt föräldrarna som bör försöka pusha sina barn också lite grann?
Ja, det tror jag nog. Vi måste nog säga att alla har ett ansvar.
Och att skylla på barnen som från början kanske inte själv har så många åsikter om vad de vill göra med sitt liv.
Det vore ju i alla fall att börja i fel ände.
Tack så jättemycket för det!
Tack ska du ha!
Utställningen Unga Forskare 2003
41 ljus är många att ha på sin tårta, men det är precis så många gånger som Utställningen Unga Forskare hållits. Detta år dök en rekordstor skara upp på Tekniska Museet för att visa upp miljöarbeten, uppfinningar och ideér. Kort sagt ett riktigt bra år för utställningen.
Länk till huvudsidan-
Fredrik om Utställningen Unga Forskare 2003
Ladda ner (MP3)
Transkription27 repliker · 2:50
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
41 gånger har förbundet unga forskare hållit i ett evenemang som till och med är äldre än förbundet själv.
Jag har med mig Fredrik Carlborg här som tänkte berätta lite mer om utställningarna forskare.
Vad är det och när är det och hur är det?
Ja, utställningarna unga forskare är den 11-15 april.
Det är en stor tillställning för landets gymnasieelever främst som ställer ut sitt projektarbete.
I år har vi 113 deltagare som är här och vi har en mängd mycket bra projekt.
Själva utställningen äger rum på Tekniska museet den 12-13 helgen.
Och sen har vi dagarna efter mycket sociala aktiviteter.
Vi har studiebesök, vi har en avslutningsmiddag och en avdelning på konserthuset.
Ni verkar ha haft väldigt stor tur med antalet utställare.
Förra året var det 20, nu är ni uppe över 100.
Ja, det stämmer.
Man har till och med varit tvungen att expandera ut här i lokalerna.
Så det finns en tre, fyra till nere i själva hallen.
Har det varit svårt att få tag i folk?
Nej, faktiskt inte i år. Många talar ju om det här att intresset för naturvetenskap ska vara lägre än någonsin nu att färre söker till det.
Men det är faktiskt något som vi inte alls har märkt av.
Vi har fått ett otroligt stort gensvar i år.
Vi har försökt gått ut lite hårdare mot direkt till eleverna och berätta om det här arrangemanget och berätta om vilka möjligheter som finns med det.
Och det verkar även som att det är en hel del besökare. Där har ni inte heller gjort så mycket reklam, eller?
Ja, vi har ju annonserat i dagstinget här i Stockholm främst i samarbete med Texarka museet.
Så att vi har, förutom de vanliga besökarna här så har det kommit en, det brukar vara ett ungefär hundratal specialintresserade som kommer hit till Texarka museet och tittar på utställning.
Ja, det är en sån man tar sig in i museet på vanliga vägen och så får man lite bonus här nu de här dagarna som utställningen är och har varit.
Sponsorer behöver man ju för att kunna få det hela att gå ihop. Det är ett ganska svårt jobb att få tag i nu kanske?
Ja, det är lite knivigt i de här tiderna, det är sant.
Som tur var så har vi ju, vi har ju många stabila partners som är med och vill satsa på ungdomen i Sverige.
Framförallt då har vi ett mycket gott samarbete med universiteten och högskolorna runt om i Sverige som ställer upp på det här.
-
Jurydeltagare
Ladda ner (MP3)
Transkription41 repliker · 2:55
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Förutom möjligheten att få visa upp vad man har skapat för någonting så finns en annan bra anledning att vara med i utställning av unga forskare.
Erling Norby är professor samt ständig sekreterare vid Kungliga vetenskapsakademin.
Du är jury för en prisutdelning. Vad är det för något?
Vi har glädjen att deltaga i den här granskningen av de olika fantastiska bidrag som finns här till den här unga forskaremässan här på Tekniska museet.
Det är jag själv och ett niotal andra kollegor som representerar många olika vetenskapsområden.
Det finns ju fantastiskt många olika ämnen som de här härliga gymnasisterna har gjort olika arbeten kring.
Det som är ganska extra roligt i år är att det är många flera bidrag än föregående år.
Det speglar väl delvis att man nu har lagt större vikt vid det här självständiga arbetet under gymnasiet.
Att man får använda 100 poäng till det istället för 30.
Vår uppgift är att identifiera inom olika kategorier.
Det finns ju då till exempel rena...
Man bara har läst in en information och presenterar det.
Men det finns också konstruktioner. Det finns också experimentella studier.
Det är några olika kategorier bedöma vad vi tycker är extra bra.
Vad är det man vinner då för någonting?
Är det något pris som är finare än några andra?
Först och främst får alla någon form av pris.
Men det är klart att det är olika gradering här.
Det är några riktigt fina priser att få resa till en vetenskapsmässa i...
Eller konkurrens i USA eller Kanada.
Finns det många här vetenskapsmässor inom Norden.
Flera i Norge och i Danmark också.
Det är dels olika resor och det är väl kanske det som är extra uppmärksammat.
Men sen är det övrigt då.
Bokpriser och annan uppskattning.
Man får någonting bara för att man ställer upp helt enkelt.
Ett stalltips.
Vad är det som du uppskattar som kommer högt upp på prispallen?
Att om man har tagit tag i en frågeställning som man själv har formulerat.
Om man har kunnat skaffa sig en sådan plattform.
Att man har en egen liten hypotes som man vill testa.
Och man testar den med hjälp av moderna metoder.
Och med den teknik som finns tillgänglig i dagens forskning.
Och får något svar på sin fråga.
Så det är det allra bästa.
Att det är en sann vetenskaplig produkt.
Ja jag får tacka så mycket helt enkelt.
Nästa år så är det ju dags igen.
Och då är du kvar i juryn kanske.
Ja om den får förfrågan ska jag gärna ställa upp.
Tack ska du ha.
-
Schimpanser och människor
Ladda ner (MP3)
Transkription34 repliker · 2:48
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Therese Bergqvist, hur långt har vi kommit?
Vi har väldigt mycket lika beteenden som schimpanserna.
Alla grundbeteenden är egentligen de samma, skulle jag vilja säga.
Samhällets utveckling går ju väldigt snabbt fram idag.
Så på det sättet så hinner inte beteendena med i samma takt.
Det är väl därför vi har blivit så stressade som vi är idag.
På något sätt så var livet annorlunda på savannen då, menar du?
Ja, jag menar, livet är mycket simplare och enklare där.
Schimpansernas sätt att visa relationer och vara känslig till varandra är mycket öppnare och enklare, tydligare.
Det är svårare att läsa av människors.
Vi har någon form av social kodex, hur man beter sig, hur man rör sig, hur man ska låta äldre personer få sitta ner om man är på bussen och sådana saker.
Finns det där hos schimpanserna eller är vi gått längre så att säga?
Ja, människan har ju gått längre med det där istället.
Men det är väldigt tydliga statusbeteenden som schimpanserna visar upp.
Precis som vi är människor.
Det gäller respekt inför varandra.
Alla schimpanser vet precis var de har varandra och vilka det är som har den dominanta positionen i gruppen.
Så det finns det här med A-gänget helt enkelt också, de som ligger lite efter dig.
Här har vi ju mer det här med att handskakningar, hur man håller handen när man skakar hand visar vad man har för status.
Finns det något liknande hos schimpanserna?
Det är väl den styrkan som schimpanshanar visar gentemot varandra.
Så de har ju väldigt mycket styrkeprov inför varandra och ska bevisa för varandra vem det är som bestämmer och vem det är som ska få leda flocken.
Hur är det med jämställdheten bland schimpanser då?
Det är ju väldigt grupperat.
Jag tror inte att man kan kolla jämställdhet när det gäller schimpanser eftersom alla har sin position och sin plats i reviret, i samhället, i gruppen.
Det är någon form av feodalsamhälle skulle du säga?
Ja, precis. Ungefär som vi människor har haft det i alla tider och fortfarande har det.
Du har en video här som visar, just nu visar den bara testbildar, men normalt så visar den folk som springer runt på en tuvelbana.
Vad är själva idén?
Att det är en man som ligger utslagen på gatan, mitt i storstaden.
Men det är ingen som kommer och hjälper den människan upp och ser hur det är med honom.
Och då har vi kollat lite hur det är med människor som bor i staden med mycket människor runt omkring sig.
Och det har visat sig att folk stänger av sina sociala känslor mot varandra när det är mycket folk runt omkring.
För att vi inte ska få översvall av känslor gentemot varandra.
-
Skrivare
Ladda ner (MP3)
Transkription43 repliker · 2:50
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
När jag var liten, då var Lego, det var någonting man satte ihop i små klossar och block.
Och de häftigaste Lego-bitarna, de hade lampor och eventuellt en motor i, men det var ju ett tag sedan förstås.
Vi har med oss, vem då?
Jag heter Magnus Lindroth.
Och du har byggt någonting så pass fascinerande som, ja vad är det för någonting egentligen?
Ja det är en skrivar jag har byggt i Lego.
Som jag tillskrev ut saker från min gravritande räknare som vi har på naturvetenskapsprogrammet och använder till att räkna där.
Okej.
Lego-bitar, varför bygger du i Lego liksom? Vad är idén?
Jag tycker faktiskt att Lego det är väldigt utmärkt att bygga i.
Jag har byggt med det mycket när jag var liten och jag har vanor på det.
Det är väldigt, man kan bygga vad som helst med det.
Går rätt att ändra när man tycker att någonting blir dåligt och så, så jag tycker det är alldeles utmärkt att bygga i.
Det här är det som kallas för Mindstorms.
Så då är det inte vanligt Lego, det sitter en mikroprocessor och massa grejer i.
Men ändå var du tvungen att bygga en hel sak i själ.
Jag har inte använt Mindstorms, den här grejen som Lego har gjort.
Jag har inte gjort alls utan jag har själv gjort, byggt skriv med Lego.
Och konserverat ett kretskort som gör att den räknaren använder kan styra just den här skrivaren.
Så det har jag gjort specifikt för den här, just för skrivaren.
Ja, den ser ut som en liten intressant traverserande penna.
Den skriver helt enkelt ut bilder från hans, ja, skriv, eller miniräknaren, sån här grafminiräknare.
Kan du inte ut bilder och allting?
Vad var det svåraste med att bygga den här?
Det svåraste har nog varit att få precision i den.
För att det är lätt hänt när man gör sån sak att det kommer lite fel ibland.
Så att man har fått göra, skrivarprogrammet som kan korrigera felaktiga signaler från sensorerna i skrivaren.
Och få den att bromsa in lagom mycket innan den ska stanna.
Så att just det här med att få precision i den och säkerhet när man programmerar, det har varit det svåraste.
Men däremot så är det naturligtvis helt kört om man skulle ta och dra lite pappret.
Naturligtvis, så det kan man inte korrigera.
Okej, jag tänkte bara, var kommer du ifrån?
Jag kommer från Sundsgymnasiet i Vällinge, längst ner i sydvästra hörnet i Skåne.
Och en sista fråga, hur kommer man på en sån här grej? Är det bara något som poppar upp i huvudet?
Idén är att jag skulle göra en skrivare. Det var jag och en kompis som tyckte det skulle vara skönt att man kunde ha en skrivare.
Så man kunde skriva ut grejer från räknaren utan att ge genom datorn först och främst.
Men sen, hur har jag byggt den här?
Man får helt enkelt sätta sig ner och fundera på vad man har för problem att lösa.
Komma på olika möjliga lösningar och komma fram.
Sen välja ut en som man tycker är bäst.
Så det är bara till att sätta sig och fundera.
Allting är uppbyggt av väldigt enkla saker i grunden.
Okej, då får jag tacka så mycket.
2002
Scientium 2002
Hösten 2002 planerade Förbundet Unga Forskares tidning Scientium att intervjua oss för en artikel. Vi passade på att intervjua deras reporter och ta reda på vad Scientium är.
Länk till huvudsidan-
Scientium 2002
Ladda ner (MP3)
Transkription62 repliker · 3:55
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Förbundet Unga Forskare har en tidning som heter Scientium som kommer ut fyra gånger om året.
Vad är det egentligen som händer i redaktionen? Vi har med oss en redaktionsmedlem. Hej!
Hej Erik, jag heter Caroline Dahl och kommer från Scientium.
Ja, du är ganska ny där förstår jag.
Relativt ny, jag har varit med under två tidningar som har gjorts nu på senaste.
Okej, två tidningar och ändå har det funnits kanske i 20 år eller någonting sånt där jag har förstått.
Ja, en jätteanakronistisk tidning, fast den är jätteupp och jättehipp och jätteny så det är bara det alltså.
Det låter kul. Kan du berätta för någon som inte vet om Scientium mer, vad är Scientium för någonting?
Scientium är unga forskares medlemstidning som går ut till alla medlemmar i Unga Forskare Sverige.
Och som riktar sig åt, som sagt, medlemsaktiviteter.
Vi försöker djuplåda lite i personer som springer omkring på olika läger.
Saker och aktiviteter som bedrivs genom unga forskare.
Och sådär, allmänt.
Lite tips och tricks som man kan göra.
Och kolset, väta, allt möjligt.
Jaha.
Ja, okej. Hur kom du in i Scientium då?
Var det någon som kom och knackade på dörren och sa om du ville vara med eller?
Nej, det var inte så mycket religiöst över det hela.
Utan det var mer så här att jag ringde upp dem och frågade hur det fungerade.
Sen så launchade jag mitt CV på dem.
Och så sa de att ja, du kanske kunde få vara med i redaktionen du med.
Och då sa jag jättegärna.
Okej.
Så vad har ni för idéer för nästa Scientium?
En hel del faktiskt.
Nu råkar vi så att vi har inte någon speciellt så här jättehyper framplanering.
Utan vi ser mer så här att de liksom mer kompakt och koncist liksom desto mer kvalitet.
Så vi kör att vi gör typ hela programmet ungefär på tre dagar under sprättäljan.
Men resten så är det ganska mycket planering.
Och som sagt så nu har jag världens häftigaste framplanering eftersom jag sitter och intervjuar dig just nu ungefär.
För jag kommer skriva en artikel om UFS Stockholm nu i nästa nummer.
Ja alltså radion då. Det låter ju riktigt kul.
Så då passade vi på att intervjua dig också.
Vad tycker du är bästa med att jobba med Scientium?
Jag har fått en rejäl inblick i unga forskare som jag absolut inte hade kunnat få på något annat sätt.
Okej. Jag ska fråga.
Hon vågar man fråga det här. Men vad tycker du är det sämsta då?
Det sämsta med Scientium.
Den tryckte sig i svartvitt.
Och det finns många anakronistiska personer där som tycker att man inte alls ska skriva några roliga saker.
Till exempel.
Och det tänkte vi göra lite revolution med nu.
Vi har precis bytt redaktion till exempel.
Jaha. Okej. Så det ska bli mer kul i Scientium.
Jag säger inte att den har varit dödstrist förut.
Det vet vi för alla medlemmar som har fått den också.
Men oftast så blir det artiklar som hänger upp sig och hakar upp sig på olika saker.
När man till exempel ska kunna ha mer nymodigheter.
Populärvetenskapligt mer än, vad heter det, mer djuplodande då eller?
Tja. En liten illustriärvetenskap rippa för det vill ju till exempel inte ha varit helt fel.
Det är en trevlig tidning.
Det låter kul.
Den sista frågan tänkte jag. Kan du motivera folk? Varför ska man läsa Scientium?
För jag skriver det här för att vara lite super egoistisk.
Nej, den är absolut underbar när det kommer till att man ska försöka vara lite mer upphippad om senaste kalendariet.
Eller om man inte har lust att gå in på webben och ta sig igenom olika sajter för att kunna komma till kalendariet.
Eller se vad som är på gång.
Se vad andra personer tycker om olika saker.
Bara allmänt hålla sig i update med det som håller på och känder inom många forskare.
Ja, då får jag tacka så mycket.
Tack!
Spelplan Stockholm
Om inte folk kommer till vetenskapen, kan man få vetenskapen att komma till folket? Stockholm Arts and Science AB är ett företag som ägs och drivs av Stiftelsen för vetenskapsinformation och finansieras av bland andra utbildningsdepartementet och Stockholms Stad.
Mellan den 20 och den 29 september arrangerade man evenemanget "Spelplan Stockholm" som försöker nå ut till allmänheten. En av metoderna för att synas var att smälla upp bord där man visar upp experiment direkt i centrala Stockholm, i Kista och även i de södra förorterna (södertörn)
Oskar R gick runt och tittade på en del av det som fanns att besöka.
-
Livets Tråd
Ladda ner (MP3)
Transkription31 repliker · 2:38
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Spelplan Stockholm är en konst- och vetenskapsfestival som äckte rum under september månad.
Tio dagars fullspäckat festivalschema och över hundratusen besökare säger sitt om hur populär festivalen har varit.
Radio Unga Forskare har givetvis varit nere på utställningarna.
Vi ska prata lite med Linda Sörnäs som är huvudarrangör för utställningen Livets tråd som varit i ett vitt pelt på Särgels torg.
Den här utställningen kallas ju Livets tråd.
Det gör den. Den handlar just om Livets tråd.
Det här som finns längst in i våra celler, DNA-trådarna.
Det är de vi tänker på. Det är på DNA-trådarna som våra gener finns.
Det här handlar om gener. Vad är gener?
Också om genteknik och lite framtida farhågor och också framtida förhoppningar.
Här bredvid oss har vi en gris till exempel som kanske är en framtida förhoppning.
Ja, det står ju en vanlig gris och en genmodifierad gris här.
Vad symboliserar det?
Ja, precis. Den vanliga grisen har ju ett styckningsschema på sig med vanliga kotletter och så.
Den andra grisen, där har vi ringat in njur och lunga, öga.
Och hjärta är väl det som man faktiskt idag redan skulle kunna använda, om man ville, från genmodifierade grisar.
Där har man ändrat generna så att människan inte skulle stötta ut det organet.
Ja, då pratar vi om transplantation istället för att äta grisen alltså.
Ja, precis. Det är ju det som kanske är då morgondagens gris, i varje fall inom gentekniken.
Och just där har man ju kommit långt.
Man har ju redan idag tagit celler ifrån grisar och brutat in i hjärna till exempel på Parkinson-patienter.
Så det är en jättestor förhoppning för många som är sjuka.
Framförallt om man har problem, om hjärtat inte funkar om man står i kö för mänskliga hjärtan så kan det ju dröja jättelänge.
Det är många som dör och då kan man ju se det här som en förhoppning.
Men så finns det ju förstås farhågor också.
Och det är att man har hittat ett litet grisvirus som finns i alla ställer.
Och man vet ju inte vad som händer när det här lilla viruset kommer in i människan.
Tänk om det blir kanske en ny, vad ska vi säga, en ny epidemi.
Dels kan ju människan dö som får då det här grisviruset.
Men tänk om det blir som en ny epidemi eller så.
Det är ju en farhåga då som man har.
Upptäckarveckan 2002
Upptäckarveckan är ett evenemang som Unga Forskare Stockholmsdistriktet anordnar varje år.
Man går en kurs i antingen biologi, fysik, robotik, radio eller liknande. Deltagarna i radiogrupperna får varje år göra en sändning med intervjuer, reportage och musik.
-
Etervåg special (Radioprogrammet)
Ladda ner (MP3)
Transkription539 repliker · 25:25
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Och nu, 60 minuter underhållning utan reklam. Du lyssnar på Radio Ingen Forskare, Älvstad.
Välkommen till Haga turistgård i Älvstad.
Under den närmaste timmen kommer vi bjuda på massor av bra musik.
Ni kommer få veta lite vad vi har gjort under Upptäckaveckan och ni kommer även få höra på flera intervjuer med kursdeltagarna.
Jag heter Emilie.
Och jag heter Anna. Och ni lyssnar på Etevåg 88,9.
Och det var Blonny med Atomi.
Ja, vi har alltså varit på Upptäckaveckan och den är till för att få ungdomar att utveckla sitt intresse inom naturvetenskap.
Men det är inte bara kurser hela dagarna. Vi har varit med om mycket skoj och lek under veckan.
Vi har till exempel fått uppdrag och tävlingar av ledarna som vi ska lösa mer på vår skicklighet och fantasi.
Men det har varit mycket bad också, särskilt mitt i natten.
Ja, och vi har ätit massor av godis.
Ja, och ledarna bakar en massa bullar åt oss en dag också.
Och sista kvällen hade vi en 70-tals afton som var en riktig höjdare.
Och det är ungdomar från hela landet som har kommit hit.
Antingen genom skolan eller på eget initiativ.
Och man fick välja på fyra olika kurser.
Fysik, biologi, robotik och radio och elektronik.
Ja, och nu kommer ni få höra ett antal intervjuer som tycker till om Upptäcka veckan.
Ja, från fysikkursen.
Vad heter du?
Jag heter Thomas.
Okej, vad håller ni på med?
Jag håller på och har hand om fysikkursen på den här veckan.
Och just nu så håller deltagarna på att bygga raketer som vi ska skjuta upp här om en knapp timme.
Det ska bli spännande. Då får ni vara med och göra flera intervjuer.
Mm.
Ska ni göra mer på den här veckan?
Ja, det är ju en dag imorgon också.
Och då ska vi bygga radiostationer.
Och sen så ska vi sända lite grann mellan dem.
Och sen är det en dag på lördag också.
Och då blir det föredag om rymden och universums öde och sådär.
Okej.
Varför ville du vara med på Upptäcka veckan?
Ja, därför att det är så vansinnigt roligt att se alla deltagarna när de blir så glada.
Och få vara med och göra alla spännande saker.
Om du hamnade på en öde kursgård, vilka tre saker skulle du helst vilja ha med dig?
Tre saker.
Götbergs buss med deltagare är en bra grej.
Och sen så var det två saker till.
Ja, då behöver jag nog två andra ledare.
För att ta hand om hela gänget.
Du lyssnar på Sveriges minsta radiostation.
Radio Ungerforskare. Ensta.
Och det var Blink 182 med The Rock Show.
Och en annan intervju om hur livet här ter sig gjorde Ramsey.
Och den har ni här.
Ja, jag står här med Fredrik Andersson.
Du går på fysikkursen va?
Jajamensan.
Ja, hur går det?
Jo, det går bra.
Vad håller ni på med?
Jag håller på att bygga en raket nu som vi ska skjuta upp i luften.
Ja, kan du beskriva hur den ser ut?
Vi använder en PET-flaska som vi har satt på ben av kartong.
Som vi sedan fyller med vatten och lägger i en bit kolsyra i.
Svett med kolsyra i.
Så vi brukar ett högt tryck här uppe som till slut pressar ut allt vatten.
Och får det raket att flyga högt upp i luften.
Hoppningsvis.
Vad ska ni göra de närmaste dagarna som kommer då?
Jag vet inte. Vi har inte fått några program.
Vad har ni gjort innan?
Vi har byggt en liten motor av ett batteri och magnet.
Sen har vi beräknat avstånd mellan jorden och solen.
Med olika lagar inom fysiken.
Har det varit så roligt?
Ja, fast avståndsberäkning var inte det roligaste.
Och lite mycket matte.
Vad tycker du om hela kursgården?
Jo, det är väldigt trevligt här ute.
Tycker jag.
Vad är det roligaste?
Ja, vad är det?
När vi spelar fotboll eller badar.
Vad är det tråkigaste?
Beräkna avstånden mellan jorden och solen.
Om du befinner dig på en öde kursgård, vilka tre saker skulle du helst vilja ta med dig?
Kompisar.
En fotboll och ett fotbollsmål.
Och här kommer direkt en ny intervju.
Det är Lena som berättar om deras raketbygge.
Jag heter Morten Bengtsson och jag ska nu intervjua en person vid namn Lena.
Hallå Lena.
Vad är det ni håller på med?
Jag har hört att ni går på fysiken.
Är det sant?
Ja.
Vad gör ni på fysiken då?
Just nu bygger vi raketer.
Vadå för raketer? Riktiga raketer eller?
Det tänkte jag att de ska flyga till månen.
Men det funkar inte.
Okej.
Vad är det ni ska använda som bränsl och sånt där?
Vi ska ha vatten.
Sen ska vi säga kolsyris.
Vad gör kolsyrisen i det här då?
Du vet, det gör omfattning till gas.
Och så flyger kolken ut och så flyger den upp i luften.
Ni har en raket här.
En liten PET-flaska här.
Är det den ni ska bygga raketen av?
Ja.
Och hur ska ni bygga den här då?
Det vet jag inte riktigt.
Vänta planeten.
Så ni vet inget speciellt utseende eller?
Nej.
Om ni finner er på en ödig kursgård.
Vilka tre saker skulle ni helst vilja ta med er då?
Fysik, pennor och papper.
Ja, den här låten Celebration av Cool and the Gang är alltså tillägnad Mårten Bengtsson.
Han som fyller råd idag.
En av händelserna på lägret var när fysikens elever gjorde egna raketer av PET-flaskor.
För att sedan skjuta upp dem.
Såklart var Etervåg där.
Ja, nu är vi här vid raketuppskjutningsplatsen.
Direkt.
Nu ska de skjuta upp raketerna.
Det är vatten i en PET-flaska som de har gjort ben på.
Så ska de pumpa in luft i den så att den flyger.
När det blir tillräckligt med tryck i PET-flaskan så kommer korken att flyga ut.
Fysikgruppen har också gjort raketer.
Och de fuskar lite.
De lägger i kolsyreis så att det blir tryck i flaskan istället för att pumpa.
Man ser hur de har byggt sina raketer.
Stora fener.
Ganska mycket tejp.
Ja, det är Fredrik och Karls raket.
De hamnar i lite is.
Vi hoppas att det är rätt namn här.
Vi är säkra.
Oj, det börjar bubbla riktigt mycket.
De har inte kamouflerat innehållet.
Det börjar ryka jäkligt mycket nu.
Ursäkta språket, men sånt måste man säga.
Ja, nu sätter de mig i korken.
De spikar alla.
De ser att alla backar.
Vi tar avstånd lite.
För att man inte ska få den i huvudet.
Okej, det är en hippestak.
Oj, jäklar!
Jättebra!
Den flög minst, säger vi, 30 meter.
Oj, oj, oj.
Grattis!
Grattis till er fina raket.
Vad heter den?
Fyrtiotvåad.
Ja, och vad heter ni som har gjort den?
Carl och Fredrik.
Ja, det var en jättebra raket.
Den flög högst hittills.
Den är bara andra, men ändå.
Hur byggde den riktigt, liksom?
Designen?
Vi körde med en mastodompen i storlek 42 först,
men kapade den sedan till storlek 38.
Ja, däravnamnet kanske.
Ja, precis.
Det var ju trevligt, då vet vi det.
Ännu mer industriehymnen heter att sälja.
Tackar, tackar.
Det är Ahmed och Askan.
Eller, Askan.
De håller på att vara hela i vattnet.
De har lite mer tej.
Så har de en kolaflaska.
De säger att man kanske ska ha mindre vatten än de hade.
Då kanske den inte åker så högt som förut.
Eller så åker den högre.
Det beror på, liksom.
Grattis!
Tack!
Vilken bra raket ni har!
Julesås höger!
Ja, vilket namn!
Den är fratig.
Hur tänkte ni på designen då?
Vi tänkte inte.
Nej, tänkte inte.
Vi ger till oss laga.
Grattis, grattis!
Tackar.
Det var Ahmed och Askan raket.
Grattis till den raket.
Den flög ju väldigt täck den.
Hur tänkte ni när ni byggde den?
Det var för mycket tid att tänka.
Vi byggde ut på ungefär fem minuter.
Det var ju jättesnabbt.
Ja, men det var bara för att förra benen gick av.
Eller de gick sönder så vi var tvungna att bygga nya väldigt fort.
Okej, det var ju tur att ni hann bygga nya benen då.
Ja.
Ja, grattis.
Vad heter ni?
Camilla.
Och John.
Det var Camilla och Jan.
Det här var Breakaway med Tracy Ullman.
Conny har gjort en intervju med vår snälla ledare för radiodelen som har hjälpt oss att sätta ihop det här.
Erik Salitis.
Ja, Erik. Du leder gruppen för radio då.
Hur länge har du arbetat inom radio?
Det skulle du inte tro om jag sa det.
Jag tror inte själv om jag säger så.
Jag tror att jag har jobbat i tio år eller något sånt där.
Jag började väl hålla på med det i 92 eller någonting.
Men det har ju aldrig varit riktigt professionellt utan det är någonting som vi har gjort som ett intresse då.
Radio Unga Forskare startade i 95.
Jaha, okej.
Hur gammal är du?
Ja, mina födelsepapper säger att jag är 27 så det borde väl stämma.
Så du började jobba då innan du ens hade fyllt 18 år?
Alltså jag har ju inte jobbat med radion som ett yrke så att säga utan det har börjat som ett intresse då.
Sen håller på.
Så att jag menar min arbetskarriär har varit den att hålla på och mäcka med datorer och sånt där och leda it-grupper och sånt där.
Så att det är inte riktigt radio men det är så att det är svårt att få ett bra jobb inom radio.
Ja, vad har du fått för intryck av oss då under de här två dagarna?
Ja, ni är ju en riktig klåpar.
Nej, jag tycker att ni har varit väldigt roliga att jobba med.
Ni är kreativa och ni har idéer och sånt där och det är bara att köra vidare på det tycker jag.
Vad roligt att höra.
Om du skulle komma till en öde kursgård, vilka tre saker skulle du då ta med dig?
Ja, då har jag två svar på den frågan.
Den första frågan är vad jag faktiskt tog med mig.
En radiostudio, sex stycken elever och ganska mycket Pepsi Max.
Sen är frågan om det är den ideala bilden av vad jag skulle vilja ta med.
Det är nog hyfsat bra ändå men jag vet inte om jag kom till en öde kursgård.
Nej, jag vet inte alltså.
Jag får nöja mig med det som jag har nu.
Alltså det är ju kanon.
Sen har vi ju självklart en intervju med ledaren av Uppteckaveckan.
Johan Lundberg.
Vem leder allt det här nu då?
Jag tror jag har hittat någon som kan besvara mina frågor.
Vad heter du?
Johan.
Och vad har du för någon roll här på kursgården?
Det är jag och Emma som har dragit ihop alla.
Tillsammans med de som var med förra året egentligen.
Och det är vi som ser till att alla vet vad de ska göra.
Okej, och det har funkat bra hittills med alla ungdomar och så?
Ja, det får ni fråga ungdomarna om snarare än ledarna tror jag.
För att, ja, det har varit lite surull men jag tror inte att jag har märkt så mycket.
Okej, så det är ingen som har sprungit bort eller något?
Inte för länge i alla fall.
Okej.
Ja, vad gör ni här nu då?
Nu håller vi på att packa lite påsar.
Som ni ska använda till vad?
Då kommer vi få använda ungefär senare i veckan.
Tycker du att ungdomarna är trevliga här då?
Jättetrevliga.
Och ja, jag har nog inget mer att säga om det tror jag.
Okej.
Varför står det gudanon på era namnbryckor då?
Därför att vi inte kunde komma på fler djurgrupper.
Alla andra är djur men det är inte vi.
Vad hade du tänkt att vi skulle göra i veckan då?
Jag vet inte vad jag ska svara på det faktiskt.
Jag kan inte berätta om hela schemat.
Okej.
Om du skulle komma på en öda kursgård, om du fick välja på tre saker som du skulle få ta med, vilka skulle det vara?
Ledarna, deltagarna och grejerna.
Det här är etvågs.
Jag kan inte säga det. Etervågs.
Jag säger ätervågs på att det heter.
Etervågs, okej.
Det här är... ett, två, tre.
Det här är ätervågsspecialsändning från Haga turistgård i Elmstad.
Det var J-Gail stand-mästern till folk.
Ja, det är alltid lika kul att höra gamla godingar.
Ja.
Och nu en intervju från biologi.
Hej, vad heter ni?
Kida.
Vilken kurs har ni?
Biologi.
Valde ni det som ert förstahandsval?
Nej, vi valde fysik båda två.
Och egentligen så ville vi ha fysik och astronomi då, för det tyckte vi lät roligast.
Men sen så blev det biologi. Jag tror det var vår lärare som valde det.
Vad tycker ni om kursgården då?
Den... det är jättemysigt här. Den är jättefint tycker jag.
Ja, det är trevligt.
Vad ska ni göra resten av veckan då?
Ja, det vet jag inte. Får vi väl se.
Vad gör ni nu för någonting då?
Vi sitter och artbestämmer blommor.
För att, ja...
För att lära oss att hitta i den där boken och se vad olika blommor heter.
Så ja, och lära oss nycklar och grejer.
Har ni fångat några djur?
Eller spindlar och sådär som...
Ja, vi har fångat massor av djur.
Men vi tycker inte så mycket om spindlar.
Så därför är vi här ute och håller på med blommor istället.
Okej.
Om ni fick ta med er tre saker till en öde kursgård.
Vad skulle ni ta med då?
Oj.
Ja...
Min pojkvän.
En mobiltelefon.
Just nu våra reporter var ute och letade efter ett offer att intervjua.
Så fick hon ny som en liten incident vid dammen.
Vi är bara snabbt på plats för att intervjua.
En liten folkmassa här.
Alltså samlas här vid vattendammen där det har hänt en liten incident.
Och det är så här några som har trillat.
Kan ni komma lite närmare?
Är det varmt i vattnet?
Ja, det är jättevarmt.
Det är varmt, fast det är en massa små typ sådana.
Glömt i skorna.
Exakt, varför är ni i dammen?
Vi hade så här kort så vi skulle gå ut med stövlarna.
Och så ramlade hon och tog att ta honom.
Jag skulle ta en salamander.
Ja, det gick inte så bra.
Så snubblar man så lätt.
Men förutom det här då? Hur går det annars?
Ja, lite blöt och lite småkryp här och där.
Känner man hur det är småkryp.
Och lite krydsvips känns det.
Annars går det ju.
Har ni kul här?
Det var värt besväret.
Ja, det var värt besväret.
Ja, det var värt besväret.
Ja, det var värt besväret.
Ja, det var värt besväret.
Om vi hade kort välder så kanske man, vad heter det, om man råkade eller om man skulle ta någonting.
För stövlarna var det ju blöt och så behöver man inte bli helblöt.
Men det vart man ändå.
Okej, jag har en sista fråga här till er.
Om ni skulle hamna på en öde kursgård, nämn tre saker att ta med er.
Din kåv och vänta.
Det är ju bra.
Då kan man både bli ren och torr bland småkryp.
Och man kan få hitta en massa olika fiktiga smådjur.
Det var alltså I Will Survive med Gloria Gaynor.
En till som överlevde.
Innan intervjuades Malin Gustafsson-Deyek och Anna-Karin Andemo.
Och nu ska ni få lyssna på två elever som går på robotikkursen.
Hej!
Vad heter du?
Sanna Axfom.
Petter Blomberg.
Ja.
Ni är alltså på robotik.
Valde ni den här kursen som förstahand och varför?
Jag var intresserad av robotik.
Ja, det var mitt förstahandsval.
Ja, det var mitt förstahandsval också.
Jag var intresserad av datorer och robotar och lite sådär.
Du hade tydligen varit på media förra året.
Eller radiomedia där.
Men var det lika bra som i år?
Det var väldigt intressant.
Jag vet ju inte hur den här kursen kommer utveckla sig mot slutet av veckan.
Men det får vi se.
Förhoppningsvis blir det lika kul som media.
Om inte bättre.
Vad som förväntat.
Kommer ni få göra det ni tror?
Ja, jag var lite förordnad.
Eller jag tänkte inte direkt att vi skulle få bygga robotar och sådant.
Men ja.
Vad gör ni?
För tillfället bygger vi en joybot då.
Vad är det?
Det är en radiostyrd eller joystickstyrd robot eller vad man säger.
Den är uppbyggd av en centralenhet som kommer med Lego Mindstorms.
Sen ska vi försöka bygga på den så att den håller ihop och kan ta sig framåt ungefär.
Varför kallas den joybot?
Förmodligen så hänger det ihop med att den styrs som en joystick.
Vad tycker ni om era lärare?
De är jättebra.
Vad tycker ni om kursgården?
Den är jättebra.
Eller kanske lite litet.
Man kan ju sitta där ute också.
Jag tycker det är jättebra.
Men en nackdel som jag ser nu är att vi gör samma studiebesök.
I alla fall två år i rad.
Jag vet inte om det finns några möjligheter att utveckla det till något annat.
Att besöka något annat än Forsmark.
Vad ska ni göra under veckan?
I Monfos Studio kommer det hit en person som ska föreläsa.
En galen forskare.
Det är vad de har beskrivit av.
Sen ska vi fortsätta hålla på med dataprogram och bygga råd där.
Om ni kom till en ödekursgård, vilka tre saker skulle ni ta med er då?
Kompisar, ledare.
Nej, kompisar.
Nej, jag vet inte.
Hus.
Eller ja, det finns ju.
Mat.
Jag skulle ta med dator, jolt och mat.
Tack då.
Du vet väl att du kan lyssna på våra program på nätet.
Adressen är www.radioungaforskare.com.
Nu hörde ni Liksink med Funky Tao.
Och biologin hade en intressant kurs som vår reporter Lina har tittat lite närmare på.
Ja, vi har två biologer med oss här.
Vad heter du?
Sara Varsi.
Och Malin Gustafsson.
Vad får ni göra här?
Vi går ut och fiskar i dammen efter vattensalamandrar och tittar på träden.
Ser om de mår bra och sånt.
Tycker ni att det är roligt?
Ja, det är jättekul faktiskt.
Man får ju uppleva grejer som man annars inte har gjort och sådär.
Vad tycker ni om kursgården?
Det är jättefint.
Det är trevliga bostäder och sånt.
Tycker ni att det är trevliga personer här?
Det är kul att träffa nya kompisar som man inte annars har träffat.
Vad tycker ni om ledarna?
De är också snälla.
För det mesta är de snälla.
Har ni barnen någonting ändå?
Nej, men det får bli senare.
Någon natt kanske?
Absolut.
Kommer vi att väcka Erik?
Ja, ni hittade en spindel också.
Vad var det för något?
Vi vet faktiskt inte än. Vi ska gå och titta på den sen.
Den hade tappat några ben så vi vet inte riktigt vad som har hänt med den.
Men vi ska försöka komma på det.
Varför har ni hål i lådan till spindeln då?
För att den ska kunna andas som de flesta andra levande varelser andas då.
Har ni hittat någon vatten salamandrar då?
Igår så hittade vi ett par antal som vi gick in med men sen slipper vi ut dem.
Vad ska ni göra resten av veckorna?
Vad ska ni göra resten av veckorna?
Det vet vi faktiskt inte.
Vi ska ju till Forsmark och kolla på salarna imorgon tror jag.
Ledarna berättar inte vad vi ska göra men det blir säkert roligt.
Om ni skulle ta med er tre saker till en öde kursgård vad skulle det vara för någonting?
Ja, jag har ingen aning.
Du då så då?
Jag tror faktiskt jag behöver lite betänktid för det.
Mobilen?
Ja, mobilen var ju bra.
Så kan man ringa och säga att man inte vill vara kvar på den där dörren.
Och sen så kommer man tillbaka hem istället.
Öde kursgård?
Ja.
Man kläder i alla fall.
Ett par någonting så att man inte...
Om man inte fick ta med sig något mer så vill man ju inte gå helt näck på den här stället.
Och nu kör vi pang på med nästa intervju.
Hej, vad heter du?
Johan Nilsson.
Vad håller du på med?
Jag håller på och letar efter vattensalamandrar.
Hur går det?
Ja, tack. Det går rätt bra just nu.
Vem arbetar du med?
Med tre tjejer som jag precis har glömt namnet på.
Okej, vad har du gjort under veckan då?
Dissikerat ett laxhuvud och letat efter spindle.
Jag har räknat sniglar och gått igenom försurning.
Tycker du det har varit roligt?
Ja, se sådär. Det kunde ha regnat myndre.
Vad ska du göra de senare dagarna som är kvar?
Vi ska gå ut på fågelskådning.
Ser du fram emot det?
Svar ja.
Vad är det bästa med kursgården?
Kursgården, alltså hela området.
Man kan spela kubb.
Vad är det sämsta då?
Det sämsta?
Det vet jag inte.
Om du skulle komma till en öde kursgård, vilka tre saker skulle du vilja ta med dig?
Tre vänner.
Inget mer?
Det skulle jag säkert, men det var tre saker jag skulle ta med mig.
Och det var fan fan med Hitmix.
Nu kommer intervjuer med ledarna över robotiken.
Hej, vad heter du?
Jag heter Rasmus.
Rafael heter jag.
Är det väl kul att vara ledare här?
Ja då, det funkar.
Inga rutna tomater kastade på er eller något?
Bara från mediagruppen.
Så att, men det är väl Erik Salitis och hans anhang som står för det.
Okej, det är flera dagar alltså så att det hinner komma?
Ja, vi hinner nog hämnas gruvligt.
Okej.
Vad ska ni göra nu?
Nu håller vi på att göra joystick-styra robotar med hjälp av Lego Mindstorms.
Okej.
Med trevliga elever?
Ja, det får vi se.
Vad ska ni göra under veckan?
Under veckan, vi ska ibland bygga en annan typ av robot som är en linjeföljare.
Som följer en svart linje i marken.
Och imorgon har vi en gästförläsare som kommer hit som heter Anders Sandberg.
Som bland annat jobbar på radio och unga forskare ibland.
Han gästspelar där en hel del.
Så att, ja.
Okej, så det är fullt upp den här veckan?
Jo då, det är mycket att göra.
Vad tycker ni om gården?
Jo, Tristgården är trevlig. Jag har varit här flera gånger tidigare.
Det då?
Jag vill hålla med.
Om ni kommer till en nödig Tristgård, vilka tre saker skulle ni ta med då?
Jag skulle ta med en satellitantenn till Inmarsat B.
Så skulle jag ta med mig mobiltelefon och nödproviant.
Okej, det då?
Ska du ta med mig en Lego Mindstorms dator?
Lite kablar och en motor.
Tack så mycket.
Du lyssnar på Sveriges minsta radiostation. Radio unga forskare. Ensta.
Ja gud, vilken härlig stämning vi har här i studion.
Ja, men det här var allt för oss.
Ja gud, vad tiden går fort.
Ja, verkligen. Vi vill tacka alla er som har lyssnat på oss denna timme.
Ja, och vi vill även tacka våra underbara ledare vi haft och alla härliga medverkigheter som hjälpt oss att nå fram till detta mål.
Och medverkande är Mårten Bengtsson, Maria Nordlund, Lina Erikesch, Daniel Hellqvist, Conny Lanz, Erik Söderblom, Maria Johansson, Elin Magnusson, Ramzi Javar, Marcus Stavström och vår kära ledare Erik Salitis.
Sen tackar vi också oss själva.
Ja, tack Anna-Olicia.
Tack Emelie Bylund.
Nu avslutar vi med skoter och nesaja.
