Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Magnetism

Vad är egentligen magnetism och vad har den att göra med med elektricitet?

Transkription70 repliker · 6:18

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ett magnetiskt fält skapas genom att man har en laddning som rör på sig, till exempel en ström.
Man kan göra en magnet genom att linda en sladd i en slags pole och sen drar man en ström genom den.
Det skapar magnetiska fältlinjer och magnetism.
Men vad är egentligen magnetism i?
Innerst inne.
Man kan säga att elektricitet och magnetism är två sidor av samma mynt.
Man måste skilja mellan en magnetisk kraft, den kraft man kan få när man till exempel drar upp järnfrihetsspån med magnet, och det magnetiska fältet som finns runt magneten.
Varje plats i rummet har ett elektriskt och ett magnetiskt fält som har en viss riktning och en viss styrka.
Normalt så är det på de flesta platser inte såvärs mycket av det, men i närheten av en ledning så kan det bli ganska mycket magnetfält.
Vad som händer är när en laddning är i rörelse produceras ett magnetfält.
En laddning i rörelse som är elektriskt laddad kommer att påverkas av ett magnetfält så att den böjs av.
Så om laddningen rör sig framåt och den får ett fält som går åt vänster så upplever laddningen det som att den böjs av uppåt.
Det här gör att om man ett magnetfält och sänder in till exempel elektroner så kommer de börja åka runt i en spiralbana.
Det kan man ju inte se men det har man hört talas om att elektroner åker runt i magnetfält.
Man kan faktiskt se det också genom dimmkammar. Man tar alltså gas som är nära att börja kondensera ut vattendroppar i sig.
Och så sänder man in en elektron. Störningen gör att det bildas ett litet spår av droppar efter den.
Och har man då ett magnetfält kan man faktiskt se prydliga spiraler.
Ja, järn. Det är ju ett ämne som man känner till att det lätt blir magnetiskt. Varför just järn?
Jo, det här hänger ju samman just med laddningar i rörelse men också hur atomen ser ut.
Om man tittar på en atom så har den ju positivt laddad kärna som är relativt stilla och en eller flera elektroner som åker runt den.
Rent klassiskt kan man ju naturligtvis tänka sig att en elektron som åker runt i en cirkelrörelse borde producera ett magnetfält på samma sätt som en ström i en spole borde göra.
I verkligheten är det inte lika enkelt eftersom det finns vissa kvantmekaniska effekter.
Men i kontentan blir det mycket likartat.
Dessutom tillkommer att elektroner har ett spinn.
Man kan tänka sig att elektroner roterar kring sin egen axel även om det här är mer en kvantmekanisk effekt.
Och är då arrangemanget av elektroner och spinn i en atom gjort så att allting pekar åt samma håll så får man också ett ganska starkt magnetfält kring atomen.
Men är det något som andra atomer inte har då?
Ja, det intressanta är att det är olika för olika grundämnen beroende på hur många elektroner de har och hur arrangerade de är.
Men järn, nickel, kobolt och gadolinium är vad man kallar ferromagnetiska.
Och det innebär att det är inte bara så att atomerna pekar åt rätt håll utan de får varandra att ställa in sig åt samma håll.
Två atomer i närheten av varandra kommer att påverka så att de pekar åt samma håll.
