Utst�llningen Unga Forskare 2003

Utst�llningen Unga Forskare �r �ldre �n det f�rbund den tillh�r. �rets upplaga som var nummer 41 i ordningen visade p� ett rekordstort antal deltagare och bes�kare. Hur kan det vara att arrangera ett s�nt h�r evenemang egentligen?

Fredrik Carlborg �r samordnare f�r Utst�llningen

Lyssna p� intervjuerna (Kr�ver Realplayer)

Fredrik om Utställningen Unga Forskare 2003

Utställningen Unga Forskare är äldre än det förbund den tillhör. Årets upplaga som var nummer 41 i ordningen visade på ett rekordstort antal deltagare och besökare. Hur kan det vara att arrangera ett sånt här evenemang egentligen?

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription27 repliker · 2:50

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

41 gånger har förbundet unga forskare hållit i ett evenemang som till och med är äldre än förbundet själv.
Jag har med mig Fredrik Carlborg här som tänkte berätta lite mer om utställningarna forskare.
Vad är det och när är det och hur är det?
Ja, utställningarna unga forskare är den 11-15 april.
Det är en stor tillställning för landets gymnasieelever främst som ställer ut sitt projektarbete.
I år har vi 113 deltagare som är här och vi har en mängd mycket bra projekt.
Själva utställningen äger rum på Tekniska museet den 12-13 helgen.
Och sen har vi dagarna efter mycket sociala aktiviteter.
Vi har studiebesök, vi har en avslutningsmiddag och en avdelning på konserthuset.
Ni verkar ha haft väldigt stor tur med antalet utställare.
Förra året var det 20, nu är ni uppe över 100.
Ja, det stämmer.
Man har till och med varit tvungen att expandera ut här i lokalerna.
Så det finns en tre, fyra till nere i själva hallen.
Har det varit svårt att få tag i folk?
Nej, faktiskt inte i år. Många talar ju om det här att intresset för naturvetenskap ska vara lägre än någonsin nu att färre söker till det.
Men det är faktiskt något som vi inte alls har märkt av.
Vi har fått ett otroligt stort gensvar i år.
Vi har försökt gått ut lite hårdare mot direkt till eleverna och berätta om det här arrangemanget och berätta om vilka möjligheter som finns med det.
Och det verkar även som att det är en hel del besökare. Där har ni inte heller gjort så mycket reklam, eller?
Ja, vi har ju annonserat i dagstinget här i Stockholm främst i samarbete med Texarka museet.
Så att vi har, förutom de vanliga besökarna här så har det kommit en, det brukar vara ett ungefär hundratal specialintresserade som kommer hit till Texarka museet och tittar på utställning.
Ja, det är en sån man tar sig in i museet på vanliga vägen och så får man lite bonus här nu de här dagarna som utställningen är och har varit.
Sponsorer behöver man ju för att kunna få det hela att gå ihop. Det är ett ganska svårt jobb att få tag i nu kanske?
Ja, det är lite knivigt i de här tiderna, det är sant.
Som tur var så har vi ju, vi har ju många stabila partners som är med och vill satsa på ungdomen i Sverige.
Framförallt då har vi ett mycket gott samarbete med universiteten och högskolorna runt om i Sverige som ställer upp på det här.

Jurydeltagare

Förutom att få visa upp sina alster tävlar utställarna om priser som tillexempel deltagande i internationella tävlingar i USA. Erling sitter som jury med uppgiften att ta fram de bästa av de bästa.