-
Redovisning
Ladda ner (MP3)
Transkription68 repliker · 3:05
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Det här är Etervågs.
Jag kan inte säga det. Etervågs.
Jag säger Etervågs på att det heter.
Etervågs, okej.
Det här är... 1, 2, 3.
Det här är Etervågsspecialsändning från Haga turistgård i Älmstad.
Och så flyger kolken ut och så flyger den upp i luften.
Först är det verkligen ett fjong.
Va?
Ett fjong. Blir det ett fjong eller?
Vad är ett fjong?
Du sa fjong.
Nej.
Ja, polen. Han springer iväg här.
Vi försöker jaga honom om ni hänger med här. Vi springer lite.
Ja, det går lite snabbt här.
Han springer så snabbt han kan här.
Men vi skickar iväg våra andra radiomedlemmar här efter honom.
Och det ska nog gå bra kan vi hoppas.
Ja.
Han springer över bron här in i skogen.
Ja, nej.
Nej, kom hit.
Nej, nu springer han.
Ja, nu har vi en person här som stoppar.
Det är bra.
Vänta, kom nu.
Nu ska vi...
Nu ska vi se här om vi kan få en intervju nu.
Ja, hallå ja, hallå ja.
Vad är ditt namn här?
Ingen kommentar.
Jo, asså, det här gör inte ont. Det här är inte hos tandläkaren eller någonting.
Vad är det här för någonting?
Va? Vad?
Vad är det ni ska göra?
Fly från dig.
Ja, han kämpar emot här ordentligt.
Men om han tar in med de musklerna så...
Nej, nu springer han i vägen.
Ta fast honom.
Ja.
Om ni finner er på en öde kursgård.
Vilka tre saker skulle du då helst vilja ta med dig?
Nej, hon ser väldigt chockad ut här.
Ska vi ta om frågan?
Om ni finner er på en öde kursgård.
Vilka tre saker skulle ni helst vilja ta med er då?
Varför ska det just vara en kursgård?
Ja, det får...
Får ni fråga Erik här om.
Erik.
Vi vill det.
Ja.
Så det spelar inte ingen roll, vad man är.
Vad är det öde?
Jo.
Nej, svara bara på frågan.
Musik.
-Pennor och papper. -Vilken sorts musik?
-Bra musik. -Är det väl kul att vara ledare här?
-Jadå, det funkar. -Inga trakare...
-Trakare... -Trakare...
-Nej. -Trakare...
-Inga rutna tomater kastade på er eller nåt?
-Bara från mediagruppen, men det är väl Erik Salitis och hans Anna Hanges som står för det.
-Vä? -Du sa Fjong.
Du lyssnar på Sveriges minsta radio station. Radio unga forskare. En steg.
Utställningen Unga Forskare 2002
Varje år arrangeras Utställningen Unga Forskare som detta år fyller hela 40 år. Platsen är som vanligt Tekniska Museet. På utställningen visar ett antal gymnasieelever upp sina specialarbeten inom naturvetenskap och teknik. Ofta är det praktiska éer och byggprojekt men det finns även de som ställer ut om något fenomen eller liknande. En jury väljer sedan ut ett antal utställare som får stipendier. Det är även öppet för vanliga besökare.
Länk till huvudsidan-
Om Utställningen Unga Forskare 2002
Ladda ner (MP3)
Transkription36 repliker · 3:01
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Radio Unga Forskare befinner sig inne på Tekniska museet i Stockholm
där utställningen Unga Forskare pågår.
Här får gymnasieelever ställa ut sina specialarbeten.
Lina Sundberg och Fredrik Karlberg, ni är arrangörer här.
Berätta lite, hur länge har det här arrangemanget funnits?
I 40 år, det är 40 under gången som utställningen arrangeras.
Det brukar vara runt hundratalet personer, det vill säga ungefär 60-80 projekt.
I år har tyvärr antagligen varit lite lägre av olika anledningar.
Hur mycket jobb är det egentligen med ett sånt här arrangemang?
Det är ganska mycket jobb, framförallt nu precis innan utställningen.
Men annars går det periodvis, så vissa perioder är det väldigt hektiskt och andra perioder är det lite mer lugnt.
Hur ser er organisation ut?
Ja, utställningen Unga Forskare är organiserad så att sen två år tillbaka så består de första regionala utställningar runt om i Sverige.
Så att i ungefär varje län så arrangerar antingen ett science center eller ett universitet en regional utställning.
Och därifrån så går de bästa projekten vidare till den nationella utställningen.
Det är precis i uppstarten så det inte fungerar riktigt tillfredsställande än så länge.
Men vi hoppas på att det här ska bli någonting som ska fungera bra om några år.
Tidigast har folk kunnat anmäla sig direkt till den nationella utställningen.
Det kan de fortfarande om de inte har en sån här regional utställning i sin närhet.
Det finns en jury också som tar ut de bästa förslagen eller specialarbetena.
Ja, vi har en jury som brukar bestå ungefär av 10-12 representanter från både universitet och näringsliv.
Det är bland annat representanter från forskningsledare på AstraZeneca.
Vi har många docenter.
Det är experter det handlar om.
Kan leda till jobb kanske på AstraZeneca till exempel.
Ja, det kan det med all säkerhet göra.
Man kan ju då få en inblick om antingen det är universitetets forskning eller det företagets forskning.
Vilket är väldigt intressant.
Ja, om man inte får något jobb kanske man kan få ett stipendium för det man har gjort.
Vi delar ut väldigt många väldigt fina stipendier.
Det är jury som beslutar vem som ska få vilket stipendie.
Och bland annat så är det resestipendier till utställningar i USA och inom EU.
Och i år så är EU-utställningen i Österrike.
Annars så finns det läger.
I Norge och Danmark och i Schweiz.
Och i Storbritannien.
-
Vad är lycka?
Ladda ner (MP3)
Transkription37 repliker · 3:27
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Lycka, vad är det Karin Sandberg?
Ja, vad tycker du själv?
Ja, ligga på stranden och har det trevligt kanske?
Ja, det är väl lycka för dig. Lycka är väldigt subjektivt.
För olika människor är det ju olika saker.
Ja, du har gjort ett specialarbete om vad lycka är för någonting.
Och på din monter har du bilder på olika regioner i hjärnan, kärleksbilder, pengabilder, mat och njutningsbilder och kompisar och alla möjliga grejer.
Ja, det är för att symbolisera lite att lycka är inte bara en kemisk process då, samtidigt som i grund och botten är det ju faktiskt det.
Vad som man blir lycklig av är inte helt självklart och man vet faktiskt inte riktigt idag allt.
Nej, choklad har du här på väggen.
Ja, i choklad finns ett ämne som heter fenylalanin som stimulerar signalsubstanser i hjärnan.
Bland annat serotonin och dopamin och annat som är viktiga för lyckan, för att känna positiva känslor.
Ja, det känner man ju till kanske. Smurftabletter och zoogodisar, är det liknande substanser i dem?
Nej, men socker är en substans som framkallar betaendorfiner.
Eller stimulerar dem, som också gör att man känner sig lycklig.
Men under en kort period då.
Fullkornsspagetti?
Ja, där kan man ju bli lite förvånad.
Men det innehåller tryptofan, som är ett förstadium till just serotonin.
Annars är det ju mycket pengar, det är ju annars en annan ganska bra faktor när det gäller lycka.
Det skulle jag vilja säga är en vanföreställning angående lycka.
För att det finns inga undersökningar som pekar mot att pengar skulle vara någon avgörande faktor i det.
Man kan titta på undersökning som...
Du har en undersökning här, där man kan se att olika länder har...
I olika länder finns det olika...
Ja, procenthalter här av lycka kanske.
Berätta lite.
Ja, den här tabellen säger både positiva och negativa saker.
Som att sovjetländerna kan man se är... har väldigt låg halt av lyckliga människor, eller vad man kallar det.
Medans samtidigt så den positiva sidan av den här tabellen kan man se att länder som Venezuela och Nigeria ligger väldigt, väldigt högt upp.
Där spelar ju faktiskt inte pengar någon roll i det här lyckliga.
Man kan bli lycklig utan pengar och utan skyddskap och andra faciliteter.
Ja, Sverige står det 40 procent här. Betyder det att det är 40 procent lyckliga personer i Sverige?
Det är 40 procent som anser sig mycket lyckliga i Sverige.
Det är väl det det säger.
Det är en sammanvägning av ganska många olika gjorda undersökningar.
Tack.
-
Flugfiske och pappersväv
Ladda ner (MP3)
Transkription31 repliker · 3:20
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Andreas Hellman, du håller på med flugfiske och har ett speciellt bromssystem till det. Kan du ta och berätta lite om det?
Ja, precis. Det är ett bromssystem som grundas på Centrifugalverkan och inte på skivbromssystem så att säga.
Utan ju mer fisken drar, ju mer så kommer bromssystemet att bromsa. Man kan säga att det är som automatiskt.
Okej. Det här är alltså för flugfiske i Mellannorland?
Exakt. Det grundas väldigt bra för andra sorts fisk också.
Om du fiskar större fiskar, det är det det egentligen är till för du behöver lite mer fart för att det ska funka riktigt exakt bra.
Det är när fisken drar iväg riktigt hårt som bromskrafterna kan bli för starka i andra bromssystem.
Ja, exakt. Man vill ju gärna inte att tafsen ska gå av så att man missar sin livsfisk.
Nej, det är sant. Det är alltid den där största fisken som räknas.
Ja, precis. Som att ha någonting att skryta med. Så alla andra.
Ja, men det fungerar med Centrifugalkraft säger du.
Ja, exakt.
Då åker bromsklossarna ut när det snurrar fortare, eller?
Ja, exakt. Det är som Victor som går ut och bromsar mot en storring, kan man säga. Lite förenklat.
Josefin Karlsson har jobbat på ett pappersbruk i Kisa, söder om Linköping, med smås specialarbete, med mikroorganismer. Kan du ta och berätta lite om det?
Ja, pappersbruket hade i Kisa problem med slembildning i interncirkulationen, vilket gjorde att man fick hål och färgförändringar på själva pappret.
Som är ett mjukpapper som kallas tissue.
Och man påbörjade då en mikroorganiskkontroll för man misstänkte att det var en av orsakerna till problemet.
Och man tillsatte kemikalier i form av biocid och biodispelgeringsmedel för att förhindra mikroorganisptillväxten.
De här mikroorganismerna skadade pappret då?
De mikroorganismerna tillverkade slem för att förhindra att själva kemikalien skulle ta sönder dem eller döda dem i princip.
Du har gjort två mätningar här vid olika tidpunkter. Kan du ta och berätta vad de innehåller?
Vi har mätt mätningar på två pappersmaskinerna, PM3 och PM4.
För de har väldigt olika funktioner och så.
Och den ena hade sådana här biodispelgeringsmedel tidigare.
Och den satte man till den här nya typen av biocid som man började tillsätta som en oxiderande.
Och på den andra så hade man en tidigare biocid som man i princip bytte ut till den helt nya biociden.
Mina mätningar visade att man minskade inte själva mikroorganismhalten utan man snarare gjorde så att bakterierna slutade att producera slem som skydde emot det.
Så man kan väl säga att de trivdes bättre i miljön fast de...
De fastnade kanske mindre i pappret?
Precis.
-
Fjärstyrning och Örtagårdar
Ladda ner (MP3)
Transkription32 repliker · 2:50
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag står här med Petter Pettersson och du har ju byggt en mottagare för infrarött som man kan koppla till datorns tangentbord.
Och sända signaler till datorn. Kan du ta och berätta lite om den?
Ja, man kopplar den här då mellan tangentbordet och datorn.
Och sen kan man själv lägga in i ett litet minne på kretsen vilka tangenter på tangentbordet man vill ska motsvara vilka knappar på fjärrkontrollen.
Och det går att använda de flesta fjärrkontroller.
Och använda programmeringen är väldigt enkel. Det är bara att trycka på en knapp i stort sett.
Och då kan man använda det till exempel om man använder datorn som stereo till att spela mp3.
Eller om man använder det till filmvisning eller bildspel.
Ja, det låter ju väldigt intressant. Hur länge har du hållit på och utvecklat det här?
Jag har inte så god koll på hur mycket tid jag har lagt ner på projektet.
Men mellan 50 och 100 timmar kan jag säga.
Ja, det låter väldigt spännande. Du har en liten mp3-spelare här igång på datorn.
Så då styr du vilken låt du ska spela med fjärrkontrollen helt enkelt.
Lina Nord, du har en jättebra idé på vad Bessemögymnasiet i Sandviken kan göra med sin skolgård.
Ja, precis. Vi har en skola som jag tycker ser ut som ett fängelse med grå byggnader och betonggårdar.
Och efter tre år där så har jag tröttnat och vill göra någonting åt det här.
Och då tyckte jag att en örtagård skulle passa alldeles utmärkt till att piffa upp det med.
Ja, en örtagård bestås av en massa växter som man kan äta.
Precis. Använda i matlagning bland annat.
Och till det mesta.
Det är kryddor som används både inom medicinen och matlagning.
Så man kan använda dem till väldigt mycket.
Och de är inte bara vackra att kolla på utan de luktar gott och smakar gott.
Ja, jag kan se att jag har gjort en liten modell av det här och det ser väldigt vackert ut.
Tack så mycket. Jag hoppas att det skulle kunna se ut så i verkligheten också.
Om man nu får det här förslaget igenom.
De är örter och kryddor är ju kända för att blomma väldigt vackert i alla möjliga färger.
Så det är inte bara blommningens färger utan det luktar också.
Det skulle förhöja stämningen något tror jag på skolan.
Ja, en rolig utsikt från fysiklabben.
Helt klart.
Bättre än det vi har nu tror jag definitivt.
Riksstämman 2002
Riksstämman 2002 hölls för första gången i mars månad, istället för under Kristi Himmelfärdshelgen som vanligt. Platsen detta år för Förbundet Unga Forskares årsmöte var Skövde. Här valdes den nya styrelsen och vår nya ordförande, Karolina åseby.
Länk till huvudsidan-
Karolina åseby
Ladda ner (MP3)
Transkription41 repliker · 2:11
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här nu med Karolina Åseby, förbundets nya ordförande.
Hejsan Karolina!
Hejsan!
Hur är det att vara nyvald ordförande nu?
Oj, det är stort och mycket på en gång.
Vad tror du du kommer göra framöver?
Nu den första tiden så kommer jag ägna ganska mycket tid åt att sätta mig in i arbetet
och veta vad just förbundet unga forskares ordförande gör.
Lite längre fram så kommer vi säkert arbeta mer med specifika frågor.
Men jag kommer lägga mycket mer energi på att få igång vår nya ganska stora styrelse till ett bra samarbete.
Hur stor är styrelsen i år?
Vi är 13 personer tillsammans med mig, 12 ledamöter och så jag.
Hur har det fungerat nu idag under RS?
Jag tycker det har fungerat ganska bra.
Det var bra med påverkanstorget att vi efter påverkanstorget kunde ta många beslut väldigt snabbt.
Sen blev det lite mer diskussion om saker som styrelsens storlek, valberedningen och sådana saker.
Men det är saker som är viktiga att man tänker efter innan man beslutar så det tycker jag var bra.
Vad gör du till vardags?
Jag läser teknisk biologi, en ganska ny civilinklarsutbildning i Linköping på Tekniska högskolan där.
Och går mitt andra år.
Jag har tidigare varit med, jag har varit med och suttit i FSC ett år nu.
Så att på min fritid så läser jag Linköping.
Du var alltså rätt ny i styrelsen.
Hur kommer det sig att du blev ordförande så snabbt?
Förra året så valdes vi in sex av elva personer var nya i styrelsen.
Av de fem som var kvar så var det två som avgick.
Det blev bara tre stycken kvar då.
Ingen av de tre var ju villiga att sitta som ordförande.
Sen tror jag inte det spelar så stor roll att man bara har suttit ett år.
På ett år hinner man sätta sig in ganska mycket i arbetet.
Och det viktiga är att man känner att man kan sitta kvar några år.
Än att ha studerat när man har suttit i två, tre år, har koll på allt men bara vill vara med ett år till.
Så du sitter på framtiden helt enkelt?
Precis.
Hur många år tror du du kommer sitta?
Jättesvårt att säga.
Jag har väl ställt in mig på två år till att börja med.
Om jag efter ett år känner att jag inte skulle göra ett bra jobb som fortsatt ordförande så fortsätter jag nog inte.
Å andra sidan om jag efter två år känner att det här är jätteroligt och jag vill fortsätta kan jag också tänka på att sitta längre.
Det beror ju på vad förbundet vill också.
Om de är nöjda med det jobb jag gör.
-
Kristofer Hallén
Ladda ner (MP3)
Transkription24 repliker · 2:06
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här med före detta ordförande Kristoffer Hallén. Hej Kristoffer.
Hej Snesan.
Du avgick just som ordförande. Varför då?
Därför att jag har suttit som ordförande två år och känner att det är dags för en annan ta över. Jag ska gå vidare och göra andra saker.
Okej. Det brukar vara tradition att avgående styrelsemedledamöter och speciellt ordförande brukar få lite presenter. Vad fick du?
Jag fick en hel massa grejer. Speciellt när jag har kört om jag ville ha en bil när jag slutade så jag fick en liten rosa exaktbil som kan lysa.
Vad tänker du göra nu då?
Nu ska jag först försöka ta examen civilingenjör och fundera på vad man ska göra sen om man ska doktorera eller något annat. Så det är väl det närmsta som ligger för mig nu.
Okej. Så mer plugg alltså?
Ja, jag vill ta den här sista poängen och göra exjobb och så. Sen är jag färdig tror jag.
Kommer du fortfarande vara inblandad i unga forskare saker?
Något kommer det nog bli men jag kommer välja försiktigt innan jag vet vad jag gör.
Men jag kommer nog inte förtyrna helt utan något kommer jag engagera mig i.
Du sitter bland annat som revisor suppléant. Vad gör man då där?
Där brukar man inte få göra särskilt mycket alls utan revisorerna brukar oftast bara göra någonting när det gäller bokslut.
Och då är det oftast som ordinarie utan det skulle vara om det var något väldigt konstigt eller ordinarie revisor du inte kan vara med.
Och då gäller det att gå igenom förbundets bokföring och uttalsamden.
Okej. Hur länge har du suttit som ordförande förresten?
Två år har jag suttit som ordförande och ett år innan i styrelsen också.
Nej, jag kommer sakna alla kompisar man har unga forskare för man kommer inte ha de naturliga mötesplatser riktigt mer om dig då.
Alla som har träffat i styrelser och mötegrupper och sånt.
Men, får vi försöka fixa något annat?
Får vi komma på lite fluffkurser om inte annat?
Ja då, det måste vi göra.
-
UFB
Ladda ner (MP3)
Transkription28 repliker · 2:31
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter nu här med Henrik Esbjörnsson, Isbjörns som man kallas, UFBs nya ordförande.
Hejsan Isbjörn.
Hejsan.
UFB har nu haft årsmöte i samband med FS. Varför var det så?
RS. Vi har inte haft någon styrelse på 3-4 år.
Så vi tyckte det var dags att starta upp det här.
Nu hade jag tid och jag hittat några fler intresserade.
Så vi hade ett årsmöte och lyckades sätta samman en liten styrelse.
Vilka ingår i styrelsen?
Dels jag, Henrik Esbjörnsson, Camilla Westrin och Karin Ingegärde.
Hur kom det sig att just du blev ordförande?
Jag är den som har varit med längst i många forskare. Jag har varit med i drygt 6 år.
Vad planerar ni för UFB i framtiden, närmaste framtiden?
Närmaste framtiden så ska vi satsa på att få igång i alla fall ett antal föreningar och arrangera någon kurs inom UFB.
Så att vi kan få igång lite flera föreningar som kommer på kursen och startar en förening sen.
UFB har varit sovande rätt många år. Vet du exakt hur länge?
Det vet jag faktiskt inte, men 3-4 år skulle jag tro att det har varit ganska sovande.
Det har ju avtagit. Det slutade ju inte omedelbart utan det avtog under något år.
Vad tyckte du om plenum och påverkanstöj som har varit de två senaste dagarna?
Det var intressant. Det verkade gå en del fortare på beslutande plenumet sen.
Sen att det inte var riktigt vanare och gjorde några misstag som inte spelade någon roll i efterhand.
Det gjorde jag lite längre tid. Men i stort så gick det nog snabbare än vad det blev mer demokratiskt tror jag.
Eftersom alla fick säga sin åsikt.
Än att man ska sitta på ett vanligt traditionellt plenum och prata en i taget.
UFB är nu 25 års jubileum.
Vad hade du där för en middag? Vad tyckte du om den middagen?
Jo det var utmärkt. Det var en riktigt fin middag.
Tre rötters med allsång och sånt som hör till.
Veckans reportage 2002
Radio U.F.S. vidgar sina vyer bortom naturvetenskapen och tittar in i ett föränderligt samhälle.
Våren 2002 är vi tillbaka med en ny omgång reportage. Victoria Broström, Robin Humphrey och Pernilla Forgård ger olika synviklar på olika samhällsfrågor.
Den 10 mars 2002 klockan 18:35 drar reportageserien igång på 88,9 MHz. Varje vecka framöver hör du ett reportage.
-
Amnesty (del 1 av 4)
Ladda ner (MP3)
Transkription29 repliker · 2:54
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Amnesty International är en oberoende organisation som sedan 1961 arbetar för de mänskliga rättigheterna.
Människor i hela världen kämpar för andra människor som torteras, förföljs eller förtrycks av olika anledningar.
Men hur fungerar Amnesty rent praktiskt och vad är det som driver de som jobbar med Amnesty?
Med mig har jag Henrik Aspengren som är gruppsekreterare på Amnesty.
Amnesty finansieras genom gåvor och bidrag och en klassisk fråga som man ofta ställer sig är om pengarna räcker.
Så länge det finns kränkningar och det kommer det alltid göra på olika sätt av människors rättigheter så kommer det alltid finnas jobb.
Så på något sätt så är man ju allt. Amnesty som organisation kommer alltid vara i behov av mer pengar och mer resurser för att kunna göra ett bättre jobb.
Den dagen det har räckt tillräckligt bra det är ju då det inte finns några mer kränkningar så att man är alltid i behov av de här resurserna.
Därifrån får Amnesty sin information.
Det finns en stor organisation inom centrala Amnesty som där jurister eller samhällsvetare eller ekonomer så åker till vissa länder och gör vissa undersökningar.
De gör det alltid öppet.
De menar att det aldrig är något dolda undersökningar som de gör.
Om de åker till exempel till, säg ta Sverige då i det här fallet Mosmovallo.
Då går de ut med det och säger att vi kommer från Amnesty vi ska göra den här undersökningen för i det här fallet.
Om det är så att de blir stoppade vid gränsen för att de kan, i vissa länder är det ju så att det här kan inte komma in liksom för att de vill inte släppa in Amnesty.
Då blir det ett bra argument att gå ut med och säga att de här länderna vill inte släppa in oss.
Alltså döljer de någonting liksom.
Och så blir det en möjlighet att påtryckningsväg kan man säga.
Så att därför är det, länderna tjänar ofta på liksom att släppa in Amnesty.
Och så gör man de här undersökningarna, pratar med folk, pratar med anhöriga, pratar med alla möjliga.
Är inte det väldigt dyrt att skicka ut folk sådär?
Jo, det är det säkert.
Och det är ju också det som liksom våra insamlade medel kan gå till.
Att hålla den här organisationen vid liv då.
Och det är det verkligen värt.
För att det finns inte så många andra organisationer som har...
Det finns ju olika mänskliga rättigheter och organisationer som Human Rights Watch och lite olika sådana här.
Det finns en organisation som bara jobbar med romska frågor till exempel.
Men det är det verkligen värt.
-
Amnesty (del 2 av 4)
Ladda ner (MP3)
Transkription43 repliker · 3:10
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag pratar med Henrik Aspengren, gruppsekreterare på Amnesty.
Det finns många som arbetar ideellt på Amnesty som du själv.
Vad får du ut av att jobba med Amnesty?
Det lilla jag kan bidra till att göra livet drägligare för folk på andra sätt och på andra ställen.
I andra situationer än jag har.
Det tror jag att jag ska göra.
Eftersom jag tycker väldigt mycket om saker och ting och hur saker och ting ser ut i världen.
Och har rätt mycket åsikter om det.
Så känner jag att det här är ett bra sätt att på något sätt hjälpa till.
Sen tycker jag att jag lär mig väldigt mycket av det.
Dels att vara i en grupp på det sättet och fatta beslut tillsammans.
Och ha en väldigt demokratisk grupp där man diskuterar olika saker.
Jag tycker att man lär sig också mycket på det sättet att man blir intresserad av sin omvärld.
Man kan börja uppmärksamma saker som är problem som finns runt om i världen som man annars bara kanske skulle bläddrat förbi i tidningen.
Och sen brukar jag alltid den här frågan om är det inte bara ett sätt att döva sitt dåliga samvete.
Den brukar alltid komma upp.
Det där är väl jättesvårt och det är jätteindividuellt.
Det är svårt att inte se att det går tillbaka på någon form av egoism.
Om den egoismen ändå kan hjälpa andra att få det bättre så är det väl värt det.
Man får alltid någonting ut av det själv.
Men det tycker jag att det är värt.
Hur kan man komma åt de grundläggande problemen?
Kan man inte tycka att Amnesty bara arbetar på toppen av ett isberg?
Amnestysmandat har utgått från väldigt mycket juridiska termer.
Så att man ska ha de här mänskliga rättigheterna som tillhör folkrätten.
Och man har inte blandat sig i olika...
För att inte riskera att ta ställning i en konflikt till exempel.
Så har man valt att inte engagera sig i sådana här politiska frågor.
Därför att man ser till individens rätt att få uttrycka sina åsikter.
Eller tillhöra vilken religion eller vilket politiskt parti eller vad det nu är.
Eller vilken sexuell läggning man nu har.
Och rätten också att inte bli avrätt.
Alltså att rätten till liv och inte bli kränkt genom tortyr till exempel.
Och det gör ju att man inte behöver ta ställning till konflikter på det sättet.
Och välja sida.
För då blir man ju på något sätt...
Då tappar man i trovärdighet.
Om man då skulle säga till exempel i det här fallet med Syrien och Libanon och Israel.
Och säga att det beror på att Syrien vill ha mer makt i regionen och därför så.
Då har man lätt liksom tappat trovärdigheten.
Så på ett sätt är det ju så.
Att man kan säga att det rör sig bara om toppen av ett isberg.
Men det är också ett sätt att behålla trovärdigheten.
-
Amnesty (del 3 av 4)
Ladda ner (MP3)
Transkription34 repliker · 3:20
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Henrik Aspengren är gruppsekreterare på Amnesty.
Amnesty gör mycket gott, men ska man inte satsa på sitt eget land först?
Det finns säkert många i Sverige som skulle behöva all den hjälp eller energi som läggs ner genom Amnesty.
Jag tänker på situationer där religions- eller kulturkrockar förekommer, men även på narkomaner, alkoholister och uteliggare.
De resurser som gäller till exempel vård av narkomaner eller vård och omsorg och den typen av frågor, det är någonting man ska göra upp på nationell nivå.
Sen finns det frivilligorganisationer som gör ett jättebra jobb, som Statsmissionen, Rädda Korset och Rädda Barnen.
De är mer inriktade på just de här frågorna, så då tycker jag att det är väldigt bra att de gör det.
Sen frågan om att man bara ska se till det som problemen som finns här och lösa dem först och sen så gå vidare till resten av världen.
Lite som man börjar se på saker och ting i Danmark eller som en ny demokrati och så ville att man skulle lösa sådana här frågor.
Det tror jag verkligen inte på.
Därför att jag tror på någon sorts solidaritetstanke.
Jag tycker inte det ska spela någon roll om jag som individ i Sverige far illa jämfört med om jag som individ i Syrien far illa.
Alltså alla människor har lika stort värde.
Så vad man kan göra är att engagera sig i flera olika organisationer.
Alltså vill jag hjälpa till här i Sverige så kan jag engagera mig i Rädda Barnen eller Rädda Korset eller Statsmissionen till exempel.
Och vill jag se till mänskliga rättigheter över hela världen så går jag med i Amnesty.
Hur skulle du vilja uppmana ungdomar i Sverige att hjälpa till om än lite?
Eftersom jag vet att det är så otroligt många som på ett eller annat sätt funderar på de här frågorna.
Och att man helt kan välja vilken nivå man vill lägga sitt engagemang på.
Även när man har gått med i en sån här grupp.
Så tycker jag att man ska gå med i någon till exempel Amnesty eller Greenpeace.
Eller är det någon sån organisation som man tycker passar den övertygelse man har.
Så jag tycker att alla som känner ett engagemang på ett eller annat sätt.
Inte ska vara rädda för att gå med i en organisation.
Det behöver inte vara så jäkla betungande.
Om man nu inte väljer att vara så aktiv så kan man i alla fall köpa ett medlemskap som kostar 160 spänn för en som är studerande.
Och 240 spänn för en som jobbar per år.
Och då kan man ändå bidra.
För det handlar ju egentligen inte bara om de här pengarna utan det handlar ju också om att liksom.
Ju fler man kommer hem till som har en ämnesty kalender på väggen.
Eller man ser en ämnesty logga någonstans hemma hos någon eller vad det nu är.
Så börjar man reflektera över de här frågorna.
Och det är ju liksom den där tanken och diskussionen omkring de här frågorna som gör att saker och ting kan förändras.
Det är liksom inte stora politiska beslut utan det kommer ju på något sätt ner från alla oss som är engagerade.
-
Amnesty (del 4 av 4)
Ladda ner (MP3)
Transkription28 repliker · 2:53
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Henrik Aspengren som är gruppsekreterare på Amnesty pratar om att ta steget från att tycka till att verkligen engagera sig.
Det enda jag vill säga som jag tycker är fruktansvärt viktigt är att människor har ett inneboende engagemang för saker.
Man har ett behov av att vara engagerad i någonting.
Steget från att vara engagerad och tycka någonting, för det är tyckandet som spelar roll tycker jag.
Att man vågar säga vad man tycker.
Steget därifrån att vara engagerad och sitta hemma vid frukostbordet och läsa tidningen och säga att det här är avskvärt.
Att 15 människor blev hängda i Iran eller att de avrättar en person med gift i Texas.
Eller att människor torteras runt om i världen.
Det är avskvärt, det tycker de flesta.
Men steget därifrån att sitta där och säga det här vid matbordet till att göra någonting åt det är inte så jäkla långt.
Man behöver inte ge upp saker för att engagera sig i någonting.
Man kan ta sitt engagemang ett steg till utan att det kostar på för en själv.
Men varför är det så svårt att ta det där steget?
Jag vet, alltså jag tror att dels tror att man är lite, kanske lite rädd för att det ska ta för mycket tid.
Man kanske är lite rädd för att liksom våga stå för någonting när det väl kommer till kritan.
Det är en sak att säga en sak liksom men att någonstans stå för det när man är liksom i handling.
Det kanske man är lite rädd för.
Eller att man tror att, jaha men vadå?
Om jag nu engagerar mig för mänskliga rättigheter så finns det, precis som vi pratade om innan.
Så går jag ut på gatan här och ser en person som sover på kartonger.
Ska jag då liksom, varför ska jag inte engagera mig för den?
Men då menar jag liksom att man kan göra både och.
Eller att man säger så här, ja varför ska jag engagera mig för jämställdhet här i Sverige när jag vet hur folk har i tredje världen.
Jag menar, man kan inte jämföra saker på det sättet tycker jag.
Man behöver inte vara rädd för att man tycker någonting.
Att ta sitt tyckande från bara lösa ord till handling är liksom den här världen beroende av.
Tack så mycket Henrik Aspengren, gruppsekreterare på Amnesty.
Om du känner att du vill ta steget och göra något för någon annan människa så gå in på www.amnesty.se.
-
Organic Horticultural Research at the HDRA
Ladda ner (MP3)
Transkription123 repliker · 12:01
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hmm, it doesn't take much to recognise what these are.
But do we really appreciate the plight of farmed animals these days?
Modern farming methods have become so intense and concerned with output
that input tends to be neglected.
This is especially so of fruit and vegetables,
which today must meet rigorous standards set by the European Union
and created originally by ever-demanding consumers and very powerful supermarkets.
According to recent press reports in the UK,
some British children do not know that vegetables grow in the ground.
They only ever see them on display counters in shops and supermarkets.
What do you think vegetables would say about the way they are farmed if they could talk?
No more pesticides, please.
One organisation that helps in raising the profile of organic fruit and vegetables
is the Henry Doubleday Research Association, or as they prefer to be known, HDRA, the Organic Association.
Recently, Jackie Gere, their chief executive, told me a little bit about them
and what they do in the heart of Warwickshire, in the English Midlands.
We became a charity in 1958.
We were one of the first, the very first environmental organisations,
and now we're the largest organic organisation in Europe.
The organisation performs a great deal of work in the third world,
which mainly falls into two categories.
The first is rear foresting arid or dry lands.
The second area of activity is to follow up plantation of crops
that can then grow in the shade of trees already planted.
As Jackie has told me, HDRA is responsible for having already planted millions of trees in Africa.
Their work is so very important and does not extend only to farming dry African land.
They are also very active in collaborating with third world farmers in general
so that they can cultivate their crops in an organic way,
that is, in harmony with the environment and without using chemicals or pesticides.
From working on one continent far from home
to collaborating with local producers and farmers in Great Britain,
Jackie explained to me the folly of some modern farming methods
and how HDRA works to preserve older, less well-known varieties of fruit and vegetables.
That work really does try to involve local farmers
so as to avoid something that is very common in the UK organic fruit and vegetable market.
Imports.
An article in the Independent newspaper in 1999
puts the UK level of organic imports at a staggering 70%.
This is perhaps due, in part, to the power of the supermarkets,
who find their supplies from the most profitable source.
And also because as little as 5% of Britain's cultivated land
is given over to organic fruit and vegetables.
It really hurts that we're selling organic beans from Kenya
when we should be selling fresh produce from local farmers in this country.
What people don't realise, I think, is that conventional farmers throw away a huge proportion of food
because it doesn't meet EU standards now, which is a terrible waste when people in the world are starving.
To just dig this food in or, you know, whatever, just ditch it, seems to me to be really, really wrong.
It's also meant that the diversity of the food on the shelves has decreased enormously.
In the old days, when there were small family greengrocers, people would use varieties in fruit and veg stalls, shops,
that were local to their area.
And now all those wonderful varieties have actually largely disappeared.
One example of the ludicrous nature of the UK organic fruit and vegetable market
was a breakfast launch of the Soil Association's campaign in 1999
to increase Britain's organic food production.
Members of the press gathered themselves and were treated to an organic breakfast of croissant made from Belgian dough,
milk from Sweden and Germany, butter from Denmark, jam and marmalade from Holland,
fruit juice from Florida and tea and coffee from India and Peru.
Rather amusingly, the only British item on the menu that day, toasted tea cakes,
was not delivered as the supplier forgot to turn up.
Interestingly, a spokesman from one of the UK's leading supermarkets
who is responsible for organic products commented upon the breakfast.
He insisted all of the food could have been sourced entirely in the UK.
We could do it easily, complete with organic English eggs and bacon.
The spokesman added that the fact is that imported organic produce is more easily accessed
and supplies are often more secure.
It is plain to see from this statement what concerns the supermarkets have.
They are concerned with easy access and secure supplies, not really with local produce.
This is a very interesting point, as here in the UK we can source organic produce.
Yet as consumers' needs are regular, reliable and reasonable sources of food,
It is just not financially viable for powerful supermarket chains to source local British produce.
They therefore make a mockery of the organic philosophy of being in harmony with the environment
and do little to acknowledge the power they have.
Let's just take one look at a typical example here in the UK.
In Solihull, in the West Midlands, close to Birmingham, there are at least seven huge supermarkets.
These all have organic food sections.
I looked at a handful of small private fruit and vegetable shops in Solihull and none of them sold organic food.
They do not have the space in smaller shops.
There is no demand from consumers and, most interestingly, the wholesale fruit and vegetable markets in central Birmingham do not even sell organic produce to small grocery stores.
It is plain to see, then, that large supermarkets are in a position of dominance.
If we are to believe that large supermarket chains have organic food sections as a response to consumers' fears following the various food scares in the UK,
then it would be safe to assume that a lack of food scares between, say, now and 2005,
the organic food sections will become smaller as the consumer becomes less aware of the need for organic food.
My point is that organic food is very much a fashion in the UK at present,
but, at the same time, there is a core of devoted organic food consumers, producers and researchers who all strive to raise the organic profile.
What do shoppers themselves think?
I went to sample just a handful of opinions in a local supermarket and found that value for money seems to reflect that old British obsession with price.
I don't make any effort to buy organic food. I just usually go on price.
I'm not buying organic food because it's too expensive.
It doesn't look as if it's going to stifle rush for as long.
I generally walk past the organic food section, but if there's a special offer, I have been known to partake of it.
So, perhaps we can say that consumers in the UK are more interested in value for money, in general, than the whole organic philosophy.
Besides, there is still a good deal of confusion about whether or not organically grown fruit and vegetables are nutritionally superior.
Whilst the debate rages on, HDRA back in the Warwickshire countryside continues to be Europe's leading organic horticultural research organisation.
Margie Lenardsson is their head of research.
I actually originally came over after gymnastics school to work on a farm for a year.
And then I stayed on, got interested in doing a university degree in the UK rather than in Sweden.
So I've done my university education here in the UK and then stayed on to work in organic farming.
I've always had an interest in organic farming, even from school years.
So that's what I wanted to do.
In relation to what we discovered from shoppers in the supermarket, Margie explains some differences and tells us about the position HDRA occupies in terms of European research.
I think in the UK we have a very strong consumer market for organic food.
The consumer is very interested.
We don't have all that strong production base.
It's still difficult to convince the UK growers, I mean, particularly vegetable producers, and it's still difficult to convince them to go organic.
So the area of land farmed organically is still small in the UK, particularly compared to northern European countries like Sweden and Denmark.
So I think on a producer level, and perhaps also on a political level, there's more interest in northern Europe, and we look at them with envy.
But perhaps on the market level and general consumer level, there's a strong interest in the UK.
The HDRA is quite unique, certainly Europe-wide, in that we are a non-government organisation or an independent charity who is involved as a main researcher for organic farming.
Now, if I understand it right, most of the organic research programme in Sweden is carried out by the Swedish Agricultural University.
And so I don't think there's an equivalent to the HDRA in Sweden, in that we are, as I said, we are an NGO, but involved in government-funded research.
And I think that's fairly unique.
In the UK, most of the organic agricultural research programme is funded through DEFRA, Department of Environment, Food and Rural Affairs.
And they have a dedicated pot for research work in organic farming.
The pot is still very small, and we certainly look with great envy to many of the other European countries who spend a lot more of their research budget on organic farming projects.
Moving from Sweden, I'm obviously very keen to collaborate in research projects with Sweden, and I would be interested in collaborative projects from anything from commercial production,
but I guess particularly on the gardening side, where I think we really have something quite unique to offer.
So we want to work with people from all over the world, really.
HDRA really is Europe's leading organisation for organic horticultural research.
They welcome enquiries for projects from around the world, and are particularly interested in helping individual members of the public to start growing organic produce, even if it's only in a window box.
They have an expert at their headquarters who specialises in growing kitchen vegetables and herbs in a square metre of land.
So, you see, anything is possible with organic.
You can contact the Henry Doubleday Research Association by visiting their website, whose address is www.hdra.org.uk.
Thank you.
-
Att växa upp med döva föräldra
Ladda ner (MP3)
Transkription48 repliker · 3:13
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Sofia Almqvist hade en annorlunda uppväxt. Hennes föräldrar är nämligen döva.
Hon berättar för oss hur det var i hennes familj, om man kunde spela hur hög musik man ville och hur det gick till när hon skulle introducera kompisar och pojkvänner.
Men hon talar också om fördomar mot döva och hur teckenspråk fungerar internationellt.
Och hur tecknar man egentligen nya ord som sms?
Ni är ju egentligen som en vanlig familj.
Det enda som skiljer er åt är att era föräldrar var döva.
Hur lärde du dig tala egentligen?
Både jag och mina syskon var väldigt tidiga i ett tal och läste och skrev också svenska.
Faktiskt väldigt tidiga.
Jag gick ju på dagis och hade hörande morfar, föräldrar och hörande kompisar.
Jag hör ju, det är inte jag som är döv.
Så jag lärde mig ju tala utifrån så som alla barn gör.
Och det var ju vad vi pratade hemma som vårt hemspråk.
Så jag lärde mig av mamma och pappa och sen deras vänner som vi umgicks väldigt mycket med.
Man kan ju jämföra kanske lite med invandrarfamiljer som pratar ett språk hemma och sen lär sig barnen prata svenska ute i samhället.
När man är sådär liten och lär sig från sina föräldrar som döva barn till exempel, eller nu i mitt fall, så pratar man ju barnspråk på teckenspråk.
Så att allting blir ju inte helt korrekt.
Men sen utvecklar man ju det språket efterhand ju äldre man blir i mer man pratar.
Så att det är svårt för mig att svara på hur man tar in det.
Men det är ju ett visuellt språk till skillnad från svenskan.
Man tar ju in det på ett helt annat sätt.
Och uttrycker sig också på ett helt annat sätt.
Jag minns faktiskt inte när jag kom på att de var döva.
Jag tror inte att det var något speciellt som hände.
Jag har svaga minnen.
Det kan ha varit på dagis när jag var kanske runt 3-4 år.
Som jag själv började förstå att mamma inte var som alla andra mammor.
När man såg de andra barnens mammor och sådär.
Och då kan jag väl ha haft sådana funderingar tror jag.
Men inte sådär att jag minns att det kändes på något speciellt sätt.
Eller att det var något som hände som gjorde att jag kom på det.
Utan mamma var ju alltid mamma.
Hur gick det till när ni bråkade i familjen?
Eller grälade?
Alltså du med dina föräldrar?
Eller dina syskon med dina föräldrar?
Det blir ju faktiskt, fast många inte tror det.
Men det blir ju rätt mycket skrik ändå.
För jag menar, mamma är ju inte stum.
Så att när hon blir riktigt arg så skriker ju och golmar.
Precis som vi andra.
Och sen så är det ju...
Jag kunde känna att jag inte var riktigt bra på att tecka språk.
Så att jag inte kunde uttrycka mig.
Och när man är sådär arg blir man bara ännu argare.
Men så här kan man ju...
Man tecknar ju lite större och lite hårdare.
Jag tror egentligen att det är precis som att bråka på vilket språk som helst.
-
Att växa upp med döva föräldra
Ladda ner (MP3)
Transkription62 repliker · 3:54
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vad finns det för fördelar med att ha döva föräldrar?
Mamma kan ju sitta i vardagsrummet där vi har studier till exempel och titta på tv samtidigt som vi spelar jättehög musik då.
