Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Schizofreni

Om du frågar någon vad schizofreni innebär får du troligen svaret att det är när man har en personlighetsklyvning. Det stämmer dock inte, schizofreni är ett samlingsnamn för många olika psykiska sjukdomstillstånd.

Transkription71 repliker · 5:11

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Skizofreni, det är väl det här när man har flera olika personligheter, eller hur?
Nej, faktiskt inte alls. Det är en vanlig vanföreställning att skizofreni är multipla personligheter.
Men det är två helt olika saker. Multipla personligheter är faktiskt väldigt ovanligt tillsammans.
Men skizofreni är faktiskt en av våra vanligaste mentala sjukdomar. Upp till 1,5 procent av alla människor har den.
Oj, det var ganska mycket. Men vad är det då?
Ja, det är en kombination av åtskilliga symptom. Dels vad man kallar de positiva symptomen.
Det betyder väl inte att de är bra?
Nej, tvärtom. De är oftast synnerligen obehagliga. Men det är något som tillkommer, som den frånfaller.
Det är tankestörningar. Alltså en oförmåga att hålla kvar en logisk tanke. De tankarna bryts upp i en enda ordssallad.
Det är vanföreställningar att man tror på saker som är uppenbart inte sanna.
Som att man är allsmäktig eller att kungafamiljen bor i lägenheten där vi konspirerar mot den.
Och även då sådana saker som att andra tar och hör ens tankar.
Oj, det låter märktigt. Hur kan det arta sig?
Ja, i många fall att de tror att alla andra talar om dem.
När de tänker någonting olämpligt så vet alla om det. Så de vågar inte tänka vissa saker.
Och det här blir extra jobbigt eftersom det också ibland förekommer hallucinationer.
Framförallt röster.
Som kan mycket väl hålla på och kommentera vad man gör. Som om man var en person i en bok.
Eller röster som uppmanar en att göra vissa saker. Eller bara skäller ut dem.
Men vilka är då de negativa symptomen?
Ja, det är en allmän dämpning av känslolivet. Man talar om flat affekt.
Det är svårare att bli glad eller ledsen. Det är en sorts allmän låg nivå.
I många fall blir det ju en mer deprimerande.
Ett viss mått av apati. Man tar sig inte för saker. Man orkar inte göra någonting.
Och dessutom att man drar sig undan från andra människor.
Det är svårt att vara social när man...
Ja, schizofrenin leder ju ofta till tankestörer som gör det svårt att kommunicera med andra.
Och man kanske dessutom tror saker om grannarna som gör att man inte vill ha att göra med dem.
Men vem får schizofreni? Och hur får man det?
Ja, det är ganska olika vilka som får det. Det är relativt jämnt fördelat mellan könen.
Men de flesta som får det får 16-25 års åldern. Men det kan inträffa hela livet.
De som får den just 16-25 är oftast lite mer män och kvinnor. Lite mer de andra perioderna.
Men det verkar inte finnas någon speciell koppling.
Det är till exempel ingenting smittsamt eller något sånt.
Utan det verkar ha en genetisk bakgrund.
Man har gjort studier då av tvillingar och barn som inte har vuxit upp med sina föräldrar.
För det skulle ju kunna vara så att föräldrarna, om de är jobbiga, så kanske de producerar schizofreni.
Vilket var en tidigare teori.
Det visar sig att om ingen förälder har schizofreni, då är det ungefär 1% chans att få sjukdomen.
Men om de har det?
Om en förälder har det, då går det upp faktiskt till 13%.
Och om båda har det, då är det upp i 35%.
Så det här tyder ju på att det finns en genetisk faktor.
Men hur behandlar man schizofreni när man väl har fått det?
Ja, man har ju funnit då att den rent akuta fasen, många schizofreni när man får ett anfall, har väldigt dålig verklighetskontakt.
Man säger att de är psykotiska.
Då använder man medicinering.
Man tar in dem på sjukhus och ger dem då neuroleptika.
De neuroleptiska preparat botar framförallt.
Ja, de botar inte, för det har man inte lyckats med.
Men de lindrar då.
De positiva symptomen gör att de åtminstone blir rationella nog att man ska kunna tala med dem och diskutera.
Och de negativa symptomen, går det att göra något åt dem?
Det är svårare visar det sig.
I många fall är det faktiskt så att neuroleptika kanske rentav försvårar lite grann de negativa symptomen.
Och de verkar inte heller respondera sådär jättebra på andra, till exempel antidepressiva preparat.
Det jobbiga är nämligen det att ungefär 15% av de schizofrena, de reagerar ganska lite överhuvudtaget på någon behandling.
Och ytterligare 15% påverkas inte så värst mycket av preparaten.
Många schizofrena hämtar sig ju naturligtvis även på egen hand.
Och med medicinering och i viss mån terapi och rehabilitering så kan ganska många faktiskt leva ett vettigt liv.
Men man blir alltså inte frisk på så vis att man blir helt av med schizofrenin?
Det finns ju vissa som verkar bli av med den, men i allmänhet så verkar den inte gå att bota.
Och det mycket beror ju på att man inte riktigt vet vad som orsakar den.
Det finns en del hypoteser som säger att det beror på en störning i hjärnas dopaminsystem.
Eftersom många neuroleptika då hämmar produktionen av ämnet dopamin i hjärnan.
Men det finns andra saker som tyder på att det är störningar av glutamatreceptorerna.
Och ytterligare en del saker som tyder på att det är ämnesomsättningsstörningar i cellmembranen i hjärnan.
Med andra ord, man vet helt enkelt inte.
Ja, det är snarast att man har funnit en massa ledtrådar, men det är väldigt svårt att säga att de pekar på någonting entydigt.
Det är möjligt att schizofreni inte är en sjukdom, utan egentligen flera väldigt likartade tillstånd.
Det behövs forskas mycket mer här.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Oscilloskop

