Universums färg
Vad har universum för färg? Ja, svart låter väl som det bästa svaret. Men förutom det, så är det faktiskt mest turkost. Anledningen har att göra med att vi lever i ett ungt universum.
Du lyssnar på: Universums färg
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Vad har universum för färg? Ja, svart låter väl som det bästa svaret. Men förutom det, så är det faktiskt mest turkost. Anledningen har att göra med att vi lever i ett ungt universum.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Vilken färg har universum?
Universum är naturligtvis mest svart, vilket beror på att det är glest mellan stjärnorna.
Och eftersom universum bara är 15 miljarder år gammalt har ljuset inte kommit så långt.
Hade universum varit oändligt gammalt så hade faktiskt himlen varit bländande ljus.
För åt vilket håll man än hade tittat hade det funnits någon stjärna.
Låt vara triljarder ljusår och avlägsen.
Men eftersom universum är ungt och expanderar så är naturligtvis bakgrundsfären svart.
Men hur är det med resten av universum?
Det visar sig att den lysande delen är faktiskt turkos.
Enligt Ivar Baldry och Carl Gleiserrock.
Vid John Hoppins University i Baltimore.
De har nämligen kombinerat ljus från 200 000 galaxer inom 2 miljarder ljus från jorden.
Och fått fram ett spektrum som är så att säga medelbelysningen i universum.
Det visar sig att ljusets spektrum hade mest energi i den blå delen.
Och det här beror på unga ljusstarka blåvita stjärnor.
Som har bildats relativt nyligen och håller på att förbränna väte till helium.
Den rödare delen av spektrumen.
Där det också finns en viss topp.
Där finns det gamla röda stjärnor.
Som nu har bränt ut det mesta av sitt väte.
Och håller på att förbränna tyngre grunden.
Och vuxit upp till röda jättar.
Man kan säga att det här spektrumet är ett sorts fingeravtryck.
Utav vilka generationer stjärnor som finns.
För en människa så ser det här spektrumet ut.
Ungefär som en blekturkosnyans.
Kanske med en liten lätt dragning till aquamarin.
Det här är väldigt användbart för astronomerna.
När man vill studera hur stjärnor bildas och universumhistoria.
Man observerar hur universum ser ut.
Ställer upp modeller när stjärnor bildas.
Och sedan kan man testa teorier om det.
Till exempel var en tidigare dominant teori.
Att mängden stjärnor bildades ganska långsamt.
I början av universumshistoria.
Efter ungefär 6 miljarder år.
Så började det blåsa upp många stjärnor.
Och gradvis har bildningen av nya stjärnor minskat.
Om det här stämde.
Så borde vi i så fall se ett rödare spektrum.
På grund av att det borde finnas flera av de gamla röda stjärnorna.
Men det verkar inte stämma med data.
Istället verkar det som Glazebrocks spektrum pekar på att det bildas betydligt fler stjärnor i det väldigt unga universum.
Som nu helt har hunnits lockna ut.
Och vi alltså en gång tidigare hade ett mer blåaktigt universum.
Medan vi nu går mot ett allt mer grönt.
En blandning mellan blått och rött.
I en avlägg sen framtid kommer naturligtvis bakgrundsfärgen fortfarande vara svart.
Men däremot vi kommer ha en mer röd-orange ton på galaxerna.
Kort sagt, universum ändrar färg.
Tack till elever och personal vid Säkerhetssäkerheten.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.