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription41 repliker · 2:55

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Förutom möjligheten att få visa upp vad man har skapat för någonting så finns en annan bra anledning att vara med i utställning av unga forskare.
Erling Norby är professor samt ständig sekreterare vid Kungliga vetenskapsakademin.
Du är jury för en prisutdelning. Vad är det för något?
Vi har glädjen att deltaga i den här granskningen av de olika fantastiska bidrag som finns här till den här unga forskaremässan här på Tekniska museet.
Det är jag själv och ett niotal andra kollegor som representerar många olika vetenskapsområden.
Det finns ju fantastiskt många olika ämnen som de här härliga gymnasisterna har gjort olika arbeten kring.
Det som är ganska extra roligt i år är att det är många flera bidrag än föregående år.
Det speglar väl delvis att man nu har lagt större vikt vid det här självständiga arbetet under gymnasiet.
Att man får använda 100 poäng till det istället för 30.
Vår uppgift är att identifiera inom olika kategorier.
Det finns ju då till exempel rena...
Man bara har läst in en information och presenterar det.
Men det finns också konstruktioner. Det finns också experimentella studier.
Det är några olika kategorier bedöma vad vi tycker är extra bra.
Vad är det man vinner då för någonting?
Är det något pris som är finare än några andra?
Först och främst får alla någon form av pris.
Men det är klart att det är olika gradering här.
Det är några riktigt fina priser att få resa till en vetenskapsmässa i...
Eller konkurrens i USA eller Kanada.
Finns det många här vetenskapsmässor inom Norden.
Flera i Norge och i Danmark också.
Det är dels olika resor och det är väl kanske det som är extra uppmärksammat.
Men sen är det övrigt då.
Bokpriser och annan uppskattning.
Man får någonting bara för att man ställer upp helt enkelt.
Ett stalltips.
Vad är det som du uppskattar som kommer högt upp på prispallen?
Att om man har tagit tag i en frågeställning som man själv har formulerat.
Om man har kunnat skaffa sig en sådan plattform.
Att man har en egen liten hypotes som man vill testa.
Och man testar den med hjälp av moderna metoder.
Och med den teknik som finns tillgänglig i dagens forskning.
Och får något svar på sin fråga.
Så det är det allra bästa.
Att det är en sann vetenskaplig produkt.
Ja jag får tacka så mycket helt enkelt.
Nästa år så är det ju dags igen.
Och då är du kvar i juryn kanske.
Ja om den får förfrågan ska jag gärna ställa upp.
Tack ska du ha.

Schimpanser och människor

Vi vill gärna tro att vi är väldigt annorlunda än djuren, men är det verkligen så? Tvärtom ser man förvånadsvärt många likheter mellan schimpanser och människor. Therese förklarar.

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription34 repliker · 2:48

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Therese Bergqvist, hur långt har vi kommit?
Vi har väldigt mycket lika beteenden som schimpanserna.
Alla grundbeteenden är egentligen de samma, skulle jag vilja säga.
Samhällets utveckling går ju väldigt snabbt fram idag.
Så på det sättet så hinner inte beteendena med i samma takt.
Det är väl därför vi har blivit så stressade som vi är idag.
På något sätt så var livet annorlunda på savannen då, menar du?
Ja, jag menar, livet är mycket simplare och enklare där.
Schimpansernas sätt att visa relationer och vara känslig till varandra är mycket öppnare och enklare, tydligare.
Det är svårare att läsa av människors.
Vi har någon form av social kodex, hur man beter sig, hur man rör sig, hur man ska låta äldre personer få sitta ner om man är på bussen och sådana saker.
Finns det där hos schimpanserna eller är vi gått längre så att säga?
Ja, människan har ju gått längre med det där istället.
Men det är väldigt tydliga statusbeteenden som schimpanserna visar upp.
Precis som vi är människor.
Det gäller respekt inför varandra.
Alla schimpanser vet precis var de har varandra och vilka det är som har den dominanta positionen i gruppen.
Så det finns det här med A-gänget helt enkelt också, de som ligger lite efter dig.
Här har vi ju mer det här med att handskakningar, hur man håller handen när man skakar hand visar vad man har för status.
Finns det något liknande hos schimpanserna?
Det är väl den styrkan som schimpanshanar visar gentemot varandra.
Så de har ju väldigt mycket styrkeprov inför varandra och ska bevisa för varandra vem det är som bestämmer och vem det är som ska få leda flocken.
Hur är det med jämställdheten bland schimpanser då?
Det är ju väldigt grupperat.
Jag tror inte att man kan kolla jämställdhet när det gäller schimpanser eftersom alla har sin position och sin plats i reviret, i samhället, i gruppen.
Det är någon form av feodalsamhälle skulle du säga?
Ja, precis. Ungefär som vi människor har haft det i alla tider och fortfarande har det.
Du har en video här som visar, just nu visar den bara testbildar, men normalt så visar den folk som springer runt på en tuvelbana.
Vad är själva idén?
Att det är en man som ligger utslagen på gatan, mitt i storstaden.
Men det är ingen som kommer och hjälper den människan upp och ser hur det är med honom.
Och då har vi kollat lite hur det är med människor som bor i staden med mycket människor runt omkring sig.
Och det har visat sig att folk stänger av sina sociala känslor mot varandra när det är mycket folk runt omkring.
För att vi inte ska få översvall av känslor gentemot varandra.