Utan att hon blir stöd sådär.
Men hon känner ju basen, hon känner ju vibrationerna från basen så att när hon tyckte att det verkade för högt sådär så då gick man ju bara och sänkte basen.
Hur gick det att ha kompisar då? Hur kunde de kommunicera med dina föräldrar?
Ja det blir ju lite svårt för dem att kommunicera med mina föräldrar eftersom de inte kan språket.
Och en del var ju jätteblyga och jättestela i början när de kom hem till mig och de visste inte hur de skulle agera direkt.
Men en del tog för sig verkligen och försöker förstå mamma och mamma försöker förstå dem och sådär.
Det funkade bra.
Oftast kunde man ju prata med sina kompisar om saker som man inte ville att mamma skulle höra.
På det sättet var det lite mer fritt hemma hos mig då eftersom mamma inte hörde.
Och pojkvänner och så, hur gick det med dem? Hur lärde de känna dina föräldrar?
Ja det är ju samma sak där.
Lite stelt i början.
Kanske för att man är blyg och inte vet så mycket.
Men sen släpper ju det efter ett tag när man lär känna dem.
Och när de märker att det är inget speciellt, det är inget farligt.
Det är ju bara att de inte hör och sådär.
Det blir ju en liten ansträngning från båda sidor.
Alltså från mina föräldrars håll och från min pojkvänns håll.
Eller mina vänners håll också.
Om de ska kunna kommunicera.
Och sen blir det väl inte så här djupa dialoger direkt heller.
Har du märkt att det har lett till djupare klyftor?
Att det liksom verkligen har varit ett hinder?
Ja ibland kan jag känna så.
Speciellt när det gäller min pojkvän som inte kan teckna särskilt mycket.
Dels så blir ju jag lite av en tolk.
Som får tolka då mellan familjen och honom.
Man märker att han kanske nästan är utanför också.
Även om vi alla i familjen, om han är med sakta ner tempot på språket och sådär.
Så räcker inte det riktigt till heller.
Utan ja det är lite sådär svårt ibland.
Det blir lite klyfta faktiskt.
Lite kulturkrock.
På tal om olika kulturer.
Har du varit med om att det har blivit missförstånd på grund av att du med ditt svenska teckenspråk inte kunnat kommunicera ordentligt med främmande teckenspråk?
Jo men det var på ett ställe så.
Det var en kultur- och konstfestival.
För det var här i Sverige faktiskt.
Och då kom det döva från hela världen.
Samlades.
Och då mötte jag en tysk kille som var svart.
Och så hade han på sig en t-shirt med tryck.
Någon sån här amerikansk tryck.
Så att jag trodde att han kom från USA.
Och sen så hälsade vi på varandra.
Och sen så frågade jag var kom du ifrån.
Och så tecknade han Tyskland på svenska.
Men jag var så fast i det här att han kom ifrån USA då som jag trodde.
Så att jag förstod inte vad han sa.
Och sen hällde vi på att liksom rita kartor i luften och försöka lyska ut.
Han skulle förklara för mig var han kom ifrån.
Och sen då när jag kom på att jag har Tyskland.
Och då märkte jag att han hade uttecknat det på svenska hela tiden.
Men det funkar ju faktiskt att prata med varandra.
Även om man inte kanske kan ha jättegjupa diskussioner.
Så är det nog lätt fördöva från olika länder att kommunicera med varandra.
Även om de inte talar samma teckenspråk.
Jag tror att de är så vana att se kroppsspråk.
Eftersom det är en stor del av teckenspråket.
Så att det ligger närmare för dem att tolka det.
-
Att växa upp med döva föräldra
Ladda ner (MP3)
Transkription30 repliker · 2:07
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Kan man ha hemlisar om man teckenspråkar på stan?
Det händer ju ibland att man ser folk på stan teckna.
Och det är väl lite ohyfsat sådär att titta på dem, för man ser ju vad de säger.
Men det var en gång, då var det två tonårstjejer kan man säga, ja det var de säkert,
som satt på pendeltåget och de satt, det märktes att de var hörande att de inte kunde teckenspråket.
Och de satt och bokstaverade det här handalfabetet och pratade hemlisar på det.
Och jag såg allting de sa. Så de var väl lite naiva med det, de trodde att de kunde prata hemlisar på teckenspråk men det gick.
Vad finns det egentligen för fördomar mot döva?
Man kanske tror att de inte förstår. Bara för att de inte kan prata så förstår de inte.
Det kan väl vara en fördom. Många tror ju att döva är stumma också.
Det här gamla begreppet som finns kvar idag ibland, dövstum.
Det är ju många döva som vill få bort det begreppet för att de är inte stumma, de är ju döva.
Det blir som att lägga på ett extra handikapp av dem.
Hur gör man med de nya moderna orden?
Det kommer ju nya tecken hela tiden. Det gör det ju.
Det senaste som jag lärde mig det var sms.
Men en mikrovuxen, det kommer ju nya ord hela tiden.
Det utvecklas ju hela tiden.
Man knyter handen så vrider man på tummen som att man knappar in sms.
Och att man gör det väldigt fort.
Det bästa med att ha döva föräldrar det är nog att jag har lärt mig teckenspråket faktiskt.
Och att jag har fått ta del av dövkulturen.
Ju äldre jag blir så märker jag hur mycket det har präglat mig.
Just den här dövkulturen.
Men jag tror att språk och kultur ligger väldigt nära varandra.
Så att jag kan känna det att om jag inte får prata teckenspråk på väldigt länge.
Och sen så träffar jag döva människor eller hemma.
Så känns det så skönt på något sätt.
Det känns lite som att jag har kommit hem ungefär.
När jag får använda språket och vara med döva.
-
Putting Heavy Horses to Work
Ladda ner (MP3)
Transkription466 repliker · 11:31
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Mention the word horse and what comes to mind.
For some it's a...
And for others it could be the excitement and passion of horse racing.
Yet for one family at Umberslade Children's Farm in the West Midlands
mention the word horse and they are bound to think shyer.
In this program we'll be looking more closely at this beautiful beast
known to many simply as the gentle giant.
The horse has been one of man's most dependable friends and servants for thousands of years.
Horses can live in almost any climate where there is enough food and water.
Horses have strength, speed and endurance.
Sure-footed horses can carry riders over steep mountain trails on a dark night.
And dependable steeds can bring lost riders safely home.
Horses are intelligent, have good memories and can easily be trained to obey commands instantly.
Man has developed the natural qualities of a horse by breeding.
A fast horse is bred with a strong horse to produce an animal that is speedy and powerful.
Horses have played an important part in the growth of civilization.
Horses carried men into battle and carried food and supplies over long distances.
Without horses, Genghis Khan and his soldiers could not have conquered the vast areas of Asia and Eastern Europe.
Until the introduction of the locomotive and the motor car, horses provided the quickest and surest means of transport on land.
One particular breed of horse is the English Shire, known worldwide for its enormous strength and exceptionally good nature.
Shires are very large and often black, bay or grey in colour.
A characteristic feature is their abundant hair, called feather, which is just below the knees and hocks.
Mature horses stand around 170 to 190 centimetres high and can weigh up to about one tonne.
The last 25 years has seen a regeneration of the Shire horse in Great Britain.
In its heyday between 1920 and 1945, there was a heavy horse population in Britain of about one million horses.
By the late 1950s, this figure had dwindled to just around a few thousand.
Let's return to the Umberslake Children's Farm I mentioned earlier.
There, I met Jane Munts Torres and her three children, Christopher, Maria and young James.
Jane has a particular love of large horses and I joined her as she and Christopher, her eldest son, were washing and preparing Toby,
a beautiful Shire, who is used to towing visiting members of the public through the farm's premises.
Toby is not being very cooperative today and Jane explains how the horses get used to dealing with certain people.
I'm going to let them know what I'm going to do.
Christopher will probably tell you why.
Christopher, do you want to pick up your foot and show?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Christopher, do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Do you want to pick up your foot?
Daniel, walk on.
Come round Daniel.
Daniel, come over.
Daniel, come round.
Good boy.
Daniel, come round.
Come over there.
Come round.
Whoa.
Stand.
Jane, her three children and all of the staff at Umberslade care a great deal for these magnificent horses.
If you would like more information about shires, then visit www.shire-horse.org.uk.
-
Filmvetenskap
Ladda ner (MP3)
Transkription137 repliker · 11:48
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ole Breitenstein är lektor i film. Han har undervisat och hållit föredrag om det mesta i filmväg sedan början av 70-talet.
Jag vill veta vad det är som fascinerar oss biobesökare.
Och hur har filmindustrin i Hollywood kunnat bli så stor?
Slutligen får vi höra en filmanalytikers åsikt om videovåld.
Vad tittar du själv på för filmer?
Jag är allätare. Jag tittar på nästan vad som helst jag kan komma i närheten av.
Men jag föredrar den populära filmen, framförallt den intressanta, det vill säga välberättade populära filmen framför film och teater med angelägna ämnen.
Jag förtjust i film som uttrycksform.
Vad är det för speciellt med film? Vad är det som trollbinder oss egentligen?
Jo, det är en uttrycksform som engagerar både syn och hörsel.
Det finns alltså väldigt, väldigt stora nyanseringsmöjligheter i det.
Sen är det ju faktiskt så, jag menar biografen borde ju vara död för länge sedan.
Men om det inte är det så är det därför att det är något alldeles speciellt att sitta tillsammans med fem till hundra, kanske flera hundra andra människor och titta på samma sak.
Och i någon mening få en gemensam upplevelse.
Vi är flockdjur egentligen.
Och den där, att gå på en rolig film med en fullsett biograf som skrattar som man nästan inte hör vad som sägs på duken.
Det är en fantastisk upplevelse.
Där är filmen bara utlösande utav den enorma gemenskapen som man upplever.
Det betyder alltså bara att våra allmänmänskliga behov är mycket komplicerade och innehåller alltså också sådana aspekter som man vanligtvis inte fäster sig så mycket vid.
Man tycker att man kan ersätta den filmiska upplevelsen med tv-upplevelsen eller med DVD-upplevelsen hemma i vardagsrummet.
Men det är något alldeles speciellt vid det där att titta på filmen tillsammans med människor som man inte känner.
Hur har filmindustrin i Hollywood lyckats så bra?
Hollywood kan göra film som appellerar till någon sorts minsta gemensamma nämnare hos väldigt många människor.
Lägg märke till att Hollywoods hemmamarknad har alltid varit en mycket sammansatt publik.
Hollywood etableras på en tidpunkt när en mycket stor del av USAs befolkning inte ens kan tala engelska.
Så stumfilmen var en möjlighet, en minsta gemensamma nämnare bland alla dessa människor.
Därför att stumfilmen kommunicerar med icke-verbala uttryck som är mycket mer universella än det verbala är.
Och om du då jämför med den vanligaste svenska filmen sedan ljudfilmen har kommit till så vill du filma teater.
Bilden är sekundär och det som sägs är det primära.
Och en sådan film går givetvis inte att exportera.
Men den begrips ju till alla svenskar.
Men Hollywoodfilmen har alltså hela tiden befunnit sig i det motsatta läget.
Det gäller om att vara så uttrycksfull som möjligt med de filmiska verktygen.
Alltså till och med de stumfilmsverktygen.
Så när man nivetvis dertill tillfogar alla de enorma möjligheterna som finns att kombinera med både verbala men framförallt med icke-verbala i form av musikljud, effektljud och annat småttagård.
Så att Hollywoodfilmen är bättre gjort som kommunikationsmedel till mycket stora grupper av skilda kulturer.
Så det är inte så konstigt.
Det är den ena förutsättningen.
Den andra förutsättningen är att de har mera makt, de har mera pengar, de har mera kunskap om hur man lanserar film och sånt där.
De har ju haft tillfälle att göra det.
Men det är alltså inte för att Hollywoodfilmen är dålig som den är över världen, vilket man ju ibland kan tro.
Utan Hollywoodfilmen är väldigt bra, gjort av väldigt professionella människor som vet någonting om vad.
Så när Hollywoodfilmen är som allra bäst så kan den alltså samtidigt med att den har den här universella apil så kan den säga någonting som verkligen behöver sägas.
Som subtilare eller vetenskapliga utredningar eller liknande för att se inte kan förmedla.
När jag tillhör den generationen som talar om kulturymperialismen så jag menar amerikansk film är kulturymperialismen.
Man säljer en livsstil och den livsstilen är oerhört destruktiv för världen i stort och för vårt bästa rent av så är den väldigt negativ.
Det hindrar inte att filmen innehåller förfärligt mycket av det som vi känner att vi behöver.
Vare sig vi är beredda att erkänna det eller inte.
Så det är skicklig propaganda.
Det är både och.
Det är väldigt mycket i Hollywoodfilmen som jag föredrar framför till exempel vissa delar av svensk film.
Svensk films överpedagogiskhet och brist på bildmedvetande och annat kan göra mig väldigt ledsen ibland.
Det gits inte att offra någon uppmärksamhet på det.
Jag kan till och med avstå från föreläsningar därför att jag tycker det är bara pinsamt att gå dit och skälla på filmen för de människorna som har gjort det bästa de kunde.
Det finns i alla uttrycksformer någon sorts formkriterium som är väldigt väsentligt.
Det räcker inte att man menar väl.
Man måste också formulera det man menar väl på ett sådant sätt att man blir hört.
Att man blir attraktiv.
Att någon i det verkligen lyssnar.
Till och med investerar sin fantasi i att samverka med en företeelse.
Det är det som äger rum när vi tar del av berättelser.
När någon berättar något som vi är intresserade av på ett sugande, spännande sätt.
Då kan vi inte låta bli att lyssna.
Och Hollywood kan alltså få oss att lyssna ibland även om det de säger inte är särskilt värd att lyssna på.
Medan förfärligt många angelägna produktioner av film eller annat.
De får istället en form som vi inte lyssnar i alla fall.
Varför är det så svårt att ta efter Hollywood-receptet?
Det är jävligt lysiskt svårt att göra någonting som är så genomarbetat bra.
Och det kräver ett lagsamarbete mellan alla de inblandade personerna.
Och när det någon gång då inträffar i Sverige så förbinder man då det primärt med demonregissörning med Bergman eller någonting liknande.
Söken är ju den, om man tittar istället på danskarna, att man kan mycket väl göra nästintill kollektiva historier.
För om man nu ska ta Ingmar Bergman som exempel. Varför var det Ingmar Bergman utan Max Holm Sydow, Ingrid Thulin och Lid Nullman och Bibi Andersson och Gunnar Björnstrand?
Och vad var han utan sina två fotografer? Vad var han utan sin scenograf Anna Ask och så vidare och så vidare?
Utom ordentligt skickliga människor som har jobbat i team tillsammans med honom förut.
Som vet någonting om hur slipstiden ska gå.
Som upplever arbetssituationen som, jag vill vara med.
Oavsett om jag får betalt eller inte, jag vill vara med.
För den här arbetsupplevelsen, det är fantastiskt.
Och när man så till och med när man har jobbat färdig får en oerhört uppskattning för det.
Jag gör ett bra jobb. Vi gör ett bra jobb.
Och jag menar det är ju det.
Det är ju det som amerikansk film på något egendomligt sätt kan lyckas åstadkomma.
Varför finns det så mycket våld i filmvärlden?
Földringar är en integrerad del av det filmiska yttrycket därför att det är så bildmässigt.
Om du sätter två personer mittemot varandra och den ena säger att du är en skitstävel och den andra säger att det kan du vara själv.
Så går det att sälja den filmen i Sverige men knappast utanför landet.
Men om de blir osams och tar i varandra och klämmer varandra upp efter väggen och flyttar varandra och klipper till varandra så det skvimper och liknande så går det att förstå i Kina.
Det är alltså ett universellt bildmässigt yttryck som det handlar om.
Och det betyder alltså att det är ett symboliskt yttryck för inre agrofon.
Och den amerikanska filmen yttrycker med yttre medel vad som först går inuti människor.
Man använder ett eller annat yttryck.
En mann som röker pipa.
Vad är det för en mann?
Det är en mann som har tid och lyssnar.
Man ser liksom här han sitter och klatsar i pipa.
En mann som röker stor sigar.
Det är en sån där kvark i tog.
Och så ska han ha ett tuggor på den så där också så ser det ut som om han tuggor på ett tuggt tobak.
Då blir det en helt annan typ.
Eller glasögon.
Om du har glasögon så är det intellektuellt.
Om det senar fanstegläs i dem vilket det ofta är i amerikansk film.
Så det i alla fall betyder det i alla fall intellektuellt.
Men med alla möjliga yttre yttryck försöker man att förmedla den inre.
Det som förstår i dessa personers inre.
Det är en integrerad del av att göra film.
Att man hittar visuella yttryck för inre tillstånd.
Och det är den primära orsaken till att den amerikanska filmen är så våldsam.
Det är klart att det påverkar människor.
Men inte på det här direkta sättet som man gärna vill ha det till.
Att du ser en som slår till någon och så måste du också gå och slå till någon.
Så enkelt är det inte.
Vi är, hela vår kultur, inte minst den svenska, är ju oerhört aggressionshemmat.
Så det är bara när vi blir tillräckligt frustrerade.
När vi tappar behärskningen.
Eller när vi dricker oss fulla.
Eller knarkar.
Eller när vår världspil drar sig ihop.
Eller när den vi älskar och tror det skulle fortsätta livet tillsammans med övergir oss.
Så vi blir så svartfylka så vi blir rädda att få öppna magen på dem.
I någon sorts fördrucken vansinne.
Men annars så är vi ju oerhört fridsamma och oerhört talande och mjuka istället.
Det symboliska uttrycket kan vi mycket väl ta till oss.
Istället för att bedöma människor med moraliska kriterier för att de gör vad de gör.
Så tycker jag att man borde diskutera varför gör de som de gör.
Vad är de djupare orsaken till att folk gör som de gör.
Inte minst i vår tid när ungdomar gruppvåld tar sina klasskompisar.
Och när de mest fruktansvärda fysiska övergreppen kan äga rum.
Hur har vi svikit en hel ungdomsgeneration om de kan uppfatta det som ett rimligt beteende.
Vad saknas den mänskliga omsorg från hela resten av samhällets vuxna och gamla.
Och deras möjlighet att omgås med de unga.
Så att man kan överföra de bästa av våra kultursvärderingar till ungdomen.
Istället för att lämna dem i sticket och fördöma dem när de försöker göra något utav det de gör.
Sannoliken intressant.
Ja, filmen är ett starkt medium som tålar tänkas på.
Som den stora regissören Eisenstein sa.
A color button under a lens and thrown on a screen may become a radiant planet.
-
Feng-Shui
Ladda ner (MP3)
Transkription155 repliker · 10:50
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
För tio år sedan när Barbara Anna först började som Feng Shui-konsult i Sverige hade hon väntetider på åtta månader.
Och nu går snart andra klassen med professionella Feng Shui-konsulter ut från hennes skola, BA Scandinavian School of Feng Shui.
Feng Shui är en lärare som man har gjort jättemånga undersökningar om naturens krafter, hur naturen påverkar människan.
Och det är, man kan säga att det är för trettusentals sedan man har varit, men när jag har varit i Tibet har jag sett den första orsprungligen formationen som är sju tusentals gammal.
Det är helt enkelt att människor har svårt att klara sig det, om man tittar inte på naturen, alltså hur naturen är och hur vindarna blåser och när solen kommer och när solen går ner och upp och så vidare.
Och då försökte man anpassa sitt sätt att leva, Feng Shui är ett sätt att leva tycker jag, det är den definitionen, till omgivningen, till naturen.
Och det blev bra, man blev ett med naturen.
Så idag kan man, om man behöver och måste ge en definition kan man säga att Feng Shui är en lärare om energirörelse.
Så hur energierna rör på sig.
Och då tar man hänsyn till tre olika miljöer.
Alltså det är runt om oss, hur naturen är, eller våra huslägenheter, eller var vi bor.
Sen är energierna rör sig inom oss.
Och det är jätteviktigt.
Och det är mycket, mycket viktigt.
Det är det som den klassiska, traditionella Feng Shui säger, att man måste ta hänsyn till människan.
För jag behöver en typ av energi och då behöver jag något annat.
Och det måste man ta den parametern, alltså titta på människor, vilka energibehov vi har, vi har olika.
Och sen tredje då är tid, tid den här energi.
Det är en annan energi som är på sommaren och en annan är på vinter.
Och en annan energi är under år 2002.
Och en annan var under 2001.
Och det blir helt annan om 2003 och så vidare.
Och det är det här som Feng Shui kan ge, då är prognos.
Så vad har man då för nytta av Feng Shui?
Nytta egentligen kommer av behovet.
För har vi inte någon behov, då är vi inte nyttan.
Och sen 1994 när jag började jobba som konsult, ställde jag mig alltid en fråga.
Varför just den människan har beställt konsultation?
Så att jag behövde veta eller känna själv vilka behov just har haft en människan.
Och genom konsultationen försökte jag svara på den här behov.
Och då blir det nytta.
Vad kan vi här för nytta?
Alltså för det första att vi börjar ställa fråga, eller vi ställer fråga, hur mår jag?
Och den dag när vi konstaterar att det är något i mitt liv som är fel.
Då börjar man lätta efter svaret.
Vissa människor har jättesvårt att få relationer.
Och en relation efter en annan gör vi samma fel.
Eller drar vi till oss samma partner och det blir samma resultat och så vidare.
Och Feng Shui kan ge svårt varför det blir så.
Och ändra den energin.
Så att vi kan träffa den rätta partner.
Ekonomi och pengar är mycket intressant ämne.
För pengar får inte glömma pengar.
Det är en energiform.
Och som jag har sagt tidigare.
Försvindel är läran om energirållelse.
Inklusivt pengar.
Den energin måste ha fritt flöde.
Och det är ofta, jag ser hos mina kunder, att det är klart man har stora eller mindre problem med ekonomi.
Det är någonstans någon blockering.
Det blir någonstans något stöpp med att gå vid flå och så vidare.
Att få fritt energiflöde.
Och då fanns Feng Shui kan hjälpa till att säga, jaha men det här är en blockering.
Det här blir stopp.
Om du tar bort det, om du ändrar det här.
Då plötsligt blir det bra.
Jag kan bara ge som ett exempel.
Det var en kund igår som ringde och sa.
Jag trodde inte ett dock på det egentligen.
Men det var jätteintressant.
Och det är en eget företagare.
Som är i restauranterbranschen.
Men jag har gjort vad du har sagt.
Och det var mycket enkla åtgärder.
Och säg vad du vill.
Men jag får bättre kassor.
Jag får lite extra pengar.
Mera pengar.
Så det kan fungera rätt snabbt och faktiskt bra.
Om man tar till exempel en person som aldrig hittar en rätta.
eller letar efter en partner.
Vad skulle bli ditt råd till honom?
Alltså rent Feng Shui-mässigt.
För det första Feng Shui-konsultationen går på det att man tittar hemmet.
Alltså hur är det hemma?
Det finns en energi som ligger i sidväst.
Det är den vädersträck som har med relationerna att göra.
Och då måste man titta hur energierna är i just det här området hemma.
Det kan hända till exempel att du bor i en L-format lägenhet.
Och det här hörnet saknas.
Den kanske ligger hos grannen.
Men det kanske finns ett hyster.
Det kanske finns en suppkastning.
Eller något annat.
Och då är det så här att din eget personligt energi blir utarmad.
Och när du kommer hem.
Då försöker du lyfta upp den här energi som ligger i sidväst.
Med ditt eget energi.
Och då räcker den energi inte till när du träffar den rätta.
Du orkar inte helt enkelt.
Du känner så här att jag orkar inte förklara för honom 55 gånger samma sak.
Och då blir det inte rätt.
Och då finns vi här alltid möjlighet att åtgärda.
Och då kan man helt enkelt ändra energien som ligger där i det här området.
Och det kan jag ge en enkelt exempel.
Om du bor i ett fristöndehus.
Och den är L-format.
Och det saknas det här området sidväst.
Då kan du dra sträck och linjer.
Så att du hittar den här punkten.
Som skulle höra till huset.
Om huset var elektroniskt.
Och då markerar du den här punkten.
Det kan vara en punktbelistning.
Du kan plantera ett trä.
Du kan lägga en fin sten.
Eller placera en skulptur.
Så att du markerar på något sätt.
Att det här området har till mitt hus.
Vilka är det som är intresserade av de här kurserna och utbildningarna?
Vilka alltså i samhället?
Alla. Verkligen alla.
Från studerande, alltså skolor, till och med elever.
Till vd.
I stora företag.
Till designister.
Genom designister.
Alltså alla.
Jag verkligen kan inte säga att just den eller den grupp.
som är mer eller mindre intresserade av de här kurserna som är mer eller mindre intresserade av de här kurserna.
Jag har fått flera kurser och flera utbildningar.
personer som blev utbrända.
Som blev ett, två år sjukskrivna.
Och sen plötsligt hamnat i fönsju.
VVV och deras liv har ändrats totalt.
Så att verkligen.
Jag kan inte säga att det är någon speciell grupp.
som är intresserad av de här kurserna som är intresserade av de här kurserna som är intresserade av de här kurserna som är intresserade av de här kurserna.
Sen tre år tillbaka med jättestora näringsföretag som jag jobbar som förslagare och drivare.
De har upptäckt att det är mycket mycket lättare, enklare och billigare att hantera personal omsättning.
De har tjänat stora pengar på det att personal omsättning har minskat drastiskt.
För människorna har plötsligt börjat trivas på arbete.
Både med varandra och sin miljö.
Du representerar ju någonting som är relativt nytt i västvärlden.
Möter du inte många skeptiker?
Hur bemöter du de skeptiker du möter?
Jag vet inte om jag upplever att jag möter direkt...
Det är klart, man möter människorna som är nyfikna.
Och som undrar vad det är för något.
Vad kan jag få istället?
Jag har inte mött det, vill jag säga, sådana riktiga septepresare.
Nej, nej, nej. Det är det här inte.
Det är mest människor som undrar, vad får jag egentligen?
Finns det inte många som säger att det fungerar verkligen om jag flyttar den soffan eller hänger en kristall där?
Hur bemöter du dem?
Jo, det är bara att diskutera, att prata.
Det är det som jag sa.
Man kan göra prover på saker.
Men egentligen, om man kommer in lite djupare i diskussioner, det är det bästa sätt att säga vad som fungerar inte i ditt liv.
Ja, det är mycket lätt och mycket snäpp.
Alltså, när vi kommer in i någon diskussion, jag var med i en sån diskussion.
Och då frågar man, jag behöver bara ha födelse året egentligen.
Det är rätt intressant fråga med det här septiker.
För jag har verkligen, jag måste säga, jag har inte mött många som mest, jag skulle säga, nyfikna.
Om du vill veta mer om Barbara Anna och Feng Shui, besök www.fengshui868.com
-
Birmingham - city of canals
Ladda ner (MP3)
Transkription81 repliker · 12:10
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Is it a bus? Is it a train? No, it's a canal barge in Birmingham actually.
Before the invention of the steam engine by James Watt and the subsequent arrival of Stevenson's steam train, Britain's canals formed the basis of her distribution network, and Birmingham, in the centre of the country, was also the centre of the network.
When man needs a waterway where nature has failed to provide one, he makes a canal. Canals provide waterways for ships and boats. The largest canals, like the Manchester Ship Canal or the Panama Canal, can take large liners, tankers and warships.
Medium-sized canals such as the Jörte Canal allow ships to travel through Sweden by linking Lake Vennern and other lakes with the Kattegat and the Baltic Sea.
The Jörte Canal is particularly interesting as it was constructed by Thomas Telford, one of Britain's greatest canal constructors, who we shall learn more about later on.
Firstly, though, I'd like us to look more closely at the history surrounding Birmingham's Great Canal Network before we look at how this same network is today helping to regenerate a once dilapidated system of inland water routes.
Birmingham's Canal Network was built in 1769, with the opening of the West Bromwich to Birmingham Canal. This linked the industrial heart of the Midlands, the so-called Black Country, to the wharves of central Birmingham at Broad Street.
By the mid-18th century, Birmingham had plenty of business entrepreneurs, innovators and craftsmen in many industries, but lacked a reliable transport system and this held back the city's development.
In the past, the canals revolutionised local industry. Coal, the universal fuel, dropped from 16 shillings a tonne to 4 shillings a tonne within one year of the first canal opening in Birmingham.
Birmingham's canals improved access to local markets and to foreign ones too.
Over the next century, Birmingham became the centre of the national network of waterways linking England's main ports at Bristol, Hull, Liverpool and London.
Over 200 years old, these canals were once the lifeblood of Birmingham. Following a period of decline, the area has now been transformed.
All of these developments are part of the continuing plan to renew Birmingham City Centre, and alongside new offices, shops, pubs and hotels, you can find many reminders of the canal's busy past.
Now, once again, they are helping create an attractive and bustling city centre for the benefit of everybody who visits, lives or works here.
Recently, I met up with some of the staff of an organisation called British Waterways, the body that cares for and maintains Britain's 2,000 mile network of canals and inland waterways.
Along with local authorities, voluntary groups and other governmental agencies, they protect and enhance the waterways and benefit the communities through which the canals run.
My name's Sam Morris. I'm Regeneration Projects Manager. I work for British Waterways.
My job covers the whole of the Middles in the South West region, and I'm mainly involved in urban and rural regeneration on the canal.
My job mainly covers delivering projects on the ground, but also starting them off from scratch.
So it's working with lots of different partnership organisations like local authorities, the regeneration boards, the main funding partners, taking their aspirations and ours, and then delivering them on the canal.
So we make major improvements in the canal network for customers to come and enjoy.
One of the big main projects that we're working on in Birmingham is Eastside, which is the major new quarter development that Birmingham City Council are leading on.
We're heavily involved because a major part of the development of the new quarter is on the canal.
And we're looking at major funding and infrastructure improvements.
The main focus of Eastside is to take a huge quarter of the city that all revolves around the Digworth area, which is the main origin for Birmingham City Centre, and to translate it basically from the old manufacturing industry into the new learning technology and heritage quarter of the city.
So you can go down to London and up to Manchester and to Leeds. You can go to all parts of the UK. So it's a major industrial importance.
I think really the regeneration over the last 20 years has been a major shift away from freight transport and industrial use into the leisure industry for people to come to the canal and enjoy.
And especially in the city centre of Birmingham over the last 20 years, there's been major redevelopment from the Brindley Place and the National Enduro Arena and Convention Centre's development. And within that, there's been a lot of smaller projects on towpath improvements and access improvements, which has really encouraged people to come in and rediscover the canals.
Sam mentioned to us the development of areas known locally as Brindley Place, named after Mr James Brindley, who, along with Thomas Telford, were the pioneering engineers of the canal's early years.
The central canal area was, for a brief moment a few years ago, the centre of the world's political stage as the G8 summit took place in Birmingham.
The President Bill Clinton, ever eager to please the crowds, appeared on the balcony of the Malthouse pub after having enjoyed a pint of traditional English ale.
Something that is more and more common for ordinary members of the public, as city centre access has improved, and the number of well-positioned drinking houses has increased also.
Yet it's not just adults after a swift pint who are attracted canal side.
The Tourist Development Officer also works hard on attractions.
Yet perhaps her targets are the vast numbers of school children living in and around Birmingham's canal network.
My name's Lorraine Smith. I'm Tourist Development Officer for Birmingham and Black Country Canals.
I look after mainly central Birmingham, organising events, promoting activities such as walking, boating, cycling and fishing along the canals.
I think location in Birmingham has a large part to play. Most people within Birmingham live within five miles of the canal network.
Which means that they're only a short distance away from a great leisure resource.
But they can actually access quite easily from the majority of access points that we have.
It's a fundamental part of Birmingham. Historically it's terribly significant.
The majority of people that come to visit Birmingham want to look at the history of the city.
And the canals play a key part within that. The canals are more accessible to more people.
Examples of such a briny place in the mailbox mean that actually pulling people from the city actually down onto the network.
To enjoy the social life of the bars, sea life centre, attractions that are canal side.
And that in turn brings them onto the network to enjoy boating, cycling, walking, fishing and generally taking in the ambience of the area and the history.
Most of the visitors that I speak to think British Waterways are doing a great job of maintaining the canals.
Making them more accessible to the general public.
Providing information not only about the history but about the developments and what we are doing.
To try and improve them and make them more accessible.
We run an extensive schools programme. Generally centring around schools.
Obviously a key focus on safety and canals obviously being water.
Various types of aspects from actually doing work in the schools to bring them out onto school visits.
Where they can have a boat trip and learn about the canal's history and how it's important to them.
So we're heavily involved in that.
The best aspect is seeing people actually enjoying the canal.
Seeing that we're making a difference and that people are wanting to use the canals more each day.
And getting positive feedback about how the area has changed or British Waterways have done this or done that.
That's made the area better.
One thing that children enjoy in particular is learning about how locks work.
Those devices that allow canals to navigate the natural gradients of the land.
Without them it would still be necessary to physically carry a boat up or downstream.
Flash locks, which were the first style of lock, were very primitive.
Double gate locks were first used in Holland in 1373
Then Leonardo da Vinci invented the double Mitre lock, which uses the force of water to keep the doors tightly shut.
Birmingham is on a plateau, so all boats entering and leaving the city have to circumnavigate the locks.
Originally delays at the locks were constant and notorious, but then 24 hour canal opening allowed the clearance of backlogs.
As the vast majority of canals in Britain were built during the industrial revolution from 17 to 1850, they are all the same size, approximately 23 by 2 metres, and allow only traditional canal barges to use them.
Double locks do exist, therefore allowing two barges to navigate a lock side by side.
With all this busy and often hectic canal traffic, someone has to be responsible for boat movements.
Surprisingly, the most land locked city in Britain still has a harbour master and it is his responsibility to make sure people behave and that his section of Birmingham city centre canals are in tip top condition.
My name is Albert Rook. I'm harbour master for Birmingham Black Country Canals. Stationed in the city centre. I've been here for approximately nearly 20 years. This particular job I've been doing for about nine years. I was asked if I'd take it on as round the city centre area and I said yes, I'll give it a try. I've been here ever since.
Well, I think really it's a naming principle. We do similar jobs like operate the boats, make sure they're alright, make sure the locks are alright for them. Go around and check moorings, check licences and things like this.
The boats came up the locks or down the locks. He used to have a tall clerk sitting at the desk and he could look so they could see the boats coming each way and he could go out with a gauging stick, what we've got on the wall there, and gauge the boat so they knew how much weight they had in the boats.
I've done it. I've done it since I was 15. It's just something that gets into your blood and you can't get it out. I'd just rather be here than anywhere. Obviously you get the boaters and people coming through and saying, "Arbour master." There's no sea, no arbour. We're as busy as the sea.
We're all very busy. But they all have a good laugh about it. Just a nice environment to work in. There's still a few coal boats that go around the canal, delivering coal to the country, cottages and other boaters. I'd like to see it come back, but they all want it tomorrow.
The next day and you've got no chance because it takes so long on the canals. On an average it's a week to London and it's just too slow. Well, I mean, it's just one of those things. You just want to be here all the while. And as I say, I've done it for years now and it's so hard to be away from it. I have to get away sometimes, but I mean, it's so hard. I just can't imagine being away from it actually.
If you're interested in finding out more about canals in England, where to find them and how to use them for leisure pursuits, then visit www.britishwaterways.co.uk.
I'm going to leave the last word to Albert, Birmingham's soon to retire harbour master. I asked him what he's going to do in retirement.
I don't know. I might get to be caught, come and volunteer or somewhere around the canals, you know.
I've got no hobbies. I've just like being here all the while.
Våren 2002
En vacker vårdag, den 23 februari 2002, knatade vi upp till Förbundets lokaler på Observatoriekullen. Där höll Unga Forskare Stockholmsdistriktet sitt årsmöte.
Dessutom fick vi tag i Andreas som gör Förbundets medlemsportal på webben och några hårt arbetande journalister på tidningen Scientium.
-
Emma Eklöf - ny UFS-ordförande
Ladda ner (MP3)
Transkription26 repliker · 1:55
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi är här nu för att intervjua UFS nya ordförande.
Till att börja med, vad heter du? Kan du berätta lite grann om dig själv?
Jag heter Emma Eklöv och jag är 22 år gammal.
Jag bor i Huddinge strax utanför Stockholm.
Jag pluggar på KTH. Jag går mitt tredje år på teknisk fysik.
Jag tycker det är mycket kul.
Har du varit med tidigare i UFS-styrelse eller UFS-arrangemang?
Jag har suttit med i styrelsen i ett års tid som vice ordförande.
Tidigare har jag varit med som fösare på Lark i tre eller fyra år faktiskt.
Men jag har inte varit med i någon unga forskarförening tidigare.
Första gången jag gick med i unga forskare var när jag kom in i styrelsen.
Är det något särskilt arrangemang du tycker är roligt eller är det just Lark?
Lark har jag varit med på mest. Jag känner ju väldigt mycket för Lark på det sättet.
Men i somras så var jag med på Upptäckaveckan.
Och det är väldigt kul att se vad intresserade högstadieelever är av naturvetenskap.
Det ser man ju inte sådär jätteofta ute i skolorna.
Är det något särskilt du vill uppnå under ditt år nu som ordförande i UFS?
Framförallt kanske lite fler medlemmar och få folk som är intresserade av naturvetenskap.
Nå ut till många förorter utanför just innerstan.
För som det ser ut nu så har vi inte sådär jättemycket föreningar utanför innerstan.
Och det är lite synd.
Många vet inte ens i gång vad de forskare är i en del av skolorna.
Är det några nya projekt som ni ska dra igång?
Vi har väl inga planerade just nu för det här året.
Men vi öppnar för förslag.
Tack så mycket.
-
Nathalie om UFS under 2002
Ladda ner (MP3)
Transkription27 repliker · 1:42
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Välkommen till Radio UFS igen.
Till att börja med, vem är det vi intervjuar den här gången?
Mitt namn är Nathalie Luna Persson.
Och du är?
Jag sitter med i UFS-styrelse i år och jag satt med i styrelsen förra året också.
Har du tidigare varit aktiv i UFS?
Jag blev med i UFS år 2000, då var jag med på Upptäckaveckan.
Och sen har jag varit med i diverse arrangemang som var annons under åren.
Är det någon särskild förening som du är inblandad i?
Just nu är jag engagerad i min dataförening som finns på skolan.
Som heter Andromeda.
Och det är väl mest den som jag håller på och försöker rösta upp och få med i FUF.
Okej. Har du några speciella saker du vill göra under din tid i styrelsen för UFS?
Det jag satsar mest på är att förbättra våra föreningskontakter.
Det är det jag tänker koncentrera mitt styrelseår på.
Är det några andra projekt som du kommer hjälpa till med?
Än så länge vet jag inte.
För jag vet inte hur min studietid ser ut.
Men förhoppningsvis Lark kommer något hjälpa till med.
Vad kommer UFS att göra under 2002?
Enligt den verksamhetsplanen som jag skrev så kommer UFS att bland annat fortsätta med arrangemanget Upptäckaveckan.
Och det är för fjärde året i rad då.
Och det är en vecka för högstadieelever där de får välja olika ämneskurser och fördjupa sig inom det.
Inom naturvetenskap och teknik.
Sen kommer vi att dra igång Lark igen som var på temporär paus under Nyss.
Och det är mest för gymnasieelever.
Det är ungefär som Upptäckaveckan fast för gymnasieelever på högskole-nivå då.
-
Tidningen Scientium
Ladda ner (MP3)
Transkription33 repliker · 3:33
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi ska nu intervjua två redaktioner från Scientium. Till att börja med, vad heter ni?
Jag heter Lorena Grubisik och Malin Blenov.
Okej, hur blev ni egentligen inblandade i Scientium som är ett unga forskarprojekt?
Ja, jag blev inblandad när vi var med i Nyss och då frågade Andreas om jag och Malin ville skriva en artikel om Nyss.
Ja, precis. Vi gick på Nyss, Nobel Youth Science Symposium nu i höstas.
Och på den vägen nere så halkade vi in på det här och sen frågade om vi ville gå med i redaktionen också.
Och det tyckte vi var rätt kul så vi får prova på det här ett tag nu.
Har ni varit med i Unga Forskare tidigare?
Ja, jag har varit det ett tag men det är nu som jag har blivit aktiv medlem.
Ja, jag har faktiskt precis startat en ny förening eller i höstas en förening på min skola.
Kungsholmens gymnasium här i Stockholm.
Så jag var medlem där redan innan jag kom hit men det är ju först nu som det börjar bli ännu mer aktiviteter.
Vad heter föreningen?
På Kungsholmens gymnasium, jag går på den internationella sektionen där så det heter Kungsholmens Young Scientist Society.
Okej. Vad är det som ni tycker är roligt med att jobba med Scienceium?
Ja, det är ju både det här att man får vara med om att ge ut en tidning och skriva artiklar.
Och ja, vara med och föra ut FUFs budskap så att säga.
Man får ju en hel del nya erfarenheter med att arbeta med just med en tidning.
Man får ju, ja, man får reda på hur en tidning ska se ut helt enkelt och hur det läggs upp och allting.
Är det någon särskild del av arbeten ni tycker är roligt?
Ja, det är väldigt roligt om man får gå ut och intervjua personen tycker jag.
Ja, och när man får skriva artiklar om roliga ämnen och det är, eftersom att det handlar om naturvetenskap och teknik och vi naturligtvis är ganska intresserade av ämnet som sådant så är det ju kul när man upptäcker nya saker och nya fält som man kan ha utrikt i.
Vad vill ni uppnå under er tid i Cientiumstyrelse eller redaktion?
Ja, vi vill göra en bra tidning. Att den ska bli bättre helt enkelt.
Ja, försöka utveckla på det som redan finns. Det är ju en väldigt bra tidning. Det har varit en bra tidning förut och försöka få upp den till den standarden och kanske till och med utveckla den ännu mer sen.
Vad kommer nästa nummer av Cientium att handla om?
Ja, det kommer vara en vetenskaplig artikel och sen kommer vi ha lite om nyss då som ägde rum i december.
Nobel Youth Science Symposium.
Och där fick då hundra ungdomar från hela landet träffa Nobelpristagare.
Alltså före detta Nobelpristagare och det gick upp diskussioner med dem och sen gick vi på olika, ja på Nobelsymposierna och sådär.
Men annars så som du påpekade så var det ju ett tag sedan det senaste numret av Cientium kom ut.
Så det är ju ganska mycket också att försöka komma ikapp med rapporteringen av unga forskares aktiviteter också.
Och ja, de senaste månaderna. Vad som har hänt och vad som kommer att hända.
-
Andreas Lundgren om FUFs medlemssidor
Ladda ner (MP3)
Transkription25 repliker · 2:10
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Välkommen till en vädjan från vår ordförande på UFS.
Det är bra om de skickar in sina medlemsrapporter direkt till Unga Forskare Stockholms ledarmöter.
