← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Rymdmonster i filmerna

Köttätande hjärnor, kusliga varulvar och illasinnade robotar. Många typer av monster har kommit och gått i Hollywoods filmer. Av alla dessa är det bara några få som är verkligen intressanta. H.R. Gigers kusliga monster i Alien-filmerna, är någonting utöver det vanliga utbudet. Varför?

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om diverse och sänds i Etervåg. Längd: 6:49
Transkription117 repliker · 6:49

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. De flesta idag har ju talat om alienfilmerna, inte sant?

  2. Jo, de är ju ganska välkända som science fiction-skräckfilmer.

  3. Och jag är ju rätt fascinerad över en sak faktiskt.

  4. Och det är att de faktiskt har lagt ner lite jobb till bakgrunden till rymdvarorna i de här filmerna.

  5. Ja, de flesta filmer man ser inom science fiction-genren har ju oftast bara rymdvaror som är utklädda människor.

  6. Och man antar att rymdvarorna fungerar precis som människor.

  7. De är i stort sett däggdjur.

  8. Ja, spetsiga öron eller lite mer deformerade kroppar.

  9. Kan ta Star Trek som ett exempel.

  10. Och det här är ju ganska osannolikt, både rent vetenskapligt och gör även att man begränsar rymdvarorna.

  11. Man antar att de är väldigt människolika.

  12. Medan alienfilmerna, de utgår istället för hur omänskliga, främmande de är och därmed blir det ju intressantare.

  13. Bland annat så har de, de verkar ju utgått från insekter när de skapade de här.

  14. Insekter och i liten mån människor faktiskt.

  15. Ja, för att vill man skapa en riktigt skrämmande varese så ska man ju inte göra något som är totalt främmande.

  16. För det är bara konstigt.

  17. Men om man däremot stoppar med lite människoliknande beteenden.

  18. Lite, ja låt oss säga, armar som påminner om människor.

  19. Kanske något ansiktsdrag eller någonting sånt.

  20. Då reagerar vi ju på det som om det var en människa.

  21. Men samtidigt det främmande elementet gör det ju mycket mer skrämmande och vidrigt.

  22. Det som är intressant också är att de är ett insektssamhälle.

  23. De är också ett stacksamhälle.

  24. Det vill säga att de har en drottning, en äggläggande drottning.

  25. Sen har de förmodligen ett par drönare.

  26. Jag tror att man kan se några stycken i tvåan.

  27. Och sedan så har de krigare eller arbetare.

  28. Det är vad man nu ska kalla det för.

  29. Ofta är det ju så att när man skapar varelser till science fiction så utgår man från vad man hittar i biologin.

  30. Och varelserna är aliens, de är ju just skapade.

  31. Man har lånat ett par intressanta drag.

  32. Vad man ser till exempel är att den här stacken då.

  33. De tar och omskapar sin omgivning för att passa sig.

  34. Och det är ju precis vad termiterna gör.

  35. Termiterna samlar ihop sand och saliv.

  36. Och bygger skyddande samhällen och även täckta korridorer som kan gå till arbetsplatserna.

  37. Och som sagt, just att de lever som parasit, det skulle jag tro tagit från steklar faktiskt.

  38. Mm, parasitsteklarna.

  39. De lägger ju sina ägg i larver som de har förlamat.

  40. Och sedan kan då steklarnas larver äta upp larverna inifrån.

  41. Och det här igenomfå en praktisk näring.

  42. Men här tycker jag faktiskt att vi kommer över på lite av de missar de har gjort.

  43. För jag menar, den här larven som en alien lägger, den äter inte upp sitt offer efteråt.

  44. Den bara slösar bort den och försvinner bort.

  45. Och det är bara en per offer också.

  46. Där får man ju misstänka att det är en dramaturgisk effekt man är ute efter då.

  47. Det är en bra skräckeffekt.

  48. Men rent ekologiskt är det ju inte speciellt trovärdigt.

  49. Dessutom finns det ett annat problem.

  50. Att anta att man har stora rymdvarelser som är köttätare och bildar samhällen.

  51. Var ska de få all sin näring ifrån i sitt naturliga ekosystem?

  52. Det måste ha ett väldigt speciellt ekosystem.

  53. Man är ju ofta så i många filmer att man är mer intresserad av att ha ett häftigt monster än att bry sig om vilken ekologi passar det in i.

