← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Atomdrivna fordon

Under 50-talet framhölls atomkraften som lösningen på alla energiproblemen i världen. Visionen var att bilar, båtar, flygplan och även rymdfarkoster snart skulle kunna drivas av kärnreaktorer. USA och Sovjet tävlade om de mest användara men även mest fantasifulla sätten att bygga in kärnkraften i olika fordon.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Teknik och sänds i Etervåg. Längd: 06:14
Transkription69 repliker · 6:12

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Atomdrivna fordon.

  2. Människan har i alla tider försökt röra sig snabbare, effektivare, bränsleslårare eller bara stilfullare.

  3. Och naturligtvis försöker man då använda de senaste energikällorna.

  4. Så också atomkraften.

  5. Idag används mest atomkraft för driva ubåtar.

  6. Den första atomdrivna ubåten var den amerikanska US Nautilus 1954.

  7. Den visade sig snabbt ha många fördelar.

  8. Vanliga ubåtar behöver få syre för att driva sina motorer och bränsle och måste gå upp till ytan ganska ofta.

  9. Nautilus visade att den kunde segla under polarisen.

  10. Den kunde röra sig mer än 30 knop under vatten.

  11. Och senare modeller av atomubåtar visade sig kunna segla runt jorden utan att behöva gå upp till ytan.

  12. Det här var väldigt strategiskt användbart under kalla kriget.

  13. Eftersom det innebar att man kunde placera missiler på ubåtarna som inte behövde stiga upp

  14. upp till ytan och inte kunde lätt hittas.

  15. Vilket skulle ge en bra möjlighet att slå till mot den andra sidan.

  16. Atomreaktorerna man använde var vattenkylda.

  17. En tidig ubåt, US Seawolf, utnyttjade natriumkylning.

  18. Där man alltså använde smält metall istället för vatten för att kyla reaktorn.

  19. Detta är teoretiskt sett mycket effektivare men av säkerhetsskäl eftersom natrium i kontakt med vatten lätt exploderar så föredrog man att fortsätta använda vattendrivna reaktorer.

  20. När det gäller båtar så var man också tidigt ute.

  21. US Long Beach 1961 var en kryssningsbåt som följde på hangarfartyget USS Enterprise 1960.

  22. I det här fallet var det rördes om stora skepp som man kunde då förse med atomreaktorer.

  23. Därigenom behövde de inte gå in till hand för att fylla på bränsle utan kunde agera oberoende under lång tid.

  24. Det här utvecklades till fler och fler hangarfartyg och naturligtvis följde Sovjet efter med det.

  25. Man experimenterade också med andra typer av fartyg.

  26. Till exempel Sovjet var inne på att göra atomdrivna isbrytar vilket visade sig fungera väldigt väl.

  27. Det var svårt att tanka en isbrytar i polarhavet.

  28. Så en atomdriven fungerade utmärkt och man kunde också ta sig upp till Nordpolen med dem.

  29. En del av de här atomdrivna skeppen har naturligtvis också tagits ur bruk.

  30. Till exempel Ural används numera som en flytande kärnreaktor för att ge ström vid Rysslands stilla havskust.

  31. Man utvecklade också civila båtar.

  32. Den första var till exempel NS Savannah som 1962 invigdes för att vara både ett last- och passagerarfartyg.

  33. Stilfullt utformat och för att demonstrera att man kunde använda atomdrivna skepp fredligt.

  34. Nackdelen var att det blev aldrig lönsamt.

  35. Det var kanske inte meningen för det var mest en demonstration.

  36. Men till dags dato har inget civilt atomdrivet skepp visat sig speciellt lönsamt.

  37. Det här har överhuvudtaget gjort att de enda tillämpna är de militära och isbrytarna.

  38. Och pekar på att atomdrivna fartyg kanske inte är det mest användbara.

  39. Detsamma gäller också kanske det en annan grupp farkoster som haft problem med atomkraften, nämligen flyget.

  40. Rätt tidigt började man fundera på hur man skulle kunna sätta en kärnkraftsreaktor för att driva för en flygfarkost.

  41. The Nuclear Energy for the Propulsion of Aircraft, NEPA, var ett centrum som grundades inom US Air Force.

  42. Deras inriktning var att kunna bygga ett strategiskt bombplan för långdistansuppdrag.

  43. Som skulle vara kärnkraftsdrivet och sålunda inte behöva någon bränslepåfyllning med väldigt långa intervaller.

  44. Den skulle exempelvis kunna vara i luften i två år, förväntade man sig.

  45. 1951 så togs projektet över av Atomic Energy Commission, Atomenergykommissionen.