För att mäta spänningar använder man en voltmeter. Men för att se hur spänningarna ser ut under ett interval måste man använda ett oscilloskop som ritar upp snygga kurvor av förloppen.

Transkription67 repliker · 5:15

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Många har i alla fall under sin livstillkommit i kontakt med ett oscilloskop, om inte annat så under fysiklaborationer i högstadiet och liknande.
Men de flesta vet nog inte vad det egentligen är. Det kanske du kan svara på.
Ett oscilloskop är i praktiken en stor voltmeter, det vill säga den mäter spänningen över någon punkt i en krets.
Sen är det en stor apparat som har en massa rattar och knappar och en skärm på vilken den ritar ut spänningen och hur den varierar med tiden.
Men vad används den till egentligen?
Den används då som sagt till att mäta spänningen men det är egentligen mer än så man kan göra med det.
För genom att göra det kan man mäta en massa olika saker.
Man kan mäta frekvensen i en periodisk signal, man kan mäta resistans och strömstyrka och egentligen det mesta som finns att veta om en elektrisk krets.
Det där låter nästan lite tekniskt. Rent praktiskt sett, vad kan man använda den till?
Om du håller på att designa något som är elektriskt, oberoende vad det är, så är ett oscilloskop ditt absolut bästa verktyg för att hitta fel.
Det kan också användas om du inte vet vad du har att vänta av en signal någonstans i en elkrets.
Då kan du koppla in ett oscilloskop och se på skärmen hur signalen faktiskt ser ut.
Okej. Men hur fungerar den i så fall?
Det finns två sorters oscilloskop som på ytan ser likadana ut men inuti fungerar helt olika.
Och det är då analoga och digitala oscilloskop.
Okej. Och vad är skillnaden mellan dem?
Ja, de analoga, det var de ursprungliga.
Där fungerar det så att det finns ett katodstrålerör, vilket är samma sak som vi har i en vanlig tv, som med hjälp av en elektronstråle ritar upp en bild på skärmen.
Och det analoga oscilloskopet fungerar så att den signal som kommer in, det är den som direkt styr var på skärmen punkten ska hamna, hur högt eller hur lågt.
De digitala däremot gör så att de, som det heter, samplar signalen många, många gånger per sekund så känner det av vad är spänningen just nu.
Och sen finns det en analog till digitala omvandlare som tar och gör om det här till massa ettor och nollor, stoppar in det i ett minne.
Och sen på samma sätt som en vanlig dator ritar upp skärmbilden från något som finns i minnet så tar de digitala oscilloskopet och plockar informationen ur minnet och ritar upp bilden.
Men vilket av dem fungerar bäst då?
Ja, förr i tiden så var de digitala oscilloskopen jätte, jätte, jätte, jättedyra.
Och dessutom så var de analoga snabbare.
De ritar ju ut signalen direkt när den kommer i realtid.
Men de digitala var tvungna att plocka in informationen, lägga den i minnet, bearbeta och så vidare innan de kunde rita upp.
Då fick man en fördröjning.
Och det var också svårt vid väldigt, väldigt höga frekvenser.
Därför då klarar inte det digitala oscilloskopet av att mäta tillräckligt ofta för att man skulle få en korrekt bild.
Men idag då?
Ja, idag så har utvecklingen kommit längre.
De digitala oscilloskopen är nu bara marginellt dyrare än de analoga.
Och de är så snabba och så avancerade att de klarar i praktiken allt som de analoga klarar.
Det finns ingen anledning att köpa ett analogt.
Och ja, de digitala är helt enkelt bättre.
De borde ju vara praktiska också i och med att de lägger i minnet.
Precis, det är det som de största fördelarna kommer ifrån.
Dels är det ju så att medan det analoga och oscilloskopet bara ritar upp signalen och sedan är den glömd för all framtid.
Så kan man bara studera så kallade periodiska förlopp.
Det vill säga sådana som upprepas och ser likadana ut.
Medan det digitala, det kommer ihåg vad som har hänt.
Och då kan du titta på ett engångsförlopp.
Något som bara händer en gång och sedan är borta.
Sen det faktum att du har alla mätvärden lagrade någonstans gör också att du kan göra massa beräkningar direkt i oscilloskopet som du annars skulle vara tvungen att göra för hand.
De kan visa information som strömstyrka, resistans och massa konstiga saker som stigtid och falltid och periodvängd och frekvens och sånt där.
Som man nog måste känna till lite mer för att förstå.
Precis.
Men hur är det? Utvecklas oscilloskåpen fortfarande idag?
Ja, det gör de.
Framförallt det här med utveckling av de digitala oscilloskåpen.
Där man inte måste ha katodstråleröret gör att man till exempel kan använda platta skärmar.
Så man kan ha ett litet handburet oscilloskop med en platt skärm på.
Så man kan koppla in vad man vill i något stort elnät.
Ja, för normalt sett är det väl en rätt otimplig låda.
Precis, och den ska gärna stå på ett bord.
Men varför heter det oscilloskop just?
Det kommer från ordet att oscillera.
Vilket i praktiken betyder att svänga fram och tillbaka runt en punkt.
Vilket är vad de flesta periodiska signaler gör.
Jag har hört alla möjliga konstiga sorter uttal på det också.
Men det är väl inte ovanligt?
Nej, det är inte ovanligt.
Men man kan ha hört många olika.
Men det finns på svenska, så vitt jag vet, två korrekta uttal.
Och det är oscilloskop samt oscilloskop.
Båda går precis lika bra.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hur fungerar Epost?

Postlådan hemma sköts av din brevbärare, men i den elektroniska världen är det din dator själv som får knata till postkontoret och hämta din post.