  54. Och man ser ju många klassiska science fiction, romaner och filmer att man har massvis med monster.

  55. Men inget för dem att äta.

  56. Annat än hjältar och hjältinnor förstås.

  57. Vilket gör att de egentligen ekologiskt sett inte skulle överleva särskilt länge.

  58. Eller att man måste göra konstiga antaganden.

  59. Men det är också intressant att se på alienfilmer livscykeln som är ganska komplicerad.

  60. Men egentligen inte mycket konst än vad man hittar på jorden.

  61. Det enda som är riktigt udda där är faktiskt de så kallade facehuggers.

  62. De här små handliknande varelserna som kläcks ur ägg och ger sig iväg mot ansikten och lägger sina ägg i dem som kommer åt.

  63. Ja, eller hon lägger väl ett embryo i halsen här för mig.

  64. Nere i bröstkorgen.

  65. Och det är ett staden som faktiskt inte finns någon motsvarighet i djurvärlden.

  66. På jorden i alla fall.

  67. I varje fall inte hos parasitsteklarna.

  68. Där är det ju så att en fullvuxen stekel, en getenliknande varelser som lägger ägg i en larv.

  69. Sen blir det en larv som förpuppas och blir en stekel.

  70. Men det påminner ju lite om nymferna man hittar till exempel hos bladlös.

  71. Där du alltså kan ha en könlös form mittemellan.

  72. Aliens livscykel är ju att en facehugger lägger ägg i en person.

  73. Från detta kläcks en liten alien som växer upp och blir stor.

  74. Och kanske en drottning som lägger en ägg med facehuggers i.

  75. Och det här påminner ju dels då om bladlösa.

  76. Men kanske också vad man ser hos kryptogramer som ormbunkar.

  77. Där det också är att plantorna producerar en annan typ av planta.

  78. Som fungerar enbart för reproduktion.

  79. Det var intressant.

  80. Men om man ska återgå till saker som faktiskt är lite missdämmer lite grann.

  81. Medan deras blod.

  82. Ja, en idé med en syra som föräter genom allting.

  83. Det är ju någonting Hollywood älskar.

  84. De tar sig lite friheter.

  85. Men å andra sidan som filmmakare måste de ha rätt att göra det också.

  86. Jo, målet är ju att uppnå maximal skrämseleffekt.

  87. Och det tror jag ju Hans Giger som designer lyckas ganska bra med.

  88. Han har plockat ihop tillräckligt mycket reptilliknande, insektsliknande, människolikna saker.

  89. För att skapa en kuslig varelse.

  90. Och en sak som jag tycker om aliens faktiskt är att de är mycket effektiva också.

  91. Och relativt intelligenta.

  92. Ja, det är ju alldeles för ofta att man på filmer gör ett dumt men farligt monster.

  93. För att därigenom, ja.

  94. Man lever bara på att monstret har mycket tänder men inte att det tänker.

  95. Inte för att man kan säga att aliens och alienfilmerna tänker så mycket heller.

  96. Men just den här hotfulla listen är något som ofta saknas.

  97. Ja, det stämmer nog. De är listiga.

  98. De är inte egentligen intelligenta, det är så intelligenta att säga.

  99. Men de är listiga.

  100. Även om Hollywood ganska ofta gör blandningar här.

  101. Att man blandar ihop då att ett djur kan vara bra på att lösa problem men ändå inte intelligent.

  102. Ofta brukar man blanda ihop det här väldigt kraftigt.

  103. Men sen har man ju då också andra varelser.

  104. Det finns faktiskt en rymdvare som vi har glömt att nämna inom filmvärlden.

  105. Vilken skulle det vara?

  106. Ja, då tänker jag rätt litegrann tror jag att du kan gissa vem jag menar.

  107. Den är mycket udda.

  108. Menar du mjölkvis monoliten i 2001?

  109. Just det.

  110. Och den visar ju att rymdvarelser behöver ju inte alls se ut som man väntar sig.

  111. I det här fallet är det en svart sten som är en gånger, fyra gånger, nio längdenheter stor.

  112. Totalt icke-biologisk.

  113. Ja.

  114. Och förmodligen kommer det ju visa sig att den dag vi eventuellt stöter på rymdvarelser så är de förmodligen märkligare än både aliens och monoliten.