  46. Det blev vissa svårigheter med det, framförallt då man upptäckte att bara vikten på reaktorn, eller vikten på reaktorn var rätt liten.

  47. Men den inneslutning som krävdes för att hålla strålningen borta gjorde planet våldsamt oekonomiskt.

  48. Den fick finnas i att bli utkonkurrerad av bland annat U-båtarna, som i princip kunde nå till ungefär samma ställen, eller åtminstone kuststräckor.

  49. Och därifrån avhyra missiler med ungefär samma räckvidd.

  50. Under denna här atomålderns gyllene period tänkte man sig också att atomexplosioner kunde driva fram rymdraketer.

  51. En projekt som sedermera blir känd som projekt Orion.

  52. Återigen så började ekonomisk och miljöhänsyn göra att man inte tyckte att det var speciellt värt att genomföra.

  53. Men den kanske mest intressanta idén, det var ju annars en Fords förslag, Ford Nucleon från 1958.

  54. En konceptbil.

  55. Ja, den skulle tydligen ha drivits av en egen kärnreaktor.

  56. Och bara egentligen behövt tankas av femtusende mil då genom att byta ut kärnreaktorn som var placerad bakom förarkupén.

  57. Konstruktionen såg lite grann ut som en kombination mellan keva och lastbil.

  58. Mycket strömlinjeformad, mycket elegant och tämligen tung.

  59. Den här kom ju aldrig att byggas.

  60. I princip bara en modell i tredjedelstorlek byggdes någonsin av Ford.

  61. Men planerna var ändå rätt seriösa.

  62. Ja, man trodde att det här kan vi nog få en bra hantering av.

  63. Det stora problemet var att man ville innesluta reaktorn så säkert så att den tålde en flygkrasch.

  64. Eller en bilikrasch.

  65. Och det visade sig att ju mer man försökte ordna säkerheten så att den blev säker nog, desto tyngre blev den.

  66. Då blev det inte ekonomiskt.

  67. Det är ju därför vi ser idag bara att de enda atomdrivna fordonen som vi har här i världen.

  68. Ja, det är sådana där vikten inte spelar så stor roll.

  69. Nämligen de i havet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Botulin

Botulin - en medicin, ett gift och samtidigt ett vapen. Användningsområdena för Botulin är många. En av de senaste användningsområdena är rynkborttagning.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2003-11-16 i Förklarade fenomen. Längd: 02:58
Transkription33 repliker · 2:58

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Botulinum toxin. Matförgiftning orsakas av bakterier i maten.

  2. Det är oftast ett ofarligt tillstånd av diarré som inträffar genom att någon bakterietyp kommer in i mag-tarmsystemet

  3. och får immunförsvaret att gå igång eller börja konkurrera med de bakterier som vi ska ha där.

  4. Men vissa former av matförgiftning är livsfarliga.

  5. En sådan är botulism. Den orsakas av bakterien Clostridium botulinum som finns överallt i vår miljö och normalt inte är problematisk.

  6. Men den trivs i miljöer som är ganska basiska och saknar syre. Där bör den växa till sig.

  7. Det här gäller till exempel dåligt tillverkade konserver, felaktigt inlagd sill och korv.

  8. Botulus på latin betyder just korv.

  9. Den har värmetårliga sporer som finns lite överallt och tål ganska mycket kokning.

  10. När den börjar växa till sig producerar den sitt gift, botulinum toxin.

  11. Om en människa får is i det så efter 12-36 timmar så börjar man känna svaghet, problem att fokusera med ögonen, svårighet att svälja.

  12. Det här leder med tiden, blir det värre och leder till sist till andningsförlamning.

  13. Vilket naturligtvis är dödligt utan ganska intensiv behandling.

  14. Med hjälp av respirator och modern behandling så kan man rädda de flesta.

  15. Ödligheten har gått från 70% i början av 1900-talet till bara 2%.

  16. Men det tar fortfarande tid att hämta sig. Det tar ofta flera månader.

  17. Det är inte själva bakterien som är problemet utan det är giften producerar.

  18. Det är ett protein som blockerar nervcellens förmåga att sända signalsubstansen acetylkolin, framförallt till muskler.

