Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Evolutionens problem

Detta föredrag beskriver evolutionens problem.

Transkription50 repliker · 5:40

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Evolution är naturens sätt att tala om att man inte kan göra omelett utan att knäcka några ägg.
Men vad menar vi med det Per?
Ja, för att ta ett exempel så kan vi få samla ett par hundra personer eller individer av någon art.
Människor, bakterier eller någonting annat.
Och sedan så introducerar vi för dessa personer en förändring i förhållandena.
Vi kan säga att vi plockar bort syret.
Detta lär leda till att flertalet avdör.
Sen kommer vi ha en eller kanske två individer kvar som klarar sig under dessa förhållanden och lyckas föröka sig.
Där har vi att evolutionen har agerat.
Det vill säga att en ny art har framträtt eller att en art har fått ytterligare egenskaper för att kunna överleva.
Mest ser man det i form av, eller det bästa exemplet ser man i form av bakterier som man relativt lätt kan framodla till att tåla nästan vilka förhållanden som helst.
Trots att man tar livet av över 99,9% av dem medan man experimenterar.
Man har alltså så pass många bakterier att experimentera med så att även om man har dödat nästan alla överlever tillräckligt många för att man ska kunna bygga upp nya kolonier.
Ja, det är sånt som händer till exempel när bakterier utvecklar penicillinresistens.
Då har man att penicillinet tar livet av alla bakterierna utom kanske tre eller fyra som överlever och fortsätter föröka sig.
Och efter ett litet tag så är det precis lika många som det var innan, men nu har alla dem den resistensen.
Det är samma sak som med människor går förloppet mycket, mycket långsammare eftersom vi för det första inte förökar oss var tjugonde minut som bakterier gör.
Och för det andra inte lika många delar, det blir inte två människor av en så att säga.
Så att för oss går evolutionen mycket långsammare.
Men den har även hos oss en betydelse.
Dock kommer vi inte att kunna ha sett särskilt mycket evolution i rent fysiska termer på de kanske 20 000 år som vi har haft vår historia.
I vår omgivning kan vi möjligen se det på grund av att vi har lyckats utrota en hel del av de arter som vi blir tvungna att dela det här jordklotet med.
Och de arter som vi inte har då har utdöt har anpassat sig.
Ett exempel kan vara en viss svärmare som håller till på att björka och följaktligen hittills har haft en väldigt ljus färg.
Men under den tiden som industrialiseringen tog fart så blev väldigt många av lövträden i närheten lite mer nersotade under de tidiga dagarna av industrin.
Och följaktligen så överlevde bara de svärmarna som hade en mörk färgteckning.
På grund av det här så finns det ställen där den arten enbart är mörk.
Alla andra syns för olika fåglar som gillar att äta upp dem till exempel.
Så de sållas ut väldigt tidigt.
Och det är liknande med att vi har förändrat på vårt sätt att hantera naturen.
Vi håller på att förändra naturen nu på ett sätt som är rent otroligt jämfört med hur den har utvecklats tidigare.
Har du några dimensioner på det?
Ungefär hur mycket har vi förändrat förändringstakten?
Ja, om vi säger som så.
När det gäller spontana massutdöende av arter så förekommer de med ett gäng miljoner år emellan.
Den som vi tror uppstod senast var för 65 miljoner år när man tror att en meteor slog ner och tog livet av nästan alla högerstående djur.
Inklusive dinosaurierna.
Men det som vi håller på med nu under de senaste 50 åren är en gradvis förändring av själva klimatet.
Där vi till exempel har växthuseffekten.
Där vi har miljöförändringar och atmosfäriska förändringar.
Och där vi har ingripit väldigt gravt i naturen.
Som en liten måttsteg kan vi säga att takten i vilka arter dör ut nu för tiden har fördubblats stadigt sedan 1950 ungefär.
Just för tillfället så dör de ut tusen gånger snabbare eller mer än vad de utdog år 1950.
Vilket betyder att ett gäng arter varje år slutar att existera.
Men finns det inte samtidigt någon positiv aspekt med att en art slutar existera?
