Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Medicinsk etik

Det är inte tillåtet att experimentera på människor hur som helst. Vi har en avancerad medicinsk etik som ställer krav på läkare och forskare.

Transkription72 repliker · 6:37

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

När man forskar så är det viktigt att det resultat man får fram, de ska ha skett under säkra former.
Men även att det är etiskt godtagbart.
Här under reser sig en massa frågor. Varför har vi etiska riktlinjer? Vilka sorters etiska riktlinjer har vi?
Etik handlar ju om att man ska göra det som är rätt, det som är moraliskt.
Den allra äldsta etiska riktlinjen har något som har med forskning att göra.
Det var ju då Hippokrates, läkekonstens fader, som hade ett antal regler för sina lärjungar.
Att man som läkare till exempel inte skulle skada patienten, inte skulle ge dem gifter och liknande saker.
Fast det var väl inte så mycket i forskningssyfte, mer i behandlingssyfte?
Åja, vid den här tiden existerade ju inte forskning i någon större bemärkelse.
Men Hippokrates, lärjunga, gjorde ju en del grundläggande medicinska studier där de förmodligen tillämpade det här.
Och filosoferna vid samma tid, ja, de gjorde inte heller så mycket experiment kanske.
Men de tänkte väldigt mycket på att man måste ju handla rätt.
Det gäller ju inte bara som forskare att få ett sant svar.
Man kanske också, vissa experiment får man inte göra.
Men om vi snabbt spolar framåt till våra dagar, om vi tar det här med genetik och så vidare.
Man hör ju väldigt mycket om att genforskning och kloning och sådär, ja, all den forskningen måste vara etiskt gångbar och riktig.
Men vad är det då för mytiska riktlinjer som styr den här forskningen egentligen?
Det finns ju en problem här och det är ju frågan, vilken etik använder man?
Ofta används termen bara som att man ska göra någonting som är rätt.
Men man definierar inte vad det rätt är.
Det finns ju många moraliska system.
Man kan utgå till exempel från en traditionell kristensyn från Bibeln.
Man kan vara utilitarist, det vill säga att man försöker öka mängden mänsklig lycka för så många människor som möjligt.
Olika former av pliktetik om vad man bör och inte bör göra.
Det här är ju ofta ganska svårt i dagens samhälle att enas om, för folk har olika uppfattningar.
Så vad man gör är att man istället löser det institutionellt.
Det vill säga att man har någon myndighet, någon nämnd som får avgöra om man får eller inte får göra ett visst experiment.
Men hur ser det då ut här i Sverige för till exempel medicinsk forskning?
Ja, när det här började då på allvar, det var ju då i slutet av 60-talet, början av 70-talet,
då startade Svenska Läkarsällskapet en etisk nämnd som ägnas åt att reda ut de här frågorna.
Hippokratiskt gamla grundregler började bli svårare att använda i moderna sjukvården.
De utfärdade då riktlinjer som de dels förklarade för läkarkåren och därigenom blev tämligen bindande.
Men också då kom att påverka till exempel vilken forskning som får ske vid universitetssjukhus och i viss mån också vid företag.
Sen har ju då staten lagstiftat också om sådana här saker, ofta genom att ta i beaktande väldigt mycket av vad sådana här nämnder säger.
Så i de här nämnderna alltså så sker en omfattande beslutsverksamhet och så vidare som mynnar ut i någon slags etisk skola eller något liknande?
Man får hoppas det. Tanken är ju att det också ska vara en sammansättning så att det inte bara sitter läkare där.