  19. Det är faktiskt den giftigaste substansen man känner till.

  20. Mindre än ett mikrogram, en miljondels gram, är till en dödlig dos för en vuxen människa.

  21. Man har oroat sig mycket för att använda den som ett biologiskt vapen.

  22. Vad som händer är att giftet tas upp via slemhinnorna och sen binder sig med ytan på nervceller.

  23. Nervcellen reagerar på det genom att plocka in det i en liten kapsel.

  24. Giftet tar sig ut ur kapseln och börjar bryta ner de proteiner som är nödvändiga för att frisätta acetylkolinet.

  25. Nervänden dör och den muskel som skulle få signalen kan inte ta emot någon signal.

  26. De här skadade nervändarna växer ut efter veckor till månader, men det kan ju vara för sent när det gäller andningsmuskulaturen.

  27. Trots att det är så dödligt giftigt kan man använda det här som medicin.

  28. Det går under handelsnamnet Botox.

  29. Det har framförallt använts mot muskelspasmer och muskler som krampaktigt drar ihop sig för mycket.

  30. Det här är väldigt specifikt och fungerar bra för små muskler, även om man efter 3-4 månader får upprepade.

  31. Vissa utvecklar också antikroppar, vilket minskar effektiviteten.

  32. Dessa antikroppar kan också användas för att skydda sig mot botulintoxin, vilket har intresserat till exempel militär och läkare.

  33. Vissa har också börjat använda det mot rynkor, vilket kanske är att använda en kvarnsten för att vässa en penna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Mpemba-effekten

Om du kyler varmt vatten och kallt vatten samtidigt, vilket stelnar till is först? Förvånande nog är svaret i vissa fall att varmt vatten når nollpunkten snabbare, vilket verkar extremt ologiskt. Faktum är att forskarna fortfarande är oense om vad detta beror på.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Fysik och sänds 2003-11-09 i Förklarade fenomen. Längd: 03:12
Transkription31 repliker · 3:10

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Mpemba-effekten. Varmare vatten fryser faktiskt under vissa omständigheter snabbare än kallt vatten.

  2. Det är en förvånande sanning som är rätt omdiskuterad.

  3. Den har varit delvis känt ända sedan Aristoteles.

  4. Den har observerats i en del vetenskapliga verk av både Francis Bacon och Descartes och varit känd folkloristiskt rätt mycket.

  5. Men samtidigt har naturligtvis många avfärdat det som fullkomligt absurt.

  6. Idag är den känd för vetenskapen som Mpemba-effekten.

  7. 1963 observerade en högstadielev i Tanzania vid namn Mpemba att när de gjorde glass så skulle de låta den varma mjölken som de hade vispat ihop med vanilj och annat svalna innan de satt in den i frysen.

  8. Men han hade inte tid utan han satt in den varma mjölken. Ändå frös hans glass snabbare än klasskamraternas.

  9. Han påpekade det här för sin lärare som sa att han hade fel. Han måste vara förvirrad. Så är det ju inte.

  10. Mpemba frågade lite senare en bekant som ägnade sig åt glassförsäljning som intygade att ja visst så gör vi alla för att snabba på nedkylning.

  11. Vi ställde in det varmt i kylen.

  12. En professor vid namn Osborn besökte skolan och fick höra om experimenten.

  13. Han gick hem till labbet och sa åt en av sina labbassistenter att göra om försöket.

  14. Labbassistenten återvände och förklarade.

  15. Jo då, det varma vattnet fryste snabbare än det kalla men vi lovar att göra om experimentet tills vi får rätt svar.

  16. Ja, Osborn och Mpemba skrev en artikel som beskrev effekten tillsammans och publicerade 1969.

  17. Och det här visar verkligen vikten av att stå på sig och göra experiment för att visa att man har rätt även om auktoriteterna inte riktigt tror på det.

  18. Frågan är dock, varför händer det?

  19. Och det intressanta är att trots att det är ett så pass enkelt försök så är vi fortfarande inte säkra på vad som orsakar det.

  20. Det är naturligtvis ett problem att ja, tar man för varmt vatten så kommer det naturligtvis inte att frysa.

  21. Och det visar sig att det beror litegrann på vilken sort kärl och hur man kyler ner vattnet.

  22. Det här gör att det är ett ganska känsligt experiment så om olika personer försöker upprepa det så blir det inte alltid samma resultat.