Det blir ett något starkare fält vilket får andra atomer att orienteras åt samma håll.
Och man får små magnetiska domäner.
I kristaller av det så uppstår alltså områden som har magnetisering åt samma håll.
Och i ett helt perfekt magnetiserat material kommer alla atomer att peka åt samma håll.
De har fått ett starkt magnetfält.
När man ska skapa en permanent magnet då av järn, hur gör man då?
Ja, normalt är det så att järn då innehåller en mängd små domäner som pekar huller och buller.
Men om man placerar in den i ett starkt magnetfält som är tillräckligt starkt för att övervinna materialets så kallade koersivitet.
Så kommer de här små domänerna att ställa in sig åt samma håll.
Det här kan man faktiskt höra.
Om man tar en spole, kopplar till en högtalare med förstärkare och sänder ström igen och stoppar in ett järnstycke så kommer man höra knäppande ljud.
Det är när små domäner inuti kristallen plötsligt ändrar åsikt så att säga och börjar peka åt samma håll.
Man kan också uppnå det här genom att hetta upp metallen.
För ju hetare det blir desto mer slumpmässigt pekar atomerna.
När man då kyler ner den under den så kallade kuriepunkten så kommer de spontant att börja ställa in sig.
Och gör man nedkylningen långsamt nog så tenderar de att bli åt samma håll.
Vanligtvis då att de tar samma riktning som det omgivande magnetfältet har.
Så man hetar alltså upp en bit järn och sen så har man den under magnetfältet och kyler ner den långsamt.
Det är förmodligen den bästa metoden att göra en stark järnmagnet.
Andra material kan bli mycket starkare än magneter men järn är ju vanligt förekommande.
Okej så de andra ämnena som du rabblar upp de är alltså bättre?
Det stämmer fast man kan få fram ännu starkare magneter genom att skapa legering av olika material.
Magneter till exempel kan komma upp i en Teslas fältstyrka vilket får ansas vara ganska kraftigt.
Jordens magnetfält är bara en tiotusendels Tesla.
Ja jordens magnetfält det kommer sig av att det är järn i mitten av jorden.
Ja men också väldigt mycket av att det rör på sig.
Om det bara fanns järn där så skulle det ju vara en godtycklig orientering och det är ganska upphettat.
Men det verkar finnas strömmar av smält järn som då producerar elektriska strömmar som i sin tur producerar magnetfältet.
Det är på det sättet som också jordens magnetfält kan skifta.
Magnetfält, vad har det för koppling till elektrisk fält?
Magnetfält och elektrisk fält tillsammans det blir ju elektromagnetisk strålning.
En elektron i rörelse producerar ju just ett magnetfält som också kan påverka en elektrisk laddad partikel.
En elektromagnetisk våg är helt enkelt ett elektrisk fält och ett magnetfält som samverkar.
Och det intressanta är att när man har en partikel som rör sig så verkar det som den omges av ett magnetfält.
Men om man rörde sig med den skulle man bara se ett elektriskt fält.
Einstein visar ju relativitetsteorin att det är verkligen samma sak.
Beroende på hur du rör dig själv så kan du uppleva andra elektriska och magnetiska fält.
De kan så att säga rotera in i varandra.
Så det är viktigt att tänka på när man är ute och joggar att man ska sakta ner när man använder kompassen för att få rätt riktning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Universums färg