Ja, väldigt många arter har ju utvecklat för att försöka fylla de nischer som vi nu har försett dem med.
Men det är ofta svårt på grund av att vi själva har ju ofta ockuperat de nischerna.
Med till exempel framavlade nötkreatur, annan djuravel med mera.
Så att vad vi kan säga är att det kan finnas en positiv trend.
Men i långsiktig synvinkel tror jag att de flesta biologer inte skulle hålla med om det.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Växternas biologi

Detta föredrag beskriver Växternas biologi

Transkription145 repliker · 11:04

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Krukväxter och trädgårdsskötsel är populära hobbys.
Men mycket av det man gör, till exempel att kapa loss ett litet skott från en planta, ställa vatten så att få rötter och plantera, det som man kallar sticklingar,
och att beskära, det vill säga skära av en del av knopparna, verkar ju vara lite grann nästan sadism jämt emot växterna.
Varför gör man det? Finns det vetenskapliga förklaringar till vad som pågår?
Vad säger du Per?
Ja, det stämmer ju att det är ett litet underligt sätt, men växter är ju lite annorlunda än människor.
En människa till exempel kan man inte ta en stickling av.
Skulle man skära loss en bit av en människa och sedan lägga i ett vattenglas så får man inte det önskade resultatet.
Åtminstone får man vara sig rotbildning eller någon glädje hos människan man tar biten av.
Växter är ju totipotenta.
Det vill säga att deras celler kan kontinuerligt nybilda strukturer.
Och det kan man också se om man till exempel kapa av en liten skiva ur ett blad.
Då kan man ta och sedan lägger ut den här skivan på ett filterpapper till exempel och lite lätt mosar till det.
Sedan så kommer det de växtcellerna som har blivit av med sina cellväggar att nybilda en ny växt helt enkelt.
Om man förser med tillräckligt mycket näringslösning förstås.
Ja.
Och till att börja med så får man bara vad man kallar för en kallus.
En stor gyttrig samling av växtceller som växer lite hur som helst.
Men de kommer ju sedan att upptäcka att det här duger inte.
Och olikt oss med de får så hittar de sin rätta väg här i livet.
Och det kanske du kan tala om lite mer om.
Ja, det kallas för differentiering.
Vi startar ju också som en liten klump celler utan någon speciell ordning.
Men efter ett litet tag så börjar de organisera sig.
De placerar ut olika signalsubstanser i sin omgivning.
Och talar om för varandra vad de håller på med.
Man kan säga att det sker små lokala omröstningar om vilken enda ska vara fram eller bak.
Vad ska vara höger-vänster.
Vilken cell ska ta på sig jobbet att bli en hudcell.
Vilken ska bli en muskelcell.
Gradvis differencieras de.
Så att det som i urspringen var en cell som kunde bli precis vad som helst.
Blir sedermera någon sorts hudcell.
Som sedermera hamnar på något ställe på kroppen.
Fortsätter dela sig.
Och till sist blir till exempel den typ av hud man ska ha på handens insida.
Eller utsida.
Men växter.
Där kan vilken cell som helst återgå till att starta upp en hel växt.
Vilket inte kan ske hos människor och andra djur.
Vi är färdigdifferencierade så att säga.
Vilket innebär att man inte...
Vilket är anledningen att man inte kan ta och skära av en liten bit av en människa och odla upp en ny.
Annars hade vi missat mycket roligt här i livet.
Dessutom kan man göra mycket annat kul när man odlar växter på det här sättet.
Till exempel är det ganska lätt att stoppa in nya gener när det är bara en liten massa celler.
Det kan man göra.
Samt dessutom få dem att sprida dessa nya gener.
Det är ju en av anledningarna till att genteknologi inom växtområdet är ett så pass hett begrepp just nu.
Samtidigt använder man ju lite primitiva och våldsamma metoder.
Ja, för man använder krutladdningar för att skjuta in nya gener i cellerna.
Ja, det finns en liten variant som kallas mycket träffande för The Shotgun Method.
Och det består i att man tar ett antal små, väldigt, väldigt små, ofta guld eller plastkulor.