Lämpligtvis mig då, så kommer de att bli registrerade i tid hos landstinget.
Vad är det egentligen det här handlar om? Varför är det på det här viset?
Landstingsbidraget, som är ungefär hälften av vår budget, får vi som en aktiv ungdomsförening med mer än 400 ungdomsmedlemmar.
Alltså medlemmar under 25 år.
För att få detta bidrag måste vi kunna visa att vi faktiskt har så många medlemmar.
7 till 20 är det väl ändå?
7 till 20, är det 20? Ja.
Ja just det.
Ursäkta, det är jag som har fel. Det är lite rörigt just nu.
Okej, men då är frågan så här, hur många föreningar ni väntar på?
Vi har åtminstone 6 eller 7 föreningar som ännu inte har skickat in papper.
Vi vet dock inte hur många av de föreningarna som fortfarande existerar.
Om vi inte får, eller om UFS inte får de här pengarna, vad betyder det? Är det slut på allting?
Det betyder att vi får bedriva verksamheten som vi gjorde förra året utan bidraget.
Det blir naturligtvis svårt att få budgeten att gå ihop, men det har gått en gång så det ska väl gå igen.
Vi får hoppas att det inte blir så. Och sista frågan då Per.
Hur gör jag som förening om jag känner att, uj, jag måste skicka in det här, jag vill ju hjälpa till?
Du kontaktar din kassör och får kassören och revisorn att skriva under medlemsförteckningen.
Därefter skickas den här lämpligtvis med post direkt till någon av oss i styrelsen.
Och vill man ha adressen och åtminstone till distriktet så kan man alltså gå in på www.uf.se-ufs.
www.uf.se-ufs.
Jag kan ju påpeka också att man måste tala om hur många kronor man har i medlemsavgift.
Annars är det väldigt schysst.
2001
Nobel Youth Science Symposium 2001
NYSS är ett populärvetenskapligt symposium där 100 gymnasieungdomar och 15 tidigare Nobelpristagare träffade kring tre teman: Universum, Livet och Framtiden.
NYSS ägde rum den 4-8 december och innehöll bland annat tre seminariedagar på KVA tillsammans med Nobelpristagarna. Seminariedagarna avslutades med en prisutdelning i KVA:s uppsatstävling för gymnasieungdomar som anordnats under våren. Prisutdelare var HKH Kronprinsessan Victoria.
-
Bjarne vann tävlingen
Ladda ner (MP3)
Transkription26 repliker · 3:12
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Nobelpriset fyller år hundra år och det firas givetvis med pompa och ståt. Under första veckan i december har alla nu levande Nobelpristagare bjudits in till en hel vecka av debatter, föreläsningar, möten och fester.
I Kungliga vetenskapsakademins regi arrangeras under veckan Nobel Youth Science Symposium. Det är en uppsatstävling och ett populärvetenskapligt symposium. Gymnasieungdomar har deltagit i tävlingen och träffas i veckan för att diskutera uppsatsämnena, universumlivet och framtiden med ett antal före detta Nobelpristagare i kemi, fysik och medicin.
Nio vinnare har korrats, tre för varje ämne och dessa belönas med håvlig uppvaktning och frikostiga priser. Vi på Radio unga forskare har fått äran att titta in på Kungliga vetenskapsakademin för att se hur det går.
Jag står här med Bjarne Engstrand som är vinnare av uppsatstävlingen. Du har skrivit en uppsats som en person som har klivit ner på jorden och sett hela dess utveckling.
Jag har precis läst den här. Kan du berätta lite om hur du kom på den idén?
Det är en ganska allmänt vedertagen idé att låta en utomstående se på en utveckling som en människas tidsperspektiv inte klarar av.
Så jag hade läst andra böcker med liknande utgångspunkt och därifrån fick idén.
Du poängterar lite grann här att människan håller på att utrota sig själv och vad blir nästa härskare på jorden?
Jag skrev ju inte att människan just håller på att utrota sig själv utan jag skrev att forskare uttalar sig om saken och att det är mycket möjligt.
Och jag skrev också att det kanske skulle bli flugorna.
Detta var väl mest ett sätt att visa på att det kan vara vad som helst.
Livet är så nyckfullt att vi inte kan ha någon aning eller kontroll på vad som kommer hända härnäst.
Och just flugor är så pass chockerande.
Vad tror du själv om saken?
Jag tror väl kanske inte att människan kommer att utrota sig själv inom de närmaste 200 åren som jag har skrivit.
Forskare har uttalat sig om det andra har sagt att vi har 50 år kvar att leva som art på jorden.
Möjligtvis kan det komma en massutrotning.
Det skulle vara ganska troligt med tanke på att den enskilde individen behärskar inte den tekniken vi har nu.
Utan vi lever på ett mål av teknik som inte en enskild person kan behärska.
Och det kan då leda till faror som ingen kan behärska.
Hur fick du reda på att man kunde skriva en demeluppsatser?
Det fanns ett antal anslag över skolan.
Och dessutom så hade vi en kemilärare som informerade extra mycket om det.
Och han var väldigt engagerad i all elever och ville verkligen att vi skulle skriva.
Därifrån fick jag det.
Det låter roligt.
-
Eva Håkansson - arrangör
Ladda ner (MP3)
Transkription36 repliker · 2:58
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Eva Hockansson, du är projektadministratör för Nyss.
Kan du ta och berätta lite om vad hela det här går ut på?
Nyss är förkortningen för Nobel Youth Science Symposium
och är ett ungdomsarrangemang i samband med Nobelprisets 100-årsjubileum.
Det är ett unikt arrangemang där 100 svenska studenter och ungefär 13 tidiga Nobelpristagare möts
och träffas och diskuterar kring naturvetenskap.
Okej, vi sitter ju här på Kungliga Vetenskapsakademin.
Du har jobbat med det här i ett halvår drygt. Hur har det varit?
Det har varit jättekul och jättemycket jobb.
Okej, du kom ursprungligen från unga forskare. Hur kom du in på det här egentligen?
Jag har jobbat inom unga forskare i Stockholmsdistriktet och sitter även i styrelsen där.
Vi har varje år en höstkonferens som vi kallar för LARC.
Jag har varit med ett år som deltagare och två år har jag jobbat.
Ett år som gruppledare, ett år som huvudsamhållare.
Den här höstkonferensen avslutas alltid här ute på Kungliga Vetenskapsakademin.
Då kom Vetenskapsakademins informationschef Eva Krutmeyer och kontaktade oss som hade gjort.
Men nu undrade om vi inte ville göra någonting i samband med Nobelfirandet i år.
Nobels 100-årsjubileum.
Ja, precis. Det är ju Nobel 100 år.
Just den här Nobelveckan har ju varit lite annorlunda än tidigare år.
Och kommer ju aldrig förmodligen återupprepas igen förrän kanske om 50 år eller något sånt där när man firar 150.
Så att kan du berätta om vad det är för andra evenemang som händer just här i Nobelveckan?
Nyss är ju vad jag vet mest om. Jag har inte haft tid att ha koll på så mycket annat som sker.
Jag har remanderat mycket konferenser, jubileumskonferenser, en stor kemi där världens främsta kemiforskare träffas.
Kring Frontiers of Molecular Sciences kallas det och det är de molekylär kemi.
Sen hålls det även några jubileumsposten i Göteborg.
Hur är deltagarna utsorterade?
Av de 100 deltagarna så har hälften varit med i en uppsatstävling som KVA, alltså Kungliga Vetenskapsakademin, anordnade i våras.
Som heter Skriven Nobeluppsats.
En uppsatstävling inom tre teman.
Universums uppkomst och utveckling, livets uppkomst och utveckling och framtidens Nobelpris.
Och vi fick ungefär 80 bidrag.
Av dessa 80 har julen tagit ut 50 stycken som är med här på Nyss.
Deltagare och andra hälften av ungefär 700 deltagarna kommer från förbundna forskare.
Och har varit aktiva inom deras föreningar.
Och är speciellt intresserade av naturvetenskap.
Forskardagen 2001
Det är Stockholms universitet som anordnar evenemanget och de kallar det "ett brett arrangemang som gör universitets forskning tillgänglig för omvärlden".
Under dessa dagar presenterade de nyblivna doktorerna sina forskningsresultat. Vår reporter Oskar R (bilden till vänster) träffade arrangörer, besökare och lärare den 21 oktober.
-
Lisen vet vad som händer på forskardaga
Ladda ner (MP3)
Transkription55 repliker · 4:04
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, forskardagarna på universitetet är en intressant tillställning.
Vi på Radio Unga Forskare har varit där och intervjuat Lisen Schultz som drivit hela projektet i år.
Vi ska nu lyssna på när hon berättar lite om det.
Det hela går ut på att skapa en mötesplats kring forskning.
Det är möten mellan nydispetterade doktorer från olika fakulteter, mellan dem och omvärlden, mellan studenter och forskare.
I år även mellan vetenskap och konst.
Det är själva visionen.
Hur man gör det rent konkret är att vi bjuder in alla nydispetterade doktorer vid Stockholms universitet att vara med på det här.
De som tackar ja får hålla en föreläsning och skriva en artikel.
Sen har vi bjudit in konstfackstudenter att tolka forskningen.
Forskningen kommer från alla olika fakulteter på universitetet.
Då har vi skapat tvärvetenskapliga temagrupper utifrån all den här mångfalden av ämnen.
Det är de här teman som konstfackstudenter har tolkat.
Det är mycket gymnasieelever och deras lärare.
Det är jättekul för det är verkligen en viktig målgrupp för oss.
Sen kommer också en hel del företag som vill komma hit och kompetensutveckla sig.
Kanske knyta nya kontakter med forskare och knyta kontakter med universitetet.
Så kommer det lite journalister.
Det är också kul.
Och så kommer det olika forskningsansvariga på företag och sådär.
Men just gymnasieeleverna är nog den målgrupp som är störst.
Framtiden, hur ser den ut för forskardagarna?
Vi hoppas att forskardagarna ska bli ett årligen återkommande arrangemang.
Intresset kan man säga har dubblats varje gång vi har genomfört det på nytt.
Om man ser både till besökarantal och tid som arrangemanget har pågått.
I år är det två dagar istället för en som det var förra året.
Så intresset för det här arrangemanget växer och växer också i och med att folk hittar hit förstås.
Så därför hoppas vi att vi kan få fortsätta med det här en gång om året på Stockholms universitet.
Och det ser lovande ut kan man säga.
Det finns inga planer på att utöka till två gånger om året kanske eller något liknande?
Det här är ett arrangemang som är oerhört arbetskrävande.
Och det är nästan omöjligt att göra det två gånger om året om man inte anställer ännu fler projektledare.
Men det är klart att man skulle kunna tänka sig en gång på våren och en gång på hösten.
Men det är nog en budgetfråga.
Ni har gjort en enkät också från förra året.
Kan du berätta vad folk tyckte om förra årets evenemang?
Det ska jag gärna göra.
Vi frågade både besökare och de forskare som var med om vad de tyckte om arrangemanget.
Och det var faktiskt överväldigande positivt.
Jag tror att det var en av 150 personer som inte ville komma nästa år och alla andra ville komma igen.
Och det de sa som var roligt det var att, om man pratar om besökarna då, att de fick träffa riktiga forskare och höra dem berätta på ett sätt som de förstod.
De fick idéer om vad de ville plugga i framtiden.
Det gällde då gymnasieelever.
De upptäckte ämnen som de aldrig hade hört talas om förut.
Och blev inspirerade.
Och det var väldigt kul att höra.
Och doktorerna, forskarna då i sin tur, tyckte att det var jättekul att få frågor som de aldrig hade fått förut.
Det är ju liksom skillnad att prata med forskare som håller på med samma sak som de själv.
Och att prata med människor som aldrig har hört talas om det ämne man pratar om förut.
Så de fick roliga frågor och de fick nya kontakter.
Och de tyckte också att det var väldigt kul att träffa varandra.
För att det är inte alltid man möts om man är...
Det är inte alltid en humanistisk forskare träffar på så många naturvetenskapliga forskare och pratar med dem.
Så det var också en sån grej som de tyckte var kul.
Så att den där enkäten gjorde oss mycket lyckliga kan man säga.
-
Stojkan berättar om musikerns stora fasa
Ladda ner (MP3)
Transkription24 repliker · 3:33
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Du lyssnar till Radio Unga Forskare, Oskar Rönnberg heter jag.
Vi har i samband med Forskardagarna 2001 fått tillfälle att intervjua Stojan Kaladjev som nyligen doktorerat på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Han har skrivit en avhandling om muskelbelastningar för professionella symfonimusiker, framförallt violinister.
Det finns under de senaste 20 år en stor del undersökningar i USA, Europa och Australien som visar en hög frekvens av yrkesrelaterade besvär i rörelseorganen.
Det visar sig att det är en stor procent på 75 procent av yrkesmuseet som igen i en annan form upplever besvär i rörelseorganen.
Det kan vara smärta, verk i nacken, rygg, axlar, armar, händer, fingrar.
Alltså allt som har med rörelseorgan att göra.
Och de här undersökningarna visar också att kunskap inom det här området är inte tillräckligt än så länge.
Så det finns en stor del forskning i USA, musikmedicinska kliniker som både forskar och arbetar kliniskt med skadade musiker.
Och även i Sverige alltså finns en sån...
I Stockholm finns i musikhögskolan en sån ergonomisk grupp och i Göteborg finns också en ergonomisk grupp på musikhögskolan.
Och även i professionell orkester finns sjukgenaster. Och då talar det alltså om symfoniorkester framför allt.
Ja, ni jobbar ju med en viss metod som heter elektromyografi. Kan du berätta lite om den?
Det är en mycket vanlig metod i arbetslivet. Det går ut på att man mäter muskelaktivitet.
Alltså musklerna är under arbete och även under vila. Men speciellt när en muskel arbetar, då finns alltså ständigt en elektrisk aktivitet som kan mätas.
Och det är alltså myo, muskel, elektromyografisk registrering av muskelaktivitet. Det är vad jag är stor EMG för.
Och det är mycket vanlig metod i arbetslivet, även i idrotten.
Den här undersökningen som du har gjort på barn då. Jag kanske kan ta och berätta lite hur det har gått till.
Ja, vi... Först alls så hade vi några frågor. Vad som händer i början på instrumentalmusikundervisningen?
Hur man, när man lär sig spela ett instrument, vad som händer i kroppen då.
Och då kom naturlig, som uppmärksamheten riktades naturlig på barn när de startade, när de började spela.
Har ni kommit fram till någon slags förbättring då, som man kan införa kanske?
Vår undersökning alltså var inte med tillämpningssyfte. Det var framförallt en kartläggning. Alltså att veta vad som händer innan man gör någonting.
När man tar några roterar, då måste man veta varför man ska ta de här roterarna. Så det är den där sykten att se hur den utvecklas, liksom muskelaktiviteten. Hur den utvecklas.
-
Vad händer på evenemanget?
Ladda ner (MP3)
Transkription2 repliker · 0:50
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Textning.nu
Textning.nu
Upptäckarveckan 2001
Upptäckarveckan är ett evenemang som Unga Forskare Stockholmsdistriktet anordnar varje år. Detta år kom 48 elever till en kursgård i närheten av Norrtälje.
En grupp studerade biologi, en fysik och en gjorde media. Materialet på denna sida är gjord av de 12 elever som var med i mediagruppen. Denna grupp hann under en vecka med att göra massor med intervjuer, en videofilm, ett radioprogram, mycket bildbehandling samt sköta det tekniska.
-
Radioprogrammet Upptäckarveckan
Ladda ner (MP3)
Transkription100 repliker · 5:05
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hej och välkomna till Elmstad kursgård.
Ni lyssnar på ett specialprogram från Radio Unga Forskare.
Här sitter jag, Kristoffer I. Ericsson med min kollega Mikael Krat.
Vi ska presentera lite reportage från vår upptäckavecka här och även ett brett utbud av musik.
Detta var alltså Teddy Bear Stockholm med Rock'n'Roll High School.
Som sagt har vi haft olika kurser här på Elmstad kursgård och en av dem var biologi.
Ja, här står vi med några roliga killar och tjejer som kastar en trubbig kniv på de andra.
De kallar sig biologer och har ett väldigt trevligt fältliv här som vi ser.
Jag har riktat in mig mot en kille som heter Gustav Boman som har valt biologigruppen.
Varför valde du den här kursen?
Jag valde den inte utan jag sökte till mediekursen fast det fanns inte plats för mig där så jag hamnade i biologikursen.
Nej du ser det, vi här i mediekursen tar mycket plats.
Vad har du gjort här?
Ja, vi har mest läst om förtjuning och kretslopp och lite sådana grejer.
Ja men det låter ju trevligt.
Vad kommer ni göra i framtiden?
Har du hört någonting om den här fågelskåning?
Ska du göra det i år?
Det har jag ingen aning om men jag vet att vi ska lägga ut fäller och fånga insekter och sånt.
Ja, insekter är ju trevliga.
Jag undrar då, vad tycker du om den här upptäckaveckan i allt då?
Har du varit upplevande till dina förväntningar?
Ja det tycker jag. Det har varit bra och kul.
Träffa nya kompisar är riktigt kul faktiskt.
Så det är bara bra.
Har du lett upp till dina förväntningar allting idag?
Ja det tycker jag.
Värtspengarna?
Ja, fast jag saknar kiosk.
Kiosken är alltså avsaknad.
Ja, och vad tycker du om kursgården Älvstad då?
Den är fin.
Hade du förväntat dig något mer av kursen som den inte har gett dig igen?
Ja, jag hade förväntat mig att vattnet skulle ligga lite närmare kursgården.
Är det det enda?
Ja.
Okej. Något av den specifika kursen som du hade väntat dig liksom?
Nej, faktiskt inte.
Okej. Ja, och så måste jag fråga dig.
Om du kom till en öde kursgård, vad skulle du ha med dig för tre saker då?
Mat.
En tjej.
Och en mobiltelefon.
Ja, det var alltså Maria Kelly. En väldigt fin låt det där.
Nu ska vår reporter Victor Björkren berätta om ditt båtres här.
Här är det blå himmel och en väldigt fin dag.
Vi har samlats här vid dammen för att bevittna ett klassiskt ångbåtsrejs på Upptäckarveckans läger.
Vi går runt här och ska kolla om vi kan få in några bra båtar.
Så att ni ser här. Det är en väldigt grund och fin sjö här som de ska köra ett ångbåtsrejs i.
Det verkar som om de har klips sönder mjölkförpackningar och ska alltså köra dem som ångbåtar då.
Jag ska kolla om jag kan fråga någon här.
Här har vi någon som ser bra till här.
Hur har ni jobbat här för att få fram dem här?
Jo, vi har alltså sönder mjölkpaketer och så har vi en koppartråd som sitter runt ett varmljus.
Och så ska vi då tända det varmljuset.
Tjenare! Kan jag fråga hur ska ni driva de här då?
Meningen är att vi ska hälla i vatten här.
Sen ska vi elda upp vattnet så blir det ånga.
Eller vi ska koka vattnet så blir det ånga.
Trycker det ut vattnet.
Sen blir ångan kall.
Så blir det till vattningen och då tar det upp mindre plats.
Och så sugs det in nytt vatten som blir till ånga.
Och så håller det på så.
Så när vattnet trycks ut så får de putt framåt.
Okej, så de ska alltså...
De har gjort något kopparör här som är ihåligt då.
De ska fyra vatten i och sen ska de elda under det med ett värmeljus så att det blir ånga.
Ja, mycket intressant här.
Undrar om det tillämpas i dagens läge?
Nej.
Vi står här vid ångbåtsracet.
Den trevliga sommardagen.
Båt nummer två ska ut.
Och det är Johan Lundberg som sätter ner den.
En ledare.
Den här verkar vara väldigt öppen.
En cabrolé.
Och nu åker den iväg.
Vi kan rapportera att den första är iväg.
Den åker fort här.
Men den blåser åt andra hållet nu.
Och den åker åt andra hållet.
Den glider i sidled.
Oj, oj, det här var inte bra.
Nu har den gått på grund lite längre bort i sjögräset.
Det brinner...
Oj, nu brinner det, du.
Brinner i hela tro.
Shit.
Shit.
Brinner.
Hela brinner.
Oj, oj, oj.
Det är...
Riktigt, riktigt brand här nu.
Brinner bara ljuset fortfarande dro.
Ja, vi ständer alltså från Älmsta kursgård under Upptäckaveckan.
Nitar och läder med Magnus Uggla.
Vi i mediegruppen har även intervjuat den andra mediegruppen.
-
Redovisning
Ladda ner (MP3)
Transkription76 repliker · 3:59
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, här står vi med några roliga killar och tjejer som kastar en trubbig kniv på de andra.
De kallar sig biologer och har ett väldigt trevligt fältliv här som vi ser.
Jag har riktat in mig mot en kille som heter Gustav Boman som har valt biologigruppen.
Varför valde du den här kursen?
Jag valde den inte utan jag sökte till mediakursen fast det fanns inte plats för mig där så jag hamnade i biologikursen.
Nej du ser det, vi är här i mediakursen tar mycket plats.
Ja, mycket.
Vad kommer ni göra i framtiden? Har du hört någonting om den här fågelskåning? Ska du göra det i år?
Det har jag ingen aning om men jag vet att vi ska lägga ut fäller och fånga insekter och sånt.
Ja, insekter är ju trevliga.
Vad tycker du om upptäckarveckan helt i allt då?
Det är bra faktiskt. Kul.
Media är inte bara ljud utan även bild. Här sitter en grupp människor runt en dator och leker med bilder.
Vad håller ni på med Rasmus?
Jo, vi håller på att importera de här klippen som vi nyss har filmat till datorn så att vi kan redigera dem.
Vi har nämligen lärt oss hur man hanterar den här DV-kameran.
Om du kom till en öde kursgård och du bara fick ta med dig tre saker, vad skulle du ta med dig då?
Jag skulle nog ta med mig en yxa eller någonting sådant.
Och musik.
Och ett tecke.
Mat.
En tjej.
Och en mobiltelefon.
Ja, jag skulle nog ta med mig en solglasögon.
Musikspelare till exempel MD och en Macintosh.
Levitronen, kvävet, kålsirisan.
Jag skulle ta med en madrass, en tjej och en Viktor.
Okej, tack så mycket.
Hela himlen är blå och det blåser en lätt bris i en riktning.
Coca-Cola, burk vill vi rapportera?
Flaska.
Coca-Cola, flaska.
Nej, bryta, det blir inget bra nu.
Oj, vänta, vänta, avbryt, avbryt.
Okej, kör vi då.
Men lyssna på innan ni startar så att ni gör att det låter hyfsat.
Nej, stäng av den.
Kolla om vi kan få någon liten närbild här.
Nej, vi ska nog kanske ta avlägsnas lite istället.
Och därför, oj, oj, oj, vad den flög.
Oj, oj, oj, vad den flög.
Tyst nu.
Ja, det är ju synd för personerna som var med i så fall då om hur det gick för dem.
Men just i den här tävlingen är det höjden som räknas.
Shit.
Power Heat Radio slänger i väggen för här kommer Roger UFS.
Och nu ska det bli ett reportage här med rakettävlingar.
De har tydligen skjutit iväg den första nu.
Och den åkte iväg med lite jäkla sprut.
Ja, nu ska den här upp i alla fall.
Och den står och bubblar där lite ensamt.
Där ramlar den på väg mot oss.
Oj, oj, oj.
När du tar lite här.
NASA får nog ta och koncentrera sig lite mer noggrant på att konstruera sina raketer där.
Ja, det där var alltså sista reportaget.
Jag hoppas ni har tyckt att de har varit bra.
Och vad säger du?
Vilket reportage var egentligen bäst, tycker du?
Ja, jag vet inte.
Men den där båten är faktiskt jävla skojigt.
Ja, jag tycker det.
Men nu blir det musik, va?
Ja, det blir S-Club7 med Never Have a Dream Come True.
S-Club7 var det där.
Ja, nu börjar jag upptäcka veckan lida mot sitt slut.
Och Kristoffer, hur tycker du att jag har varit här?
Ja, jag tycker det har varit väldigt trejävligt när jag har varit här.
Och det är jag.
Jag vill nog inte åka hem på söndag känner jag.
Jag kommer nog börja gråta.
Eh, eh, och eh.
Eh, eh.
Eh, eh.
Eh, eh.
Ja, ha ja.
Riksstämman 2001
Så var det dags igen : direktsändning från riksstämman. För de flesta Unga Forskare är riksstämman årets höjdpunkt. Förutom lekar och intressanta föredrag handlar det också om viktiga beslut, eftersom riksstämman faktiskt är Förbundets årsmöte.
Länk till huvudsidanVåga göra radio 2001
Lördagen den 12 maj 2001 fick deltagarna på lördagsträffen att lära sig göra riktig radio. Deltagarna åkte på att skapa sändningsschema, lära sig det tekniska, skriva talinslag och få allt klart på kort tid. Många skratt senare var resultatet klart.
Länk till huvudsidan-
Etervåg special
Ladda ner (MP3)
Transkription363 repliker · 23:23
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Du lyssnar på Etervåg från Radio Nya Forskare i Stockholm.
Så är det dags för Etervåg.
Normalt berättar vi om naturvetenskap och teknik i det här programmet, men inte den här gången.
Den här gången har vi lotit ett par högstadieelever göra radio.
Lördagen den 12 maj 2001 fick de själva sätta ihop ett eget program.
Kort sagt en lättsam övning och ingenting att ta på fullaste allvar.
Hej och välkomna till Etervåg.
Idag ska vi prata om magic, datorer och modellflyg och en hel del annat.
Och så ska vi förstås köra en massa bra musik.
Och dagens första låt är Driving One of Your Cars med Lisa Iscovsi.
Okej, det här är Henrik och idag ska vi prata om magi.
Och med mig här har jag Staffan.
Hejsan.
Vilken sorts magi sysslar du med?
Jag är egentligen ritualmagiker.
Så jag sysslar med ritualmagi.
Vilket egentligen betyder massa stora kritcirklar, ljusstakar med droppande ljus och massa roliga symboler.
Vad går det ut på?
Vad går det ut på?
Ja, egentligen är det mest till för en sorts inre ro och förändring.
Så att du egentligen förändrar dig själv genom att göra allt det här mysk och saker med tecken och sånt.
Det är också väldigt mycket med konstiga gudar som de flesta inte har hört talas om och som egentligen inte riktigt finns i den materiella världen.
Vad behöver man för det?
Vad behöver man för det?
Det man kan behöva är en bra bok som ni kan läsa om hur man ska göra.
Det finns en del sådana, bland annat Liber 0, The Greater Key of Solomon och en del andra nybörjarböcker.
Det är bra att kolla i New Age-affärer.
Det kan också vara bra att ha kritor, en massa ljus, en del offerdolkar och annat småpyssel.
Vad kan man få ut av det?
Ja, som sagt, du kan få ett inre ro.
Du kan få kontroll på dig själv, kontroll på ditt känsloliv och hjärnan och kroppen överhuvudtaget.
Du kan även få ut saker av de osynliga, ej materiella gudarna som du kan lyckas framkalla om du är väldigt framgångsrik.
Och då få ett rikare och bättre liv.
Men det kan vara väldigt svårt att genomföra.
Varför börjar du med magi?
Det hela börjar egentligen betyder jag läste H.P. Lovecrafts Skräckmövällor.
Så det handlar om elaka gudar bortomfärda långstans borta.
Där jag då börjar bli intresserad av det här.
Och roliga symboler som pentagram och liknande.
Sen hittar jag lite roliga böcker och lånar ännu mer roliga böcker av kompisar som själva har praktiserat magi.
Okej.
Sen fortsätter det bara.
Okej.
Då tackar vi för det.
Tack så mycket.
Ja, ni hörde I'm walking away med Craig David.
Och nu ska vi börja med ämnet Bitbite.
Vad är vad?
Och det var så att för några dagar sedan så läste jag en arge insändare om bredbandslaget.
som inte kunde leverera så stor bandbredd som de hade lovat.
Och då var det så att någon hade svarat på den insändaren med att det var så få som visste skillnaden mellan bit och byte.
Och det är helt sant. Det är väldigt få som vet skillnaden mellan bit och byte.
Och det är så här att varje byte består av åtta bit.
Och varje byte är alltså ett tecken.
Så en fil med 500 tecken tar 500 byte.
Vilket bildar en halv kilobyte.
En kilobyte är 1024 byte.
Men det finns flera sätt att räkna.
Och det finns alltså både 1000 kilobyte som bildar en megabyte.
1000 megabyte bildar en gigabyte.
1000 gigabyte bildar en terabyte.
Och 1000 terabyte bildar en...
Ja...
EB.
Hur är det nu?
Ska uttalas.
Men det andra sättet att räkna är alltså att 1024 byte bildar en kilobyte.
1024 kilobyte bildar en megabyte.
Och så vidare.
Och...
Ja...
Nu kör vi igång nästa låt.
Ni hörde Can't find the moonlight med Leon Rimes.
Nu ska vi börja prata lite om programmering.
Det är alltså att jag programmerar lite grann i Visual Basic.
Och det är ganska lätt att göra faktiskt.
Det går till så att först så gör man ett gränssnitt genom att placera ut så kallade kontroller.
Det kan vara knappar eller textrutor eller listrutor eller vad som helst.
Och sen så tilldelar man de egenskaper som bestämmer hur de ser ut och hur de uppför sig.
Och sen går det till så att man skriver kod för de här kontrollerna så att man bestämmer hur de ska uppföra sig när någonting händer.
Det kallas event.
Eller event.
Det går på.
Man vill uttala det.
Men...
När man då klickar på en knapp så infaller en event som är onclick.
Och då kan man bestämma till exempel att när jag klickar på den här knappen så inträffar händelsen onclick.
Och den har då en egenskap.
Alltså händelsen har en egenskap som är till exempel knappens namn.
Och lite grann om hur det gick till när klicket inträffade.
Och sen kan man bestämma vad som ska hända när man klickar på knappen.
Till exempel kan man ställa in att när man klickar på knappen så ska en textruta fyllas med valfritt text.
Och sen är det bara att komprimera programmet så att det blir en exekferbar fil.
Det vill säga att den kan köras utan att Visual Basic är installerat på datorn.
Och sen är det bara att lägga ut det på nätet eller vad man vill göra med det.
Nu är det dags att köra igång nästa låt.
Och den heter Ska du hänga med? Nä med Bob Hund.
Okej det här är Henrik.
Och nu ska vi prata om modellflyg.
Och då finns det både linflyg.
Då står man i mitten och flyger med plan runt runt runt med liner.
Och radioflyg. Då har man radio.
Och då flyger man alltså med spakar och annat.
Det finns också flera olika typer av motorer.
Vissa motorer kör på diesel.
Andra kör på någon konstig blandning.
Jag vet inte exakt vad den innehåller.
Metanol.
Metanol.
Ja.
Ska vi prata lite om bärkraft.
Det som ger ett plan bärkraft är ju farten.
Och om motorn då stannar så har man väldigt liten tid på sig att rädda planet innan det störtar.
Och går sönder.
Ja precis.
Som förra veckan till exempel så har jag ger ni ett träd.
Men det berodde inte på motorstråd.
Och sen finns det en sorts motor som heter jetixmotor.
Som bara ger en liten liten fart och en liten rök bakom planet.
Och det är oftast lätta plan som hör.
Och då lägger man i två tabletter och har en stubin.
Som man sedan tänder på.
Och då brinner det.
Och här kommer nästa låt.
Okej det här är Henrik igen.
Och det här var Kent Iswald med Gorillaz.
Och nu ska vi prata om sprängämne.
Och den som kom på dynamiten var Alfred Nobel.
Och han kom på att om man stoppar ner lera i sprängämnet så sög den upp det.
Och då kunde man föra över nitroglycerinät till andra ställen.
Och på så vis så uppfann han dynamiten.
Men för innan man hade dynamit så hade man ju nitroglycerin.
Och det hade man i flaskor.
Och skakade man det eller kastade en sten.
Så gick det sönder och sprängdes.
Och det var väldigt, väldigt farligt.
Och nu kommer nästa låt.
Det här var då kamalång med ett tio.
Nu blev det.
Ett kärnvapen.
Okej. Första frågan till Staffan är.
Vilka drev forskningen runt kärnvapen störst?
Det var då USA.
Det var då runt 1940-talet.
De började forska runt kärnvapen och gjorde en massa tester.
När började det stora genombrottet?
Några år senare när USA hade testat att bomba en massa.
Ibland så hade de bombat ett par små ör.
Där bodde då lokalefolkning som fick flytta tillbaka.
Där var strålning kvar.
Sen, ja de lyckades till och med bomba Hiroshima.
Det var då det största genombrottet tror jag.
Runt 1945.
Okej.
Vad gjorde du så med sitt nya vapen?
Ja det var mest Hiroshima som de hann med då.
Men ja.
Sen kom en massa tabu och nej.
Kanske inte ska bomba så mycket av den anledningen.
Så resten av världen var rätt mycket emot det.
Fan.
Ja.
Hur informerades den amerikanska befolkningen?
Jo de hade rätt så mycket PR och reklam som de gick på radio och TV och liknande.
En massa instruktionsfilmer och en stor då låt.
Och med då figur till duck and cover.
Så hade de en sköldpad som hette Bört.
Och då lärde alla barn att.
Ja om bomben kommer så gömmer de i skolbänken.
För det hjälper jättemycket överleven i.
There was a turtle by the name of Bert.
And Bert the turtle was very alert.
When danger threatened him he never got hurt.
He knew just what to do.
He duck and cover.
Duck and cover.
Nu, du och jag inte har skäls att kalla som Burt och Turtl, så vi har att kalla upp i vårt sätt.
Paul och Patty vet att det är, att no matter hur de går eller vad de gör,
de alltid försöka veta vad det gör om att göra om den atom bomben kalla den.
Det är en bomb, duck and cover.
Här är Tony, att han kalla till hans cub scout meeting.
Tony vet att det kan explod någon gång av år, dag eller natt.
Duck and cover.
Attaboy, Tony, that flash means act fast.
Duck and cover.
Duck and cover.
Duck and cover.
He did what we all must learn to do.
You and you and you and you.
You and you and you and you.
Duck and cover.
Remember what to do, friends.
Now tell me right out loud.
What are you supposed to do when you see the flash?
Duck and cover.
Duck and cover.
Och nu kommer nästa låt.
Who let the dogs out?
Who let the dogs out?
Nu ska vi börja prata lite grann om Red Alert 2 och sen ska vi avsluta med att ge rätt betyg.
Red Alert 2 är Westwoods senaste strategispel och det går ut på, som vanligt, att amerikanerna ska döda rysarna innan de gör samma sak.
Fast tvärtom förstås.
Ja, Red Alert 2 är alltså uppföljaren på Red Alert.
Och det har ganska få likheter med sin föregångare.
Det är väldigt många nya gubbar och bilar och byggnader förstås.
Och det är faktiskt så att det är ganska lite man känner igen från nätten.
Det är också väldigt mycket högre systemkrav.
Och det är bara de nyaste datorerna som klarar av det faktiskt.
Ja, och det är jäkligt kul.
Men ganska svårt faktiskt, till en början i alla fall.
Multiplayer går bra för det mesta.
Den kräver ordentligt mycket av nätverk för att man ska kunna köra det.
Det är ofta den hänger sig.
Men oftast går det bra.
I alla fall på 100 megabit.
Det är väldigt kul att köra multiplayer.
Och jag tycker det är lite för få singleplayer-banor.
Men annars är det bra.
Jag ger 4 av 5.
Och jag ger också 4 av 5.
Du är överens.
Vi kan nu köra igång nästa låt som är Survivor med Destiny's Child.
Ja, och nu kommer en kort recension av Star Wars Episode 1, Phantom Menace.
Och den handlar då om unges Skywalker när han är barn.
Och först är två andra, vad ska man säga, som karate kids, fast i rymden.
Och är på en stortar typ.
Och då så träffar de den här lilla killen.
Och då får se honom i ett lopp.
Ett rymdlopp.
Och då vinner den här killen den.
Men innan loppet har då ledaren för de här två karategubbarna.
Bestämt med han som äger pojken.
För pojken är slav.
Att fall han vinner så följer pojken med honom.
För pojken vill inte vara slav längre.
Och då vinner pojken och får fylla med honom.
Och då följer den filmen honom framåt.
Och sen kommer alla andra Star Wars efter.
Fast Star Wars Episode 1 är den sista som de har gjort.
Men den utspelar sig bland de första.
Den första.
Och nu ska jag starta sedan ett betyg.
Ja, först tänkte jag bara ge lite kort kritik.
Personligen tycker jag att jag inte är ensam.
Hoppas jag att det är lite för mycket av en familjefilm.
Vi har en löjlig person som heter Jagjar Binks.
Som inte gör något nytta alls.
Så det är lite för mycket klischéer i filmen.
Vi har bland annat huvudpersoner åker i en båt.
Och blir nästan uppsäkade av stora fiskar vid två tillfällen.
Och blir räddare av precis samma sätt.
Plus att en av huvudpersonerna nästan ramlar ner för en avgrundslös djup.
Lyckas klamra sig fast vid kanten och hoppa upp.
Två gånger inom tio minuter av filmen.
Så jag kan tyvärr inte ge så mycket mer än 23 poäng av 42 möjliga.
Men jag kan ge lite mer.
Och det är 30 poäng av 40.
Och nu kommer nästa låt.
Ja.
Jag med.
Nu ska vi börja prata lite grann om hur det går till när man gör en hemsida.
En hemsida skrivs alltid i språket HTML.
Det står för Hypertext Markup Landrich.
Och det är det som blir läst av alla browsers.
Eller.
Ja.
De läser alltså HTML-koden.
Och visar den på skärmen.
Sen finns det även så kallade editorer.
Som går ut på metoden.
What you see is what you get.
Och då skriver man ingen HTML själv.
Utan då visar man hur ska det se ut sen.
Hur ska resultatet bli.
Och sen så genererar den HTML själv.
Om man vill lära sig att göra en hemsida.
Så kan man antingen köpa en bok.
Eller om man har tillgång till internet.
Vilket man bör ha.
Så kan man lära sig gratis på nätet.
Det finns massor med kurser.
Passagen till exempel.
Eller vad som helst.
Man kan även söka.
Google är en överlag som sökmotor.
www.google.com
Med två O.
Och nu kör vi igång nästa låt.
Det här var då Center of the Heart med Rockset.
Center of the Heart.
Det borde väl vara den här muskelväggen mellan kamrarna då.
Lämpligtvis.
Jo jag tror det.
Men hörru du.
Varför de sjunger så?
Jag vet inte.
Men hörru du.
Det var någonting jag kom att tänka på från början av.
programmet.
Om man nu har bestämt sig för att man vill byta en jugs och tot på te.
Vad är det man bör tänka på?
Vad behöver man ha för saker?
Jo short crakes tror jag faktiskt är trevligt att ha.
Om man tar sådana här från Skottland.
De är väldigt goda.
Man kan inte hålla lewendelte till det.
Honig kan vara bra ifall han är den sorter som har då.
Sötaste te.
Hur ser du?
Brukar inte han vara våldsamma?
Jag kanske behöver någonting för att hålla honom till teet.
Och inte hoppa på en käll.
Det är klart.
Man vill inte att han typ förstör hans fina porslinsamling.
Så det är alltid lämpligt att ha en fin skyddcirkel.
Runt då tebordet.
Kanske även runt toaletten också ifall man skulle.
Behöva gå på toa.
Du kan även ha då lite fina.
rosa ljus med lavendeldoft runt skyddcirkeln.
Så fungerar det ännu bättre.
Han är inte så värst förtjust till lavendel.
Vad har det inte påverkat tebjudningen så värst för det kan bli rätt otrevligt med en arg gud från bortom stjärnorna.
Sen är det lämpligt att ha betongväggar på huset.
Gärna med då 20 centimeter bly runt.
Inte för guden men ifall USA skulle tänka sig att de inte vill ha en elak gud från bortom stjärnorna i ett annat land.
För det kan man fara för deras då storstat.
Så det är väldigt bra.
En bunker är då lämpligt.
Hur ritar man en lämplig skyddcirkel för den här magnituden av gäster?
Jo då är det bra att ha sån här tjock byggnadskriten.
Och då gärna ha en sån...
Inte tarkett.
Det är inte så bra.
Utan det är bättre att ha en betonggolf.
Det fastnar bättre.
Gärna lite sån här mörkare betong för att syns kritan bättre.
Eller så har du då vit betong och en svart kritan.
Det kan också fungera bra.
Om du nu har takett eller parkettgolv.
Så går det oftast bra med en tjock svart tuschpenna.
Men det är inte lika starkt.
Och det fungerar inte alltid lika bra.
Dessutom kan du ha spritdoften lite för stark ibland.
Ja annars går det faktiskt bra med mjöl.
Men det är lätt att det blåser bort.
Vi tackar för de tipsen.
Och fortsätta med mer musik.
Ja det där var What Comes Around med Addis Black Widow.
Ett gruppnamn som var ganska passande med tanke på den gången i diskussionen.
Vi som gav er dagens etervåg i luren.
I högtalarna hörde ni programledarna Henrik Edyn från Skärsätra skola på Lidingö.
Och Petter Blomberg från Mörbysskolan i Vallentuna.
Studiogäster var Staffan Johansson, ritualmagiker från Torensplans gymnasium och radioföreningen.
Samt Mikael Johansson, allmän galning och medlemmar i radioföreningen.
I tekniken har vi Erik Zaditis från radion.
Rasmus Treta och Erik Dreyd från distriktstyrelsen samt Robin Stenhauer från Adolf Fredrik.
Musikläggningen stod Nathalie Luna Persson från Saltsköbarns samskola och styrelsen.
Samt Robin Stenhauer från Adolf Fredrik för.
Administration, hjälpredor och lokalansvariga var Mikael Johansson och Johan Lundgren.
Du lyssnar på Etervåg från Radio Unga Forskare i Stockholm.
Titta in på vår hemsida www.radioufs.com-vetenskap.
Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten!
Utställningen Unga Forskare 2001
Detta år gick det av stapeln mellan den 7-10 april 2000. Radio U.F.S. reporter Mikael Johansson och fotograf Staffan Johansson knatade iväg till Tekniska museet där de träffade utställarna och fick se ett antal intressanta utställningar.
Länk till huvudsidan-
Vad händer på Utställningen
Ladda ner (MP3)
Transkription56 repliker · 3:23
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Står nu mitt i utställningshallen på utställningen Unga Forskare.
Den ligger på Tekniska museet rakt in innanför ingången
och är märkbart mindre än den har varit tidigare år.
Det är totalt 30 snår, ett projekt som ställer ut
om allt möjligt med dricksvatten, blyhagel, bakterier och antibakteriella medel och vattendrenare.
Jag har med mig Mattis Nilsson och Filip Oredsson
som har byggt i ordning en robot som de ställer ut.