Man tar ju också med det etiska nämnder numera lekmän.
Folk som inte kommer direkt ifrån läkarvetenskapen utan kan tänkas ha andra åsikter.
Men är det då en sån här nämnds enda syfte att sitta där och kompromissa mellan olika etiska läror?
Jag tror tyvärr att det finns en viss risk att det blir så.
Att man tycker att det här experimentet, ja där verkar ju nyttan överväga för vi har blivit övertalade av de goda effekterna.
Men för ett annat experiment kanske man inte går med på det för att det verkar leda till onödigt lidan och försöksdjuren.
Men det är fortfarande inte baserat på någon strikt etisk grund.
En filosof skulle inte vara nöjd med deras härledningar.
Jaha, men vad har de egentligen för uppdrag om vi nu tar den här medicinska nämnden då?
Ja, när det gäller då läkarförbundet det är ju rent allmänna frågor om hur läkare bör få uppföras och inte få uppföras.
Men man har ju till exempel djurförsöksetiska nämnder som då tar upp förslag på olika experiment för att se om det är godtagbart och om nyttan är större än lidande för djuren.
Och det finns också då nämnder på sjukhus och liknande ställen där det gäller försök där människor ingår.
Men vad är det för riktlinjer de här har då att följa sig? Vad är det som står i dem? Vad är det man får och inte får göra mer konkret?
Ja, när det gäller till exempel psykologin så finns det vissa deklarationer då, Helsingforsdeklarationen och Hawaii-deklarationen och liknande,
som säger till exempel att försökspersoner måste vara informerade och måste veta vad experimentet går ut på.
Och de måste också ge sitt samtyckande.
Man får inte ta och fuska och dra in någon ovetande om det inte är ett väldigt, väldigt mildt experiment som ingen kan tänkas ta någon skada av.
Och i vissa psykologiska experiment så är det ju också så att man ljuger för försökspersoner så att han inte ska tro att han ska handla på ett visst sätt.
Och då måste man alltid efteråt förklara hur han blev missledd.
Ja, jag hörde talas om det där. Det var något experiment som leddes av någon som hette Milgram, inte sant?
Ja, det är ett klassiskt experiment där han lät försökspersoner då ge elchocker till en annan försöksperson som egentligen inte var en försöksperson utan en betald medarbetare.
Och han fick inte riktiga elchocker.
Syftet var att se hur långt kunde man få folk att gå när de uppmanades av en auktoritetsfigur i vit rock.
Och det visade sig att folk lydde order till en sån utsträckning att de skulle ha kunnat ha haft ihjäl den där personen om det var riktiga elchocker.
Många mådde ju väldigt dåligt efter att ha varit med om det här experimentet när de insåg vad de hade nästan gjort.
Så då skapade man ju i många fall lidande bland sina försökspersoner.
Exakt, och det är därför man har infört sådana här regler.
Men det här kan ju också leda till komplikationer för att i många fall behöver ju vetenskapliga fakta underbyggas.
När man inte försökspersonerna vet om hur experimentet fungerar.
Eller de vet inte om de har fått medicin eller sockerpiller.
För att man ska verkligen kunna se om det är någon skillnad.
Ja, men vad kan vi då sluta oss till mot bakgrund av allt det här?
Jag tror att i allmänhet så bryr sig forskare väldigt mycket om etik.
Inte bara därför att folk kräver det av dem.
Utan också för att det hänger ganska nära ihop med försöket att söka sanning och skapa sig en bättre värld.
Men det är ett svårt område och jag tror att de metiska nämnderna har ganska hårt arbete.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Minimala ytor