Som man helt enkelt täcker med en liten geggalösning som innehåller de gener som krävs.
Laddar dem i en miniaturversion av ett haglivar.
Riktar mot cellen och sedan utan att vidarege den stackars plantan än så mycket som en ögonbindel skjuter man den.
Men intressant nog så klarar sig växtceller.
Celler är ju segare än man tror.
Oja.
Och chansen är mycket stor att tillräckligt många av de här cellerna kommer att innehålla det rätta genetiska materialet.
Och från dessa är det sedan enkelt att helt enkelt välja ut det lilla område som innehåller tillräckligt många celler som har tagit emot det.
Och därifrån odla upp en ny planta.
Det här är ju naturligtvis ett kul sätt att framställa nya typer av petunior för balkongen.
Och man kan ju naturligtvis hålla på och korsa och ha sig också.
Men när man nu väl har fått fram den här blå petunian man tycker så bra om.
Då vill man kanske ha fler av den.
Och då brukar ju många husmödrar ta sticklingar.
Där händer ju ett och annat.
Ja.
Det är när man tar och man tar...
Det har att göra med de här tillväxt, ska vi säga, hormonerna.
Så den heter oxiner.
Och de tror jag faktiskt att du kan en hel del mer om.
Ja, jag har tittat lite grann på dem.
För de är ganska underhållande.
Det är nämligen så att de bildas i knopparna.
Och därifrån sprider sig det här hormonet nedåt.
Och en av effekterna är att få knoppar som sitter på sidan av stammen att inte utvecklas.
Det här gör att växeln växer rakt uppåt.
Dessutom kommer det tillräckligt mycket auxin ner i änden så stimuleras det otillväxt.
Så vad som händer när man tar ett skott och sätter i vatten.
Det är att cellerna längst ner, de märker att nu är det faror färde, nu stämmer ingenting.
De får auxin på sig och de börjar leta i sina bibliotek för vad de kan bli och börjar utvecklas i rötter.
Och efter ett tag kan man plantera det.
Men det här har också en intressant effekt om man kapar toppskottet.
När man beskär en växt.
För då bildas det inget auxin där uppe.
Och då tar de små gotten och knopparna strax under och får för sig att nu ska vi växa till.
Vilket de gör.
Och växten börjar grena ut sig mer.
Och det här gör naturligtvis trädgårdsmästare glada.
För att istället för att få långa, tråkiga, raka buskar så kan man få dem att grena ut sig och bli mycket lugnigare.
Auxinet, det sättet som det förflyttar sig i växten och det sättet som det påverkar växten.
Det är också mycket sinrik konstruerat på det sättet att växten kan avgöra vad som är upp och ner och var solen finns.
Bland annat.
Hur gör den det?
Ja, när det gäller upp och ner är det mycket lätt.
Auxinet flyter helt enkelt neråt.
I riktning mot jorden så att säga.
Och om man då provar med att plantera ett träd rakt utifrån en vägg, till exempel en bergvägg eller en liten skreva någonstans.
Så kommer helt enkelt den delen av grenen som är längst ner.
Den kommer att få mer auxin på sig och följaktligen få den en större nybildning av celler.
Varpå grenen i sig börjar växa lite längre uppåt.
Och sedan så vet man även att växter tar och stimuleras av tillförsel av värme och solstrålning.
Eller rättare sagt den mesta strålningen.
Och det här leder då till att det bildas mer auxiner också antar jag?
Ja, det gör det.
Och då riktar sig växeln automatiskt så att säga mot solskenet.
Ja, det är så man också kan se att blad och löv har en tendens att vara i en sån vinkel.
Att de kan ta emot det mesta möjliga av solljuset.
Och det är också anledningen att om man har en växt stående i ett fönsterbräde under en lägre tid.
Så kan man se att den inte får särskilt mycket bladbildning inåt rummet.
Vilket gör att man ibland gärna vill vrida på växterna för att de ska se trevligare ut.
Men då börjar bladen vrida sig tillbaka.
De försöker alltid anpassa sig till det sättet där solen står.
Intressanta experiment har man dessutom gjort med högspänningsfält och magnetfält.