Vad har universum för färg? Ja, svart låter väl som det bästa svaret. Men förutom det, så är det faktiskt mest turkost. Anledningen har att göra med att vi lever i ett ungt universum.

Transkription51 repliker · 3:15

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Vilken färg har universum?
Universum är naturligtvis mest svart, vilket beror på att det är glest mellan stjärnorna.
Och eftersom universum bara är 15 miljarder år gammalt har ljuset inte kommit så långt.
Hade universum varit oändligt gammalt så hade faktiskt himlen varit bländande ljus.
För åt vilket håll man än hade tittat hade det funnits någon stjärna.
Låt vara triljarder ljusår och avlägsen.
Men eftersom universum är ungt och expanderar så är naturligtvis bakgrundsfären svart.
Men hur är det med resten av universum?
Det visar sig att den lysande delen är faktiskt turkos.
Enligt Ivar Baldry och Carl Gleiserrock.
Vid John Hoppins University i Baltimore.
De har nämligen kombinerat ljus från 200 000 galaxer inom 2 miljarder ljus från jorden.
Och fått fram ett spektrum som är så att säga medelbelysningen i universum.
Det visar sig att ljusets spektrum hade mest energi i den blå delen.
Och det här beror på unga ljusstarka blåvita stjärnor.
Som har bildats relativt nyligen och håller på att förbränna väte till helium.
Den rödare delen av spektrumen.
Där det också finns en viss topp.
Där finns det gamla röda stjärnor.
Som nu har bränt ut det mesta av sitt väte.
Och håller på att förbränna tyngre grunden.
Och vuxit upp till röda jättar.
Man kan säga att det här spektrumet är ett sorts fingeravtryck.
Utav vilka generationer stjärnor som finns.
För en människa så ser det här spektrumet ut.
Ungefär som en blekturkosnyans.
Kanske med en liten lätt dragning till aquamarin.
Det här är väldigt användbart för astronomerna.
När man vill studera hur stjärnor bildas och universumhistoria.
Man observerar hur universum ser ut.
Ställer upp modeller när stjärnor bildas.
Och sedan kan man testa teorier om det.
Till exempel var en tidigare dominant teori.
Att mängden stjärnor bildades ganska långsamt.
I början av universumshistoria.
Efter ungefär 6 miljarder år.
Så började det blåsa upp många stjärnor.
Och gradvis har bildningen av nya stjärnor minskat.
Om det här stämde.
Så borde vi i så fall se ett rödare spektrum.
På grund av att det borde finnas flera av de gamla röda stjärnorna.
Men det verkar inte stämma med data.
Istället verkar det som Glazebrocks spektrum pekar på att det bildas betydligt fler stjärnor i det väldigt unga universum.
Som nu helt har hunnits lockna ut.
Och vi alltså en gång tidigare hade ett mer blåaktigt universum.
Medan vi nu går mot ett allt mer grönt.
En blandning mellan blått och rött.
I en avlägg sen framtid kommer naturligtvis bakgrundsfärgen fortfarande vara svart.
Men däremot vi kommer ha en mer röd-orange ton på galaxerna.
Kort sagt, universum ändrar färg.
Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Varför putsar sig djur?

Katter, möss, flugor och människor är exempel på varelser som har ett så kallat putsningsbeteende. Detta är till för att hålla sig ren och fräsch. Vad som är nytt är att forskare har upptäckt att det finns gener som styr detta beteende. Fel i dessa gener kan leda till tvångsymptom (Obsessive Compulsive Disorder, OCD) hos människor.

Transkription28 repliker · 2:53

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Många arter som både katter, möss, flugor, apor och även människor putsar sig för att hålla sig rena och hälsosamma.
Det här putsningsbeteendet är naturligtvis uråldrigt och verkar naturligt att de flesta livsformer ska behöva en eller annan variant av.
Nu har det visat sig att det kanske är mer uråldrigt än man anar.
Det finns också problem med putsning.
Överdriven putsning, renlighetsiver och en tendens att skada sig själv återfinns i vissa psykiatriska sjukdomar som tvångssyndromet, även känd som OCD, obsessive compulsive disorder, hos människor.
Det finns ett tillstånd kopplat till det här som kallas trichotillomani, där man drar ut hår.
Man kan inte låta bli att dra bort dessa hår.
Tidigare har man inte sett någon större koppling mellan dessa, men nu har det visat sig att möss med en viss mutation uppvisar ett beteende som påminner ganska mycket om människor med tvångssyndrom som måste tvätta händerna ständigt för att hålla sig rena.
John Green och Mario Capetci vid University of Utah i Salt Lake City hade fått fram möss med en viss mutation i en gen.
Det intressanta med de här mössen är att de biter och slickar sig så hårt att de tappar päls, får bara fläckar eller rent av sår.
De verkar putsa sig enormt intensivt.
Dessutom putsar de andra möss som råkar komma deras väg precis lika hårt.
Mutationen de hade var en gen som kallas för HOXB8 och hör till en grupp gener som kallas för HOX-generna eller HOMEO-BOX-generna.
Det här är gener som är lika i alla ryggradsdjur.
Det är uråldriga gener som styr de program i kroppen som bestämmer vilka kroppsdelar som ska bildas.
Flera andra reglerar till exempel bildning av segment i kroppen, var huvudet ska befinna sig och andra väldigt fundamentala principer.
Men den här genen verkar alltså påverka beteende.
Den verkar bara påverka putsning.
Mössen med mutationen verkade inte ha några kroppsliga skador.
De verkade inte ha mindre känsel eller förmåga att uppfatta smärta.
Och de verkade inte ha några hudproblem eller missbildningar.
Ändå hade de enormt svårt att låta bi att putsa sig.
Man fann också att den här genen HOX-B8 är aktiv i de celler i hjärnan som finns i precis samma områden som man ser aktiveras hos människor som har tvångssyndromet.
Det här är intressant eftersom det tyder på att det ibland är ärftliga att tvångssyndromet kanske beror på HOX-genen eller något liknande.
Det finns också mediciner mot tvångssyndrom som har haft en viss framgång.
Och det återstår att se vad effekterna blir om man ger dem till mössen.
Men det verkar vara ett lovande steg mot att dels förstå hur putsning egentligen fungerar hos oss människor och andra arter.
Och kanske också bota allvarliga psykologiska störningar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kycklingsoppan och immunförsvaret