Transkription47 repliker · 2:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

När man skickar ett e-mail då går det vixst snabbt.
Men hur går det egentligen till? Hur kommer mailet fram?
Jo, i sitt e-mailprogram så ställer man in en så kallad SMTP-server.
SMTP står för Simple Mail Transport Protocol.
Och det är det språk som datorer pratar med varandra när de ska skicka mail.
Och den här servern står oftast hos din internetleverantör eller liknande.
Och när du trycker på skicka-knappen då pratar programmet SMTP med servern och skickar upp mailet dit.
Och sen är din dator egentligen klar.
Den blandar sig inte i veken längre utan allt händer ute på det stora internet.
Servern hos din leverantör skickar då vidare mailet till en annan server.
Men hur vet den vart?
Jo, den tittar på domännamnet i e-mailadressen.
Alltså det som står till höger om snabelat.
Sen står den upp i Domain Name System, DNS som är internets telefonkatalog.
Vart mail ämnade för den här domänen ska gå.
Sen kopplar den upp sig mot den servern och skickar vidare mailet.
Den datorn där kan i sin tur vara ännu en mellanhand.
Som har mer information om vart mailet ska skickas vidare.
Och skickar det vidare.
Och sen fortsätter det så tills det slutligen kommer fram till sin slutdestination.
När det gör det så tar datorn emot det och sparar ner det i mottagarens e-mailkatalog.
Mottagaren ja.
Han vill ju läsa mailet men det har ju fortfarande inte kommit fram till honom.
Vad gör han då?
Jo, han kopplar upp sig mot internet och använder ett annat protokoll.
POP, Post Office Protocol.
Det är det som används när man vill hämta e-mail.
Till skillnad från SMTP som används när man vill skicka det.
Kopplar upp sig mot servern och ber att få de mail som finns.
Då skickas de ner.
Och mottagaren kan läsa mailet.
Men ja, sen finns det ju de som har webmailtjänster som Yahoo, Hotmail och så vidare.
De märker ju inte av allt det här.
Men det beror på att allting sköts i bakgrunden.
Och man får helt enkelt ett fint, smidigt interface via sin webbläsare.
Men allt det här händer egentligen i bakgrunden.
Ja, e-mailet kommer fram vixst snabbt sa vi.
Men gör du verkligen det?
Ja, det kan ju finnas många länkar i kedjan från sändare till mottagare.
Och det är fullt möjligt att någon av dem går sönder.
En dator kan tappa sin koppling mot internet.
Eller så kan den helt enkelt krascha.
Och då kommer ju inte mailet vidare.
Men de här serverna, det är ena ihärliga rackare.
Så de fortsätter och fortsätter i flera dagar och försöker skicka mailet ända tills det lyckas.
Och förr eller senare så kommer ju datorn upp igen.
Och då går mailet vidare och kommer till slut fram till sin slutdestination.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Osmium

Här har vi en hård men spröd metall som har massor med användningsområden i medicinska syften.