Där man då också har fått växter att växa lite annorlunda.
Ja, eftersom det då påverkar auxinerna.
Men det finns ju även en del andra växthormoner som kan vara intressanta.
Kytokiner till exempel som får växterna att börja differencieras.
Knoppar att utvecklas till grenar och allmänt brukar göra växterna lite lumigare.
Ja, det är ju faktiskt nästan exakt samma form av metod som vi människor använder för att differenciera oss själva när vi är i fosterstadion.
Och kanske påminner lite om anabolasteroider när man använder det i senare åldrar.
Ja, faktum är att man kan ju faktiskt stimulera växter till nästan vad som helst om man har rätt kemikalier.
Det finns ju till exempel abskisinsyra som får växterna att börja fälla löv istället.
Den verkar användas som höstarna.
Just när träden har bestämt sig för att nu är det dags att packa ihop för vintern.
Den får då vissa små delar utav stängen som lövet sitter på att dö av så att det lossnar från växten och det faller av.
Ja, och det är ju en slugplan dessutom för att överleva om vintrarna när det inte lönar sig att ha så pass mycket av kopsvätskan ute i löv som annars skulle kunna frysa till och falla av så fruktansvärt lätt.
Man har ju också letat efter många andra hormoner.
Till exempel gasen etylen används av en del växter.
Oja, den används till exempel för att få de flesta frukter att mogna.
Det har man ju även använt under vissa genmanipulerade växter.
Finns tomater till exempel som inte tillverkar den här naturligt och då förblir hårda under transport.
Och sedan när man har fått dem dit man vill så lämnar han dem i ett lag med acetylengas och så mognar de och blir mjuka.
Och sen har man naturligtvis letat också efter hormoner för att sätta igång blombildning.
Ja, det är ju en intressant fråga faktiskt.
Men såvitt jag vet har man inte hittat några än.
Nej, det har väl mest att göra med mer djupare underliggande faktorer.
Förmodligen som har att göra med eventuellt luftfuktighet och värme.
Kort sagt, växterna har ganska många mysterier där de står där på fönsterbrädorna.
Men man kan tillämpa en del av kunskaperna för att få dem att växa på roliga sätt.
Beskära dem så att de blir lumiga.
Och se till att de kanske inte tappar löven i första taget.
Att vattna är en bra idé.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Patent

Om du just har kommit på den ultimata uppfinningen, hur kan du vara säker på att inte någon annan snor én och tjänar en massa pengar på din é? Patenten skyddar uppfinningar mot just detta, men dagens upptäckter inom vetenskapen kan vara ett problem för patent-systemet.

Transkription132 repliker · 10:33

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Det var en gång en uppfinnare för länge, länge sedan som gick och träffade sin kung.
Jag har ett problem, sa uppfinnaren till kungen.
Jag har kommit på en jättebra idé som jag skulle vilja testa och jag tror att det kan bli en jättelönsam liten apparat.
Men det kommer kosta mig en massa pengar att bygga.
Jaha, sa kungen.
Ja, och när jag säljer sedan min apparat när det blir klar så kommer ju alla andra kunna göra likadana apparater.
Och då kommer ju inte jag att tjäna speciellt mycket.
Så då finns ju ingen mening för mig att göra den här bra apparaten som kommer göra ditt kungarike stort och mäktigt.
Aj, sa kungen.
Men vad händer om jag gör att jag utfärdar ett dekret som säger att ingen annan får bygga en sån apparat i låt oss säga 15 år efter att du har gjort din.
Då får ju du igen dina pengar.
Men andra kan ju se hur man bygger såna apparater och kanske kommer på bättre saker än av ett annat slag.
Alla blir nöjda och glada.
Det tycker jag låter som en utmärkt idé som jag sa uppfinnen.
Och så kallar de det för patent.
Och tiden gick.
Och en dag så var vi plötsligt inne i 2021 århundrad.
Och uppfinnarna satt och höll på med gener.
Men nu började det bli klurigt med patenten.
Ja, till att börja med så upptäckte ju uppfinnarna att
ofta var det bara att gå ut och hitta lämplig planta i en regnskog som man kunde använda för att utvinna lämpliga mediciner ur.