På Engelska finns det ett talesätt : "Feed a cold ... starve a fever". én är att man ska äta när man känner sig förkyld, för att bota förkylningen. Från början en huskur, men nu är det också vetenskapligt bevisat varför det fungerar.

Transkription48 repliker · 3:13

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

kycklingssoppan och immunförsvaret.
På engelska finns det ett talesätt.
Feed the cold, starve a fewer.
Idén är att man ska äta när man börjar känna att man blir förkyld så ska det gå över fort.
En gammal huskur utan vetenskaplig bakgrund.
Eller?
Vid en jullunch provade Gies van den Brink vid Amsterlands akademiska medicinska center
att ta blodprov på sig själv och sina vänner.
Medicinarna hade börjat spekulera nämligen om huruvida den alkohol man tog till julmaten
skulle vara bra eller dålig för immunförsvaret.
När de efter julafton testade sina blodprover upptäckte de att alkoholen inte hade den minsta påverkan
men väl att maten verkade ha det.
De blev intresserade och gjorde ett experiment.
Försökspersoner fick antingen en viss mängd vatten
eller så pumpade man ner flytande mat i magsäcken på dem.
Efter sex timmar tog man blodprov för att mäta hur väl immunförsvaret fungerade.
Matgruppen visade sig ha fyra gånger mer gamma-interferon.
Gamma-interferon är kopplat till det cellburna immunsystemet
där T-celler jagar virusinfekterade celler.
Det verkar kort sagt som mat stimulerar virusjakten.
Däremot, de som fick vätska fick något mindre gamma-interferon
men deras halt av interleukin 4 ökade åtskilliga gånger.
Interleukin stimulerar däremot bildning av antikroppar
vilket kan vara ett effektivt sätt att jaga bakterier och andra knytt som gömmer sig utanför cellerna.
Överhuvudtaget så verkar det som mat kan påverka immunförsvaret på ganska spännande sätt.
Aminosyran glutamin som finns ibland mjölk, kött och nötter
verkar förbättra cellernas förmåga att försvara sig mot virus
och har visat sig användbar också att ge till intensivvårdspatienter för att undvika infektioner.
Kycklingsoppa verkar också vara en traditionell båt vid sjukdom
och det verkar finnas en del stöd för att det kan vara positiv.
Stephen Renard vid University of Nebraska Medical Center
har experimenterat med kycklingsoppans effekter på de neutrofila granulocyterna i immunförsvaret.
När man får en förkylning är många av symptomen inte så mycket virusens framfart i kroppen
som immunförsvarets attacker mot dem.
Och det som om kycklingsoppa dämpar det här
så skulle man kunna tänka sig att man känner sig bättre
när man tar den och börjar bli förkyld.
Han visade att ingredienserna i sopporna i allmänhet
verkade bromsa granulocyternas framfart.
Det verkade ta bort deras förmåga att hitta sina mål effektivt
vilket förmodligen skulle göra att kycklingsoppan har en dämpande effekt.
Överhuvudtaget så finns det mycket i vår mat som också kan vara bra mot bakterier
som har kryddor som är antibakteriella.
Till exempel peppar, ingefära och wasabien som japanerna har till sushen.
Det är naturligtvis fortfarande mycket osäkert
om kycklingsoppan eller ett annat gott målmat
verkligen effektiv bot mot många sjukdomar.
Men det verkar åtminstone vara en lovande början till medicin.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Elementarpartiklar

I skolan fick du säkert lära dig att atomen normalt innehåller en elektron, en positron och en neutron. Men forskarna under 1900-talets första hälft hade enorma problem att hitta neutronen, som de bara kunde gissa att den fanns. På vägen upptäckte man ännu mindre och underligare partiklar.