Transkription28 repliker · 2:44

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Osmium. Osmium är en blåvit metall som är nära besläktad med platina, eller platinametaller som iridium.
Det är en extremt hård men spröd metall och det har gjort att det är ganska svårt att få fram ett rent metallstycke.
Oftast så får man ta helt enkelt osmiumpulver som man sintrar ihop, det vill säga man hettar upp det under ganska högt tryck för att få något sammanhängande.
Ett stycke osmium är normalt ganska inert i atmosfären, det vill säga det reagerar inte med luften.
Men finfördelat osmium märks däremot av rejält.
Det bildas nämligen osmium tetroxid när den reagerar med syret.
Det här luktar starkt och är också ett mycket giftigt ämne.
Det räcker med en tio miljontels gram per kubikmeter i luften för att ge lungskador, hudutslag och problem med ögonen.
Det är också den här oxiden som gav namn till metallen för den kommer från det grekiska osme att lukta.
Metallen upptäcktes 1803 utav Smithson Tenran som provade att lösa upp platina i kungsvatten.
Förut platinat försvann men kvar fanns en mörk fällning som visade sig bestå av osmium.
Osmium oxiden trots sin giftighet är ganska användbar eftersom den tenderar att färga fett ganska mörkt.
Det här används till exempel inom kriminaltekniken för att hitta fingeravtryck.
Inom mikroskopteknik tillsätter man osmium oxiden för att färga fettvävnen.
Eftersom det är osmium är ett ganska tungt grundämne som absorberar röntgenstrålning väl.
Också elektronmikroskopi för att göra små detaljer i cellerna synliga.
Osmium skedd är hårt men sprött så att man oftast blandar med en annan metall och skapar legeringar.
En vanlig användning är att kombinera med platina för olika implantat som pacemakers och konstgjorda hjärtklaffar.
En annan användning är spetsar för kulspetspennor och olika precisionsvågar och instrument.
De senaste upptäckterna visar att osmium kanske har en oanad potential för mycket hårda material.
Man provade att pressa osmiumpulver i en diamantstäd.
Man använder två diamanter för att trycka ihop och man tryckte ihop den till 600 000 atmosfärstryck.
Det visade sig att den klämde sig ihop mindre än diamanten.
Så även om det är ett mycket sprött material så påverkas det inte så värst mycket av tryck.
Det här kan vara användbart eftersom i metallen finns det små hålrum mellan atomerna.
Så man tror att man eventuellt skulle kunna stoppa in andra atomer som kol, bor eller kväve.
Och därigenom skulle göra den ännu hårdare.
Så vem vet, den illaluktade metallen kanske har en framtid som något hårdare än diamant.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Att finna jordlika planeter

För att kanske hitta utomjordiskt liv eller kanske tillochmed en ny hemstad för mänskligheten, söker man efter jordlika planeter. Men vad är det egentligen som krävs för att en planet ska kunna bära liv?

Transkription34 repliker · 3:15

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Det finns många stjärnor i Vintergatan, men vad kan man vänta sig att hitta planeter som liknar jorden där det skulle kunna finnas liv av vår typ?