Hejsan!
Hej!
Varifrån kommer ni?
Vi kommer från Karlsson i Blekinge.
Och ni har en robot. Kan ni berätta mer om den?
Om roboten? Den är byggd för att kunna lösa labyrinter av olika slag.
Hur gör den det?
Den navigeras fram med hjälp av IR-teknik.
Samma teknik som i fjärrkontrollet i tv och annat.
Och med hjälp av den här tekniken klarar den av att känna gärna att det är en vägg och inte en vägg, eller?
Ja, just det.
Vad gör den med den informationen sann?
Sen hanterar den den så att om den kommer till en vanlig sväng så svänger den.
Kommer den till en kostning så väljer den slumpmässigt vilken väg den ska gå till.
Och sen lagdar den information om kostningen, vad den har varit och så.
Sen när den kommer tillbaka så vet den var den kommer från igen.
Var den har varit och så tar den den nu iväg slumpmässigt.
Tills den har hittat målet.
Okej.
Hur kom ni fram till just det här?
Ja, vi testade och funderade.
Och ja, det var väl det vi testade oss fram mest.
Hur fick ni idén till att bygga en labyrintrobot?
Ja, vi hade en liten manual till byggsatsen som vi fick först.
Och då så stod det som en utmaning i den att lösa en labyrint.
Sen utvecklade vi idén och byggde en ny robot som funkade så.
Så löste labyrinten.
Med mig har jag en person som ställde ut på förra årets unga forskare.
Hej Håkan!
Hej!
Vem är du?
Jag är en glad kille från Linköping numera.
Och pluggar matematik där.
Men förra året ställde jag ut ett projekt där på unga forskare som handlar om svetsrobotstyrning.
Hur gick det för dem?
Det gick väldigt bra.
Jag blev överhuvudtaget och åkat till USA på Intel Science and Engineering Fair.
Hur var den upplevelsen?
Det var riktigt skojigt.
Man träffade likasinande från hela världen.
Och dessutom fick man ju tillfälle att ställa ut sitt projekt där.
Är det någonting du skulle rekommendera folk att sträva efter att få åka till?
Absolut.
Och det är ju inte bara ICEF som är det skojiga här.
Utan man kan säga att den svenska utställningen är en mindre version av den.
Och man kan ju även åka till andra ställen.
Vad tycker du om årets utställning?
Ja det är skojigt.
Det som har tagit mitt intresse så är väl producerat motorn och den här kameran försedda under vattensvarikosten.
-
Bland robotar och grafik
Ladda ner (MP3)
Transkription32 repliker · 2:15
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Med mig har jag nu William Lavesson som har gjort ett datografiksprojekt.
Hej William!
Hej!
Jag har då byggt upp en svunnen miljö med hjälp av digital teknik.
Och jag använder några program som heter 3D Studio Max som bland annat används till att göra stjärnarnas krig och sådana filmer.
Och då har jag med hjälp av digitala kartor och gamla foton från sekelskiftet byggt upp en miljö som inte längre finns.
Och mitt syfte med det här är att kunna visa hur en gammal miljö som inte finns och kunna visa det för andra människor så att de kan få uppleva det på ett sätt.
Och kanske visa om man ska bygga ett nytt bostadsområde så att man kan titta på det.
Se nya villa, hur den kommer att se ut.
Det kan man prova att titta på.
Hur har det gått till väga för själva modelleringen?
Det är rätt mycket som ingår i att bygga upp en 3D-modell.
Jo, först så har jag ju då tagit ritningarna och mätt hur höga möbler och huset var.
Sen har jag matat in den här informationen i programmen Autocal Mechanical.
Och där ritat upp det hela.
Och sen texturerna, alltså det som är på.
Alltså mönster, tapeter och så.
Där har jag själv fotograferat.
Och läst in i datorn.
Och gjort på ett sådant sätt som man kan använda det.
Okej, vad tycker inte du att projektet lärde dig?
Jag tycker jag lärde mig enormt mycket om fotografering, enormt mycket om 3D Studio Max.
Hur man kan använda den här tekniken för att återskapa miljöer som inte längre finns.
Eller som kommer att finnas i framtiden.
Vad var det som gav dig idén att ägna dig åt just det här?
Det måste föddes under någon teknologilektion tack vart jag är intresserad av historia.
Och så kom det nog under någon teknologilektion.
När vi hade en uppgift att rita i 3D så tyckte jag det var så himla spännande att rita i 3D.
Har du några tips till andra människor som skulle vilja ägna sig åt liknanden?
Och de ska tänka på hur man kan börja?
Jo, det är en fördel att man går och läser teknologi och lär sig AutoCAD, till exempel Mechanical Desktop.
När man har grunderna i det så kan man nog klara av att lära sig 3D Studio Max på egen hand som jag har gjort.
-
Bly eller stål?
Ladda ner (MP3)
Transkription45 repliker · 3:12
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Med mig har jag nu Johan Lundberg från Vasaskolan i Gävlen. Hej!
Hallå!
Vad är det du har gjort din utställningsmontor om?
Jag har gjort en tvärvetenskaplig jämförelse mellan blyhagel och stålhagel.
Med anledning av att man har beslutat att vi i Sverige ska helt sluta använda tungmetaller i vårt samhälle.
Och då innefattar det skjutprojektiler av bly.
Och du är kritisk till detta?
Ja, jag är väldigt kritisk. Jag har med mig mängder av argument.
Som bland annat innefattar att jag har mätt anslagsenergier, penetrationsförmåga och varit i kontakt med skogsindustrin.
Och du har kommit fram till?
Stålhagel inte har de egenskaper som jag tycker att jag som jägare kan ställa på skjutprojektiler som jag vill använda i min jakt.
Finns det några... Kan du specifiera lite mer?
Ja...
Jag har ju bland annat byggt utrustning för att mäta anslagsenergier.
Men det enklaste exemplet att förmedla via radio kanske är att jag har mätt penetrationsförmågan.
Egentligen så borde man använda en stort tvålblock för att mäta.
För det är ganska likt vävnad.
Men tyvärr så har jag varken ekonomisk möjlighet eller de rätta försänkningar för att rekrytera ett stort tvålblock eller flera.
Så då använder jag telefonkataloger istället.
Och det är så att det skiljer sig så mycket som 455 sidor penetrering för bly och 141 sidor penetrering för stål.
Och jag tycker då att den skillnaden är så stor att man inte kan bortse från det helt.
Alltså det kan inte skilja så mycket mellan tidningspapper och vävnad.
Att man bara kan neglera en sån skillnad.
Med andra ord så kommer det vara svårare att skjuta sitt byte om man byter hagen.
Ja.
Finns det några fler orsaker än bara själva inslagskraften som talar mot stålhagen?
Ja, definitivt.
Därför att vi sköter ju vårt jagande i skogen.
Och skogen består av massor av trä.
Vilket är grundpelaren i skogsnäringen.
Som är en av de största näringarna vi har i Sverige.
Och om vi då skulle gå över till att använda stål som är en betydligt hårdare metall.
Eller lägering då snarare än bly.
Så kommer det innebära enorma mängder av förluster för skogsindustrin.
Vilket de själva inte vet om, tyvärr.
Vilket har visat med mitt arbete.
De här förlusterna skulle då komma ifrån att man råkar skjuta i träd och...
Ja, alltså...
Klingorna blir ju skämda.
Men det är inte det som är det största problemet.
Utan det är snarare när man ska slipa plank och så vidare.
Men det kanske vi inte ska gå in på nu.
Det är en väldigt komplicerad process.
Men stål och sågar, det går inte ihop.
Så enkelt är det.
Pehr Söderman
Nybakad ordförande i Unga Forskare Stockholm men han har redan hunnit med att både sitta i föreningsstyrelser och vara vetenskapsredaktör. Pehr Söderman har fått det tuffa men spännande uppdraget att leda hela Stockholms unga forskare. Detta innebär mycket att göra, men även en hel del möjligheter till roliga och nyttiga erfarenheter.
Länk till huvudsidan-
Möt Pehr Söderman
Ladda ner (MP3)
Transkription24 repliker · 2:10
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Newsflash!
Jag är aktiv inom Radio Unga Forskare.
Nu vill jag se vad vi kan påverka på en större nivå.
Därmed anmälde jag mig som ordförande till valet.
Om du kan förklara några kort ord, vem är Per Södermal?
Jag är student vid Dandrys gymnasium, studerar naturmatematik.
Jag är i datavetenskap, ligger mig varmt i hjärtat också.
Jag har hållit på i snart två års tid med radion.
Hur är det? Nu har du varit igång i två, tre veckor. Hur känns det?
Det är fortfarande svårt att hålla koll på allting. Det är många bollar i luften.
Men det ska nog gå och jag har stort stöd från den övriga styrelsen.
Den nya styrelsen är faktiskt en ganska brokig skara person. Det är ganska mycket nytt folk.
Det är fyra stycken nya, men sen finns också flera av de gamla kvar i bakgrunden och hjälper till att hålla ordning.
Det är de ni får lita på innan ni själva vet hur vi prövar vingar och sådär antar jag.
Jo, det blir ju så.
Jaha, och då kommer ju naturligtvis frågan för oss som bara är medlemmar då.
Vad har ni att erbjuda?
Nu så börjar vi ju komma igång igen med lördagsträffarna.
Planeringen pågår för fullt av dem. Planeringen av lark eller möjligen ett liknande arrangemang pågår också.
Samt så får vi se hur det blir med utställningen Unga Forskare och vidare.
Ja, det är som sagt Per Söderman. Vi får tacka dig så hemskt mycket för intervjun.
Och alldeles strax så ska ni få veta det senaste inom vetenskapen med Anders Sandberg.
Men först, musik.
Musik.
-
Rapportera era medlemmar
Ladda ner (MP3)
Transkription25 repliker · 2:10
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Välkommen till en vädjan från vår ordförande på UFS.
Det är bra om de skickar in sina medlemsrapporter direkt till Unga Forskare Stockholms ledarmöter.
Lämpligtvis mig då, så kommer de att bli registrerade i tid hos landstinget.
Vad är det egentligen det här handlar om? Varför är det på det här viset?
Landstingsbidraget, som är ungefär hälften av vår budget, får vi som en aktiv ungdomsförening med mer än 400 ungdomsmedlemmar.
Alltså medlemmar under 25 år.
För att få detta bidrag måste vi kunna visa att vi faktiskt har så många medlemmar.
7 till 20 är det väl ändå?
7 till 20, är det 20? Ja.
Ja just det.
Ursäkta, det är jag som har fel. Det är lite rörigt just nu.
Okej, men då är frågan så här, hur många föreningar ni väntar på?
Vi har åtminstone 6 eller 7 föreningar som ännu inte har skickat in papper.
Vi vet dock inte hur många av de föreningarna som fortfarande existerar.
Om vi inte får, eller om UFS inte får de här pengarna, vad betyder det? Är det slut på allting?
Det betyder att vi får bedriva verksamheten som vi gjorde förra året utan bidraget.
Det blir naturligtvis svårt att få budgeten att gå ihop, men det har gått en gång så det ska väl gå igen.
Vi får hoppas att det inte blir så. Och sista frågan då Per.
Hur gör jag som förening om jag känner att, uj, jag måste skicka in det här, jag vill ju hjälpa till?
Du kontaktar din kassör och får kassören och revisorn att skriva under medlemsförteckningen.
Därefter skickas den här lämpligtvis med post direkt till någon av oss i styrelsen.
Och vill man ha adressen och åtminstone till distriktet så kan man alltså gå in på www.uf.se-ufs.
www.uf.se-ufs.
Jag kan ju påpeka också att man måste tala om hur många kronor man har i medlemsavgift.
Annars är det väldigt schysst.
Trancemission
Varje söndag klockan 18:35 presenterade Daniel Amundsen dagens klubbliv i Sverige, intervjuer med artister och DJs.
Länk till huvudsidan-
Ett smakprov ur trancemission
Ladda ner (MP3)
Transkription4 repliker · 1:31
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Svensktextning.nu
Svensktextning.nu
Svensktextning.nu
Anastasjalk, not that kind.
-
Presentation
Ladda ner (MP3)
Transkription37 repliker · 2:21
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Newsflash!
Jag kommer att köra lite intervjuer med artister, olika DJs.
Vi har en DJ härifrån Stockholm som heter DJ Sem.
Hon spelar på bland de största klubbarna här i Stockholm.
Och det är en intervju som vi kan se fram emot.
Vad har du själv för relation till klubbarna och musiken? Spelar du själv och så?
Jag har jobbat som disco här i Stockholm i några år nu.
Och har nära vänner som gör musik och har även ett sidoprojekt tillsammans med dem.
Det låter ju rätt roligt. Hur kom du in på det här? Vad fick du att börja gilla det här?
Musik har alltid intresserat mig och några goda vänner till mig jobbade som DJs här inne i stan.
En vacker dag bara sa de att du ska spela i kväll.
På den biten är det lite.
Ja men det är rätt tufft att hoppa in och det funkade då?
Jag gjorde ju så gott jag kunde. Jag hade en bunt skivor själv och sen så fick jag en bunt.
De sa att få publiken till att dansa bara så skötte de resten.
Och uppenbarligen gick det bra eftersom du fortsatte.
Ja visst, det är kul.
Då tänkte jag fråga en sista fråga. Vad får vi ta del av idag så att säga?
Idag ska jag väl mest snacka om det som kommer att komma i framtida program.
När masterprogrammet då nästa vecka.
Och sen så har jag en låt med mig som var väldigt populär i somras.
Jag tänkte berätta lite om det.
Okej, mer om det får ni alltså veta om cirka 30 minuter.
Sen mer nyheter från unga forskare.
Vi har egentligen bara att berätta följande.
UFG, unga forskare Göteborg har bytt namn till UFV.
De tyckte det var lite för tråkigt att bara befinna sig i Göteborg.
Så nu heter de alltså unga forskare i väst.
Unga forskare i väst alltså.
Då vore vi egentligen heta unga forskare i öst.
Men så är det inte.
Vi är i Stockholm fortfarande.
Och sen sista nyheten är att Star, Stockholms amatörastronomer, varje måndag klockan 19.00 har sina träffar.
Där man tittar på stjärnor och sånt där.
Och det gör man på Drottninggatan 120 utanför tunnelbanestation Odenplan.
Det är där uppe på det där magnethuset som det heter.
19.00 på måndag alltså.
-
DJ Zeb och hans musik (Hela intervjun)
Ladda ner (MP3)
Transkription327 repliker · 15:42
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här i bilen med en kille som heter DJ Seb, Sebastian. Vi sitter utanför nattklubben Klara. Vad heter klubben här ikväll Sebastian?
Klubben heter Fever och har öppet varje fredag lördag 22-05.
Vad är det för typ av klubb det här? Är det ordentlig transklubb, tecno klubb eller vad är det?
Vi har ju två våningar så på övervåningen kör de hits blandat med soul R&B.
På övervåningen spelar vi i tecno, progressiv, trans, tecno. Det är väl mer eller mindre det.
Vi kör hela programmet vill säga.
Är det du som bokar stället här eller är det du som bestämmer vilka som ska spela och så vidare?
Ja, jag har fått det ansvaret om vilka som ska spela här och bestämmer även musiken på stället.
Det är ju inte helt illa. Du har varit DJ ganska länge, är det inte så?
Ja, det är ett par år nu. Jag vet inte exakt hur länge jag har lirat men det är 12 år, 13 år någonstans.
Hur hamnade du i det här liksom? Det är ju inte alla som går och blir DJ direkt.
Nej, grejen är att min mamma har dansstudio och mer eller mindre tvingade mig att dansa när jag var liten.
Så börjar man med breakdance och i mig hiphopen och breakdance så börjar jag hålla på med, ja, köpte musiken själv.
Köpte skitspelar, stod scratchar och spelade på fritidsgårdar.
Så blev det fester och sen jag tror att mitt första riktiga gig på en nattklubb var 1989.
Nu är det länge sedan det är.
Men du har en ganska ordentlig musikbakgrund i familjen, är det inte så att du har en väldigt känd syster också?
Jo, missuren är väl mer eller mindre kända.
Det gick inte...
De har ju inte satsat så mycket på svenska marknaden utan hon släppte ju det mesta i Japan.
Där sålde hon... Varje album har sålt typ 300-400 000 någonting.
Ska du avslöja för oss vem hon är?
Nej.
Nej, hon heter Didi.
Denise heter hon då.
Artistnämme Didi.
Denise Lopez, är det va?
Precis.
Jajamän, henne känner vi ladd ihop igen.
Din syster, hon har ju släppt en del hitlåtar också.
Har du haft någon samband med det eller?
Jag var med och gjorde...
Eller ja, jag var med och gjorde...
Jag gjorde remixerna på Get2You.
Nu kommer jag inte ihåg alla tittar.
Jag har gjort 4-5 remixer åt henne.
Och hon frågade mig faktiskt.
Då hade jag varit i en studio en gång innan.
Och den där jag hade i grunden, det är mina piano-lektioner när jag var typ 17-18 år.
Plus all erfarenhet från Didi Boze på olika städerna också då?
Ja, precis.
I och med att jag spelar som Disjockey så har det blivit också att jag har en viss koll på vad som behövs för att Disjockey ska kunna spela en låt.
I och med att de låtarna som hon hade gjort var mer Soul R&B-inriktade så klick jag på typ House & Tecno Mixen.
Sen gjorde jag en... Första versionen jag gjorde var en House Mix och sen gjorde jag en Tecno Mix.
Och sen blev det mer och mer Tecno Mixar.
Och hon låg ju på Sony då.
Och eftersom jag har gjort så många mixer åt Didi så fick jag även chansen att göra en dansmix på Mejas All of a Batamani.
Och den versionen gick in på Swedish Dance Chart fyra veckor som etta.
Och efter det så ramlade jag bara på jobb hela tiden.
Både från utlandet och svenska artister.
Du har etablerat det ganska bra här i ditt yrke då kan man säga.
Jo det har väl gått ganska bra men jag har haft tur kan man säga.
Det måste man ju ha också.
Även om man är duktig så måste man ha tur.
Man kommer ingen vart om man inte känner folk.
Och min syster har hjälpt mig väldigt mycket.
Syrran i och för sig fick vi hjälp av mig.
Hennes producent David Kryger var min kollega som Disjockey.
Och han producerade ganska mycket musik i början.
Eller precis innan Syrran släppte sitt album.
Och han frågade mig vid tillfälle om jag visste någon tjej som kunde sjunga.
Och då presenterade jag Syrran för honom och på den vägen blev det.
Okej så ni har hjälpt varandra i den här familjen kan man då påstå.
Ja det är väl det man gör när man är familj.
Ja det är väl det.
Men för att återgå lite till Didriken här och så vidare.
Du producerar väl egen musik eller så?
Ja.
Du producerar egen musik.
Mer techno och trans då.
Och första skivan som jag pressade på vinyl var Matrix och en låt som heter Millennium.
Det var meningen att den skulle släppas Millennium då.
Innan Millennium-skiftet då.
Så den var ju klar typ i maj samma år.
1999 då.
Men jag fick aldrig ut den på vinyl förrän veckan efter Millennium-skiftet.
Så det var lite best.
Men då la jag Matrix på B-sidan.
Och ja.
Ja.
Varför jag la Matrix där.
Det var för att många gäster har frågat om de går att köpa.
Och lägre under dem.
Men vad fan släpper inte grejerna för och sådana saker.
Så att jag finansierade det själv.
Och bara fick ut den på vinyl då.
Jag fick jättebra recensioner på den tolvan då.
Gick jättebra för den.
Härligt att höra att det går bra för vissa.
Och vissa gör ju inte det så att säga.
Här där du ska spela ikväll.
Är det techno och trans hela vägen då?
Ja.
Det beror lite på vad det är för folk.
Men det är så.
Åldern här är ju 18 tjejer och 20 killar.
Men jag tycker att det är den roligaste publiken att spela för.
Absolut.
Finns det nog för nackdelar med sådana här ung publik så att säga?
Ja, far och nackdelar.
Nackdelen är väl egentligen för krogen.
För de handlar inte speciellt mycket till baren.
Sen är det bara fördelar.
Det spelar ingen roll vad man spelar för någonting.
Det går inte att tömma dansgolvet.
Och kör man någonting som man tycker är hårt själv.
Då ber de bara om hårdare.
Det är helt sjukt.
Det måste vara en ganska skön känsla som disc i hockey.
Och bara när publiken bara ber och ber efter mer.
Jo, det är en kick.
Det är det ju.
De jublar när man byter låtar.
Och när de känner igen någonting.
Men jag försöker spela så mycket ny musik som möjligt.
Nu jobbar jag i en skivbutik.
Och handlar om inköpet av skivor från Tyskland.
Och det har gjort att man har rätt mycket ny musik varje vecka.
När man spelar.
Nu kör jag här fast fredagar.
Och jag försöker bjuda på så mycket ny musik som möjligt.
Jag har väl med mig i alla fall 25-30 nya låtar varje kväll.
Och det är ganska mycket.
Ja, det verkar som det är verkligen.
Du spelar även på andra ställen.
Gör du va?
Ja, jag spelar på en klubb som heter Stardust.
Som ligger i Stockholm då.
Väckarhästen är till restaurangen.
Så kör de en klubb på onsdagar.
Och det är samma koncept.
Det är två dansgolv.
Solar R&B och typ War Brothers och lite hits.
På det ena golvet.
Och sen så kör vi allt annat.
Allt annat är det som kanske gick kommersiellt.
Det vill säga.
Det som bara DJs har.
Ja, vad ska man säga.
Man visst gör man väl kommersiella grejer.
Men i början av kvällen är det lite svårt att få dem att dansa.
Om det inte finns någon slingor i låtarna.
Så jag menar.
Det jag brukar köra är typ mer Diddy Scott Project och sådana saker i början.
För det är fortfarande hård musik.
Men kanske lite juryslingor i mitten.
Då stannar man i alla fall kvar.
Ja, det verkar vara en väldigt svårt yrke här.
Måste jag säga.
Ja, då har vi kommit till den här oumvika frågan.
Vad gör du om, säg, fem år?
Jag vet inte riktigt vad jag gör om fem år.
Men vad jag vill göra.
Eller vad jag tror att jag kommer göra.
Kommer jobba med musik.
Definitivt i alla fall.
Och jag vet inte riktigt om man kanske kommer jobba som disjocker länge.
Men det är ju en fördel att det är disjocker i producentyrket också.
Därför att man har mer koll på vad folk gillar och så vidare.
Så att, ja.
Det kommer väl inte bli någon klabbe i alla fall.
Nej, okej, okej, okej.
Men det måste vara en av de svåraste grejerna i didyrket.
Det är ju att läsa av publiken och se vad de vill höra.
Jag menar, tekniken kan väl alla lära sig i princip.
Men det svåra är väl egentligen att få dem att dansa, är det inte så?
Jo, det är svårt att få folk att dansa.
Det är väl ingen snack om saker.
Men jag har ju spelat all musik.
Jag menar, jag har stått i en bar och spelat 50, 60, 70-tal bar i stuket liksom.
Det mesta.
Jag har faktiskt spelat all musik.
Man kan spela soul rnb.
Jag har varit hiphop, DJ, jag har varit allt möjligt.
Jag har aldrig haft så kul när jag spelar som när man spelar tekno.
För jämför ett soul rnb-golv mot ett tekno-golv, så ser soul rnb-golvet dött ut.
Det gör det.
Och liksom...
Vi svävar iväg en liten stund här.
Jag svarar aldrig på frågan riktigt kanske.
Nej, det är så här.
Trömma dansgolv.
Ja, det har man gjort ett par gånger.
När man har försökt breaka någon låt.
Men oftast har det varit på ställen som man ska spela kommersiell musik på.
Och så har de bokat in mig.
Och de vet inte vad jag spelar för någonting riktigt.
De har hört talas om mig.
Men så kommer man dit och har ett tekno i backen.
Och så är det liksom olden 30-bast i genomsnitt.
Då har det inte funkat så jävla bra riktigt.
Men då brukar jag ha en backup på cd-skivor i bilen då.
Men annars är det vinyl som gäller som diska och kräver.
Det beror på vad man spelar för musik.
Jag tror att så riktiga kända soul, r'n'b, jockey.
Ska man verkligen ha all musik, fräsch musik, då blir du tvungen att köpa vinyl.
Så vidare inte liksom köpa vinyl och bränner i cd.
För att när man spelar cd eller vinyl det har ingen betydelse tycker jag.
Det är en smaksak.
Men ska det vara up-to-date måste du köpa vinyl.
För det är fortfarande billigare att pressa vinyl.
Och skivbolagen vågar inte pressa en cd förrän de har liksom provat den på vinyl först.
Ja, artisterna måste etableras innan de släpper på vinyl alltså.
Men sen...
Stället jag spelar på nu, eller klubbarna jag kör på nu.
Det går inte att tömma dansgolvet.
Så jag menar, det är inte speciellt svårt att spela.
Det enda man försöker göra det är...
Ja, brecka sig själv.
Man börjar kanske lite lugnt.
Eller ja, lugnt och lugnt.
Men alltså...
Nästan alltid runt 140 bpm.
Men man måste se till att nästa låt man spelar är hårdare än den första liksom.
Så att man bygger upp kvällen så att säga.
Du bygger ifrån grunden.
Du börjar soft och går ut stenhårt med andra ord.
Ja.
Och sen...
Det tråkiga med teknomusiken, det finns faktiskt en nackdel.
Det är att de här breaken.
Du vet, i början när man började göra tekno här.
Folk fattar inte.
Det kan vara ett break där det är nästan helt tyst.
Då tror folk att man har stängt.
Så går de hem liksom.
Eller så går de ifrån dansgolvet och bara vänta, vänta.
Det är en början här som helst.
Men folk har lärt sig det.
De står liksom och...
Jag vet inte.
Vad de gör riktigt.
Flaxen med armarna och grejer.
Men teknokulturen växer i Sverige tror du?
Folk blir väl mer och mer musikmedvetna när det gäller teknon.
Jag menar, åker du till medelhavsländerna...
Så spelas det ju bättre musik eller nyare musik...
än vad vi gör i Sverige.
Men vi har hängt på rätt bra nu i Sverige tycker jag.
Det blir bättre och bättre.
Jag menar, spelar man...
Nu går den här Fat Bass i radio liksom.
Som de har snott ifrån...
Ledmotivet till filmen Blade.
Låten Confusion där med New Order.
Ja, precis.
De har ju samplat den rakt av och gjort en liten kommersiell revolution utav den.
Men det är ändå en rätt tung låt om man jämför med...
Hathaway som man spelade för...
Det är inte många år sedan man körde det liksom.
Så du...
Visst.
Du fyllde dansgolvet med Fat Bass idag.
Och hade du spelat den för ett par år sedan...
Då har du ju liksom...
Snuten hämtat dig liksom.
Så att...
Jag vet inte vad man ska säga.
I och för sig så började vi spela...
Vi hade en klubb på Rysch som hette Etage.
Där jag och DJ Dean spelade.
Och då var det ju Goa inne.
Men liksom...
Då pendlade jag medan de spelade på collage.
Där jag stod och körde...
Hits enbart.
Swedish dance art.
Bara allt kommersiellt.
Och sen gick man över och bara stod och körde Goa.
Och lite...
Ja, blandat med Tecno.
Och det funkade ju då.
Men det var ju för en lite mindre grupp.
Men tittar man på Sverige idag så...
Flera som gillar Tecno än vad jag gjorde för ett par år sedan.
Ja, det verkar ta sig ordentligt i Skandinavien.
För att jag har hört att...
Jag har beställt biljetter själv till...
En stor fest i Oslo...
Nästa lördag då.
Har du hört talas om det?
Ja, visst. Självklart.
Ja, det undgår inte dig.
Två eller tre stora diris där nu.
Ja, idolen är ju Mario Pocotto.
Det är ingen snack om saken.
Nej, jag håller med dig där faktiskt.
Och så var det Mario Piu och Public Domain också.
Public Domain, har inte de gjort den...
Sin egen version av den här Blade-ledmotivet?
Ja, de har gjort en mix på den också.
Lite annorlunda.
Inte lika kommersiell som...
Warp of the Sudier.
Okej.
Men den här festen här i Oslo, vad tror du om den?
Tror du det kommer bli en hit?
Jag har ju hört...
40 eller 50 gäster...
Säger att de ska dit.
Så att nästa lördag så har man ju tomt.
Så får man väl sitta och fika hela kvällen eller någonting.
Jag vet inte.
Jag hörde när jag ringde till Oslo där för att beställa biljetter så hade de bara ett par hundra kvar av 15 000.
Mm.
Det blir röj.
Jag önskar att jag kunde vara där också.
Men jag måste jobba för det.
Jag får hoppas att du får röj här ikväll natt på Klara.
Ja, men det kommer det bli.
Titta nu.
Nu står det liksom fyra perser kö och om ungefär 25 minuter så kommer det vara 150 meter kö och typ 3-4 man i bredd.
Vi brukar ha ungefär...
Innan klockan 12.
Garderoben tar 540 jackor.
Klockan 12 brukar de inte stänga in släppet för vi går inte att få in dem för det.
Och nu har du inte ens dansgåldet på nerevåringen öppna eftersom Sebastian sitter där uppe i bilen med mig.
Du har en hemsida också.
Är det inte så att man kan komma i kontakt med dig för att kanske boka dig för en fest om man vill ha någonting sånt?
Ja, det går bra.
Hemsidaadressen är www.djsebb.nu.
Där har vi ett spelschema, lite information om mig och även om andra discjockus.
Länkar till Hannadis Jokys och Stockholms mest nedbombade DJs bok.
Nej, det är krig i min gästbok.
Jag såg det faktiskt, jag var inne och kikade där idag.
Men jag tackar dig Sebastian för att du hade lust att ställa upp på den här intervjun.
Ja, det var jättekul.
-
DJ Zeb och hans musik (Radioversion 20 kbps)
Ladda ner (MP3)
Transkription665 repliker · 21:02
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Så det blir dags för transmission och idag har Danne träffat en av Stockholms större DJs.
Jag sitter här i bilen med en kille som heter DJ Seb Sebastian.
Vi sitter utanför nattklubben Klara.
Vad heter klubben här kväll Sebastian?
Klubben heter Fever och har öppet varje fredag lördag 22-05.
Vad är det för typ av klubb det här?
Är det ordentlig transklubb, tecno-klubb eller vad är det?
Vi har ju två våningar så på övervåningen kör de hits blandat med soul rnb.
Nedervåningen spelar vi i techno, progressive, trans, techno.
Det är väl mer eller mindre det.
Du har varit DJ ganska länge, är det inte så?
Ja, det är ett par år nu. Jag vet inte exakt hur länge jag lirat men det är 12-13 år någonstans.
Hur hamnade du i det här? Det är ju inte alla som går och blir DJ direkt.
Nej, det börjar. Gejen är att min mamma har dansstudion.
Och mer eller mindre tvingade mig att dansa när jag var liten.
Och så börjar man med breakdance och i mig hiphopen och breakdance så började jag hålla på med, ja, köpte musiken själv.
Köpte skitspel, stod scratcha och spelade på fritidsgårdar.
Och så blev det fester.
Jag tror att mitt första riktiga gig på en nattklubb var 1989.
Det är länge sedan det är.
Men du har en ganska ordentlig musikbarkgrund i familjen. Är det inte så att du har en väldigt känd syster också?
Jo, mysseren är väl mer eller mindre kända.
Det gick ju inte...
De har ju inte satsat så mycket på svenska marknaden utan hon släppte ju det mesta i Japan.
Där sålde hon... Varje album har sålt typ 300-400 tusen någonting.
Ska du avslöja för oss vem hon är?
Nej. Hon heter Didi. Denise heter hon va? Artisten namn heter Didi.
Denise Lopez, är det va?
Precis.
Jajamän, henne känner väl aldrig ihop igen.
Din syster har ju släppt en del hitlåtar också. Har du haft någon samband med det eller?
Jag var med och gjorde... Eller ja, jag var med och gjorde... Jag gjorde remixerna på Get2U.
Nu kommer jag inte ihåg alla tittlar. Jag har gjort 4-5 remixer åt henne.
Och hon frågade mig faktiskt. Då hade jag varit i en studio en gång innan.
Och den där jag hade i grunden, det är mina pianolektioner när jag var typ 17-18 år.
Plus all erfarenhet från Didi Boes och olika städer också då?
Ja, precis. I och med att jag spelar som DC-hockey så har det blivit också att jag har väl en viss koll på vad som behövs för att DC-hockey ska kunna spela en låt.
I och med att de låtarna som hon hade gjort var mer soul-rmb-inriktade.
Så kläck jag på typ haus- och tecnomixen då.
Så jag gjorde en... Första versionen jag gjorde var en hausmix.
Och sen gjorde jag en tecnomix.
Och sen blev det mer och mer tecnomixare.
Och hon låg ju på Sony då.
Och eftersom jag har gjort så många mixer åt Didi så fick jag även chansen att göra en...
Dansmix på Mejas All About The Money.
Och den versionen gick in på Swedish Dance Art fyra veckor som etta.
Och efter det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Både från utlandet och svenska artister.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Och det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Det så bramlade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag bara på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag på jobb hela tiden.
Vi alla gammalade jag på jobb hela tiden.
Första skivan som jag pressade på vinyl var Matrix och en låt som hette Millennium.
Det var meningen att den skulle släppas Millennium innan Millennium skiftet.
Den var ju klar typ i maj samma år.
1999 då.
Men jag fick aldrig ut den på vinyl förrän veckan efter Millennium skiftet.
Så det var lite best.
Men då la jag Matrix på B-sidan.
Och ja.
Varför jag la Matrix där.
Det var för att många gäster har frågat om de går och köper.
Kollegor undrar om de inte släpper grejerna för och såna här saker.
Så jag finansierade det själv.
Och bara fick ut den på vinyl då.
Jag fick jättebra recensioner då.
Ja, på den tolvan då.
Gick jättebra för den.
Här där du ska spela ikväll.
Är det techno och trans hela vägen då?
Ja.
Det beror lite på vad det är för folk.
Men det är så.
Åldern här är ju 18 tjejer och 20 killar.
Men jag tycker att det är den roligaste publiken att spela för.
Absolut.
Finns det nog före nackdelar med då?
Sån här ung publik så att säga.
Ja, före nackdelar.
Nackdelen är väl egentligen för krogen.
För de handlar inte speciellt mycket till baren.
Sen är det bara fördelen.
Det spelar ingen roll vad man spelar för någonting.
Det går inte att tömma dansgolvet.
Och kör man någonting som man tycker är hårt själv.
Då ber de bara om hårdare.
Det är helt sjukt.
Det måste vara en ganska skön känsla som disc i hockey.
När publiken bara ber och ber efter mer.
Jo, det är en kick.
Det är det ju.
De jublar när man byter låtar och när de känner igen någonting.
Men jag försöker spela så mycket ny musik som möjligt.
Nu jobbar jag i en skivbutik och handlar om inköpet av skivor från Tyskland.
Och det har gjort att man har rätt mycket ny musik varje vecka när man spelar.
Nu kör jag här fast fredagar.
Och jag försöker bjuda på så mycket ny musik som möjligt.
Jag har väl med mig i alla fall 25-30 nya låtar varje kväll.
Men teknokulturen växer i Sverige tror du?
Ja, folk blir väl mer och mer musikmedvetna när det gäller teknon.
Jag menar, åker du till medelhavsländerna så spelas det ju bättre musik eller nyare musik än vad vi gör i Sverige.
Men vi har ju hängt på rätt bra nu i Sverige tycker jag.
Vi blir bättre och bättre.
Jag menar, spelar man...
Nu går den här fat bass i radio liksom.
Som de har snott ifrån ledmotivet i filmen Blade.
Låten Confusion där med New Ore.
Ja precis, de har ju samplat den och rakt av och gjort en liten kommersiell version utav den.
Men det är ändå rätt tung låt om man jämför med Hadaway som man spelade för...
Det är inte många år sedan man körde det liksom.
Så visst, du fyll ju danskål med fat bass idag.
Och hade du spelat den för ett par år sedan då har du ju liksom snuten hämtat dig liksom.
Ja det verkar ta sig ordentligt i Skandinavien för att jag har hört att...
Eller hört, jag har beställt biljetter själv till en stor fest i Oslo nästa lördag då.
Har du hört talas om den?
Ja visst, självklart.
Ja det undgår inte dig.
Två eller tre stora dir istället?
Ja, idolen är ju Mario Picotto, det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Eller vad jag tror att jag kommer göra.
Jag kommer jobba med musik.
Definitivt i alla fall.
Jag vet inte riktigt om man kommer jobba som discjockey längre.
Men det är en fördel att det är discjockey i producentyrket också.
Därför att man har mer koll på vad folk gillar och så vidare.
Jag kommer väl inte bli något klabbe i alla fall.
Du har en hemsida också.
Är det inte så att man kan komma i kontakt med dig för att boka dig för en fest?
Eller någonting sådant.
Ja det går bra.
Hemsida och adressen är www.djseb.nu.
Där har vi ett spelschema.
Lite information om mig.
Och även om andra discjockus.
Länkar till andra discjockus.
Och Stockholms mest nedbombade DJ-gästbok.
Nej, det är krig i min gästbok.
Jag såg det faktiskt.
Jag var inne och kikade där idag.
Men jag tackar dig Sebastian för att du hade lust att ställa upp på den här intervjun.
Ja, det var jättekul.
Ja, det där var allt för Transmission den här veckan.
Dirty Diceb och hans låtar Millennium och Matrix.
Transmission hör du varje vecka 18:35 på UFS Primetime.
Du kan även lyssna på Transmission på nätet www.radioufs.com/transmission.
mission, där du även kan få reda på
vad som händer i nästa program.
-
DJ Zeb och hans musik (Radioversion 40 kbps)
Ladda ner (MP3)
Transkription611 repliker · 21:02
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Så det blir dags för transmission och idag har Danne träffat en av Stockholms större DJs.
Jag sitter här i bilen med en kille som heter DJ Seb, Sebastian.
Vi sitter utanför nattklubben Klara.
Vad heter klubben här ikväll Sebastian?
Klubben heter Fever och har öppet varje fredag lördag 22-05.
Vad är det för typ av klubb det här?
Är det ordentlig transklubb, teknoklubb eller vad är det?
Vi har ju två våningar så på övervåningen kör de hits blandat med soul R&B.
Nedervåningen spelar vi i techno, progressive, trans, techno.
Det är väl mer eller mindre det.
Du har varit DJ ganska länge då?
Ja, det är ett par år nu.
Jag vet inte exakt hur länge jag har lirat men det är 12-13 år någonstans.
Hur hamnade du i det här? Det är ju inte alla som går och blir DJ direkt.
Nej, grejen är att min mamma har dansstudio.
Och mer eller mindre tvingade mig att dansa när jag var liten.
Och så började man med breakdance och i mig hiphop och breakdance så började jag hålla på med...
Ja, köpte musiken själv.
Köpte skitspel, läste på scratch och spelade på fritidsgårdar.
Och så blev det fester.
Och sen jag tror att mitt första riktiga gig på en nattklubb var 1989.
Det är länge sedan det är.
Men du har en ganska ordentlig musikbakgrund i familjen.
Är det inte så att du har en väldigt känd syster också?
Jo, misuren är väl mer eller mindre kända.
Det gick inte...
De har ju inte satsat så mycket på svenska marknaden utan hon släppte ju det mesta i Japan.
Där sålde hon...
Varje album har sålt typ 300-400 000 någonting.
Ska du avslöja för oss vem hon är?
Nej.
Nej, hon heter Didi.
Denise heter hon va?
Artistnamnet Didi.
Denise Lopez, är det va?
Precis.
Jajamän, henne känner väl aldrig ihop igen.
Din syster har ju släppt en del hitlåtar också.
Har du haft någon samband med det?
Jag var med och gjorde...
Eller ja, jag var med och gjorde...
Jag gjorde remixerna på Get2You.
Nu kommer jag inte ihåg alla titlar.
Jag har gjort 4-5 remixer åt henne.
Och hon frågade mig faktiskt.
Då hade jag varit i en studio en gång innan.
Och den där jag hade i grunden, det är mina piano-lektioner när jag var typ 17-18 år.
Plus all erfarenhet från Didi Boze på olika städerna också då?
Ja, precis. I och med att jag spelar som Didi Jockey så har det blivit också att jag har en viss koll på vad som behövs för att Didi Jockey ska kunna spela en låt.
I och med att de låtarna som hon hade gjort var mer Soul R&B-inryktade så kläde jag på typ House- och Techno-mixen.
Så jag gjorde en... Första versionen jag gjorde var en House-mix och sen gjorde jag en Techno-mix.
Och sen blev det mer och mer Techno-mixare.
Och hon låg ju på Sony då.
Och eftersom jag har gjort så många mixer åt Didi så fick jag även chansen att göra en dansmix på Mejas All of But The Money.
Och den versionen gick in på Swedish Dance Art fyra veckor som etta.
Och efter det så ramlade jag bara på jobb hela tiden.
Både från utlandet och svenska artister.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Och den versionen gick in på jobb hela tiden.
Vi all came together just to celebrate one night.
The Millennium.
The Millennium.
The Millennium.
The Millennium.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Den versionen gick in på jobb hela tiden.
Men då la jag Matrix på B-sidan.
Och ja.
Varför jag la Matrix där.
Det var för att många gäster har frågat om de går och köper.
kollegor undrar om vad fan släpper inte grejerna för.
Och såna här saker.
Jag finansierade det själv.
Och bara fick ut den på vinyl.
Jag fick jättebra recensioner på den tolvan.
Det gick jättebra för den.
Här där du ska spela ikväll.
Är det techno och trans hela vägen då?
Ja.
Det beror lite på vad det är för folk.
Men det är så.
Åldern här är ju.
18 tjejer, 20 killar.
Men jag tycker att det är den roligaste publiken att spela för.
Absolut.
Finns det något för nackdelar med då?
Sån här ung publik så att säga.
Ja.
För nackdelar.
Nackdelen är väl egentligen för krogen.
För de handlar inte speciellt mycket till baren.
Sen är det bara fördelar.
Det spelar ingen roll vad man spelar för någonting.
Det går inte att tömma dansgolvet.
Och kör man någonting som man tycker är hårt själv.
Då ber de bara om hårdare.
Det är helt sjukt.
Det måste vara en ganska skön känsla som diskjockey.
När publiken bara ber och ber efter mer.
Jo, det är en kick.
Det är det ju.
De jublar när man byter låtar och när de känner igen någonting.
Men jag försöker spela så mycket ny musik som möjligt.
Nu jobbar jag i en skivbutik och handlar om inköpet av skivor från Tyskland.
Och det har gjort att man har rätt mycket ny musik varje vecka när man spelar.
Nu kör jag här fast fredagar.
Jag försöker bjuda på så mycket ny musik som möjligt.
Jag har med mig i alla fall 25-30 nya låtar varje kväll.