Men det vore ju inte bra om alla andra företag också kom på att den här plantan var lämplig till medicinsyften.
Så att vad man gjorde var att man analyserade plantan, tog reda på den DNA-uppsättning och patenterade det hela.
Detta anses någorlunda dubiöst.
På vissa ställen i varje fall.
Ja, det finns ju alltid de som inte tillåter det.
Och här har vi ju ett litet problem för Europa tycker inte så mycket om att patentera saker.
Utan vissa grupper i EU-parlamentet.
Och Amerika har helt andra patentregler.
Och på vissa ställen finns det inga patentregler.
Det stämmer.
Ofta har det ju mycket också att göra med att de som verkligen har känt till plantan som kan sägas vara de egentliga upptäckarna.
Det vill säga någon liten stamm i Amazonas.
Inte få någon del av kakan.
Och det är ju också lite etiskt betänkligt.
Man har ju försökt hantera det i för sig i vissa länder, till exempel Indien och Indonesien.
Dels genom att införa förbud på att flöra ut plantor hur som helst.
Men också på att införa avtal om att en del av vinsten ska komma till godo.
Ja, det har ju faktiskt fungerat på de ställena.
Sedan finns det ju de som har tagit snäppet ett styck längre.
Där vill jag komma med en historia.
Och det är om en annan uppfinnare vid namn Chakrabarti.
Och den här Chakrabarti, han uppfann helt enkelt en bakterie.
Han tog en mikroorganism och förändrade den så pass grundligt att den inte längre kunde sägas vara en bit av den naturliga ordningen.
Och detta tog han sedan patent på.
Vad var det för mikroorganismen?
Det är en bakterie som är berömd för att den kan äta olja.
Eller rättare sagt silikoner.
Mm.
Låter användbart?
Ja, under vissa bestämda förhållanden i ett laboratorium så kan den till och med överleva.
Medan den gör det.
Men det är det första steget som någon har gjort för att skapa en ny organism.
Istället för att samla in en.
Och sedan ta patent på just det.
Men det låter ju lite närmare den här andan man skapade patenten för från första början.
Det var ju inte meningen att man skulle patentera något man bara hittade.
Utan det var ju för något man utvecklar själv.
Ja, det stämmer.
Men nu tar ju folk och säger att med tanke på det arbetet de lägger ner bara för att just hitta det.
Så kommer de att kunna patentera det också.
Och det är ju det som den stora striden egentligen har stått om.
Men i slutändan så handlar det ju också om pengar.
Oja.
För det är ju dyrt att komma på nya saker.
Vare sig det är så att man måste leta genom hela Amazonas jungler.
Eller stå i labbet en lång tid.
Eller bygga någonting.
Man måste ju få igen de pengar man har lagt ner på det.
Jo, det stämmer.
Det finns ju de som har gjort smarta sätt på det här.
För det går ju att piratkopiera.
Till exempel så har ju ett litet företag kommit fram med ett utsäde helt enkelt.
Som är skapat på ett sådant sätt att, liksom vanligt vetoråg, så ger det god avkastning.
Men det är dessutom tåligt mot de flesta sjukdomar.
Och det tål insektsgifter och det är resistent mot insektsangrepp.
Det låter ju jättebra.
Ja, men de var lite slugare än så.
För att ingen skulle kunna vara så inpiskad att man bara köpte en uppsättning av det här vetet, sådde ut, sedan skördade och använde lite av det överlevande utsädet för att så nästa år.
Så inkluderar de en terminatorgen, en helt ny uppsättning som ser till att vetet som man får från den här inte kan sås.
Det kan användas för att baka bröd med en, men inte för att skapa nya grödor.
Vilket då förhoppningsvis tyckte företaget gör att nu får vi sälja mycket vete?
Det tänkte de säkert på.
Sedan har vi ju problemet naturligtvis med att de enda som har råd med att hela tiden köpa nytt vete är de som redan är tillräckligt rika för att kunna ha råd med insektsbekämpning och bekämpning av sjukdomar.