Inom både matematik och ingenjörskonst vill man hitta den minsta tänkbara kostnaden att göra någonting. Ett exempel: om man har en given kant, vilken är den minsta yta, som man kan spänna upp över den kanten.

Transkription32 repliker · 3:14

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Inom både matematik och ingenjörskonst vill man oftast hitta den minsta tänkbara kostnaden att göra någonting.
Ett intressant problem är om man har en given kant, vilken är den minsta yta som man kan spänna upp över den här kanten?
Om det här är bara en helt plan kant så är det naturligtvis uppenbart att det måste vara en plan yta.
Men om kanten är böjd, bucklig och komplicerad i tre dimensioner så är det inte självklart vilken sorts yta det ska vara.
Men man kan ju alltid prova att ta den här kanten, doppa ner den i såpa och lyfta upp den så att man får en såpinna som täcker den.
Och då ser man ju att såpinnen tar och bildar en minimal yta.
Den sträcks ut av ytspänningen och finns det någon buckla där den kan göra sig av med extra yta så kommer den bucklan att krympa bort.
Frågan är, finns det alltid en sån här minsta yta?
Det här har man studerat sedan ganska lång tid och det kallas ibland för Plateaus problem efter Joseph-Antoine Plateau, en fransk matematiker som på 1800-talet formulerade strikt matematiskt.
Det intressanta är att om man studerar en såpyta ser man att på varje liten fläck yta så böjer sig den lika mycket uppåt som nedåt.
Det innebär att ytans krökning i medeltal är noll.
Om det var så att den krökte sig mycket åt samma håll så skulle man kunna minska ytan genom att röra undan den.
Medan däremot om den liknar en sadel så är den stabil.
Det här är ganska svårt att formulera på ett prydligt matematiskt sätt men det visade sig att redan från början att om man tar två cirklar och försöker förbinda dem med den minsta möjliga ytan så är det allmänhet vad man kallar en katenoid.
En böjd yta.
Ungefär som en tratt.
Om man separerar dem längre och längre så blir den här tratten smalare och till sist spricker dem.
Det här kan man observera om man provar att göra samma experiment med såpbubblor.
Man kan också visa att matematiska existerar andra ytor för mer komplicerade kanter.
Men ingen lyckades visa att plateaus antagen att det alltid existerar den minsta möjliga yta.
Förrän 1931 när amerikanen Jesse Douglas och ungrären Tibor Rady lyckades bevisa att det alltid existerar en yta som har minsta möjliga aria.
Problemet med deras bevis var att den visade bara att det existerade.
Inte hur man kunde hitta den.
Många ingenjörer var väldigt intresserade av problemet.
Helt enkelt därför att man i konstruktioner kostade mycket pengar för att till exempel lägga ett tak.
Och då vill man använda minsta möjliga material.
Till exempel så är de olympiska stadion vid München skapad med hjälp av såpbubblor.
När man skulle designa taket så definierade man helt enkelt delarna med metallramar man sänkte ner i såpa och mätte sedan noggrant på det.
Idag kan man dock använda datorsimulationer för att göra samma sak.
Ingenjörsmässigt är det här väldigt spännande för det innebär att krafterna på varje liten bit av taket blir lika stora åt alla håll.
Och man har den minsta tänkbara mängden material.
Så kort sagt, det finns mycket man kan lära sig från såpbubblor.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Rekombinant DNA

Om en häst och en åsna parar sig, blir resultatet en mula eller en mulåsna. Den kan inte få några ungar. Förklaringen ligger i hur DNA fungerar.

Transkription44 repliker · 3:05

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Människan har i tusentals år korsat olika arter med varandra.
Till exempel kan häst och en åsna få ungar vilket blir mulor eller mulåsnor.
Men dessa kan inte i sin tur få ungar.
Det här beror på att de har olika antal kromosomer i cellerna.
Och när inte antalet passar ihop så fungerar inte celldelningen när man ska skapa ungar.
Andra korsningar har varit mer framgångsrika.
När man gjorde rågvete till exempel korsade man råg med vete.
Vilket gjorde att man fick en hybrid som var mycket härdig.
Kunde producera mycket säd.
Men samtidigt hade rågens motståndskraft mot sjukdomar och kyla.
Problemet var att den här första hybriden också i likhet med mulåsnan hade fel antal kromosomer.
Det löste man genom att behandla den med giftet kolkenin.
Kolkenin hindrar celler från att delas.
Och det gör att när en cell som normalt ska dela sig så fördubblar den sitt antal kromosomer.
Och sen så flyttas hälften in i varje cell.
Men vad som händer när man behandlar med kolkenin är att celldelningen misslyckas om man står kvar med ett dubbelt antal kromosomer.
I rågvetets fall innebar det att man fick en ny sorts rågvete.
Som hade ett lagom antal kromosomer för att fungera.
Vilket sedermera kan planteras och användas världen över.
Men den verkliga revolutionen med att skapa nya hybrider kom på det tidiga 1970-talet då man utvecklade kombinant DNA.
Man hade funnit att det existerade vissa enzymer som kunde klippa av DNA-strängarna på vissa specifika ställen.
Och hade man då en bakterie som hade en gen som gjorde någonting viktigt.
Till exempel producerade ett viktigt ämne.
Så kunde man behandla arvsmassan på den här bakterien med de här enzymerna.
Och få små korta DNA-bitar.
I ett par av dessa DNA-bitar kommer genen att ingå.
Nu kan man ta ett virus eller en så kallad plasmid.
En liten friliggande DNA-sträng bakterie ibland använder för att byta arvsmassa med varandra.
Och behandla på samma sätt med det här enzym som klipper i små bitar.
Om man då blandar de här två blandningarna av DNA.
Och sen tillsätter ett ligas, ett enzym som sätter ihop DNA-strängar igen.
Så händer det att den klipper in det önskade genen i viruset eller plasmidens DNA.
Om man sedan utsätter en annan bakterie för den här plasmiden.
Så kan därmed genen överföras in i dess arvsmassa.
Och den andra bakterien fortsätter producera den här genen.
Samma princip fungerar också med andra sorter celler.
För ur molekylär synvinkel är det ingen större skillnad mellan en bakterie och en växt- eller djurcell.
Vilket möjliggör att man kan överföra anlag från olika celler.
Det här innebär naturligtvis en enorm ökning av möjligheten att skapa hybrider.
Utan de problem det innebär att kombinera olika kromosomer.
Man kan överföra enstaka anlag med hjälp av olika tekniker.
Utan risk att oönskade anlag följer med.
Och framförallt har man nu på senare tid börjat hitta metoder att få in dem på ungefär rätt ställe i arvsmassan.
Så det inte stör allt för mycket.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Thomas Edison