Transkription99 repliker · 7:39

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Under atomnivå finner vi elementarpartiklar. Vissa av dessa är så kallade neutrinos.
Vi har en lång och brokig historia och egentligen så teoretiserades att de skulle finnas först 1930.
Men det var först långt senare som han lyckades påvisa att de egentligen fanns.
Ja, det var Wolfgang Pauli som hittade på neutrinon för att förklara ett problem han hade upptäckt.
Vissa kärnsönderfall verkade som lite energi försvann någonstans.
Och eftersom lagen om energins bevarande är tämligen helig så måste man ju på något sätt lösa det.
Men vart försvann den egentligen?
Ja, hans förklaring var att det existerade en neutral partikel som han kallade för neutronen som förde iväg den här energin.
Vid den här tiden hade man ju bara upptäckt elektronen och protonen så man visste inte om att det fanns något annat i atomkärnan.
Så 1932, när Chadwick upptäckte neutronen så kom man fram till att det där kunde inte vara det för den var alldeles för tung.
Så då hade man en sammansättning av tre olika partiklar i en vanlig atom.
Just det.
Plus den här neutronen som man då inte visste om den fanns eller inte.
Den behövdes matematiskt men fysikerna kändes lite olustiga inför att anta en partikel som man inte sett ett spår av.
Den behövdes alltså för att förklara hur energi kunde övergå från en proton till en neutron.
Ja, det är nämligen så att vid betasönderfall så kan en neutron sönderfalla till en proton och en elektron.
Men det visar sig att det blir lite för lite energi i den här reaktionen.
Någonting mer borde bildas.
Och man såg inte ett spår av detta.
Man kallade detta okända något för neutrinos.
Ja, eftersom neutron nu var upptaget så valde Enrico Fermi, en italiensk fysiker, att kalla dem för neutrino.
Den lilla neutronen.
Men vad hade den för egenskaper? Hur resumrerade man sig fram till dem?
Ja, Einstein visar ju att materia och energi kan överföras i varandra.
Så att genom att mäta massan på elektroner och protoner och de energier de har vid ett kärnkändefall så kan man räkna ut hur mycket massa det borde finnas.
Och hur mycket som det verkligen blev.
Och då såg man att det saknades några elektronvolt energi.
Men det var inte som sagt förrän så långt senare att man verkligen lyckades påvisa förekomsten av neutrinos och även olika sorters neutrinos.
Just det, det stämmer. Det var Rainer Sokoan som lyckades visa det först faktiskt på 50-talet att det verkligen fanns neutrinos.
Man visste redan att de här neutrinoerna reagerar väldigt sällan med andra partiklar.
Så de tog en stor tank med vatten som var fullt med kadmium.
Nu är det så att om en neutrino träffar en proton så är det möjligt att den tar och omvandlar protonen till en neutron och en positron, en antielektron.
Det här plus att det dessutom bildas en liten ljusglimt av energi.
Positronen kommer dessutom att producera en annan liten kaskad energi när den träffar en elektron och förstör den.
Och neutronen kommer att träffa en annan atomkärna.
Det skulle alltså bli en sekvens av små ljusglimtar av ett väldigt specifikt slag.
Och det var det man letade efter.
Och man fann det också.
Och detta gjorde att man kunde dra följande slutsatser?
Att neutrino måste existera.
Ingen annan partikel skulle kunna producera det här.
Någonting osynligt som kommer in i tanken och producerar den här kaskadena av 3-4 små glimtar.
Man började här använda kärnreaktorer för att skapa mycket neutrinos och göra experiment med dem.
Och det var då man började märka också att det fanns olika sorter.
Vilka sorter fanns det då?
Jag har förstått att det finns elektroner som vi har pratat om.
Ja, en elektron är ju en vanlig partikel.
Och man fann att det fanns en neutrino som hörde ihop med den.