  115. Det är svårt att vara science fiction författare.

  116. Oh ja.

  117. Ja.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Bakteriernas livslängd

De flesta bakterier dör unga, men långt under markytan finns betydligt mer seglivade varianter.

Medverkande: Anders Sandberg och Henrik Öhrström
Föredraget handlar om biologi och sänds i Etervåg. Längd: 5:53
Transkription68 repliker · 5:52

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Hur länge kan bakteriesporer klara sig?

  2. Bakterier finns ju överallt i olika former och deras sporer finns gömda i de mest märkliga ställen.

  3. Men frågan är, hur länge kan bakteriesporer tänkas överleva?

  4. Ja, så länge de inte blir autoplaverade, det vill säga kokta i väldigt hög värme, så verkar de kunna klara sig nästan hur länge som helst.

  5. Hur menar du? Flera år eller århundraden?

  6. Som det ser ut nu, årmiljoner.

  7. Det är ganska anmärkningsvärt.

  8. Det senaste resultaten tyder på att man har isolerat en tämligen vanlig basilus, en bakterie som finns precis överallt i stort sett, från saltkristaller från New Mexico.

  9. Saltkristallerna bildas på det vanliga sättet, att en sjö håller på att torka in ungefär som i döda havet.

  10. Det blir salt fälls ut och man får bakterieupplomningar.

  11. Och sedan då så en del bakterier blir fångade tillsammans med sina sporer.

  12. Alltså frön för nya bakterier i de växande saltkristallerna.

  13. Ja, och i det här fallet så har den här intorkningen skett en bit ner i berggrunden.

  14. De rör där grundvattnet har stigit till ytan. Det är väl det som har skyddat saltkristallerna från omgivningen.

  15. Så man kunde ha blivit 250 miljoner år gamla utan att bli söndermosade.

  16. Så hur gjorde man för att få ut bakterierna?

  17. Ja, saltkristallerna plockade man upp när man grävde i berget för att man skulle göra någon stor kärnavfallsanläggning.

  18. Och då upptäckte man att det här fanns gott om saltkristaller med inslutningar.

  19. Det vill säga att det inte är rent kristallint utan det har blivit kvar lite vatten och andra föroreningar i kristallen när den bildades.

  20. Och det vet man sedan tidigare. Där kan det fångas diverse intressant.

  21. I bärnsten till exempel så kan det finnas motsvarande. Där har man hittat allt möjligt. Mygger till exempel.

  22. Och även bakteriesporer till ett par miljoner år gamla har jag för mig kunnat uppliva därifrån.

  23. Det stämmer. Och i det här fallet så hittade man då hela fina saltkristaller med ganska stora inslutningar.

  24. Och efter att ha polerat ytan på saltkristallerna har jag doppat dem i diverse syror och starka baser.

  25. För att se till att inga förorenande moderna bakterier fanns med.

  26. Exakt. Så borrade man sig in till den här lilla inneslutningen och lyckades fiska ut bakterier som man är till största delen helt säker på.

  27. Och kommer verkligen ifrån forntiden i den här lilla inneslutningen.

  28. Och den trivs bra i en modern näringslösning?

  29. Ja, störande väl.

  30. Men å andra sidan så är den inte särskilt olik de bakterier som finns nu.

  31. Man provade att sekvensera igenom delar av bakterier.

  32. De natta upptäckte att skillnaden emot en modern bakterie var avsväp mindre än vad man hade förväntat sig.

  33. Så att skeptikerna kanske fortfarande misstänker att det är en förorening?

  34. Skeptikerna är fortfarande mycket skeptiska.

  35. I samma saltkristaller så har man dock hittat någon annan mycket egendomligare bakterie.

  36. Som inte fastnade i inneslutningar utan har fastnat inuti själva kristallen.

  37. Det är en bakterie som tycks vara så primitiv så att den inte bryr sig om såna här moderna godsaker som komplexa sockerarter och proteiner.