En del genier upptäcker samband mellan olika saker, medan andra finner förklaringar för hur saker och ting fungerar. Men Edison var en praktisk man som satte sina upptäckter i omsättning. Han är en av de ingenjörer och uppfinnare som betytt mest för det moderna samhället med sina grundläggande uppfinningar.

Transkription29 repliker · 3:06

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Uppfinnaren Thomas Edison. Vem var det egentligen?
Jo, han föddes 1847 och i sin barn och ungdom så uppfinns han tidigt ett intresse för teknik och vetenskap.
Han jobbade tidigt i sitt liv vid telegrafen där han bland annat förbättrade den grundläggande telegrafdesignen.
Så pass bra att han redan vid en ung ålder var relativt förmögen.
Därefter så startade han ett eget företag som tillverkade telegrafer.
Men hans mest kända uppfinning var ju glödlampan.
Han kom på den efter att ha varit på en förevisning av bågljus.
En äldre form av upplysning som grundade sig på väldigt stora energimängder och som inte knappast kunde ägas av någon privatperson.
Han föresatt sig att göra en billigare, mildare och framförallt bättre form av elektrisk belysning.
Det var tänkt att den skulle kunna ersätta den gasbelysning som lyste upp världens städer.
Efter att ha uppfunnit glödlampan så vars främsta egenskap var att den var vakuumfylld.
Vilket gjorde att tråden i glödlampan inte brände sig upp så lätt.
Istället hölls den glödande av den elektriska värme som genererades.
Det var tänkt att glödlampan skulle ersätta gasbelysningen i städerna och även ute på landsbygden när ett elektrisk försörjningsnät kom ut så långt.
Men problemet var ju att det inte fanns något elektrisk försörjningsnät.
Han hade ju nyss upp funnit glödlampan.
Så han var tvungen att starta ett eget företag som koncentrerades på att skaffa elförsörjning och bygga elkraftverk.
Detta var det så kallade Edison Electric Light Company som senare blev General Electric.
Som uppfinnare var han egentligen först med att på allvar marknadsföra och sälja sina uppfinningar.
Glödlampan var bara ett exempel på detta.
Ett annat exempel är ju då filmprojektorn som han uppdragade till det så kallade Vitascope.
Det var den första kommersiellt framgångsrika filmprojektorn som använde nitratcellulosa film.
Han uppfann även fonografen vilken var en tidigare föregångare till gramofonen.
Och kolmikrofonen som även in i våra dagar använde sitt i bland annat telefoner.
Totalt tog han kring tusentalet patent.
Han hade även en roll i militär forskning där han hjälpte till att starta amerikanska flottans forskningslaboratorie.
Efter första världskriget.
När han dog 1931 så bekräftade han storhet i USA genom att man unisunt i alla städer stängde av all elektrisk belysning under en minut.
Kort sagt, en man med många sidor.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Defensiner

Visste du att din svett är bakteriedödande? Forskare har hittat defensiner i vår svett, som dödar infektioner.

