Det mänskliga genomet - hösten 2000
Kampen mellan Celera och Hugo, två organisationer som tävlar om att kartlägga människans DNA, fortsätter. Henrik och Pehr berättar om läget hösten 2000.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Det mänskliga genomet - hösten 2000
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription60 repliker · 6:06
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Det har ju varit relativt tyst om Hugo-projektet på den sista tiden.
Ja, Hugo-projektet, det vill säga The Human Genome Organization Project.
Statusen för det är att det är lite halv, nästan på gränsen till att kanske snart vara färdigt.
Det där lät lite lätt tveksamt faktiskt.
Ja, det är på ett sånt sätt att man sekvenserar och tar reda på genkoderna, kromosomernas utseende, små små snuttar i taget.
Någon tusendels, miljondels bit av hela armsmassan kan man studera i taget.
Och då studerar man massvis av såna här små snuttar och sen får man lägga pussel med dem.
Och det man har lyckats göra är att man har granskat nästan alla bitar av DNA.
Men man har inte lagt färdigt med pusslet än.
Men de säger ju att det nästan är klart. Hur kommer det sig då?
Det är så kallad PR-kupp.
Och anledningen till att man har gjort det, det är för att amerikanska presidenten framför allt,
behöver vinna röster, i alla fall goodwill, inför det kommande presidentvalet.
Dessutom så är det ett sätt att försvara att man har slängt så mycket pengar på det.
Okej. Selera har ju kommit in med ett konkurrerande projekt.
Varför vill man egentligen konkurrera om någonting sånt här och inte bara samarbeta?
Selera är till skillnad från Hugo ett helt privat företag som finansieras bara av industri.
Staten har inte betalat ett öre till Selera.
Och anledningen till att Selera överhuvudtaget existerar är för att det finns så mycket pengar att vinna i att vara först med kunskap om DNA.
Det som man möjligtvis kan ha missat här i Seleras affärsidé är att de vet hur krumsommerna ser ut, men de vet inte vad som händer på dem.
De har nämligen sekvenserat sig fram till att ha i stort sett hela DNA, men de har inte kunnat lägga färdigt pusslet.
På grund av rent tekniska svårigheter med sin metod.
Och sen har de inte tillräckligt med biologer som kan tolka vad de ser.
Så det är som att de har enormt uppslagsverk i lösbladsystem med osorterade sidor.
Det här låter ju ganska opraktiskt. Kan de egentligen tjäna några pengar på det nu, eller måste de fortsätta forska innan de kan få ut någonting av allt de har gjort?
Ja, Selera blir ju nu väldigt hjälpta av att Hugo-projektet har tagit sån stor fart för att konkurrera med Selera.
I och med att Hugo-projektet publicerar allting samma dag som det är känt.
Man dröjer alltså inte överhuvudtaget med att publicera information i Hugo.
Så kan Selera använda Hugo-projektets information för att rädda sin egen aningen bristfälliga databas.
Dock, så i och med att Selera använder Hugos data så blir ju faktiskt kraven på att Selera måste dela med sig av sin egna data rätt stora.
Och det har medfört att Craig Venter som är chefen för Selera har helt enkelt köpslagit med amerikanska senaten om hur informationen från Hugo,
och Selera ska kombineras.
Och resultatet är nog en klar förbättring av båda projektet.
Okej, det här slutresultatet när vi äntligen har fått allt DNA sekvenserat som du säger och är hopplockat.
Vad ska man göra med det då?
Då, ja redan innan det är färdig upplockat redan nu, så gräver forskare som har en hum om att en gen som kanske skulle kunna se ut så här,
eller kanske ligger i det här området.
Man har ju redan tidigare lyckats få tag på en hel del gener med väldigt, ja det är som att famla i mörkret, milt sagt.
Och om man då har hela kromosomens utseende, då har man ju faktiskt en karta att navigera efter.
Vilket gör att genletande och förståelse av hur olika delar av DNA fungerar kommer gå mycket, mycket snabbare att ta reda på.
Så att, även om man kanske inte har, alltså de här stora projekten ger en väggkarta, i stil med en vägatlas.
Den i sig ger en viss förståelse, men i sig jättemycket förståelse av hur egentligen Smålands inland ser ut.
Jag menar, man får inte tag på Moragda via vägkartan.
Men om man vet att Moragda bor i Smålands inland, då kan en vägkarta vara väldigt stor hjälp för att få tag på henne.
Och det är den funktionen som Hugo-projektet har.
Okej. Vad är det för tidsram vi pratar om innan de kan börja se slutet på de här projekten?
Ja, från början så hade man ju tänkt sig att Hugo-projektet skulle hålla på till runt 2020.
Sen så dök eselera upp och då fick alla politiker väldigt mycket eld i baken och spenderade väldigt massa pengar.
Och det som var tänkt att göras på en sån här 15-20 år har nu gjorts på två år ungefär.
Och det är resultatet att man har kastat pengar på problemet.
Och den här sista pusselläggningen och kompletteringen med det som man har missat,
Det kommer väl att ta en 2-3 år till.
Men resultaten börjar bli mer och mer praktiskt användbara redan nu.
Så har man tur som forskare och är i rätt område, då är det redan färdigt.
Har man otur så kanske man får vänta två år.
Vad ska alla dessa forskare nu ägna sig åt när DNAT är färdigsekvenserat?
Och förstå.
Det är som sagt, det är den här väggartan.
Och för att förstå hur vägrenen ser ut så måste man ju faktiskt färdas längt med alla vägarna och studera den.
Men det går bra mycket fortare att åka när man inte kör vilse hela tiden.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.