  38. Den är fullt nöjd med att hitta så många enkla koldarter.

  39. Ja, det låter som ett bra sätt att överleva i saltsjöar.

  40. Ja, eller om man är en otroligt gammal bakterie från den tiden när det inte fanns så mycket juks att käka.

  41. Det här är ju spännande. Man kan ju fundera på till exempel den här marsmeteoriten.

  42. Trots att det byter ut små mängder material mellan planeterna eftersom det skvätts upp av meteorens slag.

  43. Trots att 250 miljoner år, då kan man komma ganska långt.

  44. Ja, de senaste meteoriterna som har trillat ner på jorden från Mars är ju avsevärt yngre än det.

  45. Så att om det fanns något liknande bakterie på Mars så skulle de förmodligen ha en chans att kunna ta sig över.

  46. Det som skulle kunna hindra är ju bakgrundsstrålningen, strålningen helt enkelt i rymden.

  47. Men den är ju huvudsakligen i form av partiklar.

  48. Och då skulle ju saltskristall skydda ganska bra mot partikelstrålning.

  49. Dessutom kan man ju misstänka att om de klarar sig 250 miljoner år, det är rätt mycket bakgrundsstrålning även där nere i marken.

  50. Så att det är ju egentligen ganska anmärkningsvärt att någonting kan överleva så länge.

  51. Det är triumf för avancerad bakterieteknologi.

  52. Sporer är ju superavancerade saker som vissa bakterier kan bygga för att överleva när förhållandena blir dåliga.

  53. Och det är ju, ja, de är i stort sett omöjliga att förstöra med mindre än att man kokar med över 120 graders temperatur.

  54. Och det gör man ju normalt inte.

  55. Men sjukhusen gör det just av den anledningen.

  56. Och tur är väl det.

  57. Och de överlever i konserver.

  58. Man har ju identifierat till exempel i många gamla konserver har man ju hittat gamla bakteriesorter även där.

  59. Oja, så det är därför som man inte ska lita på en konserv menar jag.

  60. Bakterier kan man aldrig lita på.

  61. Men en gammal konserv som ser konstig ut.

  62. För den kan mycket väl innehålla någon skoj i bakterier.

  63. Och det händer ju då och då att folk avlider till följd av matförgiftning i konserver.

  64. Så att även moderna saltinslutningar från konservburkar är inte tillräckligt häftiga för att ta koll på bakterier.

  65. Nej, jag har sett en del artiklar man till och med diskuterat just när man saltar fisk.

  66. Då får man ju också saltälskande röda bakterier som man vill bli av med.

  67. Men en idé är att man förgiftar dem med kryddor.

  68. Ja, peppar åt folket.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Det mänskliga genomet - hösten 2000

Kampen mellan Celera och Hugo, två organisationer som tävlar om att kartlägga människans DNA, fortsätter. Henrik och Pehr berättar om läget hösten 2000.

Medverkande: Pehr Söderman och Henrik Öhrström
Föredraget handlar om biologi och sänds i Etervåg. Längd: 6:07
Transkription60 repliker · 6:06

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Det har ju varit relativt tyst om Hugo-projektet på den sista tiden.

  2. Ja, Hugo-projektet, det vill säga The Human Genome Organization Project.

  3. Statusen för det är att det är lite halv, nästan på gränsen till att kanske snart vara färdigt.

  4. Det där lät lite lätt tveksamt faktiskt.

  5. Ja, det är på ett sånt sätt att man sekvenserar och tar reda på genkoderna, kromosomernas utseende, små små snuttar i taget.

  6. Någon tusendels, miljondels bit av hela armsmassan kan man studera i taget.

  7. Och då studerar man massvis av såna här små snuttar och sen får man lägga pussel med dem.

  8. Och det man har lyckats göra är att man har granskat nästan alla bitar av DNA.

  9. Men man har inte lagt färdigt med pusslet än.

  10. Men de säger ju att det nästan är klart. Hur kommer det sig då?

  11. Det är så kallad PR-kupp.

  12. Och anledningen till att man har gjort det, det är för att amerikanska presidenten framför allt,

  13. behöver vinna röster, i alla fall goodwill, inför det kommande presidentvalet.