Transkription32 repliker · 3:08

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Människans immunförsvar är till stor del baserat på olika former av vita blodkroppar som angriper främmande celler och virus och antikroppar som binder sig till främmande ytor.
Men det är faktiskt också så att vårt blod och våra kroppsvätskor innehåller ämnen som direkt bakteriedödande.
Vi är faktiskt själva producenter av antibiotika.
För en tid sedan så studerade man hudcancer vid universitetet i Tübingen.
Forskaren Klaus Garbe och hans kollegor fann att det existerade en gen som bara aktiverades i celler som hörde till människans svettkörtlar.
Den här genen var inte påslaget i några andra celler i kroppen.
När de studerade fann de att den ledde till att man producerade ett litet protein som avsöndras i svetten.
När man provade det här proteinet mot bakterier fann man att det är mycket riktigt dödade bakterierna.
Vi producerar alltså ett bakteriedödande ämne som håller våra svettkörtlar rena.
Normalt skulle ju bakterierna finna det i en väldigt lämplig miljö att leva i.
Fuktigt, finns gott om näring och så vidare.
Men genom det här ämnet som de döpte till dermisidin så håller vi därför vår hud ren.
Kanske är det så att olika människor har lite olika varianter av det vilket kan förklara varför en del har bra och andra har dålig hy.
Men det här är inte det enda sådana självproducerande antibiotika.
Det finns andra grupper i ämnen, kända som defensiner och katelecidiner som också angriper bakterier.
De här finns framförallt i slemhinnor och kan också frigöras av vita blodkroppar.
De är i allmänhet positivt laddade och dras till bakteriernas negativt laddade cellmembran och slår sedan hål på dem.
Eller så agerar de som ett lösningsmedel och löser upp dem.
Dermisidinet är man lite mer osäker på hur det fungerar eftersom det faktiskt är negativt laddat.
Den här typen av gifter mot bakterier och svampar förekommer hos många arter.
Framförallt ryggradslösa djur har inte så smart immunförsvar.
Det lär sig inte känna igen tidigare sjukdomar och utvecklar ingen immunitet.
Däremot har de många metoder att hålla tillbaka sin infektion.
Till hästskokrabban till exempel utnyttjades blod blir förvandlas till gelé när det stöter på en infektion.
Och där kapslas infektionen in.
Det intressanta är att det här mycket verkligen innebär att vi kontrollerar vilka bakterier som finns i kroppen.
Genom att till exempel tarmslänhinnan sänder ut ämnen som tar och hindrar tillväxten av olika sorter.
Man har också börjat experimentera med att koppla ihop olika defensiner med de proteiner som tumörer innehåller.
Normalt är det så att en tumör blir inte så mycket angripen av immunförsvaret.
För den verkar vara celler som borde finnas i kroppen.
Men genom att koppla ihop det med defensinet så uppmärksammar immunförsvaret det här och angriper tumören.
Så kanske är det så att de medel vi nu har som våra kroppar producerar för att skydda oss mot yttre faror också kan användas mot inre faror.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Coca-colas historia

I en hård kamp med andra märken som t.ex. Pepsi har Coca-cola alltid hållit hög profil. Receptet sägs vara en av världens bäst bevarade hemligheter, men är det verkligen så? Är det sant att Coca-cola innehåller kokain?