Men teknokulturen växer i Sverige tror du?
Ja, folk blir väl mer och mer musikmedvetna när det gäller teknon.
Jag menar, åker du till medelhavsländerna så spelas det ju bättre musik eller nyare musik än vad vi gör i Sverige.
Men vi har ju hängt på rätt bra nu i Sverige tycker jag.
Det blir bättre och bättre.
Jag menar, spelar man...
Nu går den här fat bass i radio liksom som de har snott ifrån ledmotivet i filmen Blade.
Låten Confusion där med New Ore.
Ja, precis. De har ju samplat den och rakt av och gjort en liten kommersiell version utav den.
Men det är ändå en rätt tung låt om man jämför med Hadaway som man spelade för...
Det är inte många år sedan man körde det liksom.
Så visst, du fyller dansgål med fat bass idag.
Och hade du spelat den för ett par år sedan då har du ju liksom snuten hämtat dig liksom.
Ja, det verkar ta sig ordentligt i Skandinavien.
För att jag har hört att...
Jag har beställt biljetter själv till en stor fest i Oslo nästa lördag då.
Har du hört talas om den?
Ja, visst. Självklart.
Ja, det undgår inte dig.
Två eller tre stora diris där nu?
Ja, idolen är ju Mario Picotto. Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Det är ingen snack om saken.
Men folk har lärt sig det.
De står liksom och...
Jag vet inte.
Vad de gör riktigt.
Flax med armarna och grejer.
Ja, då har vi kommit till den här
Ounvikliga frågan.
Vad gör de, säg, fem år?
Jag vet inte riktigt vad jag gör om fem år.
Men jag...
Vad jag vill göra.
Eller vad jag tror att jag kommer göra.
Jag kommer jobba med musik.
Definitivt i alla fall.
Och jag vet inte riktigt om man kanske
kommer jobba som disjocker länge.
Det är ju en fördel att det är disjocker.
I producentyrket också.
Därför att man har mer koll på vad folk gillar.
Och så vidare.
Så att...
Ja, det kommer väl inte bli något klabbe i alla fall.
Du har en hemsida också.
Är det inte så att...
Där man kan komma i kontakt med dig.
För att kanske boka dig för en fest.
Om man vill ha någonting sådant.
Ja, det går bra.
Hemsidaadressen är:
www.djsebb.nu
Där har vi...
Ett spelschema.
Lite information om mig.
Och även om andra disjockerhus.
Länkar till andra disjockerhus.
Och...
Ja...
Stockholms mest nerbombade...
DJ-gästbok.
Nej, det är krig i min gästbok.
Jag såg det faktiskt.
Jag var inne och kikade där idag.
Men jag tackar dig Sebastian.
För att du hade lust att ställa upp på den här intervjun.
Ja, det var jättekul.
Ja, det var allt för Transmission den här veckan.
Du har hört DJ-sebb och hans låtar Millennium och Matrix.
Transmission hör du varje vecka 18:35 på UFS Primetime.
Du kan även lyssna på Transmission på nätet.
www.radioufs.com/transmission.
Där du även kan få reda på vad som händer i nästa program.
-
Daniel går på Futuredome
Ladda ner (MP3)
Transkription41 repliker · 3:04
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja då var det dags för mig Dan igen och kör veckans transmission.
Förra helgen, det vill säga lördag, så var jag i Oslo på en stor rejfest som hette Future Dome.
De stora namnen på den här festen var Public Domain, Mario Piu och Mauro Picotto.
Mauro Picotti och Mario Piu är italienare och nästa vecka så tänkte jag att vi ska köra lite specialar om Mauro Picotto.
Ja kanske även Mario Piu. Kör lite extra med dem och höra en del låtar som de har gjort.
Festen där i Oslo, Future Dome, den var helt enorm.
Det var, ja uppgifterna går isär, det sägs att det är allt ifrån 3,5 till 12 000 människor.
Men jag skulle själv tippa på att det var runt 8-10 000 människor där inne.
Och ja det var helt ofattbart vilka grejer det går att få ihop ibland.
De hade även en hel del andra DD som spelade där.
Det var en tjej som hette NGG, en tjej från Schweiz är det.
Och den känner ganska ung. Hon född 82 och har blivit en av Schweiz bästa DJs och turnerar lite runt omkring i Europa.
Och när hon då får spelare tillsammans med så stora namn som Mario Piu och Mauro Picotto så ska man känna sig ganska lycklig.
Låten som vi ska köra idag det är en låt som Trans Control har gjort.
Sign, vad heter den? Ja, sundsam. Du får höra det efteråt i alla fall.
Atomic Dance Explosion heter låten. Det är deras första singel som släpptes.
Vi kommer få höra mer från Trans Control senare under året för att vi har en intervju att vänta med dem.
Atomic Dance Explosion med Trans Control Radio Edit. Radio Edit heter det.
Jag fick dem till att göra den här just för mig så att jag kan spela den i radion för er.
Tillbaka till Future Room i Oslo. Jag måste ju berätta lite om vad jag tyckte där.
Anläggningen som de hade den var ganska så stor. Den bestod av 32 18-tumsbasar och 36 toppar.
Och i de där topparna chansar jag på att satt 15-tumsbasar med horn.
Tänk er det här. 8-10 000 personer. Alla med glow sticks.
Glow sticks är då självlysande pinnar som används inom militären och sånt.
Det är väldigt populärt att använda det på Rayfester.
Men tänk er då. 8-10 000 pers med glow sticks.
Dansade som galningar i flera timmar.
Helt extremt.
Och det roliga med Rayfester är att...
Ja, tråkigt också. Tyvärr så förknippas de mycket med droger.
Men det är inte så mycket alkohol på Rayfester.
Och det var inte ett enda slagsmål.
Inte en enda person som blev tagen för fylla.
Däremot så tyvärr då så blev det ju några som blev tagna för narkotikamissbruk och lagning.
Men det går ju tyvärr inte att komma ifrån.
Det får man ju höra även om man går på krogen här i stan.
Ja, det var ungefär allt det jag hade för er denna vecka.
Nästa vecka så ska vi köra en specialar om Picotto.
Just det. Picotto han som spelade där på Future Dome.
Det var allt för mig.
Vi hörs nästa vecka.
2000
Lark 2000
Ta hundra gymnasieelever, en helg och ett antal kunniga föreläsare, så har du huvudingredienserna för ämneskursen Lark. Varje år sedan 1994 arrangeras evenemanget av Unga Forskare Stockholmsdistriktet, och varje år kommer betydligt färre med än de som söker.
Länk till huvudsidan-
Eva har koll på läget
Ladda ner (MP3)
Transkription47 repliker · 3:21
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här på vandrahemmet Columbus med huvudsamordnaren Eva Håkansson, en av tre huvudsamordnare.
Du kanske kan ta och berätta lite vad LARC är för någonting.
LARC är en naturvetenskaplig ungdomskonferens som går här i Stockholm under fyra dagar.
Det är i slutet på november varje år och vi har haft det i sju år.
Nu kommer ungefär 100 gymnasieelever från hela Sverige.
De får besöka högskolor, universitet, institutioner här ute och se hur det är att studera där och jobba som forskare.
Så får de också träffa lite företag, bland annat Atlas Copco.
Okej. Du har varit med i några år, kanske inte från starten?
Nej, jag har varit med i tre år. 1998 var jag med som deltagare, 1999 som fösare och i år som huvudsamordnare.
Okej. De andra huvudsamordnare heter ju Anders Salman och Raffael Dessi.
Det är ju rätt populärt det här LARC. Det är ganska många sökanden som vill vara med bland alla gymnasieelever.
Kan du ta och berätta lite om hur det går till när de får så här tas ut?
Varje år har vi ungefär 200 sökande på de hundra platser vi har.
Och man kan söka antingen som skolstipendiat och då betalar en skola.
Det kostar lite drygt 2000 kronor att vara med.
Så kan man även söka som enskild stipendiat ifall man inte har en skola som vill betala.
Och då betalar man bara ungefär en fjärdedel av priset.
Och skolstipendiat, då tar vi in löpande. Det är först till kvarn som gäller.
Och då tar vi ungefär 70 stycken.
Resterande, de samlar vi tills användstiden har gått ut.
Och sen väljer vi ut de som har skrivit bäst ansökningar.
De har skrivit om sig själva och förklarat varför just de vill vara med.
De som anser är mest engagerade.
Okej, det är ju en viss omsättning på det här.
Är det så att säga, får föreläsarna betalt eller jobbar alla ideellt med det här?
Alla jobbar helt ideellt.
Det enda ersättningen vi får det är för de utgifter vi har.
Okej, så att medlemsavgifterna går till lite diversa omkostnader.
Det är ingen som får betalt.
Jaja.
Det har en lång historia det här.
Redan 1994 så började det och det är ju sex år.
Du har varit med i tre år då.
Har du märkt någon förändring av Lark de senaste tre åren?
Lark är väldigt likt från år till år.
Det är ungefär samma program.
Det är samma folk som är med i samma högskolor.
Vi har i år utökat med ett ämne.
Vi har haft fem ämnesområden de tidiga åren.
Biologi, biomedicin, datalogi, fysik och kemi.
Nu har vi även utvecklat med matematik.
Det är den största förändringen i år.
Allting är under utveckling.
Vi jobbar på att göra Lark bättre och bättre för varje år.
Vi förbättras lite varje år.
I år har vi haft, tycker jag, bättre flyt än förra året.
Vi hoppas på att det blir ännu bättre nästa år.
-
Nina-Marie lär ut
Ladda ner (MP3)
Transkription19 repliker · 3:08
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Du lyssnar till Radio Unga Forskare, Oskar Rönnberg heter jag och jag befinner mig just nu på Arenius Lab på Stockholms universitet på biologiinstitutionen.
Här pågår nämligen LARC 2000, en gymnasiekonferens där gymnasieelever från hela landet samlas för att ha intressant undervisning och intressanta elaborationer och lära sig lite mer om forskarvärlden.
Jag sitter här med Nina Maria Vasconcelos som undervisar eleverna på LARC på biologigruppen. Kan du berätta lite om hur det är att undervisa gymnasieelever?
Ja, att undervisa det tycker jag är verkligen jätteroligt och jag är ju gammal, unga forskare också så jag minns den här tiden på gymnasiet när jag tyckte att det var så intressant det här med biologi och kemi och jag ville veta mer.
Jag drömde om att få göra någonting som de här studenterna, alltså att åka på LARC och sådär, det blev ju inte av.
Men jag kommer ihåg den här entusiasmen, sen avtog den väl med mina universitetsstudier men jag tycker det är kul att få kontakt med ungdomar som är intresserade och försöka förklara på ett enkelt sätt vad saker och ting handlar om.
Mitt forskningsprojekt till exempel.
Ja, för de LARC-deltagare som inte bor i Stockholm det är ju lite grann som att åka till en konferens, att åka på de här fyra LARC-dagarna.
Och det är ju kanske en liten introduktion till hur det kan vara och vara forskare. Vad tror du om det?
Ja, det tror jag absolut. Och bara det att de får komma upp på avdelningen och se hur vi har det och liksom få känna lite på dels vad det finns för forskning och vad det är för miljöer och sådär.
Det är nog väldigt värdefullt, helt klart.
Och om vi då kan entusiasmera de här unga studenterna då kanske de kommer hit sen i framtiden och det hoppas jag.
Ja, det blir ju flera biologiforskande människor. Det är ju bra.
Finns det pengar till fler forskare här på universitetet? Tror du det på er institution eller är det så att säga stopp? Vill ni ha in fler forskare?
Ja, just på vår institution så har vi ju kontinuerligt flöde. Vi har dels examenstudenter som kommer och går. De är inte här så länge men när det gäller doktorander och så så har vi ju faktiskt intagning.
Några stycken varje termin. Så det är nog ganska stort flöde på det. Sen varierar det ju väldigt mycket hur mycket pengar man har.
De här olika donationsstiftelserna, de kanske vissa år tycker att ja det här ska vi stödja och vissa år tycker de inte det.
Så det varierar ju väldigt mycket men ja, just nu finns det gott om pengar. Och vi har precis tagit in en student där från Kenya i min grupp. Och hon är väldigt välkommen. Hon ska vara här i tre år. Normalt när man doktorerar så tar det ju ungefär fyra år.
Ja, och vi tackar Nina för den korta intervjun och så ska vi se om vi kan hitta någon av deltagarna här på LARC och se om vi kan få en intervju med någon av dem.
-
Robert och Madelene
Ladda ner (MP3)
Transkription56 repliker · 3:37
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Robert Söderlund ska ta och berätta lite om vad ni har gjort för någonting idag.
Det är alltså lördagen på Lark här.
Ja, vi har blivit runtvallade på Stockholms universitet på de olika institutionerna och fått titta lite grann på hur man jobbar här.
Såg det lite grann om forskningen på zoofysiologin och zoologi och immunologi.
Fått kolla lite grann på djur som de leker med och vad de använder för metoder.
Vi har fått labba lite grann själva också.
Ja, jag såg lite när ni var inne på ett labb här med lite malaria, smittat blod och sådär, lite infekterat.
Ja, vi hade alltså malaria smittat blod färdigt och vi körde en analys på det för att vi kollade på smittapartiklar in i de röda blodkropparna.
Okej, ni höll på med något beteendeanalys av fiskar här också, hörde jag.
Ja, det var spigg. Han tog en manlig spigg och släppte ner den med två stycken kvinliga kamerater.
Det blev en våldsam action, kan jag säga. Jag ska inte uttala mig allt för noggrann till radio.
Men det blev ett tydligt beteende.
Det låter intressant. Vad har mer funnits på programmet för aktiviteter?
Råttor också, eller möss menar jag.
Ja, vi var nere i deras djursala och tittade på hur de håller sina små försöksmöss.
Det var inte det införde man hade kunnat vänta sig.
De såg ganska så lyckiga och välskött ut faktiskt.
Okej, och vad händer sen ikväll då? När kurserna är klara?
Ikväll så delar vi upp oss, det är fria aktiviteter. Så det är några som ger sig av dit de vill.
Sen är det tre grupper. Några ska till Cosmo Nova och ett gäng ska på bio.
Och själv ska jag med ett gäng då på Cybertown och skjuta varandra i huvudet med laserpistoler.
Det låter kul. Jag har provat själv.
Ja, men det låter som en rolig dag. Vi får väl tacka Robert för den lilla intervjun.
Ja, jag står här med Madeleine Rosén som är med i Lark 2000.
Du har varit med i biologigruppen. Hur känns det här idag?
Känns bra. Lite stressat. Om till fötterna.
Men jag längtar tillbaka till vandrahemmet att få gå och sova nu.
Okej, du bor på det här vandrahemmet. Är det bara de som kommer längre bortifrån som bor på vandrahemmet?
Eller är det alla som gör det?
Jag tror väl alla som vill det. Det är väl en del stockholmare som tycker liksom.
Nej, men jag kan lika gärna bo hemma. Men jag bor i Stockholm och jag tycker att det är roligare att bo på vandrahemmet.
Lära känna folket bättre då. Sådär. Få ge mer gemenskap.
Tycker jag låter bra. Ja, det har varit en ganska tidig lördagsmorgon idag.
Hade ni roligt igår?
Nej. Det hade vi inte ett dugg.
Var det tråkigt alltså? Jag hörde att ni samlades mitt på dagen en gång och så hände det någonting senare.
Alltså vi samlades ju på vandrahemmet att vi bor på.
Och sen satt man där liksom en timme utan att veta egentligen vad man skulle göra.
Och man fick inga information.
Och sen så var jag helt plötsligt skulle åka iväg i bussar ut till Nackam.
Där vi kom till något företag och något slag.
Och de var inte särskilt intressanta.
Det var väldigt dåligt planerat.
Så man satt liksom, jag tror jag satt där en och en halv timme utan att veta vad jag skulle göra sammanlagt.
Och sen så var det, sen så bara, men efter en och en halv timmes förseningar så, ja men nu är det slut.
Så bara, ja hopp.
Så det kändes lite så här icke-ivande.
Men det här med kurserna, det har fungerat bättre idag och sådär.
Idag har det varit en kanon idag.
Alltså kurserna har fungerat jättebra och det vi har gjort har varit jättekul och intressant.
Så det har verkligen varit helt okej idag idag.
Okej, biologi är det något du har fastnat för nu?
Alltså nej, jag vill jobba med människor så att jag ska liksom bli sjukgymnast eller kyropraktor.
Så egentligen bara det här mest en rolig sak och se vem vet jag kanske kommer sluta här ändå.
Det vet jag inte ännu.
Inte just nu.
Forskardagen 2000
Varje år arrangeras "Forskardagen", som ger tillfälle att ta del av forskningsfronten vid Stockholms universitet. Oskar R tar pulsen på evenemanget.
Länk till huvudsidan-
Spindeln i nätet
Ladda ner (MP3)
Transkription27 repliker · 2:35
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här i Aula Magna med Charlotte Somarin som är huvudpröktledare för forskardagen.
Kan du ta och berätta lite om hur det ligger till här?
Ja, forskardagen är ett helt nytt arrangemang på Stockholms universitet.
Vi genomför i år forskardagen för andra året i rad.
Och det här är ett unikt initiativ.
Det finns inget annat universitet eller högskola som på det här sättet presenterar aktuell forskning.
Och de forskare som vi presenterar det är nydisputerade doktorer och deras avhandlingsarbeten.
Och det är det som är unikt då.
Och det som också är unikt är att vi har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt.
Istället för att presentera forskarna fakultetsvis, matematiker, naturvetare för sig, humanister för sig, samhällsvetare för sig och jurister för sig.
Så blandar vi alla forskarna inom olika temagrupper och på så sätt så vill vi visa att ett ämne kan belysas ur olika perspektiv.
Jaha, det här är ett utmärkt sätt att förmedla kunskap till allmänheten.
Hur många är det som känner till det här idag?
Ja, vi har ju gått ut i år med en ganska bred kampanj.
Vi har framförallt annonserat i tunnelbanan och vi vet att vi har 500 förhandmälningar.
Men vi räknar med en mycket större publik än så.
Det kan vi se här bara redan under förmiddagen då vi beräknar att vi har redan blivit besökt av cirka 500 personer.
Okej.
Och det låter ju trevligt.
De här personerna, kommer de från unga år eller äldre åldrar?
Vad är kompositionen egentligen på de som kommer hit?
Målgruppen för forskardagen det är i första hand företag och organisationer som har nytta av akademiker och nytta av forskning.
Så i första hand så vänder vi oss till folk som förstår forskningsresultaten och kan använda dem på något sätt i sitt arbetsliv.
Men en annan viktig målgrupp är gymnasieskolor.
Vi har gymnasieelever från årskurs tre här i stora mängder.
Och förstås allmänheten, alla som överhuvudtaget intresserar sig för forskning är välkomna till forskardagen.
Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.
-
Kylig historia hos fruset klimatarkiv
Ladda ner (MP3)
Transkription31 repliker · 3:23
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hej! Oskar Önberg heter jag och du lyssnar på Radio Unga Forskare.
Jag sitter här på forskardagen på Stockholms universitet och lyssnar på lite föredrag som hålls här.
Det är en dag där forskare träffar allmänheten och allmänheten träffar forskare på en väldig massa föredrag som pågår hela dagen.
Jag har precis lyssnat på ett föredrag med Malin Stenberg från Institutionen för naturgeografi om Antarktis frustna klimatarkiv.
Vad gör man egentligen på en institution?
Det är mycket fältarbete på en institution. Man åker ut, samlar sitt material och skriver om det och analyserar det.
Man kan till exempel titta på sluttningsprocesser i Afrika eller hur ängsmarkerna har det nu för tiden, om det finns några kvar.
Och man kan titta på nationalstadsparken runt Stockholm och se vilka naturvärden som finns där.
Sen har vi geologerna som är ute och studerar spår av meteoritnedslag, vulkaner och lite mer ren geologi, mineralbergarter.
Och kvartärgeologerna som gräver i jordtäcket och letar sig tillbaka i tiden och tittar på, precis som iskärnor, när man analyserar olika kemiska ämnen så tittar de på pollenkorn och små kiselaljer som berättar om klimatet tillbaka i tiden.
Ja just det. Åker ni till alla ställen på jorden som har då is i princip eller?
Ja alltså det är ju så att man gör ju sin lilla del i det hela kan man ju säga.
Så att mitt projekt är ju då en del i större internationella projekt så att vi samarbetar ju med flera andra länder och sen så är det konferenser ute i världen när man då presenterar sina data.
Och sammanställer för man kan inte hinna med allt så man får göra en liten del liksom.
Nej det är klart. Du sitter framför dig med en skål här med lite isbitar som man kan ha i groggen hördes det.
Kan du berätta lite om dem?
De isbitar vi ser här det är ju väldigt gammal is då.
I Antarktis är det så att snön packas ihop och luften pressas ut och det tar då, ja man måste gå ner på ett djup av 50-60 meter innan man får ren is.
Och i den här isen som vi ser här just nu då så ser man de små bubblorna och de finns det också några forskargrupper som jobbar med att analysera luften.
Och tittar på jämförhalterna då av växthusgaser.
Men den smälter här.
Ja den smälter just nu. Den där var bortåt 40 000 år gammal den här isen då.
Ja minst.
Ja just det.
Ja det låter häftigt.
Om man är intresserad av naturgeografi då, vad ska man vända sig då om man vill liksom läsa mer och sådär?
Man kan komma på besök till naturgrafen, intervjua forskare.
Kan man göra och titta i labben och se vad folk har för sig.
Litbilder är också ett ämnesområde som jag inte berättade om som är ganska nytt och flygbildstolkning.
Så att ja det finns alltså en väldig bredd.
Men det är bara att komma och hälsa på naturgrafen vid Stockholms universitet.
-
Engagerad deltagare
Ladda ner (MP3)
Transkription43 repliker · 2:37
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, jag sitter här med Henrik Leijonhuvud från Östra Reals gymnasium och du har varit på den här dagen. Vad tycker du hittills?
Jag tycker det är intressant. Det var bra hittills.
Okej, du har hunnit med att vara på hela fyra föredrag här. Vad tyckte du om dem? Först var du på ett psykologiföredrag.
Nej, det var inte speciellt bra på något sätt.
Okej, men sen så fortsätter du in på naturgeografi och lite andra ämnen.
Ja, de var väldigt intressanta faktiskt. Det tycker jag.
Vad tyckte du om Sören Holst med teoretisk fysik, att resa i tiden?
Det tycker jag var bäst hittills faktiskt. Väldigt intressanta teorier han hade.
Okej, han pratade ju om tidsmaskiner och maskhål och diverse intressanta fenomen.
Sen hur trovärdigt det återstår att se. Det får man ju se i framtiden eventuellt.
Men det är ändå fascinerande att lyssna på, tycker jag.
Ja, det tyckte jag också.
Kriminologi då? Vad tyckte du om det ämnet?
Nej, det var ju som sagt en intressant sammanfattning han hade.
Att brottsligheten då kanske inte har ökats.
Även fast det ser ut så i statistiken. Ser ut som den har gjort det de senaste åren.
Men att det då kan bero på att fler personer anmäler och så vidare.
Men det var ju intressant det han hade att komma med så att säga.
Men det var lite för mycket diagram och tabeller och sådär.
som man skulle läsa av.
Ja, forskare brukar ha ganska mycket tabeller och diagram.
Det var ett föredrag om kriminologi om ungdomsbrottslighet som samhällsproblem.
Av Filipp Estrada Döner.
Ja, hittills så har vi kommit till lunchen.
Har du någon idé på vad det ska gå på eftermiddagen?
Ja, det har jag.
Jag tänkte gå på ett föredrag.
Ska vi se. Struktur och förändring.
Expertkunskap. Vad är det?
Så tänkte jag gå och se.
Sen tänkte jag gå och se ett föredrag.
Optimism, självförtroende och hälsa och lycka.
Hur hänger det ihop?
Psykologi.
Sen vet jag inte riktigt.
Jo, faktiskt. Perfektionismen.
Sista. Längst ner.
Ett psykologiföredrag.
Men det är väl de jag är helt så intresserad av.
Ja, det låter som att du tycker att psykologi är ett intressant ämne.
Är det något du läser i skolan?
Eller är det något som du har fritidsintresse?
Jag kommer tro att vi ska läsa i Tederring.
Hösten 2000
I radioprogrammet "UFS PrimeTime" söndagen den 03 september gav Unga Forskare Stockholmsdistriktets ordförande, Tomas Oppelstrup, några exempel på vad distriktet kommer att göra under hösten 2000.
Länk till huvudsidan-
Tomas om höstens aktiviteter
Ladda ner (MP3)
Transkription16 repliker · 1:44
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Det är en av oss från Backstreet Boys, The One.
Jag kommer från Unga Forskare i Stockholm. Jag tänkte berätta lite om vad vi har för verksamhet i höst som de kanske kan intressera.
Vi kommer att ha två huvudverksamheter i höst. En föreläsningsserie och en lördagsverkstad.
Föreläsningsserien heter Vetenskapens yttersta gränser. Föredragen handlar om allt möjligt.
Från universitets födelse till genteknik och växthuseffekten.
Föredraget blir en uppföljare till förra årets föreläsningar och kommer att hållas på Kungliga Tekniska Högskolan.
De är på torsdagen klockan sju och alla som vill får komma dit. De är cirka en timme långa.
Först ut är Lars Bergström från Fysikum på Stockholms universitet.
Han kommer att tala om universums födelse den 28 september.
Lördagsverkstaden är ett försök att intressera de som verkligen vill göra saker själva.
Varmanlördag håller vi öppet och arbetar med olika projekt.
Det börjar den 30 september.
Och då ska vi skapa ett bidrag till Tekniska Mästans konstruktionstävling.
Mer information om föredragen och lördagsverkstaden finns på Unga Forskare Stockholms hemsida.
www.uf.se-ufs
Tack för mig. Det var det jag gillade att säga.
Cybercamp 2000
Förbundet Unga Forskare har en systerorganisation i Norge, som heter Förbundet Unge Forskere. Sommaren 2000 arrangerar man ett spännande sommarläger. Erik Zalitis intervjuade Henrik Sahlin Pettersen från UF Norge.
Länk till huvudsidan-
Cybercamp
Ladda ner (MP3)
Transkription58 repliker · 3:25
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, vi har med oss en person som visar att Norge faktiskt inte ligger på latsidan.
Hallå, vad heter du?
Hej, jag heter Henrik Salim Pettersson.
Jaha, du kommer från Norska unga forskare, heter han så?
Ja, faktiskt. Ja, förbundet unga forskare i Norge.
Ja, okej. Jo, du har någonting spännande att berätta om sommerläget. Varsågod.
Ja, i Norge har man också sommerläger. Faktiskt tre i tallet.
Vi har både Space Camp, Biomed Camp och Cyber Camp som är med och arrangera.
Och Cyber Camp är den mest spännande av de andra. Alla, selvfølgelig.
Den handlar om data och teknologi.
Och på Cyber Camp kan man ta ett fyra forskjellig kurs.
Ett i kunstig intelligens eller AI.
Och ett i bilderbehandling och ett i tredjevisualisering.
Och ett i framtidens systemer.
Och den här turen blir leda av fagpersoner från Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet.
Cyber Camp är den tredje i rekken av de norska lära.
Alltså etter Space Camp och Biomed Camp.
Så det är en helt ny satsing.
Men Cyber Camp kommer till att vara ett skandinaviskt arrangement.
Det är definitivt öppet för svenska och också för norska.
Är det förbundet som samarbetar med distriktet då?
Ja, det är mer sånt.
Det är regi av förbundet och Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet.
Ja. Men vilka tider är det här då?
Jo, det är i sista uka i juli.
Det är 23. till 30. juli.
Okej.
Okej.
Okej.
Okej.
Okej.
Okej.
Och om man vill titta och veta mer om det här, var kan man ta reda på det då?
Jo, det går till World Wide Web, ungeforskare.no.
Alltså det är unge, sträck, forskare.no och Cyber Camp.
Mm. Och kan du ge någon anledning till varför ska man åka dit om man nu bor här i Stockholm eller i Sverige överhuvudtaget?
Jo, för här samlas de allra bästa in sitt fält.
Om du är 17-25 år och har en intresse för data och har lite täft så får du möta likasinna och du får lära en hel massa mer om unendelig, massa forskjelliga tema.
Det är uhyreintressant.
Mm.
Okej. Och det är alltså på hemsidan då man kan anmäla sig till det här?
Mm, riktigt.
Okej, en sista fråga då som kanske inte direkt är relaterad just till det här.
Men unge forskare, vad är egentligen det? Är det många föreningar eller är det bara ett enda förbund eller hur ser det ut så att säga?
Ja, det är överhuvudtaget inte lika många föreningar i Norge i alla fall som i Sverige.
För där har det något sånt som 5 000 medlemmar, tycker jag helt fel.
Och i Norge har man kanske 200 medlemmar eller något i den urnen.
Det är en viss storleksskillnad där.
Ja, men vi pröver att delta lite till Sverige.
Och komma omtrent på ett samnivå.
Mm.
Men det kräver lite jobb och lite initiativ som Cybercamp.
Okej.
Mm.
Då får jag önska dig lycka till och alla som sagt gå till www.unge-forskare.no.
Slash Cybercamp.
Jajamensan. Tack så mycket.
Mm. Tack för det.
Riksstämman 2000
Jon Larsson tog pulsen på Förbundet Unga Forskares viktigaste evenemang.
Länk till huvudsidanRiksutställningen Unga Forskare
Förbundet Unga Forskare, FUF, arrangerar årligen en nationell utställning i Stockholm: Utställningen Unga Forskare, för skolungdomar som arbetar med projekt inom naturvetenskap eller teknik.
Detta år gick det av stapeln mellan den 15 - 18 april 2000. Radio U.F.S. reporter, Martin Hjelm knatade iväg till Tekniska museet där han träffade utställare, personal och fick se ett antal intressanta utställningar.
-
Den svåra konsten att koka spagetti ...
Ladda ner (MP3)
Transkription39 repliker · 2:55
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, Oskar Tellcott. När är spagetten färdig?
Ja, det beror på vilken temperatur man tillagar den längre.
Till exempel om man kokar den så tar det 8,5-9 minuter.
Men om man kör vid 73 grader istället så tar det 56 minuter förrän den är färdig.
Men det du har undersökt är alltså själva tillagningstiden som en funktion av vattentemperaturen.
Hur fungerar det? Skulle man kunna lämna spagetten över dagen och den är färdig när man kommer hem?
Ja, i så fall så får du upp i 70 grader eller någonting.
För annars så förklistras inte pastan och då kommer den att smaka mjöl.
Konsistensen blir väldigt god. Den blir mjuk och fin men det smakar inte gott.
Hur fick du idén till det här projektet så att säga?
Jag har en god vän som läser på Chalmers och han vill äta pasta och det ska gå fort och raga.
Men han tycker inte om snabbpasta.
Så han hade funderat på att man kanske skulle kunna ställa kastrullen under en rinnande varmvattenkran
eller på element där man går hemifrån på morgonen.
Och sen så är pasta färdig då till lunch.
Och kommer det att fungera?
Nej, det kommer inte att fungera.
Jag står här med Erik Holmberg.
Och du har gjort ett arbete om antibiotikaresistens.
Vad handlar det arbetet om?
Jag har velat titta på hur snabbt bakterier kan utveckla resistens mot ett visst antibiotika.
Och detta har jag gjort genom att odla bakterier i närvaro av detta antibiotika under en viss tid.
Och jag har i stort sett kommit fram till att efter 17 dagar så har jag i stort sett fått fram antibiotikaresistens.
Så man kommer inte längre kunna använda det här antibiotikat för att få bota människor helt enkelt.
Hur uppstår den här själva resistansen?
Det beror ju alltså på mutationer i de så kallade målen för antibiotikan.
Antibiotikan fungerar ju på så sätt att den binder till en viss del av bakterien så att bakterien inte kan fungera.
Men om det uppstår mutationer så förändras den här lilla delen som antibiotikan binder till.
Och om den inte längre kan binda till det här stället så fungerar den inte längre helt enkelt.
Det skulle man kunna säga.
Kortfattat.
Vidare har jag velat titta på hur snabbt bakterier kan förlora sin antibiotikaresistens.
Och då har jag odlagt bakterier som är resistenta redan från början.
Där inget av de antibiotika de är resistenta med finns närvarande.
Och det har jag då konstaterat att det tar mycket lång tid för dem att förlora sin resistens.
Så har de blivit resistenta så kommer de fortsätta vara det.
Ett bra tag. Enligt mina försök i alla fall.
Så att antibiotikaresistens är ett främst allvarligt problem som man kanske behöver ta på allvar så att säga.
Ja, definitivt.
-
Det hemliga språket mellan människor
Ladda ner (MP3)
Transkription42 repliker · 2:16
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
För molnparfym har länge varit på tapeten.
Parfymen som ska få dig att känna dig attraktiv och vacker inför den andra partnären så att säga.
Och Karin Astedt har tittat närmare på den här parfymen.
Vad har du kommit fram till?
Jag har gjort fyra olika tester och jag kan säga att det inte fungerar så himla bra.
Om man inte är väldigt nära.
Mitt första test jag kom på och gjorde, det var när en killkompis i min klass.
Första dagen jag hade på mig parfymen så kom han fram och sa
Du måste ha på dig de där dropparna idag.
För att han kände sig så förälskad.
Och så kom han fram till att mig var han inte förälskad i så det var ju inte så.
Så han har sedan kunnat säga vilka dagar jag haft på mig parfymen och inte.
Och haft rätt till 80% av fallen.
Men så har jag gjort lite andra tester så.
Hur det är om man har på sig det på kläderna och så.
Om det ökar attraktiviteten.
Och det gör det inte.
Du har också kikat på det kemiska innehållet som tillverkarna beskriver på sin hemsida.
Vad har du kommit fram till där?
Det stod att det skulle innehålla något som kallas kopuliner.
Det är någonting man hittades.
Man döpte lite kopuliner efter att hitta det hos resusaporna på början.
De hade det när honar var som mest fartil.
Så utsöndade de ett ämne som gjorde att hanarna blev mer attraherade av dem trodde man.
Sen hittade man det först hos tjejer också.
Men i alla fall det stod på hemsidan att det skulle finnas i sprayen.
Men det fanns det absolut inte alls.
Jag menar jag har gjort sådana här gaskromatografiska tester och massvektroskopi.
Och det visade sig att det inte ingår.
Och ett annat ämne som skulle ingått var androstenol som är ett feromon.
som galten använder sig av för att få hongrisen att bli attraherade av honom.
De tugga fradgar och så.
Och det ingick.
Men man har också hittat att androstenol finns i vanligt underhandsvett.
Så att antagligen om vi inte duschar och tvättar oss lika mycket så kan vi nog få fram bättre ämnen själva.
Så att för hormonspring kanske ingenting att satsa på direkt sådär.
Nej i alla fall inte.
Jag har bara testat den som tjejer ska använda för att attrahera killar.
Och det sägs ju att tjejer ska vara mer än tusen gånger känsligare för sådana här dofter och sådant än vad killar är.
Så om killarna använder den som skulle vara för dem så kanske det fungerar bättre.
Jag har ingen öjning.
Men det här var ju inte så mycket att ha.
-
Simulerad evolution
Ladda ner (MP3)
Transkription24 repliker · 2:17
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Går ni bland montrarna på Unga Forskars utställning så ramlade jag här någonting väldigt intressant.
En skärm med massa blå och röda prickar.
Vad handlar de här röda och blåa prickarna om?
Ja, det är moduler kallar vi dem för.
Alltså någon sorts individer som vi försöker simulera evolution med hjälp av.
Så att hur de här modulerna klarar sig bestäms av deras arvsmassa.
Den här arvsmassan är då underkastad mutation och förändringar när de reproducerar sig.
Så man får en anpassning till miljön av de här modulerna.
Vad är den frågeställningen?
Egentligen så var det bara ett projekt att kan vi lyckas att skapa ett program som kan simulera evolution på ett bra sätt.
Sen så kan man då, om man lyckas med det, få svar på ett antal intressanta frågeställningar.
Som till exempel, varför dör vi naturligt? Varför har vi gener som talar om åt oss att vi ska dö efter hundra år?
Eller varför är vi snälla mot vår granne? Eller varför är vi snälla mot vår kusin?
Vad fick ni för svar på de frågorna då?
Vi har egentligen inte fått så jättemycket svar än. Vi har upptäckt att de är snälla mot varandra. Men vi har egentligen inte något resultat än som kan förklara det.
Allting kanske var lite mer komplicerat än ni förstodde kanske?
Nej, egentligen inte. Men det är ju ruskigt komplicerat.
Och vilka är det som vinner i evolutionskamp så att säga?
De som reproducerar sig. Det är den absolut populäraste operationen som de kan göra. Att bli fler.
Men även de som ger bort energi eller vatten till andra. De vinner också.
Och det är lite intressant. Och vi ska försöka ta reda på närmare varför de gör det egentligen.
För att vi har inte sett någon uppenbar anledning.
Sen måste de ju hela tiden flytta på sig och röra på sig. För att annars så försvinner näringen i marken på det stället där de står.
Och de måste komma till andra ställen när de kan få tag på näring då.
-
Hur lyckades man klona Dolly?
Ladda ner (MP3)
Transkription26 repliker · 2:46
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Lisa Grotes, du har alltså gjort ett arbete om kloning av djur och människor.
Hur fungerar kloning egentligen?
Jo, då tar man först arvsmassa från ett ägg och sätter in arvsmassan i ett annat ägg vars cellkärna är borttagen.
Och sedan så planterar man in det här ägget i en surrogatmamma, om det är ett djur eller en människa man ska klona.
Så att kloning av djur och människor fungerar på samma sätt alltså?
Kloning av människor har man hittills inte lyckats med.
Man har gjort ett försök där man kom fram till att det gick att klona en människa från ett embryo, ett tidigt cell.
Vid 8, när cellen var ungefär, eller embryot var ungefär 8 till 10 celler så avbröt man försöket av etiska skäl.
Så att än så länge har man inte klonat människor.
Jag läser ett citat här. Negativ inställning till kloning beror enbart på okunskap och rädsla inför det nya och främmande.
Vad är kloning bra för dig egentligen? Är det inte jobbigt om alla ser likadana ut liksom?
Jag personligen kan inte se något argument för kloning när man talar om att kopiera människor.
Utan det man skulle kunna använda kloning till är i så fall ett medicinskt syfte.
Man skulle till exempel kunna klona en cell och när den ungefär 100 celler står, det här embryot, så skulle man kunna omprogrammera de här cellerna så att de inte utvecklar sig till de specifika funktioner som gör att det blir ett foster.
Och därefter en människa. Utan istället skulle man omprogrammera det till att bara göra blod, till exempel blodceller till cancersjuka eller friska hjärnceller till parkinsonsjuka.
Och det skulle ju vara ett gott syfte att använda kloning.
Känns det inte dumt och oetiskt också att använda djur som maskiner då?
Att använda djur som maskiner?
Ja, det vill säga framställa medicin och sådant.
Jo, på det här sättet då så använder du ju inte djur.
Det som är problemet i det här sättet på det här är ju ändå att även om det bara är hundras eller stort så är det fortfarande en potentiell person.
Så att det kan ju fortfarande, skulle kunna bli människa så att många ställer sig mot den här typen också.
Och sen är det ju också som du säger att många, att man skulle vilja klona djur som har till exempel, som man till exempel har xenotransplanterat in ett mänskligt organ i.
Så för att kunna reproducera det framavlade djuret skulle man kunna använda kloning.
Och det är ju också svårt för det kan kännas väldigt konstigt att ta organ från ett djur till exempel.
Så då är frågan om man, till vilket pris man ska bota sjuka, om det verkligen är värt det.
-
Flygande tåg
Ladda ner (MP3)
Transkription49 repliker · 2:42
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag heter Johan Brobeck och jag har med mig Andreas Andersson här. Vi kommer ner från Ängenholm, som är i skolan och läser teknologi där.
Vi har försökt förbättra ett magnetdrivet tåg här med hjälp av ditt egna program och beräkningar.
Så har vi lagt till magneter för att förbättra det gamla systemet.
Och svårt att höra, man ser på bilden här så går tåget på rälsen, en fasta spola.
Så det där fäst magneter under tåget och då svävar foten ut en konstant fart.
Alltså den svävar fram.
Någonting att tillägga då?
Det är lite svårt att förklara så här utan bilder.
Hur fungerar själva principen med tåget så att säga, med ett magnettåg?
Ja, ska du...
Jo, det fungerar så att där sitter då arrangerade magneter in ett visst system under tåget.
Och så kör man dem över fasta spolar som då sitter fast i marken på en bana.
Då induceras där en spänning i dem så den kompenserar med en motriktad magnetisk kraft.
Så den lyftas upp hela tåget.
Och de här ska då flyga fram i 500 km i 10 minuter tänkt någonting.
Och så har vi förbättrat den magnetmodulen.
Förstarkt den så att man får ännu mer koncentrerat flöde neråt.
Och vi har också lyckats då minska flödet upp oss.
Man vill undrika för att det inte ska passagerarna sitta där i magnetflödet.
Och det är väl ja.
Och så har vi då använt ett program.
Och ja, räknat ut då hur det antagligen kommer att bli.
Och det är väl det.
Men hur tar sig tåget fram så att säga?
Hur fungerar det här riktigt?
Nej, nu alltså.
Det funkar på något konstigt sätt.
Antagligen så har de någon sorts liten turbinmotor.
Och knuffar igång det.
För det lyfter redan i 2-3 km i timmen.
Så alltså lyfter det från spåret.
Och sen jag tror de ska ha någon liten sorts...
Alltså det går att köra på det med andra magneter.
Så man kan skjutsa på det också.
Så man kör ström genom andra magneter.
Så det sätter fart på tåget.
Hur fungerar det med effektförlust och sådana här saker i själva magnetspolen?
Nej, det är det som är så bra med just det här systemet.
För att man gör det med vanliga tåg.
Så ökar ju friktionen ju fortare.
Då kör du alltså mot rälsen.
Men med det här, det är vid 500 km i timmen.
Så har du som minst friktion.
Både när det gäller lutminstone tror jag.
Och mot själva banan.
Och minst magnetiskt.
Eller minst motstånd i magneterna.
Så det kommer gå väldigt fort och väldigt lätt.
Okej, tack så mycket.
Utställningen Unga Forskare mälardalen
Förbundet Unga Forskare, FUF, arrangerar årligen en nationell utställning i Stockholm: Utställningen Unga Forskare, för skolungdomar som arbetar med projekt inom naturvetenskap eller teknik. För att nå ut till ännu fler skolor och för att kunna möta det ökande intresset har FUF beslutat att starta regionala Unga Forskare utställningar runt om i landet. Från de regionala utställningarna utses ett antal projekt som går vidare till riksutställningen.