  23. Detta har gjort det mycket problematiskt att genomsom vad som händer.

  24. Enligt en teori så är det helt enkelt så att det finns mindre lösta gaser i varmt vatten.

  25. Och detta gör att det också har en något högre fryspunkt än det kalla vattnet som förmodligen har mer löst gas.

  26. En annan möjlighet är konvektion.

  27. Kallt vatten har samma temperatur och när det börjar frysa så fryser det på ytan vilket isolerar och gör att det blir en långsammare nedkylning.

  28. Medan det varma vattnet cirkulerar så att varmt vatten stiger upp, kyls ner och det blandas och därför snabbare når en låg temperatur.

  29. Det finns också möjligheten att den varma kärlet smälter is och frost under sig vilket gör att det får en tätare koppling till den kalla ytan under vilket gör att den blir en bättre värmeöverföring.

  30. Det kan också vara så att det är avdunstning som gör att en del av varmvattnet hinner avdunsta så att det finns mindre vatten att frysa in.

  31. Vi vet fortfarande inte varför som händer men det här är ett alldeles utmärkt experiment för amatörforskarna att försöka bringa klarhet i.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Batteriets historia

Med en ebonitstav och ett kattskin kan man lätt framkalla statisk elektricitet. Detta är självklart en rätt värdelös metod för att få fram "portabel" energi. Alltså behöver vi en energilagring, ett batteri. Från Voltas stapel till dagens Nickel-metallhydrid-batterier, vi har dock långt kvar till det perfekta sättet att lagra energi.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Teknik och sänds 2003-11-02 i Förklarade fenomen. Längd: 02:36
Transkription27 repliker · 2:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Batterier.

  2. Elektricitet kan lagras kemiskt och det är en rätt praktisk metod eftersom det är svårt att lagra elektricitet som sig själv.

  3. Det närmsta man skulle kunna göra är att ha en supraledande spole där den cirkulerar runt men det är naturligtvis svårt att tekniskt få det att fungera.

  4. Eller så använder man en kondensator där ett elektriskt fält mellan två plattor upprätthålls men det är väldigt flyktigt.

  5. Det är enklare att ta och utnyttja att molekyler gärna låter sig påverkas av elektricitet.

  6. Elektriska batterier är 200 år gamla.

  7. Innan dess var man tvungen att använda sig av statisk elektricitet.

  8. Man använde till exempel ett klot av svavel som roterade mot en borste eller kattskinn vilket laddades upp men var också väldigt ineffektivt.

  9. Alessandro Volta, professor i naturfilosofi vid Universitetet i Pavia, Italien, skrev dock 1800 ett intressant brev till Royal Society i London.

  10. Han hade provat att göra en stapel av omväxlande silver och zinkplattor som han hade satt trasor mellan som han hade rängt in i saltlake.

  11. Det här producerade en konstant ström och blev sedermera känd som en Volta-stapel.

  12. Utvecklande batterierna gick vidare.

  13. 1836 utvecklades den så kallade Daniel-cellen som var mer avancerad och skilde mellan två vätskor.

  14. En med kopparsulfat och en med zink i svavelsyra som skildes oss mellan oxtarmar.

  15. Lite senare utvecklades George Léne Le Conché 1866 ett system baserat på zinkstavar, kolstavar och salm i akobrunsten.

  16. Vilket är precis det som ingår i de vanliga ficklampsbatterierna.

  17. Han uppnådde ett 1,5 volts batteri.

  18. Det här blir starten för mycket utveckling av telegrafer, fördörrklockor och elektriska system.

  19. En mer avancerad uppladdningsbart system utvecklades av Gaston Planté 1859 där det var svavelsyra och bly.

  20. Vilket är samma princip som vi använder i bilar idag.

  21. Och svensken Waldemar Ljungner utvecklade på 1800-talet nickel-cadmium-batteriet.

  22. Vi har gått från att ha enstaka batterier till att en ordinär familj har 40-60 batterier.

  23. Och vi får allt mer utrustning baserade på batterierna.

  24. Därför är det väldigt viktigt att utveckla effektivare sätt att lagra energin.

  25. Man är nu inne på att utveckla metallhydridbatterier som undviker tungmetaller och även plastbaserade batterier.

  26. Ju mer av all vår tillvaro som blir elektrisk och elektroniskt, desto mer kommer vi också att se fler och fler avancerade batterier.

  27. men det startade med Volta stapel.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.