  14. Dessutom så är det ett sätt att försvara att man har slängt så mycket pengar på det.

  15. Okej. Selera har ju kommit in med ett konkurrerande projekt.

  16. Varför vill man egentligen konkurrera om någonting sånt här och inte bara samarbeta?

  17. Selera är till skillnad från Hugo ett helt privat företag som finansieras bara av industri.

  18. Staten har inte betalat ett öre till Selera.

  19. Och anledningen till att Selera överhuvudtaget existerar är för att det finns så mycket pengar att vinna i att vara först med kunskap om DNA.

  20. Det som man möjligtvis kan ha missat här i Seleras affärsidé är att de vet hur krumsommerna ser ut, men de vet inte vad som händer på dem.

  21. De har nämligen sekvenserat sig fram till att ha i stort sett hela DNA, men de har inte kunnat lägga färdigt pusslet.

  22. På grund av rent tekniska svårigheter med sin metod.

  23. Och sen har de inte tillräckligt med biologer som kan tolka vad de ser.

  24. Så det är som att de har enormt uppslagsverk i lösbladsystem med osorterade sidor.

  25. Det här låter ju ganska opraktiskt. Kan de egentligen tjäna några pengar på det nu, eller måste de fortsätta forska innan de kan få ut någonting av allt de har gjort?

  26. Ja, Selera blir ju nu väldigt hjälpta av att Hugo-projektet har tagit sån stor fart för att konkurrera med Selera.

  27. I och med att Hugo-projektet publicerar allting samma dag som det är känt.

  28. Man dröjer alltså inte överhuvudtaget med att publicera information i Hugo.

  29. Så kan Selera använda Hugo-projektets information för att rädda sin egen aningen bristfälliga databas.

  30. Dock, så i och med att Selera använder Hugos data så blir ju faktiskt kraven på att Selera måste dela med sig av sin egna data rätt stora.

  31. Och det har medfört att Craig Venter som är chefen för Selera har helt enkelt köpslagit med amerikanska senaten om hur informationen från Hugo,

  32. och Selera ska kombineras.

  33. Och resultatet är nog en klar förbättring av båda projektet.

  34. Okej, det här slutresultatet när vi äntligen har fått allt DNA sekvenserat som du säger och är hopplockat.

  35. Vad ska man göra med det då?

  36. Då, ja redan innan det är färdig upplockat redan nu, så gräver forskare som har en hum om att en gen som kanske skulle kunna se ut så här,

  37. eller kanske ligger i det här området.

  38. Man har ju redan tidigare lyckats få tag på en hel del gener med väldigt, ja det är som att famla i mörkret, milt sagt.

  39. Och om man då har hela kromosomens utseende, då har man ju faktiskt en karta att navigera efter.

  40. Vilket gör att genletande och förståelse av hur olika delar av DNA fungerar kommer gå mycket, mycket snabbare att ta reda på.

  41. Så att, även om man kanske inte har, alltså de här stora projekten ger en väggkarta, i stil med en vägatlas.

  42. Den i sig ger en viss förståelse, men i sig jättemycket förståelse av hur egentligen Smålands inland ser ut.

  43. Jag menar, man får inte tag på Moragda via vägkartan.

  44. Men om man vet att Moragda bor i Smålands inland, då kan en vägkarta vara väldigt stor hjälp för att få tag på henne.