Länk till huvudsidan-
Detta är Utställningen Unga Forskare
Ladda ner (MP3)
Transkription34 repliker · 2:28
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vikarierande radioreporter är Raffael Dessi.
Jag har begärt mig till Södertälje och Tom Titts experiment.
Här är någonting i görningen.
Jag frågar Thomas Oppestrup, han är ordförande i Unga Forskare i Stockholms distrikt.
Vad händer? Thomas?
Här händer något mycket spännande.
Det är utställningen Unga Forskare i Mälardalen 2000.
En av tre stycken regionala utställningar där gymnasieelever kan ställa ut sina projekt och specialarbeten.
Träffa likasinnade och diskutera sina projekt och visa för andra intresserade vad de håller på med.
Vad är det för typ av projekt som ställer ut här på utställningen?
Det är alla möjliga projekt inom naturvetenskap och teknik.
Bland annat en massa projekt som har biologi, miljö, ekologi att göra.
Rymden, astronomi och andra tekniska projekt som vattenrening och så vidare.
Är det några projekt du personligen tycker har varit extra intressanta? Går du inte att titta på här?
Jag tycker att det har varit väldigt roligt att se alla de elva projekt som ställer ut här.
De är av väldigt skiftande art men jag tycker att alla är jättebra.
Det är jättekul att se att folk har lagt ner en massa arbete och verkligen tycker att det är kul här.
Så det är jätteroligt att lyssna på när de berättar om sina alster.
Är det någon typ av tävling? Kan man vinna någonting om man ställer ut här?
Ja, tävling och tävling. Det finns en jury som kommer utse fem stycken av de här bidragen.
som får resa, logi och deltagare gift betalt till stora utställningar och unga forskare på Texika Museet i Stockholm i april.
Men man behöver inte ha varit med i en sån här lokal utställning för att vara med i utställningar och unga forskare utan man kan vara med där ändå.
Fast då får man stå för kostnaderna själv om man inte blir nominerad.
Så visst kan man säga att det är en tävling och visst kan man vinna saker.
Men det största nöjet tror jag ligger i att man får presentera sina projekt och man kan göra specialarbeten som mer än handledaren och läraren läser.
Och bara det måste ju vara roligt.
Så om du nu fick uppmana alla medlemmar och unga forskare att ställa ut på utställningen.
Vad skulle du ge dem för tips?
Vad skulle jag ge dem för tips?
Lägg ner mycket arbete.
Gör något som är kul för då är det roligt att jobba.
Och hitta några kompisar kanske som kan diskutera saker så man inte sitter och jobbar själv.
För det blir alltid mycket roligare om man jobbar tillsammans och kommer fram till någonting.
Och det viktiga är att man har roligt när man jobbar.
-
Hur man dödar bakterier
Ladda ner (MP3)
Transkription36 repliker · 3:22
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag står här vid Eva Håkanssons monter och jag dristar mig till att fråga vad handlar ditt projekt om?
Jag har utvecklat två nya metoder för att desinficera, alltså döda bakterier och andra sjukdomsalstrande mikroorganismer i dricksvatten i katastrofområden som flyktingläger till exempel.
Dessa två metoder ska vara ett alternativt klor som är farligt och otrevligt att hålla på med.
Den ena metoden bygger på pulserande högspänning som i princip slår sönder bakterierna, de exploderar.
Den andra bygger på kokning och värmeväxling där man återanvänder värmen för att värma det inkommande vattnet som man spar på värmen, recycler den.
Och då krävs det bara 10-20% av den normala energiåtgången för att koka vattnet och döda all sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Hur har du kommit på det här? Har du fått idén någonstans ifrån?
Jag fick idén på den här högspänningspulser från en metod att döda ogräsfrön som man har utvecklat på SLU, alltså Lantbruksuniversitetet i Uppsala.
Och jag tänkte kan man döda växtceller så borde man kunna även döda bakterier som är en cell.
Så jag provade och såg att det fungerade. Det verkar en ordning.
Jaha, har du lagt ner mycket tid på projektet?
Jag har jobbat ungefär ett halvår intensivt, badat idéer i ett år.
Och jag gör ju det här på min fritid efter skolan. Så ja, ganska mycket tid i det här.
Ja, vilken respons har du fått här under dagen på ditt projekt?
Det har varit väldigt mycket intresserade och de tycker det är kul att man gör forskningsprojekt som kan vara samhällsnyttiga.
Inte bara forska för forskningens skull.
Har du funderat på att patentera dina flylar?
Nej, och det är dessutom för sent att göra det nu eftersom det visas officiellt.
Och jag tycker att det kan vara en sån bra sak för människor i nöd under svåra förhållanden.
Att jag tycker inte att någon ska ha ett monopol på det. Och inte jag heller.
Därför har jag inte sökt något patent. Och nu kan ingen heller söka ett patent på det.
Jag tänkte fråga dig vad du tyckte om utställningen så här långt och de andra projekten.
Det har varit en jättetrevlig dag. Det är alltid kul att komma ut så här.
Träffa folk som är lika tokiga som en själv och intresserade av samma sak.
Och det har varit hög kvalitet på de andra.
Och det är kul att se att det är andra som också är intresserade av forskning.
Hur gick det för dig i stipendieförrättningen här?
Jag har varit uttagen till riksutställningen.
Som går på Tekniska museet i APN.
Och det tycker jag är jättekul.
Det var det jag hoppats på.
Så formen inför riksutställningen är god då?
Ja, jag ska hemma och trimma vidare lite mer.
Köra lite mer test.
Försöka få lite fler analysresultat och lite mer kött på benen.
Jag tackar så mycket.
-
Kreosot är farligt...
Ladda ner (MP3)
Transkription33 repliker · 3:17
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Här står jag framför Gustav Thomssons monter och jag måste ju fråga vad han sysslar med.
Ja, jag har granskat eller undersökt då påverkan som kliosotkontaminerad jord påverkar tillväxten av salix.
Det svenska namnet är då sälj.
Och vi har kommit fram till att detta i små mängder även kan påverka tillväxten av sälj.
Och detta är positivt med önskligheten?
Nej, snarare tvärtom. Det kan leda till förönande effekter.
Till exempel som eftersom kliosot är ett väldigt stabilt ämne så kan det ge upphov till mutagena och cancerogena och toxiska effekter.
Vilket i långa loppet kommer att bryta ner allt växtliv i dess omgivning.
Jag har ju gjort mitt specialarbete laborativt.
Så att jag har simulerat en förorenad jord där jag har planterat salixplanterna.
Sen har jag sett hur dessa har tillvuxit i förhållande till varandra.
Ja, och sen har jag dragit slutsatser att kliosot i små mängder även kan vara förödande.
Hur mycket tid har du lagt ner på projektet ungefär?
Och vad har du gjort? Hemma på kammaren?
Nej, inte direkt. På Stockholms universitet har jag blivit handled av Tommy Landberg.
Projektet har väl tagit cirka en månadstid.
Vilket krävs för att odla salixväxterna så att de ska skaffa skott och rötter.
När de sedan har fort utvecklat sig planteras de i den kontaminerade jorden.
Hur tror du att ditt arbete kommer att kunna användas här?
Jag hoppas att man kommer skärpa användningen av kliosot.
Till exempel idag så används kliosot som träinpregneringsmedel.
Till exempel SI Banverket.
Det bör tilläggas att de har ändrat sin kliosotanvändning.
Och börjat använda mer miljövänliga material såsom betong.
klumpar.
Hur kommer det sig att du har hamnat här på utställningarna?
Ja, det är en lång historia.
Det började med att min biologilärare frågade vad jag skulle göra för något specialarbete.
Och då hade jag inget speciellt på gång.
Och då tog hon kontakt med en gammal vän på universitetet som heter Tommy Landberg.
Och det är väl via henne som jag träffade Tommy.
Och han föreslog att vi skulle undersöka kliosotens påverkan på Sanix.
Ja, det är väl det som jag har hamnat här.
1999
Lark 1999
Mellan den 26:e och den 29:e november 1999 hölls den sjätte upplagan av ämneskursen Lark.
Denna kurs är anordnas varje år och tog detta år in 110 personer från hela landet som fick gå kurser i något av ämnena biologi, biomedicin, datalogi, fysik eller kemi.
-
Robotik på autonoma institutionen på K
Ladda ner (MP3)
Transkription39 repliker · 3:52
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Attention!
Listening!
Robot, how are you doing today?
Fine, thank you.
It's always fun with a demonstration.
Institutionen för autonoma system.
Jag doktorerar här och forskar alltså på hur man kan få robotar att lösa enklare arbetsuppgifter som vi normalt har gjort tidigare som människor.
Och vad kan då de här arbetsuppgifterna bestå i?
Jo, till exempel kan man ha en robot som åker omkring och städar åt den.
Eller hämta saker åt den då.
Och där ska då de här uppgifterna ska roboten lösa själv utan att någon människa hjälper till.
Och för att klara av detta så måste man använda en mängd olika sensorer på roboten.
Dels har vi avståndssensorer som mäter avstånd till saker i omgivningen så att roboten inte ska krocka med saker när den åker omkring.
Vi har kameror för att känna igen saker.
Och vi har olika sorters sensorer för att mäta hur långt roboten har åkt.
Hjulenkodrar och annat. Gyron.
Roboten är självförkörd så att den har en dator på sig som räknar.
Och den har vidare också batterier så man behöver alltså inte ha någon sladd inkopplad till de här robotarna.
Till dags dator så kan de här robotarna lösa uppgifter så som att åka och hämta post.
Man kan kommunicera med den via ett röstinterface där man helt enkelt pratar med roboten och ber den göra olika saker.
Vill man till exempel att den ska hämta post och leverera den någonstans så säger man till exempel robot deliver mail in the living room.
Och då kommer roboten åka bort och hämta post och leverera den till ett rum som heter living room.
Det vill säga vardagsrummet.
Det här är generaliserat då så att vilken plats roboten ska leverera på oss till spelar ingen roll då.
Bara det är inom den värld som roboten känner till som den har fått reda på.
Det vill säga i den byggnad då där vi nu befinner oss och visar upp den här roboten.
Hur gör man för att bli en robotforskare?
Ja du jag vet inte hur man gör exakt.
Jag tror att det är mer eller mindre slumpen som styr och viljan kanske hålla på med det förstås då.
Men för min egen del så var det inte helt utstakad utan jag gjorde ett så kallat examensarbete efter min civilingenjörsutbildning.
Där jag då höll på med en robot.
Och sen efter det avslutat examensarbete så startades det här stora autonoma robotsystemprojektet upp på KTH.
Och det var då naturligt för mig att ge mig in i det projektet som forskare då.
Som doktorand.
Nu när det här autonoma systemprojektet har varit igång ett tag så har det ju dragit till sig fler och fler doktorander.
Så jag tror att man måste ha någon gymnasieutbildning och du måste gå civilingenjörsutbildning.
Och sen om du då visar ett intresse mot robotik så kan man helt enkelt då ansöka.
Så är det inte alls omöjligt att man kan hålla på med det här som sagt.
Closing down, bye bye.
-
Deltagarna
Ladda ner (MP3)
Transkription44 repliker · 3:30
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här under lunchen på Lark och pratar med några deltagarna.
Med mig på bordet har jag...
Andreas Werdin från Torhysplans gymnasium i Stockholm.
Henrik Pettersson från Norrköping i Berksinska gymnasiet.
Jakob Selbing från Berksjöruksskolan i Linköping.
Patrik Skone från Gnosjöandans kunskapscentrum.
Hur kommer det sig att ni kom till Lark?
Ja, det var ju Mikael Johansson som är fösade här på Datologi som sa "du måste söka".
Så att det är hans fel att jag är här.
Jag blev rekommenderad av Ronny Andersson och han tyckte "Patrik du måste komma till Lark någon gång i ditt liv i alla fall så det här är jag nu".
Det var helt enkelt på mentorsträff i skolan där våra mentor tog upp Lark frågade några av de var intresserade.
Ja, det var min kemilärare som frågade om jag ville.
Åker iväg på Lark.
Vad har ni för förväntningar nu då?
Vad tror ni kommer hända?
Tror ni kommer liksom...
Ja, jag hade ju egentligen sökt till fysik och så slankade jag in på ett bananskal in på datalogi.
Men jag tror inte det kan vara allt för hemskt att springa runt och klappa på VR-kuber och superdatorer så jag tror jag klarar mig.
Jag hoppas mer på lite mer tekniska prövsmål för att sitta och leka lite mer för jag är lite av en teknikfreak så det...
Det ska bli kul att se mig med lite mer teknik för det har varit rätt mycket teori men det kommer väl.
Ja, jag håller faktiskt med. Mer teknik vill vi ha.
Ja, jag med.
Det är ju rätt trevligt med Lark för man får ju träffa rätt mycket folk från hela Sverige faktiskt och det är ju rätt intressant.
Om jag är ganska själv från min lilla omgivning där, Gnosh, GGVV-området så...
Det är ju rätt mycket folk från Norrland till Skåne som man får ju träffa här och det är en höjdare faktiskt med Lark.
Ja, jag heter J. Nilsson och kommer från Skåne. Pluggar i Blekinge. Går natur med musikenriktning där. Sista året.
Och varför är du med på Lark?
För att jag fick chansen och jag tycker att får man chansen så ska man definitivt ta den. Dels så att man kan få lite blick i vad som finns efteråt.
Och dels för att det är väldigt roligt med teknik och fysik, data, sådär.
Hur kommer det sig att du som tjej kommer ju på det här då?
För det första var det inga killar som sökte.
För det andra så tror jag det är nog inte så vanligt att tjejer gillar de här ämnena så på det sättet.
Ja, det är lite av en mansvärld så här dominerad men du är intresserad ändå.
Precis.
Vad tycker du om Lark hittills? Har det varit skoj?
Ja, det har varit roligt. Det har varit lite tungt emellanåt med många föreläsningar ovanpå varann.
Men ämnena i sig är ju intressanta så man orkar med ändå om man säger.
Tidiga morgoner. Det är lite jobbigt.
Hur kom du med på Lark?
Vi fick ansöka om att komma med och sen så fick då skolan välja ut.
Och så fick man då stipendiet.
Alltså skolan som delar ut stipendier så att säga?
Ja, precis.
Ja, precis.
-
Kryptografi
Ladda ner (MP3)
Transkription53 repliker · 4:02
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag sitter här med Mikael Goldman, lektor i datalogi.
Du sysslar med kryptografi och komplexitetsteori. Vad är det för något?
Kryptografi tror jag de flesta vet vad det är.
Att man ska kunna skicka meddelanden som man har kodat på ett sådant sätt att obehöriga inte ska förstå dem.
Men komplexitetsteori som ligger nära kryptografi har att göra med att försöka förstå vilka typer av problem som är genuint svåra att lösa.
Man kan till exempel tänka sig beräkningsproblem som addition som är lätt att lösa.
Vi vet precis hur man gör det. Vi skulle kunna addera 200-siffriga tal för hand om vi ville.
Multiplicera 200-siffriga tal skulle vi också kunna klara för hand med lite mer arbete.
Allmänt känns det som att det skulle vara svårare att multiplicera än att addera.
För vi får i alla fall skriva väldigt mycket mer om vi använder de vanliga metoderna.
Så komplexitetsteori handlar egentligen om att förstå hur svårt olika saker.
Våra olika problem är att lösa.
Problem som hör ihop med multiplikation det är ju då till exempel problemet faktorisering.
Om vi har ett stort tal som är att försöka hitta de primtal som vars produkt bildar det här stora talet.
Alltså att försöka dela upp ett stort tal i sina faktorer.
Det är på något sätt omvändningen till multiplikation.
Men det är då ett mycket svårare problem åtminstone tror man det.
Så vad vi vet idag det är att ingen har hittat på någon bra metod för att faktorisera stora tal.
Någonting som går riktigt fort.
Att multiplicera 200-siffriga tal det kan vi göra snabbt.
Att då får vi en 200-siffrig produkt.
Om vi får ett 200-siffrig tal och försöka faktorisera det, dela upp till faktorer.
Det finns det ingen som klarar med dagens datoresurser.
Så då kan man undra om det är så att faktorisering verkligen är svårare.
Eller om det bara är så att vi inte har hittat någon bra metod.
Och det är det komplexitetsteoriet handlar om.
Försöka förstå vilka problem som kräver stora resurser oavsett vilken metod vi använder.
Och hur går den här forskningen till?
Sitter ni inne på ett rum till exempel och fingrar på papper och penna?
Eller håller ni på med komplexa räkningmetoder och programmerar på datorer?
Nej, vanligtvis så är det här verkligen någonting man gör med papper och penna.
Därför att vad man är ute efter att göra det är...
Alltså med en dator så kan du demonstrera att det finns en snabb metod.
Du kan hitta på ett program, du kan skriva programmet, du kan visa att det fungerar, testa det sig.
Eller på något annat sätt visa att det verkligen löser problemet och att det löser det snabbt.
Men motsatsen till det här att försöka visa att problemet är svårt.
Det innebär ju att visa att det överhuvudtaget inte finns något program som löser det snabbt.
Det vill säga att vilket program du än skriver som löser problemet så måste det vara ett program som är i sig ineffektivt.
Och jag kan ju inte skriva...
Eller det är svårt, kanske lite svårt att tänka sig hur man skulle kunna skriva ett program som på något sätt visar åt oss att inga effektiva program finns för något visst problem.
Hur blir man en sån här forskare då?
Jag vet ju bara hur jag blev det.
Vi är nu på tekniska högskolan.
Jag gick här och blev civilingenjör.
Och sista terminen...
Jag var väl någonstans halvvägs genom studierna så blev jag ganska säker på att jag ville stanna kvar och forska efter det att jag var färdig civilingenjörstannade kvar i högskolan.
Men det var egentligen för sista terminen som jag kom att bestämma mig för vad det skulle bli.
Och det berodde väldigt mycket på att det då anställdes en ny professor här som hette Johan Håstad.
Och jag gick en kurs för honom som handlade om just komplexitetsteori med vissa inslag av kryptografi.
Och den kursen tycker jag var väldigt intressant.
Och det var det som väckte intresset hos mig.
Och fick mig att stanna kvar här.
Jag blev civilingenjör i datateknik 1988.
-
Föredragshållare och fösare
Ladda ner (MP3)
Transkription35 repliker · 3:04
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag heter Anders Landsner och är lärare och forskare på Tekniska högskola i Stockholm på institutionen för numerisk analys och datalogi, NADA som den heter.
Där har vi en forskargrupp som arbetar med hjärnan och försöker att förstå den med hjälp av datorsimuleringar.
Vi är cirka tio personer som håller på med det här och har hållit på att grupperna har funnits i mer än tio år nu.
Det är ett väldigt spännande forskningsområde det här på många sätt.
Internationellt så arbetar man med datorsimulering av hjärnans funktion ganska intensivt i till exempel USA och Japan.
Vi har mycket kontakt internationellt med forskning också.
Hur kommer det att du med på Lark? Klockan nio på en lördag morgon.
Ja det är ju en hjältemodig insats.
Vi har för det första så blir jag tillfrågad av en av mina doktorander som är djupt involverad i unga forskare.
Det är Anders Sandberg och som själv håller på med de här sakerna så det är väl inte så konstigt kanske att han har velat ha det här temat.
Och sen så för egen del tycker jag det är väldigt kul att vara med på Lark och träffa unga forskare från hela landet.
För det har jag gjort ett antal år nu och det har varit väldigt givande.
Inte minst de informella kontakterna och diskussionerna vid sidan av så att säga.
Så därför så tycker jag det är kul.
Du forskar alltså om artificiell intelligens, AI kanske man ska säga.
Hur långt har ni kommit? Vad vet man egentligen?
Ja för det första ska jag säga att vi forskar delvis om AI kan man säga.
Det är en av anledningarna till att man vill veta mer om hjärnan är förstås att kunna utnyttja de principerna som den verkar göra.
För att konstruera tekniska, intelligenta och läraktiga system.
Jag har hittat en av fösarna här på Lark, Jon Larsson.
Vad är en fösare egentligen?
En fösare det är egentligen slags gruppledare.
Det är fösarna som går runt med de fem ämnesgrupperna på de städerna där de har sina kurser.
Och visar dem vart de ska och ger dem andlig vägledning och liknande.
Och de fem ämnena är?
Det är datalogi som jag fösar tillsammans med Mikael Johansson.
Sen finns det biologi, biomedicin, kemi och fysik också.
Och varför har du just valt datalogi?
Ja, det är så att jag var med som deltagare på Lark förra året.
Och då gick jag datalogi-kursen.
Och sen i år så vill jag gärna göra någonting nu också.
Och då så ringde jag till, eller jag skickade mejl faktiskt till Raffe som ordnar alltihop.
Och frågade om de behövde några hjälpredor.
Och det sa han ja visst.
Och då bara jag att få fös av datalogi eftersom jag kände att det är ett område jag både är intresserad av och kan en del av.
Tekniska Mässan 1999
För första gången någonsin ställde Radio U.F.S. ut på mässa. Vi var en bit av Förbundet Unga Forskares monter och visade upp vårt arbete för naturvetenskapen. Vi passade också på att intervjua deltagarna.
Länk till huvudsidan-
Introduktion
Ladda ner (MP3)
Transkription34 repliker · 3:17
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Här är inga forskare som Monter har förbundet laddat upp med en uppsjö av intressanta experiment.
Vi ser just nu hur en av experimentledarna, Mikael Asplund, visar hur det ser ut när man springer en teburk med hjälp av bensin.
Man lägger i en pappersrulle som man doppat lite lätt i bensin i en standard Earl Grey plåtteburk.
Man sätter på locket och skakar om burken så att bensinen blandas upp med luft för att därpå tända eld på bensinluftblandningen och se hur locket hoppar iväg ett par meter rakt upp i luften och faller ner en bit vid sidan.
Även flytande kväve är ett mycket populärt experimentföremål.
De har en dunk stående bakom podiet med flytande kväve i som de utnyttjar till en mängd olika experiment.
Bland annat hälla på handen bara för att se att det går och inte är så farligt.
Vilket Staffan Johansson just nu visar upp på en stackars frivillig i publiken.
Utöver det kan man med fördel göra glass med flytande kväve och även krossa rosor.
Man doppar där vid blomman i flytande kväve.
Den fryser till och blir alldeles stel.
Därefter när den är stel och spröd vid temperatur runt minus 192 eller 180 eller vad den kan ligga på.
Passar man på att slå den mot något hårt eller krama den eller på annat sätt utverka ett milt övervåld mot blomman som därpå splittras som om den vore gjord av glas.
Vi har även med oss Carl Bergfors från förbundet unga forskare.
Hej Carl!
Hejsan!
Vad gör du här på mässan?
Ja, jag kikar runt lite då. Kollar. Hjälper till lite här.
Vad är det du gör här i ståndet?
Här menar du?
Ja, städar som ser och låter de demonstrera lite grejer på mig och så.
Hälla flytande kväve på mina händer och så.
Hur känns det?
Flytande kväve menar du?
Ja, det känns knappt lite kyligt bara.
Vad har du sett mer på mässan? Du har väl tittat runt lite?
Ursäkta?
Du har väl tittat runt lite? Vad är det du har sett?
Ja, jag har sett ett par tusen gaffeltruckar ungefär och massa datorer, schyssta prylar, båttävling där borta, tillverka båtar som ska åka runt i en grej, tävling.
Skrut upp mig på massa tävlingar, kan vinna massa grejer.
Var är din koppling till förbundet?
Ja, jag gick med i en förening på skolan. Naturvetenskapliga föreningen och då blir jag automatiskt medlem.
Får tacka för intervjun?
Ja, tack så mycket själv.
-
Besökare
Ladda ner (MP3)
Transkription50 repliker · 3:22
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Explosionsglada som de nu är i pyromanståndet så har de även kul med ormbunk-sporer som de drar in i ett sugrör och därefter blåser ut genom en flamma.
Eftersom sporerna är så pass små tar de lätt eld och bildar en rejäl eldsluka liknande flamma som slår den rökplym som skjuter upp när helst kvävegänget passar på att dricka en klunk av sitt flytande kvävel.
Vi har med oss här David Urenius från Nackademin i Nacka.
Vad gör du här?
Ja, jag tittar runt lite bara. Jag är ganska intresserad av sånt här så jag tittar mest runt.
Vad har ni tittat på hittills?
Vi har varit i alla mäshallar. Det här är sista mäshallen vi är på.
Och kan du ge några exempel på det mest intressanta, roligaste, häftigaste eller mest minnesvärda du har sett?
Minnesvärda måste vi vara. Vi såg ett väldigt roligt rullband som var väldigt intelligent som kunde hantera krockar.
Lite andra såna här, vad man nu ska kalla det för.
Man kunde skicka flera paket och så fixa mellanrummen mellan paketen själv.
Det var väldigt imponerad av.
Du har precis tittat på Förbundet unga forskares monter. Vad tyckte du om den?
Den var ganska intressant. Det är såna här experimenter med nu när han lade ner hundralappen i vatten med terörd och sånt. Det var ganska intressant.
Kände du till den bakomliggande fysiken redan innan eller var det något nytt han förklarade?
Nej, jag visste faktiskt det som han visade. Det var inget nytt.
Har du varit i kontakt med de unga forskare innan?
Nej, det har det inte varit. Det är första gången.
Vad är ditt allmänna intryck om Förbundet?
Jag vet inte så mycket om er men det ser ganska intressant ut faktiskt.
Vi ska tacka för intervjun och en fortsatt trevlig dag.
Tack tillsammans.
Vem är du? Vad heter du?
Katarina heter jag.
Och är hur gammal?
Jag är 17 år.
Varifrån kommer du?
Vilken skola jag går i. Ränningargymnasium.
Vad gör du här?
Kollar lite på alla tekniker. Jag vet inte.
Ni är här med skolan?
Ja, med klassen.
Vad har du hunnit titta på hejtills?
Ja.
Jag vet inte.
Flygplan.
Ett flygplan.
Nej, jag vet inte. Jag kommer inte ihåg.
Vad tycker du om unga forskarens aktiviteter?
Ja, jag tycker det är jättekul.
Faktiskt.
Vad är det du har sett här?
Jag har fått en ros.
Ja.
Som en frys.
Hur blev den det?
Jag vet inte. Hon doppade ner det i väte.
Kväve, kväve.
Tack för intervjön.
Ja, tack.
-
FUF personal
Ladda ner (MP3)
Transkription41 repliker · 3:11
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi har här med oss Mikael Asplund från förbundet Ungarforskare. Hej Mikael!
Hejsan!
Du verkar vara väldigt aktiv här i Monten och i försöksverksamheten. Hur kommer det sig att du är här?
Det var Björn Sällström som frågade om vi ville vara med och arrangera och stå här under den här veckan.
Och det tyckte jag verkar vara en rolig idé.
Vad är det du gör när du visar upp oss här?
Ja, vi försöker visa lite de roliga experimenter vi har.
Vi har ju flyttande kvävet och lite eldningssaker och olika experiment som de tycker är roligt att se på.
Är det mer jobben att bara visa häftiga experiment inblandat i att hålla i den här utställningen?
Absolut, vi ägnade ju två eller tre, ja det blev tre nästan hela dagar åt att ställa upp allting, plocka ihop, få i ordning på grejerna.
Och det var mycket slit att få ihop allting och det var väldigt stressigt så det var helt matta när det började.
Och hur känns det nu när det dessutom har pågått flera dagar?
Jo det är väldigt roligt för att folk tycker det är kul och sådär så att det är trevligt.
Men jag menar, vi stämmer slut helt klart.
Vilka experiment tycker du bäst om att visa?
Jag tror nog faktiskt fortfarande att kvävet är största favoriten för det som folk inte har sett så det är det de tycker är roligast.
Vad väntar er efter att mässan tagit slut?
Jobb, vi ska plocka undan allting, vi har, allting står i en enda röra här bakom den här väggen och så vi måste sortera upp allting och bära upp det till Kallslits vind och det är många trappor och kommer bli väldigt jobbigt.
Var är du aktiv i övrigt? Jag antar att det inte bara är med och visar upp många forskare på mässor.
Jag sitter i styrelsen för distriktet Uppsala-Jävleborg, UFCX och även i förening på fyra skolan i Uppsala.
Hur kom det in i unga forskare till att börja med?
Det var genom den här föreningen på skolan som var ansluten till unga forskare som fick reda på den.
Tack för intervjön, en fortsatt trevlig mässa.
Tack tillsammans.
Vi har här med oss Peder Holmgård från IT-gymnasiet. Hej Peder.
Hej.
Vad fick dig att komma hit?
Vi fick gratisbiljetter från skolan.
Men jag tyckte det var lite intressant också.
Vad har du hunnit se på hittills?
Vad har du sett på hittills?
Vi har varit borta på aspekter.
Vi har varit runt och kollat lite på lite olika grejer.
Vad för sorts grejer?
Nej, vi har inte varit här och tittat så mycket just nu.
Så jag har väl varit runt här på Proffis och Holsten och massa grejer.
Och vad tycker du om det du har sett?
Jo, det verkar väl vara bra.
Fast det är väl inte så mycket för studerande just det jag tittar på.
Det är mest för när man har gått vidare.
Det är mest för när man har gått vidare.
-
Helgskola?
Ladda ner (MP3)
Transkription50 repliker · 2:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Unga forskarens helgskola.
Vi ser för närvarande hur en nybörjardrakel lär sig spruta eld.
Staffan Johansson blir undervisad av Mikael Asplund i att ta en klunk kväve i munnen och spruta upp den i luften.
Det blir riktigt en imponerad rökplyv när Mikael Asplund visar hur det ska gå till.
Men sen försöker Staffan göra efter och det finns väl viss risk för att han inte riktigt litar på sin egen mun och på kvävet.
För plymen blir inte riktigt lika imponerande.
Men practice makes perfect som engelsmännen säger.
Med mig har jag nu Marshall Galbraith.
Marshall Galbraith.
Och du kommer ifrån Lindesberg.
Där du gör.
Jag går på teknisk utbildning.
Var är det som har fått dig komma hit till mässan?
Det var en skolutflykt.
Så jag är här med skolan just nu.
Hur gammal är du?
Jag är 17.
Vad har du hunnit titta på hittills?
Åh, det är ganska så mycket.
En hel del grejer.
Jag har varit borta vid industrieavdelningen och lastavdelningen.
Men det är den här framtidsdelen som jag tror är mest intressant faktiskt.
Det här projektet här med framtids unga forskare är ganska intressant.
Tycker jag.
Vad är det som får dig att uppmärksamma just den måntern som är riktigt intressant?
Ja, det är så här roliga grejer de håller på med hela tiden.
Det är inte bara seriöst.
Sälja.
Utan det är bara för att visa olika häftiga grejer man kan göra med vetenskap.
Vad har du fått se?
Va?
Vilka roliga grejer har du fått se?
Ja, han har ju bränt sedlar och det här svälpapper är ganska kul.
Och så fick jag egentligen reda på en sån där kula med elektriska grejer ute i handen hur den fungerar.
Du nämnde svälpappret.
Vad är det? Jag har inte sett än.
Kan du förklara?
Det är ett papper som man använder vid punktskrift, vad jag förstod.
Och när man värmer på underkina utav det, då sväljer det upp.
På ena sidan.
Det är en gas som bildas emellan två papper och plastskikt.
Så sväljer gasen och expanderar ut och plasten blir som att svälja upp.
Så det blir stora berg på pappret.
Ungefär.
Det är intressant.
Har du haft någon kontakt med många forskare innan nu?
Nej, det har jag faktiskt inte.
Så det är nu första gången.
Du ska ha tack för intervjun och en fortsatt trevlig dag här på mässan.
Ja, tack så mycket.
Våga göra radio 1999 `2`
De vågade tala inför Stockholm!
Vi har sedan 1995 låtit intresserade ungdomar prova hur det är på en radiostation. Nu var det DIN tur... Att vi hållit på så länge, beror på att kursen varit såpass populär, och att folk frågat efter den.
Fredagen den 8:e oktober var det dags för sista gången detta årtusende. Här är materialet vi gjorde under kursen.
-
Mörkrets fysik
Ladda ner (MP3)
Transkription23 repliker · 2:25
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Det där var Weird Al Jankovic med Can't Watch This.
Och vad händer om man inte kan se det här? Ja, det blir mörkt förstås.
Jo ja, och mörkrets fysik är ju en väldigt ny och framförallt spännande gren inom fysiken.
Redan Newton var ju intresserad av ljusets fysik och sedan dess har man ju studerat elektromagnetiska vågor och en massa annan kraft.
Men nu har man ju börjat upptäcka att mörkret har en ännu mer spännande fysik.
Jaha.
Ja, ta till exempel den vanliga tesen av hur glödlampor fungerar.
Du menar att de alltid går när butiken är stängd?
Ja, inte riktigt. Men när du sänder in ström så producerar de ljus. Det är ju den konventionella bilden.
Men vad det egentligen handlar om här, det är ju då att de suger i sig mörker.
Jaha, så de käkar mörker alltså? Så gör de ljus av det?
Ja, ljuset är frånvaro av mörker.
Och dessutom, man kan göra intressanta styr. Man kan till exempel ta en skugga och sända igenom ett prisma för att få se olika färger av mörker.
Så att i mörkret är inte alla katter grå utan det finns nyansskillnader?
Ja, det finns många svarta färger. Ja, nu är de lite svåra att visa över rad men ni kan ju alla ta ett prisma och skicka en skugga igenom. För att se bra så kan man ju naturligtvis släcka ner i rummet för att få det extra tydligt.
Jag är inte helt säker på att jag hängde med där men det är väl meningen.
Ja, men det är en fråga om kontrast helt enkelt. Det finns ju mörker och mörker också. Man talar om kolmörker och bäckmörker till exempel. Det ena är ju då fast, det andra är flytande.
Tror jag börjar förstå. Det börjar gå upp i ett ljus om man säger så. Nej tack, det händer inte. Det stör bara. Frånvarande mörker är inte ens hälften så intressant som mörkret själv.
Vi har mörker av olika våglängder och vi har enorma naturresurser av mörker till skillnad från ljus. Jag menar, titta på universum. Lite fjuttiga ljusprickar och resten av universum är mörkt.
Rymden är mörk med tak, täckjacka och ficklampa.
Just det. I alla fall kan man göra illa sig och snubbla när man snubblar över stock och sten på asteroiderna.
Stockar och stenar på asteroider, ja det låter som ett bra ämne för något annat föredrag.
Det är tänkbart.
-
Miljökatastrofen på Endor
Ladda ner (MP3)
Transkription30 repliker · 2:47
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, det där var Scorpions med Winds of Change.
Och vinden ändrar sig och blåser någon annanstans. Var hamnar vi?
Endors skogsmåne. Jag kommer just tillbaka från en reportageresa där.
Men är det intressant?
Oh ja, vi talar om den största miljökatastrofen i galaxen sedan Enterprise D kraschade på Micron 2.
Men jag har hört att små håriga bollar dör aldrig.
Ja, men det är tyvärr fel. Och det är sådana myter som leder till att arter dör ut.
Vad som inträffade var ju det att rester av dödsskärnan som sedan besegrats i slutet av GDs återkomst föll ju ner på Endors skogsmåne.
Det låter tungt.
Ja, med tanke på att den asteroid som utplånade dinosaurerna på jorden var någon mil stor.
Dödsskärnan var ungefär 100 kilometer i diameter, om inte större.
Åsikten går lite isär.
Så talar man om allvarliga problem för små håriga bollar.
Och rejäla vindar då, när milstora block av hydrokoaxialfluktuatorer och energianläggningar faller ner i oceanerna, exploderar och skapar tidvattenvågor och orkaner.
Så du menar att skogen på Endor består nu mer av grått sågspån?
Ungefär. Den fattade ju eld framförallt då sedan bitar av huvudreaktorerna exploderade.
Rymdimperiets säkerhetsåtgärder just för att skydda delitiumkristall och antimatera har ju alltid varit lite omdebatterade i Galaktiska rådet.
Och de här visade sig vara klart alldeles för svaga.
Vad säger alliansen om detta?
De har naturligtvis förklarat att det var rymdimperiets fel och anser sig ha inte gjort någonting tvärtom.
Påpekade om att prinsessan Leia Organa i ett anförande i rådet för flera månader sedan påpekade miljöriskerna med nya dödstjärnor.
Hula hula nob jobb.
Ja, nu ska vi inte blanda in huthutterna här.
Det var ju de som var kontrakterade och de verkar ha gjort ett fuskbygge dessutom och använt asbest i isoleringen.
Så hade den inte exploderat hade ju de stormtrupper som stationeras där utvecklat cancer och luftvägsinfektioner.
Var fick man tag på detta uråldriga material någonstans?
Det får du fråga huttern om. De är nog villiga att sälja lite grann för rätt pris.
Just nu håller de på att sälja miljöredskap till vokerna.
Jaha, finns det några voker kvar? Förutom de som inte befann sig på ändor?
Ja, det finns en handfull som tas om hand och eftersom de numera är en hotad folkgrupp så kommer ju alliansen att ge dem så mycket stöd som det krävs för att hålla deras kultur och språk levande.
-
Stenens väg
Ladda ner (MP3)
Transkription19 repliker · 1:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, det här var Sommar och Sol med Markolio.
Och då kommer vi in på nästa inslag. Där jag frågar om stenens vägval.
Ja, det är en mycket bra fråga. Man har ju fått höra att en rullande sten samlar ju ingen mossa.
Men vilken väg tar stenen?
Ja, det beror ju på var stenen befinner sig naturligtvis.
Mm, det är en avgörande påverkan. Tyngdkraften spelar en viss roll i sammanhanget också, även om man i många fall överdriver den.
Jag menar, stenar i omloppsbanan, de påverkas ju klart av tyngdkraften i sin tyngdlöshet.
Men stenar på havets botten å andra sidan, där får man ju tänka på flytkraften.
Ja, och även andra vattenburna krafter.
Oh ja, oh ja. Till exempel pimpstenen då, benämnd så just på grund av sitt enträgna vinpimplande, har ju drabbats av en sån svårartad skrumplever att den flyter.
Så dess vägval är ju avhängligt både strömmar och vind.
Var inte det strömmar och vin snarare?
Ja, just det, just det. Det är lätt att försäga sig.
En annat intressant fenomen som omtals redan i bibliska tider, det är ju då stenens väg på Helleberget.
Har sedermera filmatiserats med då familjen granit och diabas och liknande.
Det låter ju slipat.
Synnerligen slipat. Det finns några riktiga juväl i filmarkivet när det gäller här ämnet.
Och sköna är de också, va?
Ja. Men nu är det dags för We're the Champions med Queen.
-
Datorgrafik
Ladda ner (MP3)
Transkription63 repliker · 3:56
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, låten vi just hörde var Kung Fu Fighting med Carl Douglas.
Och från Evoker till något helt annat.
Ja, nämligen datografik.
Och vad kan vi säga om datografiken?
Ja, det finns ju egentligen ganska mycket, men jag tror att i grund och botten handlar allting om ljus.
Det är ju klart intressant.
Och hur behandlar man då detta ljus?
Ja, hur vi ser, det beror ju på hur mycket ljus som träffar ögat.
Så datografik handlar ju egentligen om hur man får en bildskärm att visa ett mönster av ljus som vi uppfattar som en realistisk och intressant bild.
Och då har man naturligtvis en massa intressanta formler för att beräkna detta.
Just det. Till att börja med om vi ser oss omkring så finns det ju då en allmän bakgrundsbelysning.
Även saker som är helt i skugga ifrån alla uppenbara ljuskällor i vår omgivning, det syns ju.
Ja, det beror på att ljuset studsar så väldigt mycket.
Just exakt. Och det är den allmänna bakgrundsbelysningen.
Men sen tillkommer då den diffusa belysningen.
Till exempel ett föremål som en krita.
Det reflekterar ju ljus i alla riktningar.
Men man får alltså en jämn belysning på det.
Vissa delar av det är skugga, andra är ljusare upplysta för de är mer riktade mot ljuskällan.
Sen finns det ju vissa andra former också, till exempel spekulär reflektion.
Och det innebär alltså att vi har en blank reflektion.
I det fallet så kommer ljuset att studsa in med samma utfallsvinkel som infallsvinkel.
Som en vanlig spegel alltså.
Ja, fast om man tittar på ett blankt föremål, till exempel en plastburk.
Den speglar inte nödvändigtvis.
Men man kan ändå se då här och var ljusa punkter beroende på att ljuskällorna reflekteras.
Och beroende på hur blankt det är, desto skarpare blir de här punkterna.
Så egentligen har man två faktorer.
Dels spegling, där en bild av omgivningen syns i ytan.
Och dels då den här blanka reflektionen av ljus.
Sen kan man ju då hantera det här på olika sätt.
I många fall är det ju nämligen så att man bygger upp modeller av objekt i form av ett rutnät av trianglar.
Och där finns ju ett problem att undvika att det ser ut som om det är för mycket facetter på dem.
Det måste ju ha ett problem när man gör till exempel balar.
Så ett bra sätt att hantera det är vad man kallar då gåråskuggning.
Och det innebär att man räknar ut vad det är för belysning i hörna av trianglar.
Så inte polerar man mellan dem.
Vad betyder ju inte polera?
Det innebär att om jag har två eller flera punkter med data.
Och så vill jag veta data mellan dem så tar jag medelvärden.
Om jag går och åskuggar ett klot, då jämnar jag alltså ut det.
Så det inte ser ut som det är en kantig poleder.
Utan istället, ja, det blir mer klotlikt.
Men det finns bättre metoder.
Till exempel fångskuggning.
Då man interpolerar riktningen på ytan.
Den är mycket jobbigare att genomföra.
Men den ger mycket bättre resultat.
Och hur går det här ihop med alla de pixlarna som formas till saker och ting i din dator?
Jo, vanligtvis går man igenom då antingen pixel för pixel och kollar vilken färg den ska.
Det kallas för raytracing.
Det är en ganska långsam process.
En annan variant är att man för varje triangel räknar ut vilka färgvärden de har.
Så börjar man rita ut de triangler som ligger längst bak i bilden först.
Och sen ritar man över de som ligger närmare.
Då skymmer de och målar över de som ligger bakom.
Och när det här är klart så visar man det på skärmen.
Så det är egentligen ett elektroniskt lapptäcke man pysslar med då?
Jajamän.
Det låter intressant.
Tänka sig.
Ett täcke i datorn.
Jaja.
-
Postscript
Ladda ner (MP3)
Transkription38 repliker · 3:04
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jo, det vore ju ganska kul att vara i hans skor kanske. Nick Kershaw ja, med "Would it be good?"
Och PS, ja, vad kan det stå för? Till exempel så kan det stå för...
Postscript.
Postscript, ja. Har någonting med datorer att göra?
Ja, eller snarast med skrivare. Det var ju nämligen så att när skrivarna blev bättre och bättre så började man få problem att skriva ut på dem.
Och då utvecklade Adobe Systems ett sidbeskrivningsspråk.