Transkription101 repliker · 5:45

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Coca-Cola är en av de populäraste dryckarna som existerar i världen idag.
Men Coca-Cola har inte alltid bara varit en läskig dryck. Den har faktiskt en rätt intressant historia också. Intressant.
Oh ja. Egentligen startade det som en sorts patentmedicin som skulle hjälpa mot huvudvärk och andra nervokommor.
Det gick en myt ett tag om att den innehöll kokain från början. Men är det verkligen en myt?
Det är faktiskt helt sant. Det var nämligen så att 1886 uppfann apotekaren John Pemberton i Atlanta en dryck.
Som var tanken att den skulle vara ett tonikum för hjärna och nerver.
Det var en sirapsliknande grej man skulle blanda ut med vatten som innehöll framförallt den afrikanska kolanöten och kokablad.
Alltså det som man utvinner kokain ifrån.
Men då var den alltså inte kolsyran från början?
Nej. Själva namnet Coca-Cola hittades på av Pembertons bokhållare som tyckte att den innehåller ju cola och koka.
Alltså sätter man ihop då. Det går nog att sälja bättre.
Man sålde då sirapen på apotek och drugstore där man blandade ut det med vatten för att dricka.
Sen 1886 då så var det en kund en varm sommar som inte...
Han ville ha drycken men han orkade inte blanda ut det med vatten.
Så han blandade med sodavatten istället och det smakade ju betydligt bättre.
Det kan jag tänka mig.
Innehållet har väl förändrats med tidens gång också?
Oh ja. Det här med att ha koka-blad var ju onekligen effektivt för att göra det till en stimulerande dryck.
Men det blev ju kontroversiellt med tiden.
Så 1903 vid det laget var ju inte Pemberton längre som sålde det här.
Han hade sålt receptet vidare till en serie läsk och godisföretag.
Så tog man bort då de aktiva koka-bladen.
Man hade istället urlakade koka-blad som inte längre innehöll något kokain.
Och sen dess har man ju då gått vidare och man har nog ändrat på receptet ganska många gånger.
Vad har du ett exempel på receptet?
Ja, det intressanta är ju att det finns ju den här historien att det här är totalt jättehemligt.
Att ingen i hela världen vet om det.
Många amerikaner svär på att det bara finns två chefer på Coca-Cola Company som känner till det sanna receptet.
Och de har bara halva var.
Men det är inte sant.
Egentligen är receptet förmodligen ganska känt inom företaget.
Och det finns många liknande recept.
Man ser ju bara på alla konkurrentkolor som fungerar och smakar ungefär likadant.
Så att vad man vet att det innehåller ju naturligtvis kolsyrat vatten och socker.
Sen den bruna färgen får man via karamell.
Är inte det bränt socker eller?
Just det.
Det är nämligen när man hettar upp socker till exempel i en kastrull så blir det brunt.
Det smälter ihop.
Man brukar använda det för att sätta upp pepparkakshus.
Och det är alltså då delvis att sockeret har övergått till kol.
Men det kan också användas som en matfärgämne.
Sen måste man göra det lite surare då.
För att den ska hålla sig och få en bra smak.
Och ursprungligen använder man citronsyra.
Men idag använder man fosforsyra.
Det gör också att den är lite frätande.
Och lägger man i en rostig spik så blir den blankare.
Kul.
Ett annorlunda användningsområde för kol då?
Oja.
Folk har ju hittat på en massa märkliga saker för kol.
Den kan användas för att ta bort vissa fläckar.
Även om det blir ganska kladdigt av den också.
Däremot är det en myt att den skulle lösa upp en tand.
Man stoppar det ner i den.
Det är mest vad uppbyggliga lärare säger åt sina elever.
För att de inte ska dricka för mycket läsk.
Men de mer aktiva innehållet är ju då dels kolanötsextrakt.
Och sedan också koffein för att vara stimulerande.
Och sedan då lite vanilj.
Och sedan då den hemla ingrediensen.
Den som kallas för 7X för att den påstås av 7 ingredienser.
Och exakt vad som ingår där.
Det är lite hemligt.
Men med största säkerhet så är det en serie oljor.
Apelsinolja, citronolja, muskotnötsolja, kanelolja, korianderolja, kassia.
Neroligolja som kommer från ett bittert apelsinträde i Marokko.
Förmodligen lite alkohol och gummiarabicum då.
För att binda ihop det till en grundsats.
Det här med koffeinet då.
Det svarar ju på delvis varför den är så populär.
Men det är väl inte hela sanningen.
Ja, folk uppskattar ju någonting som är lite syrligt och innehåller energi.
Koffeinet bidrar ju men det är inte så starkt beroendeframkallande som man ofta tror.
Sen hänger ju väldigt mycket på marknadsföring.
Hela idén att Coca-Cola är någonting väldigt hemligt.
Har ett hemligt recept som ingen känner till.
Är ju bra marknadsföring.
Och det har man ju arbetat in hårt på.
Det är ett bra exempel på ett märke som har hållit i sig ju över hundra år.
Och varit mycket noga med att hålla just sin prestige.
Ja, det kan jag tänka mig.
En annan bidragande orsak till populariteten från början var naturligtvis kokabladen också.
Det måste det nog ha varit.
Det var ju ganska vanligt.
Man kunde gå till apoteket och be att få kokain.
Ja, det gick att köpa över disk på den tiden.
Hur kom det sig att det blev en läskedryck istället för medicinsk produkt så småningom?
Ja, man ska ju tänka på att det startade ju just som en medicinsk produkt.
Det fanns massor med sådana här patentmediciner.
Den ena märklare än den andra.
Men till skillnad från de andra smakade ju den här bra.
Nu håller det kan jag tänka mig.
Hur kan man få tag på recept idag?
Ja, det officiella receptet finns naturligtvis inte ute.
Så fort någon offentliggör ett recept och säger det här är officiellt så brukar Coca-Cola Company säga nej, det här är det inte.
Och även om det skulle vara det riktiga som kommer säga samma sak.
Men det finns till exempel ett projekt som heter OpenCola som tar och satsar på att skapa en offentlig cola.
Så man kan söka på nätet då eller titta på www.opencola.com.
De har ett förslag på hur man kan göra egen cola.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.