I grund och botten handlar det om att hitta en planet som ligger på rätt avstånd från rätt sorts stjärna och har rätt storlek.
När planeter bildas ackumulerar de stoff, asteroider och annat skräp och växer till sig.
Efterhand börjar de också ackumulera gas som bildar en atmosfär.
Om det som startar är för litet, av till exempel samma storlek som månen, kommer det ha svårt att hålla kvar atmosfären.
Dens gravitation är så pass liten och de ytterlagen av atmosfären blåser ut i rymden.
Är det däremot en mycket stor kärna så ansammlas det mycket atmosfär, vilket gör att den totala massan blir större, vilket gör att den kan ackumulera ännu mer atmosfär.
Vilket gör att den blir större och större och vi får i stället en gasjätte som Jupiter eller Saturnus i vårt solsystem.
Alldeles för massiv och tät för att kunna likna jorden.
Det måste alltså ha en rätt storlek och rätt täthet.
Men dessutom måste avståndet från solen vara lagom.
Energinflödet på en planet hamnade snabbt i en balans med att den mängd energi som strålar in från solen motsvarar den mängd energi som strålas ut i rymden som värme.
Den här balansen avgörs av albedot, hur mörk planeten är.
En planet med ett lågt albedo är mörkare och kommer därför att få en högre temperatur.
Medan en planet med högt albedo är vit och reflekterar mer.
Det gör att den blir svalare.
Is är mycket ljus.
Man skulle kunna tänka sig att en planet som har mycket is där de strålar bort mer värme vilket gör att den blir kallare.
Mer vatten fryser till vilket gör att den blir ännu kallare och till sist fryser hela planeten till.
Albedoxiden gör dock att en planet som ligger nära solen blir mycket varm vilket gör att vattenånga avdunstar från haven vilket i sin tur fungerar som en växthusgas vilket gör en varmare, mer vattenånga avdunstar.
Fortsätter det här så får vi en växthuseffekt som gör planeten hetare och hetare och till sist går temperaturen över 100 grader och haven avdunstar.
Och vi får någonting liknande Venus.
Precis lika obeboligt.
Om man tar hänsyn till det här så visar det sig att för närvarande vid solen så kan en jordlik planet bara existera i intervallet mellan 0,84 gånger jordens nuvarande avstånd till solen upp till 1,77.
Både Mars och Venus ligger utanför.
Med tiden så blir den här zonen smalare och smalare.
Jorden ligger redan idag ganska nära innerkanten och det blir problematiskt genom att solens ljusstyrka ökar över tiden.
Samtidigt ska vi vara glada över att solen är en ganska modest stjärna.
Större stjärnor brinner ut snabbare vilket gör att det inte skulle hinnas bildas liv.
En stjärna med två gånger solens massa är alldeles för massiv för att livet ska kunna bildas.
Medan däremot små stjärnor visserligen håller sig länge men planeten måste kretsa mycket nära för att få samma värme.
Vilket gör att de tenderar att bromsa upp sin rotation vilket gör att de till sist bara skulle vända samma sida åt solen.
Kanske skulle liv kunna existera i en skymningszon runt om planeten medan på dagsidan det skulle vara ständig dag och öken och på nattsidan is i kyla.
Kort sagt, det är ganska mycket som ska till för att det ska bli en jordlik planet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Alkohol