Och det innebär alltså att man beskriver hur sidan ska se ut.
Och det gör man oavsett vad det är för skrivare som ska göra det.
Man försöker beskriva den exakt och sen får skrivaren göra sitt bästa för att rendera det som finns.
Så att oavsett vad det är för märke på skrivaren så klarar han av det här?
Ja, märket avgör ju då hur bra kvalitet det blir men det ska bli samma sak när man skickar samma fil till olika skrivare.
Så praktiskt!
Mm, och det är en ganska intressant språk.
För de nöjdes ju inte med att bara tala om vad bläck skulle hamna på pappret.
Utan det är ett fullständigt programmeringsspråk där man kan definiera program som genererar sidan.
Så man kan alltså måla text med det här språket då?
Just det!
Det är vad man gör.
Ja, vad man har är någonting som kallas för den aktuella vägen.
Och där definierar man helt enkelt en kurva som man sedan kan fylla med bläck eller använda för att rita en linje runt.
Och en teck, ett bokstav då, det kan man mycket väl definiera med såna här kurvor.
Det låter ju ganska praktiskt. Det finns ju en del avancerade typsnitt och sånt som är ganska bra att skriva i det här då tydligen.
Mm, men inte nog med det. Det är ett fullständigt programmeringsspråk så att delar utav texten eller beskrivningen av sidan kan genereras automatiskt av själva postscripten.
Så att det här språket är ett stackbaserat programspråk.
När någorlunda blir det släktat med FORTH som använder sig då utav en stack där man lägger argumenten och sedan operand, det vill säga det är ju då ett postfix programspråk.
Lite inga som omvänd polsk notation på HP-miniräknarna.
Ja, det är ett avancerat sätt att multiplicera saker på.
Mm, och det visar sig vara väldigt effektivt.
Så att ska man gå till punkten 100-100 så skriver man bara 100-100-move2.
Lite bakvänt gentemot det vanliga sättet att formulera sig.
Men inte allt för olika andra programmeringsspråk som man har erfarenhet av. Till exempel gamla BASIC.
Ja, fast BASIC kör det med infix notation. Man skriver två gånger två. I postscript skriver man två två gånger.
Okej.
Nästa låt som vi kommer att spela efter att Anders är klar.
Ja, men det är inte säkert att det någonsin blir klar.
För nackdelen med postscript är att den kan gå in i en oändlig loop.
En oändlig loop. En oändlig loop.
Sommar och sol heter nästa låt och det blir det väl så småningom.
-
Stående vågor
Ladda ner (MP3)
Transkription50 repliker · 2:36
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ja, det här var Space Jam och det betyder ju sylt som är en blandning.
Och det var vad det var, det var blandade artister också.
Vad är nästa ämne på dagordningen?
Ja, det är stående vågor.
Vad är det för skillnad på en stående våg och en vanlig våg?
Ja, den stående vågen kan man säga, den står stilla på samma plats hela tiden.
Hur kommer det sig?
Jo, om man har en vanlig våg, till exempel en vattenvåg, som man gör till exempel att hoppa ner i sin swimming pool.
När den når fram till kanten, vad händer då?
Ja, då slås den väl sönder antar jag.
Ja, det skvätter lite grann men framförallt studsar du ju mot kanten.
Och du får en ny våg som går tillbaka.
Och där möter du ju då de andra vågorna som man skickar ut av sitt plask.
Så vad som händer är att vattnet kommer uppföljas på ett märkligt sätt.
På vissa ställen kommer det vara helt lugnt.
Medan på andra kommer det skvalpa upp och ner ganska snabbt.
Ja, men det beror inte på bassängens form.
Mm, just det.
Där spelar en viktig roll.
Beroende på hur bassängen är formad så kan de stående vågorna bli olika.
De är alltså alltid på samma ställe.
Och när en stående våg rör sig så, ja, det är alltså ett område av vattnet som rör sig upp och ner åt snabbt.
Och det är vad man kallar buken.
För den buktar in och ut.
Och sen finns det noderna och det är där den ligger still.
Jaha, så de ligger och vilar sig bara noderna?
Ungefär.
Fast fortfarande är det ju då att energi passerar förbi här.
Vattnet är ju rörelse som helhet.
Men det intressanta är ju då att genom att ändra på bassängens form kan man ändra på de stående vågorna.
Åhå.
Kan man utnyttja det här på något sätt?
Ja, vi har ju till exempel orgelpipor.
Det är ju också samma sak.
Man får en stående våg i ett långt rör.
Och beroende på hur långt röret är så kommer vågen att få olika längd.
Och därmed kan man få olika toner.
Just det.
Av det hela.
Mm.
Och man kan ju göra samma sak med rum.
Då tar man bort ekon.
Eller om man vill ha ekon så gör man att rummet blir lagom för att få stora stående vågor.
Så att det hörs bra om man sjunger i duschen till exempel.
Just det.
Anledningen till att duschen just är så idealisk är att det är ett litet utrymme.
Och om man räknar på det så ser man då att man får stående vågor som ligger inom det normala manliga röstomfånget.
Och det är därför man kan sjunga på.
Så bra.
Vi skvalpar vidare i programmet med nästa låt som heter Wins of Change.
Vetenskapens yttersta gränser
I höst är inte Unga Forskare Stockholms fredagsträffar den enda föredragserien som man kan gå på. Tomas Oppelstrup berättade om de tio föreläsningarna som kommer gå av stapeln i höst.
Länk till huvudsidan-
UFS föreläsningsserie 1999
Ladda ner (MP3)
Transkription51 repliker · 3:53
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Bob Marley, the sun is shining.
Den här klockan har blivit fem minuter och sex, vilket betyder att det är dags för Newsflash.
Newsflash!
Jämnansam, välkommen till information från unga forskares egen radiostation Radio UFS.
Och idag så ska vi berätta någonting alldeles nytt som handlar om fredagsträffarnas, inte konkurrent kanske, men åtminstone medlöpare.
Vi kommer att sätta igång med en massa nya kurser och sånt där, jämstidelsmed fredagsträffarna.
Och vi har med oss en person som kan berätta lite mer om det här.
Thomas Oppenström.
Och jag tänkte berätta lite om unga forskares föreläsningsserie 1999.
Den 13 oktober bär jag av mot vetenskapens yttersta gränser.
Då börjar nämligen vår föreläsningsserie som vi tänkte hålla.
Föredagen kommer att vara ett i veckan ända fram till mitten av december.
De kommer att handla om allt möjligt.
Vi har några exempel här som till exempel tidsmaskiner, supersräng teorin, teorin för allt.
Det är system, brunt fett och världens bästa solbrogsföratorium.
Det är några av tittarna för titlarna för årets föredagsserie.
Och vi vänder oss till alla som är intresserade av att lyssna.
Naturligtvis alla inom unga forskare och gymnasieelever överallt i hela Stockholm.
De som kan tycka sig komma dit.
Föredagen kommer att vara stapeln på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
De börjar den 13 oktober och pågår från 7 till 8 en gång i veckan.
För de som inte hittar till Tekniska Högskolan så är det bara att ta tunnelbanan till Tekniska Högskolans tunnelbananstation och på UF-Svideas uppgång.
Föredagsserie har också en hemsida www.uf.fb-ufs-fordrag.
Här kommer all information publiceras om det aktuella schemat och annan spännande information.
Föreläsarna för de olika föredragen är doktorander och professorer och lektorer som vi har släpat ihop från Universitetet och Tekniska Högskolan.
Som är måna av att berätta om vad de håller på med och göra spännande föredrag och reklam för sig själva såklart.
Syftet med den här föredragsserien är att väcka intresse och uppehålla intresse för naturvetenskap och teknik.
Vi tycker att det finns för lite av sådana häftiga grejer som det egentligen är det som det handlar om.
Det kanske för mycket i skolan om att rulla små bilar på fysiken och så.
Det här är meningen för den som är intresserad och vill höra om de riktigt häftiga grejerna.
Det var allt. Tack för mig.
Alltså www.us.se slash us slash foredrag.
13 oktober börjar det klockan 7 på KTH.
Mm. Okej. Jag kan garantera att det kommer bli ganska bra så att missa inte det där.
Och just det. Det är dags att ta lite grann om fredagsträffarna.
Alltså de här vanliga träffarna som vi har varje fredag.
Som alltså inte på något sätt påverkas av det här.
Nu på fredags så är det en speciell fredagsträff.
Det är dags för våga göra radiokursen nu igen.
Och då kommer det som nytt vara så att vi kommer att träffas klockan 17.
Men inte på distriktet utan vi kommer att träffas på tunnelbanestation Hägerstensåsen.
Och det ligger alltså alldeles utanför.
Om du tar röd linje till fruängen.
Hägerstensåsen och så går ni upp på den övre uppgången.
Det är gratis och det är klockan 17.
Och ni kommer att få ett riktigt radioprogram och testa på hur man gör det där.
Det är ganska spännande.
Det var det vi hade om unga forskare och nyheter.
Lite mer musik och sen är det dags för vetenskap med förklarade fenomen.
Ska fortsätta med musik från Boney M tillsammans med Moby T.
Daddy Cool 1999.
Proxxis nya styrelse 1999
Förbundet Unga Forskare har många föreningar. En av de största heter "dator- och rollspelsföreningen proxxi." och har idag några hundra medlemmar. Efter ett struligt 1999, har föreningen nu bestämt sig för att ta itu med de problem man har haft under året, med en inaktiv styrelse och en halvfärdig renovering.
Länk till huvudsidan-
Proxxi's årsmöte 1999 `del 1`
Ladda ner (MP3)
Transkription57 repliker · 2:57
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Föreningar och innebåga forskare brukar ha sina årsmöten på vårterminen ungefär någon gång mellan februari och mars.
Men nu när det är september så har dator- och rådspelningsföreningen Proxy valt att ha sitt årsmöte.
Vi har med oss initiativtagen till det här.
Kristoffer Elg.
Vilken anledning har du valt att dra igång ett årsmöte vid den här tiden?
Det var så att föreningen fick ekonomiska problem och problem med redovisningen.
Vi valde att tillsätta en ny styrelse för att reda ut det här.
Är det här något problem som har dykt upp det senaste halvåret eller är det ett längre problem?
Jag är ganska ny i föreningen själv så jag har inte riktigt perspektiv att se över en sån tidsaspekt.
Men vad jag förstår så är det ett relativt nytt problem.
Men hur är det typ med aktiviteter och sånt där? Lever föreningen så att säga?
Föreningen lever i allra högsta grad och aktiviteterna har fortsatt.
Det är den administrativa biten som har brustit.
Hur kom det så att det här började så att säga?
När kom du in i bilden?
Jag kom in i bilden därför att jag har varit en aktiv medlem här i ungefär ett år.
Och fick höra att föreningen står med halva benet i graven.
På grund av att administrativa bitarna inte har skötts.
Och då valde jag att lägga fram ett nytt förslag om en ny styrelse.
Och det är det årsmötet har behandlat.
Hur ser du på framtiden?
Framtiden ser förhoppningsvis väldigt ljus ut.
När vi har rätt ut alla de här så kommer det bli nya tag.
Vi har omorganiserat lokalen här.
Och vi har nya aktiviteter och samarbeten på gång.
Så föreningen kommer antagligen att växa närmsta åren.
Vad gör du själv i styrelsen?
Jag kommer att fungera som visordförande.
Och praktiskt sett så har jag ansvar för aktiviteter och lokal.
Så det ser alltså ljust ut med föreningen.
Vad har ni för projekt och sånt här igång?
Vi har börjat ett samarbetsprojekt.
Med ett ungdomscafé i Stockholm.
Där vi ska lära unga flickor att använda datorer på ett mycket mer utbrett sätt.
Okej, det är vad ni har på gång just nu.
Det är det som är helt nytt.
Sen har vi de aktiviteterna vi har haft sedan länge.
Att vi har datahack.
Vi har datorer som står till förfogande för medlemmar.
Vi har rollspelsaktiviteter.
Vi har dessutom nu börjat att uppföra ett miniatyrprojekt.
För miniatyrspel.
Samt att vi har inrettat ett nytt trivselrum i lokalen.
Som är helt färdigställt än.
Men det är klart, inom kort.
Det ser lite småstökigt ut.
Men det är väldigt mycket nya väggar.
Det verkar nymålat och sådär.
Det ser bra ut liksom.
Ja, det blir mycket bra.
Den styrelsen som fanns innan den som just avgått.
Den förra styrelsen.
Avslutade sin styrelseperiod med att förnya lokalen.
Och vi hade tänkt att fortsätta och fullfölja det här.
Okej, då får jag tacka så mycket.
Tack.
Tack!
-
Proxxi's årsmöte 1999 `del 2`
Ladda ner (MP3)
Transkription26 repliker · 1:34
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vi har med oss en person som har idéer på hur man ska förbättra Proxy. Vad heter du?
David Hagberg.
Och du är alltså nyvald ordförande för Dator- och Ratspelsföreningen Proxy?
Det stämmer fint.
Hur kom du in i den här styrelsen?
Jo, det var så att initiativtagaren Kristoffer Luckonen, han frågade mig på grund av mina tidigare erfarenheter av styrelsearbete.
Så jag godtog med glädje.
Vad har du för idéer för framtiden inom Proxy?
Ja, till att börja med så ska vi få ordning på ekonomin och få ordning på lokalen.
Och sen börja nyrekrytera medlemmar.
För att, ja, syssla med rollspel, datorverksamhet, datakurser.
Allt det vi har är en jättefin lokal som vi vill utnyttja.
Ett av de många projekt som Proxy har på gång just nu, något som heter Pandora.
Vad är det för något?
Det är ett projekt som vi har dragit igång som riktar sig till ungdomar för att lära ungdomar om datorer.
Datorer eftersom datorer blev så viktigt i vårt samhälle.
Särskilt riktat till flickor eftersom inte de får samma naturliga kontakt med datorerna som kanske pojkar får.
Så att vi vill att de ska få samma chans.
Och därför så har vi dragit igång det här projektet.
Det ser ut som att det finns mycket chanser och sådär.
Och fråga, sista fråga.
Funderar du på att sitta kvar efter årsmötet som kommer om ett halvår?
Det är ju en fråga för medlemmarna.
Men om jag får det förtroendet så gör jag gärna det.
Okej, tack så mycket.
Tack.
Hösten 1999
Radio U.F.S. är som bekant en Unga Forskare Stockholmsdistriktets aktiviteter.
I radioprogrammet "UFS PrimeTime" söndagen den 29:e augusti berättade en av Unga Forskare Stockholmsdistriktets ledamöter, Rahman Amanulla, vad distriktet kommer att göra under hösten 1999. Lite längre ner på denna sida kan ni lyssna på reportaget.
-
Rahman om höstens aktiviteter
Ladda ner (MP3)
Transkription68 repliker · 4:35
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Newsflash!
Och än så länge i dagsläget är det tre institutioner som har tackat ja.
Och vi siktar på ett högre deltagare i antal i år.
Omkring 100-150 deltagare.
Nytt för i år är att vi även ska försöka anordna en astronomikurs.
Utöver de vanliga kurser som vi arrangerat tidigare.
Men det här ligger fortfarande på planeringsstadiet.
Och vi vet ännu inte vilket det blir med det.
Men vi hoppas att få svar om några veckor.
Sen hade vi även tänkt att försöka anordna något som heter Lark Junior.
Som ska gå parallellt med Lark.
Och ungefär ha samma koncept som Lark.
Men målgruppen är istället högstadieelever.
Unger forskare upptäckarvecka.
Det blev ju så väldigt lyckat nu i sommar.
Och det var många deltagare därifrån som var intresserade av liknande evenemang.
Och det är väl därför vi då planerar att göra någonting i samband med Lark.
Men det ligger också lite på planeringsstadiet än så länge.
Vi hoppas på att försöka kunna genomföra det här.
Någonting som håller på att dra igång nu.
Och kommer dra igång i mitten på oktober förhoppningsvis.
Det är en föreläsningsserie.
Och det är väl då tre föreläsningar.
Eller tio föreläsningar.
Med föreläsare från högskolan och universiteten i Stockholm.
Vi kommer att vända oss både till unga forskare och allmänheten med de här föreläsningarna.
Och starten är då i oktober.
Sen har vi även någonting som vi inom styrelsen kallar för scenkväll med skolturnén.
Det ska väl bli en liten mix av skolturnén och det gamla öppet hus som vi hade för några år sedan.
Det kommer att arrangeras i Hamburgsölen under höstlovet.
Jag vet inte riktigt om det infaller.
Jag tror det är vecka 44.
Och under en eftermiddag så hade vi tillsammans med skolturnén tänkt att ha lite arrangemang där.
Och det vore kul om många föreningar skulle vilja visa upp sig.
Det är bara att kontakta oss då.
Och informera lite om unga forskare och sin verksamhet.
Vi kommer att skicka inbjudan till de som har börjat ettan på gymnasiet då.
Och för att vi ska få folk till alla den här evenemangen som vi kommer att arrangera i höst.
Så hade vi tänkt att ge ut ett specialnummer av scientium.
Normalt så har ju tidigare förbundet gett ut ett entutskick varje år.
Men det har inte blivit något på några år.
Och därför hade vi i Stockholm tänkt att ge ut ett specialnummer av scientium till alla som har börjat forskars 1 på det naturvetenskapliga eller tekniska programmet i Stockholms län.
Det kommer att ingå info från föreningar och kalendarium.
Så det vore väldigt bra ifall föreningarna ville komma in och skriva lite om sig själva och vad de gör i det här specialnumret.
Sen kommer det även vara lite information om Lark och om föreläsningsserien.
Och en del unga forskareinfo då naturligtvis.
Ja, vi har en hel del som sagt på gång inom unga forskare i Stockholm.
Vi har även en vision om att kunna arrangera lite små kurser.
Av kurser som till exempel drar 10-15 deltagare bara.
Och som man kan ha i distriktets nyrenoverat lokal.
Inom ämnen som fysik, kemi, rymd, energi.
Men det är också en del planeringsstadiet.
Vi har som sagt bara en hel del idéer på gång.
Problemet är att vi inte riktigt har tillräckligt med folk för att genomföra dem alla.
Vi ska genomföra så många som möjligt.
Men om det är någon där ute som är intresserad av att hjälpa till så är ni välkomna att ta kontakt med oss i styrelsen.
Förutom våra egna arrangemang så kommer vi sannolikt även att bli inblandade i förbundsarrangemang som går i Stockholm.
Till exempel kommer vi nog hjälpa till med FUFsmonter på Tekniska mässan i oktober, november någon gång.
Och så naturligtvis CIS då, Stockholm International Youth Science Seminar som går i styrelsen på december.
Och det blir nog det sista vi gör innan år 2000 då då.
Mm, då får jag tacka så mycket.
Och om du är intresserad av att ta kontakt med distriktet, alltså när jag forskar i Stockholmsdistriktet så finns ett telefonnummer.
08-663-6809.
Alltså 08-663-6809.
Eller titta in på deras hemsida.
www.uf.se-ufs.
Ta det igen.
www.uf.se-ufs.
Samhällsreportage
Radio U.F.S. vidgade sina vyer bortom naturvetenskapen och tittade in i ett föränderligt samhälle. Tjejen som gjorde detta möjligt heter Pernilla Forgård och har arbetat med radio tidigare. Hon är en 28-årig, blond tjej med siktet inställt på intressanta samhällsfrågor. Hon har gjort radioprogram för barn på Utbildningsradion och har även arbetat på Radio Stockholm som programassistent.
Pernilla slutade hos oss i september 1999.
-
Pernilla berättar om sina reportage
Ladda ner (MP3)
Transkription10 repliker · 2:09
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Newsflash!
Newsflash!
Newsflash!
-Så man alltså tar över det här med samhällsfrågor och sådär? -Mm, just det.
-Ja, men det låter kul. Då vet vi lite grann. Och idag så kommer det handla om vadå för något?
-Om myggor. Hur man kan... Det är ett nytt sätt att skynda sig mot myggor faktiskt.
-Okej, jag har den här klassiska metoden. Om du inte hittar en hammare eller något annat hårt, du brukar ta en sån här flyswatter eller vad det heter, så dunkar jag efter dem.
Men det finns alltså en mer medicinsk metod. -Ja, det gör det faktiskt.
-Men mer ska vi inte avsluta, ni får vänta till 1835. Vi ska fortsätta med lite mer musik, men först tänkte jag också påpeka att alldeles strax är dags för vetenskapsnyheterna.
Med lite vetenskaplare nyheter. Men först Steven Simons med Tears Never Dry här på Frekvensen 88,9. Det här är UFS Primetime från Unga Forskare.
-
Skydd mot myggor `del 1`
Ladda ner (MP3)
Transkription18 repliker · 1:41
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Myggor har ju sommartider till, men nu kan du ta en tablett mot hösnuva och få skydd mot kliande myggbett.
Nya rön har visat att vanliga receptfria mediciner mot pollenallergi kan förhindra att myggbett svullnar upp och kliar.
Personer som är känsliga för myggbett rekommenderas av läkare att äta tabletter mot hösnuva för att förhindra att myggbett kliar.
Människor som lider av myggallergi får mer svullna och kliande myggbett än de som inte är överkänsliga mot myggornas bet.
Myggallergi är faktiskt den vanligaste allergin vi människor har mot insekter.
Hos särskilt myggtjänstliga personer minskar kloden i myggbettet avsevärt när hon eller han har tagit ett allergipiller.
Men för många människor utan myggallergi kan tabletterna till och med göra att myggbett inte kliar alls.
De här allergitabletterna finns på apoteket, till exempel receptfria klarityn och versal.
Tabletterna är så kallade snälla mediciner som inte får med sig biverkningar.
Alltså kan också personer som inte lider av hösnuva också äta de här tabletterna.
En mygga har mycket bra luktsinne. Hon kan sitta på 40 meters håll och känna lukten av en människa.
Myggen känner lukten av ämnen i människans svett, men också av ämnen i andedräkten.
Olika människor utsöndrar olika ämnen. Därför blir vissa människor oftare myggbitna än andra.
Så har du otur är du en av dem som myggorna tycker om att suga blod ifrån.
En gång var jag på en midsommarfest där alla runt omkring klagade över hur mycket mygg det var, medan jag inte besvärdes alls.
Om det beror på att just jag äter medicin mot hösnuva, eller om det var för att myggorna inte gillar mig och mina dofter, det lär jag väl aldrig få veta.
Men inte ett enda myggbett fick jag.
Och du då Erik, har du fått några myggbett i sommar?
-
Ungdomar och alkohol `del 1`
Ladda ner (MP3)
Transkription47 repliker · 3:21
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Allt sedan 60-talet har alkoholmissbruket ökat bland ungdomar.
Och vi kan ständigt höra och läsa nyheter om unga som begått brott
eller blivit sexuellt utnyttjade i berusat eller drogpåverkat tillstånd.
Men i Stockholms innerstad finns en organisation som hjälper unga med missbruksproblem.
Både om det bara händer en gång att en 14-åring hittas berusat på en parkbänk av polisen
eller om en 16-åring behöver hjälp med sitt tidigt utvecklad alkoholmissbruk.
Organisationen heter Maria Ungdom och jag gick dit och pratade med socialinspektör Bengt Forsman.
Ja, de som kommer berusade, då är de ju rätt tungt berusade.
Vad har de druckit då?
Ja, det är väldigt olika.
Bland de är mindre barnen.
Upp till 15-16 så är det väldigt vanligt med folköl.
börjar också bli vanligt med hembränt.
Bland de allra yngsta så förekommer ju förstås också den så kallade häxbrygden.
Man tar små slattar från föräldrarnas förråd och häller ihop till någon riktigt röskig blandning.
Bland de lite äldre så är det ju då stark ölsystemsprit men mycket hembränt också.
Men ungdomar får ju inte dricka sprit. Hur kommer de över de här längderna?
Ja, hyggliga vuxna.
Jo, men det finns ju alltså både alkoholmidsbrukare som mot en lämplig ersättning går inte att handla.
Det finns föräldrar som tycker att det är lika bra att jag köper utåt mitt barn så vet jag vad de dricker.
Det finns äldre syskon, kompisar och så vidare.
Jag är med de som håller på med svärtspritsmuggel och hembränt.
De skiter väl i vem det som köper vad de får sälja.
Hur unga kan patienterna vara som kommer in här?
Ja, i praktiken är väl de yngsta någonstans 10-11 år.
Vi har haft något i enstaka fall som har varit ännu yngre.
Då är det ju oftast barn som experimenterar.
En del av dem mår väl också rätt dåligt egentligen.
Men förstås, det vanligaste är väl att man dricker för att man ska dricka.
För att det är ett sätt att bli vuxen eller för att kompisarna gör det och så här vidare.
Och så experimenterar man och så tappar man greppet någon gång.
Då har väl nästan alla som dricker alkohol gjort att man har blivit för full någon gång.
Är det så att ni har så kallade stamgäster?
Eller kommer de flesta bara in en eller två gånger?
Ja, vi har stamgäster också.
Vi har den här fyllerimottagningen så att säga.
De här som kommer berusade.
Det är en del.
Det är ungefär en tredjedel.
Om jag minns rätt.
Kanske uppåt hälften av ungdomarna som kommer varje år.
Som kommer på det sättet berusade.
Med polis, med fältare, med farser, morser på stan.
Ibland med sina föräldrar.
Men de har kommit hem och så fullat.
Föräldrarna inte vågar ha dem klar hemma.
Sånt händer också.
-
Ungdomar och alkohol `del 2`
Ladda ner (MP3)
Transkription58 repliker · 3:37
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vad är det ni gör just när ungdomen kommer in och är full magpumpan i dem?
Normalt sett så är de i ett sådant skick att vi kan behålla dem.
Behöver de typ magpumpning eller annan intensivvård så får de åka upp på Sankt Görans akuten några timmar.
Det vi gör är först och främst ett medicinskt omhändertagande.
Man plockar av nerspydda skitiga kläder och sånt där.
De får duscha kanske.
Man lägger dem på en madrass på golvet, framstupar sidorläge, kollar puls och blodtryck och vakenhetsgrad.
Och följer upp till då och kollar hela tiden.
De får blåsa ett alkotest.
Vi vet ju att en 17-åring som blåser 2 promille och kan stå på benen.
Och säga sitt namn.
Har tränat bra, har en bra fyllkondis.
Då säger det också någonting om vilket läge de är.
Vi försöker också intervjua de som kommer med ungdomen.
Vilket läge hittas han?
Ensam på en parkbänk eller en kajkant eller någonstans.
sovande eller lunda ikring.
Eller tillsammans med en gäng.
Lugn, bråkig och så vidare.
Vi vet ju till exempel att ungdomar som super första gången, andra gången och så här.
De gör det som regel i gäng.
När någon i gänget blir för full så försöker de andra i gänget att rädda sin kompis.
Och bär på dem och släpar dem och gömmer dem för polisen och sånt där.
Men kanske femte eller tionde gången som man blir så här full så ledsna kompisarna.
Då blir man ensam.
Det här ger lite indikationer om också vilket läge de befinner sig i.
Så vi lägger lite pussel.
Kan man säga.
Och vi ser det här som en slags förebyggande arbete.
Där vi försöker att hjälpa ungdomarna och föräldrarna.
Att hitta sätt att hantera det här.
Så att de slipper hamna i den här situationen igen.
Hur gör ni det?
Dels när föräldrarna kommer hit.
Det är viktigt att föräldrarna med deltar i den här krisen då som det är.
Barnet ligger där på en madrass på golvet och kräks.
Föräldrarna får torka spyr.
Föräldrarna får också möjlighet att prata med personal om vad det är som har hänt.
Har jag gjort fel? Är han dålig förälder?
Hur kunde han göra mig det här?
Alla frågor som snurrar i skallen.
Kommer han att bli alkoholist? Kommer han att kunna få körkort?
Kommer han att få göra lumpen om det är en kille?
Allt sånt här va.
Det snurrar.
Det sätter igång en urn massa.
Det är viktigt att få jobba med det direkt va.
Det är det första.
Sen så vid utskrivning och vid uppföljning så diskuterar vi också mycket med familjen om bland annat familjens syn på att ungdomar dricker alkohol.
Är det okej?
För många familjer är det ju liksom okej vad föräldrarna har köpt ut.
Och de tycker att ja men det är bättre att de liksom får göra det här.
Att det avdramatiseras.
Så att det inte blir så märkvärdigt när de blir 20 och så här.
Och ja men vi ser ju rätt ofta föräldrar som köper ut åt sina barn sådär va.
Men 14-åring som pappa säger ja jag vet jag brukar köpa ut en sexpack stärkelåtans jag vet vad han dricker.
Så frågar jag 14-åringen vet pappa vad han dricker.
Nej nej han vet vad jag börjar med.
-
Ungdomar och alkohol `del 3`
Ladda ner (MP3)
Transkription33 repliker · 4:01
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vad ska man göra för att få ungdomar att dricka mindre?
Det handlar om attityder. Det handlar om hur man värderar sitt liv, sig själv och så vidare.
Därför tycker jag att man måste gå tillbaka på föräldrarna.
Det är föräldrarna och andra viktiga vuxna runt omkring. Skolan till exempel.
Som egentligen måste hjälpa ungdomarna att inte tacka nej till alkohol.
Därför att det är en sån risk att man blir alkoholist.
För det är väldigt få som blir det.
Problemet där, det är samma med narkotika, det är att några blir det.
Och det är som att vara med i ett omvänt lotteri.
Man vet aldrig när man testar om man drar en nitlot eller vad det blir.
Därför tror jag att det är viktigt att man till exempel har såna här inköpsbegränsningar när det gäller alkohol.
Ska man se ur ett folkhälsoperspektiv tycker jag i och för sig att man skulle ha en gemensam målsgräns för alkohol.
Då borde det vara närmare 25.
Nej men alltså, ju tidigare du börjar dricka, desto större är risken att du utvecklar beroende och alkoholskador.
Ju längre du kan skjuta upp debuten, desto större chans har du att slippa det.
Så ur ett rent folkhälsoperspektiv så borde alltså debuten komma senare.
Men ungdomarna hittar ju ändå alkohol även fast vi har begränsningar på 18-20 år.
Ja, det är ju mer ett polisiärt problem att försöka stoppa de vägarna.
Under den tiden man hade motboken så låg jag alltså, då var ju då, först då inköpsåldern 25 och sedan 21 då.
Då var ju då ofta debutåldern någonstans 17, 18, 19 år.
Nu är ju debutåldern ofta 12, 13 år.
Nej men 12-13 åring som börjar dricka alkohol och som kanske börjar dricka och gör det regelbundet en gång i veckan in till berusning.
De kommer ju alltså med stor sannolikhet att ha tydliga alkoholskador och börja utveckla ett beroende rent av innan de är 20 år.
Det är alltså, vi vet att ungdomar, vi har ju sett ungdomar här som alltså har utvecklat beroende och skador under loppet av ett till två år.
Men om man då som tonåring vet att det här är ett icke-accepterat beteende egentligen och att det här går över en gräns så behöver man i alla fall inte hålla på kanske och kröka varje vecka.
Man pratar igen det ordentligt allvarligt?
Ja, pratar igenom det och håller på med, inte bara har ett allvarligt snack så utan att man sysslar med det också.
Att man som vuxen till exempel funderar över hur lever jag, hur dricker jag, hur använder jag alkohol, vad ger jag för förebild till mina barn, vilka signaler ger jag med hur jag agerar och beter mig till exempel.
Mina attityder, hur får jag över mina attityder och värderingar till mina barn och vilka attityder och värderingar har jag att föra över.
Man måste ju fundera över det här också.
För det är ju föräldrarna som ändå egentligen kan påverka uggarna.
Om de nu krökar till, eller när de gör det snarare, för det lär de nästan alla uggar göra.
Att man, så att säga, reagerar men inte överreagerar.
-
Hur väljer man filmer på biografer ? `d
Ladda ner (MP3)
Transkription49 repliker · 3:51
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Har du någonsin funderat på hur alla filmer hamnar på våra svenska biografer?
Du kanske tänker dig att filmerna köps in till Sverige ett tag efter att de gått upp på exempelvis de amerikanska biograferna när man också kunnat se hur mycket biopublik de drar.
Men så är det inte. Filmerna köps faktiskt in redan innan de är gjorda.
Anders Bergholm är Senior Vice President på Svensk Filmindustri och han berättade för mig hur hela proceduren går till och de problem det kan ställa till.
Det börjar med att vi köper film och det gör man då på Manustadiet som vi kallar det.
Vi ser inte filmen innan vi köper utan vi läser manus och vi vet vilka som är regissörer och spelar med och lite sådär.
Och sen utifrån det så gör vi då en värdering vad vi tror om de här filmerna på den skandinaviska marknaden.
Men hur kan ni veta det alltså?
Det går vi på vår bakgrund och vår intuition och det vi har lärt oss tidigare.
Många gånger får man gå på sin ryggrad också vad man tror kommer för det här är i regel då filmer som kommer på biograferna två år från det att vi har köpt dem så att säga.
Så att ni finns med då vad ska man säga innan filmen görs?
Oh ja, alla vet ju vilka vi är i regel på utomlands också så att vi får då skicka då till oss manus.
Och så köper ni ju en rättigheter och genom det så finansierar ni filmen?
Ja, vi är med då. Vi köper alltså då i regel de skandinaviska rättigheterna för biogra, videotv för då den här filmen eller filmerna.
Vi får ju alltså vi får ju en mängd manus från de som vill göra film för att kunna göra en film måste du i regel ha finansierat minst 60 procent av budgeten för filmen.
Och det bygger också på att du säljer filmen till olika aktörer.
Och jag får säkert en två, tre hundra manus per år.
Sen läser jag och sen har vi det vi kallar för professionella läsare som läser åt oss.
Och så är det många här inom bolaget som läser så att det är en uppsjö av information.
Man samlar på sig det runt en sån här manus och så samlar man ihop det och så får man se.
Sen får man göra en bedömning vad man tror om filmen.
De här professionella läsarna, vad är det för några?
Det finns framförallt i Amerika.
Det är folk som har deras jobb i att läsa manus och sen så skriver de ner det vi kallar för kort synopsis vad filmen handlar om.
Hur de tycker att karaktärerna är utvecklade i manus, hur dialogen är och hur intressant själva ämnet är.
Men de som jobbar här inom företaget och läser manus, vad jobbar de som här?
Det är olika, det kan vara precis vad som helst.
Det beror på hur pass filmintresserade de är.
Det lär man sig efter ett tag.
Sen har många, nästan alla människor har sin egen smak.
Och det lär man sig också att vissa är bra på en viss typ av film att läsa och vissa är bra på andra typer.
Så det kan vara allt från sekreterare och receptionister som läser?
Ja, det kan vara.
Och då vet du vad de gillar för sorts filmer?
Ja, jag lär mig efter ett tag ungefär vad deras smak gör.
Vissa människor skulle man aldrig lägga ett action manus i handen på, för det är ingen idé.
De gillar inte den typen av film.
Lär du dig också vilka som kanske har dålig koll på vad som skulle gå bra på bio?
Ja.
Så de får inte läsa manus längre?
Jo, det får de göra också.
Men vitsen för mig är ungefär att veta vad folks smak är och hur de tänker.
Och även, det finns många filmer som en del tycker är jättebra men som det finns en liten publik för.
Har ni lust att lägga ut pengar på även en sån som kvalitetsfilmer som ändå kanske det skulle bringa in så mycket pengar?
Ja, hoja.
Men vi måste citera, vi har ett brett register av film men vi kan inte bara försöka syssla med en typ av film.
Det skulle aldrig fungera.
Det blir för tråkigt då också.
Man måste liksom ha en liten bredd på sortimentet.
-
Hur väljer man filmer på biografer ? `d
Ladda ner (MP3)
Transkription45 repliker · 3:45
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hur går det sen till när de går upp på biograferna? Vem bestämmer att de ska upp på en biograf?
Ja, det gör vi själva. När filmen kommer och man får se filmen så gör man en bedömning av hur vi tror att den kommer uppföra sig på marknaden.
Och tror att den klarar av, inom citat, att det är ekonomiskt försvarbart att distribuera den på bio så gör vi det.
Och sen går vi då till våra biografer och så gör vi det vi kallar för en sättning på filmen.
Bestämmer hur många städer den ska upp, hur många kopior det ska vara och så vidare.
Men alla bolag kan ju inte få upp sina filmer på bio. Det måste vara någon som slutligen säger till nej det här går inte eller det här går.
Ja, nej det gör jag. I vårt fall så säger jag då, nej den här filmen tror jag inte kommer att klara det här.
Så den sätter vi inte upp på bio, då går den inte på bio. I regel går den då direkt till video istället.
Så ni bestämmer då också dessutom vilka filmer som går upp på video? Är det du som bestämmer det?
Ja, i regel går, alla filmer går i regel upp på video. Jag vet inte, någon film som vi har köpt som inte har gått upp på video faktiskt.
Men de filmerna som inte alls går upp som biograffilmer?
Det följer mer ett automatiskt schema kan det se. För om vi investerar pengar i en film så gör vi naturligtvis pengarna tillbaka i filmen.
Och om det då visar sig att den inte går på bio så förlorar vi redan där mycket pengar som vi hade räknat med.
Så det är oftast de filmmanus ni köper in som är dyrast, de går upp på bio?
Ja, men inte alltid. Tyvärr är det så att många gånger har vi köpt något som är dyrt som tyvärr blir så dåligt så att det inte går att sätta upp på bio.
Har du något exempel på någon sån film?
Ja, en film som heter Deep Rising som vi betalar rätt mycket pengar för.
Som blev något riktigt dåligt.
Får du upp alla filmer på bio som du säger att du vill ha upp?
Ja, det får jag. Men det kan vara en fråga om när jag får upp den.
För just nu i Skandinavien så är det så oerhört mycket film som ska ut så att det är inte säkert.
Om jag vill ha upp den i oktober kanske inte det går.
Då får vi vänta till nästa vår och sätta upp den.
Men alla filmer som vi vill sätta upp får vi upp.
Men frågan är bara när.
Har det hänt någon gång att censuren har helt stoppat en film som ni har velat se ut?
Inte vad jag kommer ihåg men det har hänt det vet jag.
Men censuren nu för tiden är inte lika svår som den var tidigare.
Så idag, nästan allt tror jag går upp idag.
Som man vill ha upp.
Är det mycket som censureras i filmerna?
Nej, det är det inte. Inte idag.
Vad är det för sorts filmer ni vill ha?
Bra komedier fungerar ju alltid i Sverige.
Och lika så typ action-komedier fungerar också.
Vad fungerar inte så bra?
Ja, det fungerar inte så bra. Det är mer typ dramafilmer.
Alltså filmer med livs- och skådningshämnen och sånt där.
Det finns en liten publik för men inte särskilt stor.
Men det är mest, vad var det, 80% amerikanska filmer?
Ja, nästan 80% av alla filmer som visas är ju amerikanska filmer.
Hur har det blivit så?
Därför att de har en sån apparat och kan göra sådana filmer som folk vill se.
De kan lägga, enkelt uttryck, de kan lägga ner mycket mer pengar på att göra en film än vad vi kan.
Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.
-
Hur väljer man filmer på biografer ? `d
Ladda ner (MP3)
Transkription73 repliker · 3:19
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Om vi går åter till här med manustadiet.
Jag tycker fortfarande att det måste vara väldigt svårt att kunna bedöma just bara på manustadiet hur bra eller dålig en film blir.
Både ja och nej. Du kan aldrig vara säker i din bedömning.
För i den här branschen kan man aldrig vara säker på någonting.
Det finns en film som man brukar säga att man kan köpa osett och det är nästa Bondfilm.
Bondfilmen har över alla år hittills fungerat bra i alla fall i vårt traktorium.
Men i övrigt finns det ingenting som är säker.
Jag har läst så mycket manus och en del tycker man det borde bli jättebra och det blir ingenting.
Ibland har man ett bra manus och en jättestor budget.
Alltså mycket pengar att göra filmer för och ändå fungerar att den här filmen kommer.
Och sen finns det motsatsen.
Det finns filmer som man nästan inte lägger några pengar på alls men som blir jättebra filmer.
Man kan ta två sådana här komedier som har fungerat.
Den första var den här fyra brödlar på en begravning.
Den tror jag kostade kanske 10-15 miljoner kronor att göra.
Och den gick oerhört bra här i Sverige.
Och nästa film som nu har gått kommer att gå bra är den här Nothing Hill.
Där man då har lagt ner 70 miljoner dollar i produktion på.
Men det var också ett jättebra manus.
Det kommer jag ihåg när jag läste.
Det var liksom det årets manus.
Men man vet aldrig.
En annan gång går vi åt helt andra hållet.
Men man ser många gånger man lät.
Det måste finnas någonting som är originellt.
Det måste liksom vara någonting nytt.
Man kan inte hålla på att upprepa samma grej varje gång.
För det går inte.
Så fort en film blir succé försöker alla göra någon form av kopia på den här filmen.
Det brukar i regel aldrig fungera.
Utan det är liksom originaliteten i filmen som gör dem.
Om folk vill se dem eller inte.
Och det är alltid publiken som avgör.
Men det är alltså så att även redan när ni läser manuset så vet ni vilka skådespelare som ska vara med.
Ja i regel.
Men det är inte heller säkert.
Men då får man liksom gardera sig för att det ska vara åtminstone en viss standard på skådespelarna.
Om man nu köper den här filmen.
Om man inte vet från början vilka som är med.
Så att de inte stoppar in någonting som är fullkomligt katastrofalt.
Men hur vet ni det om ni inte vet vilka skådespelare det är?
Hur vet ni att det kommer vara bra skådespelare?
Jo för då skriver vi in det i vårt kontrakt med dem.
Att det finns olika nivåer som man delar in skådespelare.
Att det måste ligga på en viss nivå.
Hur ser de nivåerna ut?
Ja du har A plus skådespelare.
Du har de här som tjänar mest.
Julia Roberts och dem.
Och sen har du några som heter A och sen har du några som heter B.
Evel C.
Kan du nämna några ur de olika grupperna?
Men det är enkelt att säga.
För det är de som tjänar.
Det följer en löneskala.
De som tjänar mest.
Det är superskärnorna.
Och sen dalar det neråt.
Det är de som knappast får någonting.
Hur går det till när du säljer filmer till tv?
Får de också läsa manus då eller hur?
Nej.
De köper ju filmerna som de är så att säga.
Då har ju filmerna redan tillverkade.
Och de köper då paket av filmer.
Kan det vara så att de här paketen ni sätter upp.
Kan det vara så att du lägger in en väldigt bra film.
Och sen några andra tre som är lite sämre.
Det här följer ett mönster.
Vi köper ju själva filmerna i paket.
Och det innebär att vi säljer dem också i paket.
Det är ett pussel som man lägger.
Försöker få det så att alla blir nöjda och glada.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare. Sökrutan ovan filtrerar bara bland titlarna på den här sidan – byt sida för att bläddra vidare i arkivet.