Man kallar den för en elektroneutrino.
Men det finns en annan partikel, muonan.
Och det visade sig att muonneutrinon var annorlunda än elektroneutrinon.
Hur såg man egentligen skillnaden?
Vad man gjorde var ett experiment där man sände en stråla av protoner på en metallplatta.
Där producerar en kaskad av små instabila partiklar som i sin tur sönderföll och producerar neutrinos.
Och detta sändes sedan in i en tektor där man, med lite tur.
För neutrinos vill nästan aldrig reagera med materia.
Det skulle krävas ungefär ett ljussår med bly innan man skulle ha 50% chans att veta att den har stannat.
De här neutrin som träffade metallplattorna skulle antingen producera elektroner eller muoner.
Och det visade sig att beroende på vad det var för strålen man sände in från början så bestämdes också om det var elektroner eller muoner.
Det spelade alltså roll.
Neutrinon kunde vara av två sorter som så att säga kom ihåg sitt ursprung.
Jaha.
Men vad ledde då detta till för hela teorin att man upptäckte flera sorter?
Ja det var ju intressant. Nästa steg var ju då att man hittade en partikel som var besläktad med muonen och elektroner, nämligen tau-partikeln.
Och den bör då rimligtvis också ha en egen neutrino som man faktiskt aldrig har hittat.
Den borde finnas men den är så svårfångad och det är så svårt att göra tau-partiklar så att man har inte sett den.
Men vad är det då man försöker med i dagsläget att försöka få fram?
Ja det intressanta med neutrinos det är att de bildas vid olika kärnprocesser.
Framförallt in i solen.
Och man har ju försökt mäta då neutrinos som kommer från solen och även källor utanför solsystemet.
Och vad man då oftast gör är att man har enormt stor tank med vatten eller någon annan förening.
Och ljuskänsliga detektorer som reagerar på ljusglimtar som inträffar en neutrino för en gångs skull träffar en atom i vattnet.
Det krävs enormt stora anläggningar och de måste ligga djupt under jord för att inte vanlig strålning ska störa dem för mycket.
Och det mest spännande man kan se är att solen verkar avge för lite neutrinos.
Jaha. Och hur har man tänkt kring det då?
Ja, det är ett stort vetenskapligt problem.
Man anser sig ha en ganska god koll på vilka kärnprocesser som inträffar i solens inre och får den att lysa.
Och vid många av de här avges neutrinos.
Det borde passera genom åtskilliga 100 000 miljarder neutrinos varje sekund.
Men man finner att det är ungefär två tredjedelar av den väntade mängden.
Det är ett problem.
Har du några förklaringar på detta föreslaget?
Ja, en del har ju antagit att solen kanske tillfälligt har slocknat.
Att kärnan inte är lika aktiv som den var tidigare och vi inte har sett det än.
Det tar lång tid innan sånt sprider sig ut mot solens yta.
Andra menar att vi kanske inte har förstått neutrinos så väl vi gjorde.
Och medan andra menar att neutrinos kanske genomgår oscillationer.
Det här hänger samman med att de olika sorters neutrinos kan övergå i varandra.
Och detta beror i sin tur på hur mycket massa neutrinos har.
Hur mycket har ni egentligen? Vad säger det?
Ja, de säger att det är förmodligen mindre än en miljarddel av protonen.
Men man vet inte om den är noll eller något ändligt värde.
De senaste resultaten tyder på att neutrinos väger väldigt lite men de har en massa.
Och eftersom de är så många, det finns 330 stycken av dem i varenda kubikcentimeter i hela universum kvar från Big Bang.
Så kommer de att påverka universums utveckling enormt.
Men på vilket sätt då? Genom deras massa?
Ja, exakt. Även om var och en av dem inte väger någonting så väger de tillsammans oerhört mycket.
En kraft att räkna med bland annat vad det gäller gravitation och sådana saker.
Exakt.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.