Skrivare

Att bygga en skrivare i lego är knappast det första någon skulle komma på att göra, men Magnus satte ihop lego, en penna och ett gäng kretsar till en fullt fungerade plotter. Den skriver ut bilder och grafer direkt från en miniräknare

↓ Ladda ner (MP3)

Transkription43 repliker · 2:50

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

När jag var liten, då var Lego, det var någonting man satte ihop i små klossar och block.
Och de häftigaste Lego-bitarna, de hade lampor och eventuellt en motor i, men det var ju ett tag sedan förstås.
Vi har med oss, vem då?
Jag heter Magnus Lindroth.
Och du har byggt någonting så pass fascinerande som, ja vad är det för någonting egentligen?
Ja det är en skrivar jag har byggt i Lego.
Som jag tillskrev ut saker från min gravritande räknare som vi har på naturvetenskapsprogrammet och använder till att räkna där.
Okej.
Lego-bitar, varför bygger du i Lego liksom? Vad är idén?
Jag tycker faktiskt att Lego det är väldigt utmärkt att bygga i.
Jag har byggt med det mycket när jag var liten och jag har vanor på det.
Det är väldigt, man kan bygga vad som helst med det.
Går rätt att ändra när man tycker att någonting blir dåligt och så, så jag tycker det är alldeles utmärkt att bygga i.
Det här är det som kallas för Mindstorms.
Så då är det inte vanligt Lego, det sitter en mikroprocessor och massa grejer i.
Men ändå var du tvungen att bygga en hel sak i själ.
Jag har inte använt Mindstorms, den här grejen som Lego har gjort.
Jag har inte gjort alls utan jag har själv gjort, byggt skriv med Lego.
Och konserverat ett kretskort som gör att den räknaren använder kan styra just den här skrivaren.
Så det har jag gjort specifikt för den här, just för skrivaren.
Ja, den ser ut som en liten intressant traverserande penna.
Den skriver helt enkelt ut bilder från hans, ja, skriv, eller miniräknaren, sån här grafminiräknare.
Kan du inte ut bilder och allting?
Vad var det svåraste med att bygga den här?
Det svåraste har nog varit att få precision i den.
För att det är lätt hänt när man gör sån sak att det kommer lite fel ibland.
Så att man har fått göra, skrivarprogrammet som kan korrigera felaktiga signaler från sensorerna i skrivaren.
Och få den att bromsa in lagom mycket innan den ska stanna.
Så att just det här med att få precision i den och säkerhet när man programmerar, det har varit det svåraste.
Men däremot så är det naturligtvis helt kört om man skulle ta och dra lite pappret.
Naturligtvis, så det kan man inte korrigera.
Okej, jag tänkte bara, var kommer du ifrån?
Jag kommer från Sundsgymnasiet i Vällinge, längst ner i sydvästra hörnet i Skåne.
Och en sista fråga, hur kommer man på en sån här grej? Är det bara något som poppar upp i huvudet?
Idén är att jag skulle göra en skrivare. Det var jag och en kompis som tyckte det skulle vara skönt att man kunde ha en skrivare.
Så man kunde skriva ut grejer från räknaren utan att ge genom datorn först och främst.
Men sen, hur har jag byggt den här?
Man får helt enkelt sätta sig ner och fundera på vad man har för problem att lösa.
Komma på olika möjliga lösningar och komma fram.
Sen välja ut en som man tycker är bäst.
Så det är bara till att sätta sig och fundera.
Allting är uppbyggt av väldigt enkla saker i grunden.
Okej, då får jag tacka så mycket.

För att ladda ner till din dator istället för att bara lyssna, högerklickar du på nedladdningslänken och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.

Magnus skrivare... Lego och en penna. Instant plotter.

En metanolmolekyl ... tr�sprit ... dricker du det, blir du blind!

L�nkar till Utst�llningen Unga Forskare

Reportage fr�n tidigare UUF [1999] [2000] [2001] [2002].

Riksutst�llningens hemsida.

V�rt reportage fr�n Utst�llningen M�lardalen 2000

F�rbundet Unga Forskare