Visst, alla vet säkert vad alkohol är. Många vet även kemiskt vad alkohol består av. Men vad det är som gör att folk blir fulla på alkohol, kan inte alla förklara.

Transkription74 repliker · 5:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Vad är alkohol egentligen?
Alkohol har det kemiska namnet etanol.
Och det består rent kemiskt av två stycken kolatomer kopplat till varandra.
Dessa kolatomer har vätatomen på sig.
Utan den ena som också har en syratom med en liten vätatom som dinglar längst ut på syratomen.
Den här gruppen, en syratom och en vätatom på, kallas för en alkoholgrupp.
Och andra kemikalier som också kallas för alkoholer har samma kemiska grupp.
Som till exempel metanol och så vidare.
Ja, metanol, då är det bara en kolatom. Det är alltså nära släkting till den vanliga alkoholen.
Men vad gör den egentligen i kroppen?
Ja, när man dricker någonting alkoholhaltigt så tas alkoholen upp genom magens och tarmarnas slämhinnor.
Och det är en ganska liten molekyl så den kan ganska lätt ta sig genom både cellmembran och sprida sig ut i blodet eftersom den är vattenlöslig.
Den kan även ta sig in i hjärnan, hur då?
Jo, normalt skyddas hjärnan av vad man kallar blod-hjärnbarriären som är mycket selektiva om vilka ämnen som får komma in.
Men återigen, alkoholmolekylen, etanol, är ju så liten att den lätt kommer in.
Och där börjar den ställa till mycket förändringar.
Ja, vad är det för förändringar man egentligen kan vänta sig?
När då alkohol har kommit in i blodet och människan blir berusad så kan det bland annat leda till avslappning.
Men varför då?
Jo, etanolmolekylen påverkar cellmembranen som består av fettsyremolekyler.
Och återigen, eftersom ena änden är ganska lik en fettsyra så kan alkohol lätt sättas i membran och ändra litegrann på deras egenskap.
Gör dem lite mer lättflytliga.
Och det här i sin tur påverkar de proteiner som sitter inbäddade i cellmembranen.
I hjärnan är det så att de här proteinerna används för signalöverföring mellan nervcellerna.
Vilket gör att vissa nervceller får svårare att ta emot signaler.
Och det är framförallt de nervceller som tar emot hämmande signaler.
Och dessutom så påverkas de celler som sänder ut kemikalier som dopamin som finns med i hjärnas belöningssystem.
Så man blir alltså gladare.
Och detta verkar ju som självklart mot all form av ångest och så vidare.
Ja, det snarast är att de delar av hjärnan som är ansvariga för ångesten blir dämpade.
På samma sätt som många av de system i hjärnan som ägnar sig att hindra oss att göra beteenden.
Som får alltså tänka, nej det där ska jag inte göra.
Min precis minskade hämningar och så vidare.
Andra effekter är ju då att man får försämrade reflexer och reaktionstider.
Vad kan det beror på?
Ja, det är ju också samma sak att signalöverföringen störs en smula.
Sen vid högre doser så börjar ju olika delar, till exempel lillhjärnan, att bli mindre aktiva.