De som då inte kan köpa det här vetet fortfarande är de som inte riktigt har råd med att sälja eller att köpa tillräckligt mycket insektsgifter.
De har helt enkelt inte fått tag på de resurserna som krävs.
Det betyder också att vetet blir av sämre kvalitet.
Då kan de inte sälja det för sådana pris så att de inte har en chans att bli välmående av sin odling.
Är det inte lite paradoxalt här?
Om man tillåter att patentera gener, då kommer man att få att folk patenterar växter de hittar och en massa saker.
Många hävdar att det rent och skulle vara något oetiskt i att patentera en livsform.
Men om man inte tillåter patent, då måste vi skydda oss mot piratkopiering tänker alla som försöker sälja något.
Så då måste man till exempel ha terminator-gener eller en massa kopieringsskydd på cd-skivor.
Ja, det är en svår fråga faktiskt.
Många har ju börjat tveka på att det verkligen funkar att fortsätta göra som vi alltid har gjort.
Det har ju börjat finnas tankegångar i att man måste hitta ett centralt sätt att reglera det här på.
Som verkligen då ger alla rätt möjligheter utan att för den skull totalt göra det möjligt för en eller ett fåtal personer
att copywrita större delen av det vi verkligen lever på.
Problemet här är naturligtvis det att många motsätter sig lösningar inte bara av ekonomiska skäl
utan också för att det strider mot till exempel deras filosofi eller kultur.
Ja, om vi tar till exempel USA där man kan patentera någonting så löst som enskilda idéer
så har man ju faktiskt det stora kruxet att du kan komma på en sak och sedan patentera det
och om någon annan tänker likadant så får du teoretiskt sett smälla till honom på fingrarna.
Men komplikationen här är väl kanske inte så mycket att du kan patentera en idé.
Det tillåter egentligen till honom.
Men att du kan, metoden att komma fram till idén, algoritmen
och det är ju ändå tillräckligt löst för att det ska kunna bli mycket märkliga effekter.
Ja, om Einstein hade lyckats patentera till exempel sättet han kom fram till att E var lika med M gånger C upphöjt till två
så hade vi förmodligen fått extra avdelningar på alla fysikinstitutioner enbart för att se hur man skulle kunna kringgå det här.
Vilket ju inte skulle gynna forskningen som helhet direkt.
Men det klurigaste här är naturligtvis att de amerikanska reglerna tillåter en att patentera väldigt mycket saker.
De europeiska, de är ganska inskränkta i vad man får och inte får patentera.
Och i vissa länder så har man mycket snälla regler och kan till och med upptäcka att man tjänar mycket på att hoppa förbi patenten.
Ja, det är ju vedertaget att det kommer alltid att finnas någon som kan utnyttja det hela för egen vinning.
Och alla kommer ju försöka kringgå när någon annan försöker sätta en restriktion på en.
Kort sagt, det verkar vara ett väldigt spännande evolutionärt problem det här.
Men det är förmodligen också någonting av 2000-talets stora stridsfrågor.
Ja, just när det gäller patentering och vem som egentligen har upphovsrätt.
Eftersom så framstår det stora problemet att vi inte kan komma i kontakt med vem det nu är som har designat sakerna ifrån början.
Om vi skulle tänka in på den hypotesen.
Så att vi har helt enkelt börjat lägga oss till med att ta för oss av allt vad vi ser.
Ja, det är ju en skillnad där rent legalt om någon inte äger en...
Ja, ett område som inte är ägt av någon att det är okej att lägga sig till med.
Det är det enligt mycket juridik.
Men en fråga just om patent, om man får för mer då att ta åt sig äran för det.
Ja, det är ju svårt.
I vissa fall har det ju varit väldigt skarpskruvna drag.
Till exempel i Amazonas.
Där har det ju ofta varit så att man har gått in till de stammarna som har känt till det här medlet i 2000 år.
Och sedan har man helt enkelt frågat.
Och det kostade ju inte mer än biljetten och en par rekordsfärd.
Men det är en knepig fråga och det får man väl helt enkelt ta och skriva in i framtiden och se vad som händer.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.