  45. Och det är den funktionen som Hugo-projektet har.

  46. Okej. Vad är det för tidsram vi pratar om innan de kan börja se slutet på de här projekten?

  47. Ja, från början så hade man ju tänkt sig att Hugo-projektet skulle hålla på till runt 2020.

  48. Sen så dök eselera upp och då fick alla politiker väldigt mycket eld i baken och spenderade väldigt massa pengar.

  49. Och det som var tänkt att göras på en sån här 15-20 år har nu gjorts på två år ungefär.

  50. Och det är resultatet att man har kastat pengar på problemet.

  51. Och den här sista pusselläggningen och kompletteringen med det som man har missat,

  52. Det kommer väl att ta en 2-3 år till.

  53. Men resultaten börjar bli mer och mer praktiskt användbara redan nu.

  54. Så har man tur som forskare och är i rätt område, då är det redan färdigt.

  55. Har man otur så kanske man får vänta två år.

  56. Vad ska alla dessa forskare nu ägna sig åt när DNAT är färdigsekvenserat?

  57. Och förstå.

  58. Det är som sagt, det är den här väggartan.

  59. Och för att förstå hur vägrenen ser ut så måste man ju faktiskt färdas längt med alla vägarna och studera den.

  60. Men det går bra mycket fortare att åka när man inte kör vilse hela tiden.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Att mäta avståndet till stjärnorna

Ljusår och Parsec är två längdenheter som används när vi talar om riktigt stora avstånd. Hur räknar man egentligen ut sådana avstånd, tillexempel avståndet till en stjärna?

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 21 januari 2001 i Förklarade fenomen. Längd: 3:41
Transkription44 repliker · 3:40

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Att mäta avståndet i stjärnorna. Hur långt är det egentligen till stjärnorna har man undrat under en lång tid.

  2. Men det dröjde ett ganska bra tag innan man kom på en bra metod att mäta avståndet.

  3. Den enklaste sättet att mäta ett avstånd till ett avläggset objekt utan att behöva gå hela sträckan är att studera parallax.

  4. Det innebär att om jag tittar på ett avläggset objekt, till exempel ett kyrktorn, och flyttar med några meter till höger och vänster

  5. så verkar kyrktornet flytta sig gentemot avläggsna saker borta över horisonten.

  6. På samma sätt så borde ju när jorden går en bana runt solen, vissa stjärnor som ligger i närheten,

  7. de borde verka röra på sig relativt avläggsna stjärnor och galaxer.

  8. Redan de gamla grekerna hade faktiskt kommit på det här och man undersökte om det fanns en sådan rörelse

  9. för att man ville avgöra, går verkligen jorden i bana runt solen?

  10. Men med dåtidens instrument gick det naturligtvis inte att mäta någonting sådant

  11. och de drog slutsatsen att nej, jorden står stilla, det måste vara solen som rör sig runt den.

  12. Det dröjde faktiskt in på 1800-talet innan Friedrich Bessel till sist lyckades visa att det fanns en mätbar parallax på stjärnan 61 sygni

  13. som ligger på några ljusårsavstånd.

  14. Och sedan dess har man börjat mäta parallaxer för många stjärnor i närheten.

  15. Det är ju nämligen så att det är enklast att mäta näraliggande stjärnors parallax

  16. eftersom de rör sig ganska mycket, medan en mycket avlägg sin stjärna är det svårt att se någon rörelse på.

  17. ESA sänder 1989 upp en satellit som heter Hipparchos som mätter parallaxen för 120 000 stjärnor

  18. och ytterligare någon miljon med lite lägre noggrannhet.

  19. Och det är en mycket noggrann karta över den närmsta omgivningen.

  20. Problemet är förstås att man behöver ha hög mätnoggrannhet här.

  21. Men det är en populär metod bland astronomer

  22. och den vanligaste måttenheten bland astronomer för avstånd är faktiskt inte ljusår utan en parsec.

  23. En parsec är det avstånd där en stjärna visar en bågsekunds parallax.

  24. En bågsekund är en sextondels grad och det innebär att under ett år så rör den sig en sextondels grad på stjärnan.

  25. Det är ungefär 3,26 ljusår, ungefär avståndet bort i Alpha Centauri.

  26. Men det kan behövas andra metoder för parallaxen räcker inte så långt.

  27. Man kan till exempel studera medelrörelsen av stjärnor.

  28. Stjärnor rör sig och om man tittar på en grupp av stjärnor och studerar medelrörelse

  29. och gör en del antagande om hur snabb stjärnor och almhet rör sig

  30. så kan man göra en uppskattning om de är nära eller långt borta.