Och när lillhjärnan inte hjälper oss att röra sig så blir vi mer okoordinerade.
Men känslosvängar, vilket också kan uppstå när man är brusad, hur åstadkomst det är?
Det är också samma sak där.
Pannlobens hämmande system är mindre aktiva.
Så vi håller så att säga mindre vakt på våra känslor.
Vilket gör då att har man ett lagom instabilt känslor redan från början så kan det börja svänga rejält.
Så man kan gå från glad till arg i en handvändning.
Men sen ska alltså alkoholen brytas ner i kroppen.
Och det gör den väl med ungefär en takt på två centilitri timmar för en vanlig person som väger cirka 70 kilo.
Det går lite snabbare för män än för kvinnor.
Ja det där beror ju då på hur mycket leverenzymer man har.
Det bildas nämligen etanol även vid normal ämnesomsättning fast den är väldigt små doser.
Och då finns det enzymer i kroppens celler som bryter ner det här till ämnet acetaldehyd.
Och sedan i sin tur ett annat enzym som bryter ner acetaldehyd till ettiksyra.
Vilket används i ämnesomsättningen och ger en energi.
Det här av ölmagen då att det blir lite för mycket energi.
När man säger att öl är flytande bröd så är det faktiskt ganska sant.
Mycket av den energi innehåll som fanns i kolhydraterna i säden som man gjorde ölet av finns kvar i form av ölet.
Men jag förstått så kan en sån här process skyndas på att man blir av med alkoholen ur systemet och därmed även eventuella eftereffekter som illamående och så vidare av fruktsocker.
Ja det stämmer nog. Det beror nämligen på att fruktsockret används i de här förbränningen av ätiksyran.
Och normalt är det så att reaktionen som omvandlar acetaldehyd till ätiksyra kan gå åt båda hållen.
Så finns det gott om ätiksyrat så tenderar en del ätiksyrat att bli acetaldehyd igen.
Men om man tillför fruktsocker kommer nästa steg i nedbrytningen att snabbt kunna genomföras så att ätiksyran försvinner så snabbt den blir tillverkad.
Och då kommer reaktionen att gå åt bara ett håll.
Och därmed blir man av acetaldehyden som ju har en del andra efterverkningar på kroppen.
Man ska hålla lagren rensad alltså.
Men etanol är ju inte bara ett negativt ämne.
Det kan även ha vissa positiva medicinska effekter som till exempel en motgift mot metamonol.
Hur fungerar det?
Jo, metanol även känd som träsprit och förekommer en teröd är ju giftigt.
Därför att när det bryts ner på precis samma sätt så uppstår inte acetaldehyd och ätiksyra utan i slutändan mysyra som är direkt giftig.
Och man får stora skador om den här nedbrytningen sker.
Men tillför man etanol så konkurrerar ju nu de två molekylerna om samma enzymer i lever.
Och etanolen har företräde vilket gör att den bryts ner först.
Metanolen å andra sidan den kan försvinna ut med urinen.
Och därigenom så förhindrar man att den skadliga mysyran bildas.
Så i och med det här så ser man hur det är även ett enkelt ämne som metanol kan ha väldigt komplexa effekter.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.