  31. En annan metod är förstås att om man visste ljusstyrkan på en stjärna

  32. så skulle man kunna räkna ut hur långt borta den är baserat på hur mycket ljus som når den.

  33. Problemet är förstås att det är ganska svårt att räkna ut vad den verkliga ljusstyrkan är.

  34. Man får göra antagande om vilken typ av stjärna det är.

  35. Eller i vissa fall när man har att göra med dubbelstjärnor så kan man räkna ut dess massa

  36. beroende på hur snabbt den roterar tillsammans med den andra stjärnan

  37. och därigenom få en uppskattning.

  38. För de verkligt stora avstånden utnyttjar man att vissa stjärnor är instabila och pulserar

  39. med en hastighet av pulsationer som beror på ljusstyrkan, så kallade chefider.

  40. Det här har använts ganska flitigt för att avgöra universums storlek.

  41. Problemet är förstås att man inte riktigt vet avstånden till chefiderna så att man inte kan kalibrera.

  42. Men genom Hipparcosatelliten har man nu fått förbättrade värden

  43. och kunnat till exempel upptäcka att avstånden var ungefär 10% större än man tidigare trodde.

  44. Så det är fortfarande en stor osäkerhet hur långt det är även till våra närmsta grannar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Magnet-röntgen, MRI

Röntgen är bra om man vill titta på brutna ben eller skallfrakturer, men hur tittar man egentligen på vävnad. Starka magnetfält är svaret.

Medverkande: Pehr Söderman
Föredraget handlar om teknik och sänds den 14 januari 2001 i Förklarade fenomen. Längd: 2:25
Transkription19 repliker · 2:24

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Magnetröntgen. I den moderna sjukvården har magnetröntgen blivit ett väldigt viktigt tekniskt hjälpmedel för att ta bilder i människokroppen.

  2. Grunden för magnetröntgen är att man ska kunna ta bilder tvärs igenom människokroppen på komplicerade ställen, såsom i huvudet.

  3. När man tar en vanlig röntgenbild så lyser det bara rakt igenom exempelvis en arm och får tydliga bilder på ben och liknande.

  4. Men med magnetröntgen så kan man istället ta avancerade 3D-bilder, exempelvis rakt igenom huvudet och få 3D-bilder på blodkärlen.

  5. Magnetröntgen utnyttjar ett kraftigt magnetfält som man lägger rakt igenom kroppen, valetvis upp mot 2-3 Tesla.

  6. En Tesla motsvarar 20 000 gånger jordens magnetfält som ställer in kompassnålar och är alltså väldigt mycket starkare än det.

  7. Det är jämförbart med de magnetstyker som används för att lyfta en bil på en skrot.

  8. När kroppens celler och atomerna i cellerna inställs efter det här magnetfältet så lägger man på en kort magnet- och radiopulsvåg från sidan och får dem att ändra sitt läge.

  9. Efteråt kan man då mäta hur det hela ser ut och där se vad förändringen har blivit.

  10. Sen vrider man det hela en aning och då får man en ny bild där man kan se hur starka resonanser man får och kan därvid avgöra vad som är benmassa och vad som är vätska.

  11. På detta vis tar man en lång, lång spiralbild rakt genom hela kroppen och till slut så kan man sätta ihop den här spiralbilden med hjälp av en dator och titta på den.

  12. En magnetröntgen har tyvärr vissa risker.

  13. I praktiken så är det en stor mikrovågsugn som man använder och man försöker undvika att få någon form av resonans.

  14. Men metallobjekt och liknande i människokroppen, exempelvis en pacemaker, blir upphettade av den.

  15. Dessutom har du ett stort och kraftigt magnetfält som ganska lätt attraherar föremål.

  16. Exempelvis så kan det störa till problem ifall man har inne operationsinstrument i en sal där man har en magnetkamera.

  17. Eftersom de kan slitas loss från användaren och flyga genom rummet.

  18. Därför får man faktiskt vara lite försiktig när man använder det.

  19. Men fördelarna att kunna ta bra bilder uppväger ofta nackdelarna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.