← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Asteroider

Solsystemet har förutom våra vanliga planeter även ett myller med små himlakroppar kallade asteroider.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 28 mars 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:34
Transkription37 repliker · 3:32

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Asteroider. Asteroider är små planeter. Små stenblock eller enorma berg eller rent av saker som man kan undra om de inte är förrymda månar.

  2. Men vad är de och hur upptäcktes de?

  3. Det hela startade med frågan om det fanns en planet mellan Mars och Jupiter.

  4. På 1700-talet hade man kommit på att planetbanorna var ganska regelbundna och det såg ut att finnas ett gap mellan Mars och Jupiter.

  5. Fler astronomer började leta för att se om de kunde hitta en okänd planet där.

  6. År 1801 upptäckte Piasi Ceres som man kallar den.

  7. Det blev lite besvikelse när man insåg att den inte var speciellt stor. Den var bara tusen kilometer i diameter.

  8. Men samtidigt så började man upptäcka andra små planeter eller som man senare kom att kalla dem Asteroider.

  9. Pallas, Juno, Vesta, Astrea och många fler.

  10. Med tiden insåg man att det fanns ett helt bälte.

  11. Och även om de första fick namn ur den antika mytologin och huvudsakligen kvinnonamn.

  12. Så med tiden så blev de allt mindre och fler och man frångick att ge dem normala namn.

  13. Det finns nu mer Asteroider döpta efter både datorer, efterrätter och favoritmusiker.

  14. De flesta Asteroider är grus.

  15. Det finns ingen större skillnad egentligen från små gruskorn till stenar, upp till stenbummningar, upp till stora grejor.

  16. De flesta är som sagt mycket små.

  17. Men det finns ett tusental större Asteroider.

  18. Och dessa lägger majoriteten i en omloppsbana mellan Mars och Jupiter.

  19. Man undrade, kan det här ha varit en sprängd planet?

  20. En planet som gått under i någon kosmisk katastrof?

  21. Teorin var populär tidigare.

  22. Men numera så misstänker man att det troligen är överblivet material från solsystemets tillblivelse.

  23. Det är helt enkelt så att närheten till Jupiter gjorde att det inte kunde samlas till en planet utan blev kvar här.

  24. Det intressanta är att det finns gap i de här banorna.

  25. Asteroider som har omloppsbanor som är för regelbundna ur Jupiters perspektiv,

  26. det vill säga att de befinner sig på samma plats gång på gång, kommer att dras ur sin bana av Jupiter.

  27. Medan på andra ställen så kommer Jupiter att samla upp med sin tyngdkraft fler Asteroider och man får grupperingar.

  28. Det finns en grupp som ligger i Jupiters bana, som kallas för Trojanerna.

  29. Och det består av Asteroider som har fångats in av Jupiters och Solens gravitation.

  30. Och ligger 60 grader framför eller bakom Jupiter.

  31. Det finns också många Asteroider som går i väldigt elliptiska banor runt Solen och färdas ut långt i rymdens djup och kommer väldigt nära Solen.

  32. De brukar ibland kallas för Apollo-Asteriderna efter den största asteroiden i gruppen.

  33. En av dem, Icarus, kommer innanför Merkurius bana och blir så het att ytan förmodligen glöder innan den återvänder ut i rymden.

  34. Det existerar som sagt var en stor mängd Asteroider, men de flesta är ganska tråkiga på ytan.

  35. Tidigare såg man dem som stenar, men nu inser jag att det är snart grushögar.

  36. Under år, miljarder av bombardemang av andra Asteroider och små meteorer, så har de blivit stora mängder grus som hålls samman utav sin låga gravitation.

  37. Så nästa gång du ser ett stjärnfall så kan man tänka att där är en liten bit av det kosmiska gruset som kretsar där ute.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Variabla stjärnor

Alla stjärnor lyser inte lika starkt. Det finns många intressanta sorter av stjärnor eller stjärnor som beter sig på olika sätt.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 02 maj 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:35
Transkription20 repliker · 2:34

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Variabla stjärnor. Stjärnorna kanske verkar oförändliga uppe på himlen, men det är inte sant. Granskar man dem nära nog upptäcker man att en del stjärnor ändrar ljustyrka. Varför?

  2. Den första typen av variabla stjärnor man hittade var förmörkelsevariablerna. Det innebär att det är en dubbelstjärna, det vill säga två stjärnor som kretsar kring varandra och den ena är ljusstarkare än den andra.

  3. Det kan hända att den ena skymmer den andra under en period och det gör att man får en ljuskurva, det vill säga det är en mängd ljus man mottar från stjärnan som varierar med tiden.

  4. Men det finns också pulserande stjärnor. Det är stjärnor vars energiproduktion är lite obalanserad. När stjärnan drar ihop sig blir den hetare och expanderar.

  5. Hos små stjärnor som solen balanserar det här varandra och stjärnan är ungefär lika stor hela tiden.

  6. Men hos större stjärnor kan tryckvågor sprida sig från det inre och gå utåt och resultera i en stjärna som ändrar storlek ganska markant.

  7. En grupp är de så kallade Cefid-variablerna. De varierar ljusstyrka mellan 3 till 50 dygn.

  8. Det intressanta är att hastigheten på deras ljusstyrkevariationer beror på hur ljusstarka stjärnorna är.

  9. Det gör att om man hittar en avlägsen Cefid-variabel så kan man också säga hur långt borta den är genom att titta på dess ljusstyrka och jämföra med hur snabbt den varierar.

  10. Det var på det sättet man kunde avgöra avståndet i Andromenagalaxen.

  11. Det finns många andra instabila stjärnor och alla är inte lika regelbundna.

  12. Vissa stora stjärnor, jättestjärnor, har oregelbundna variationer kanske för att de interna balanserna blir väldigt komplicerade.

  13. Ett exempel är Betelköse, den ljusstarkaste stjärnan i Orion.

  14. Det finns också jättestjärnor vars yta har fläckar av en mörkare eller ljusare yta vilket gör att deras rotation leder till variationer i ljusstyrkan.

  15. Slutligen finns det stjärnor som får utbrott, flärutbrott eller att de blåser iväg gaskal och en del som blir novor.

  16. De omkretsas av en liten vitverg som gas faller ner på.

  17. När gasen träffar dvärgstjärnas yta hetas den upp enormt och en explosion inträffar.

  18. Det här kan ske gång på gång och producera mäktiga utbrott.

  19. Kort sagt, stjärnorna är i allmänhet inte så stabila som man tror.

  20. Det är mycket möjligt att vi har tur att vi lever vid en så pass lugn och stillsam stjärna som solen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Universums fyrverkerier - Gamma Ray Bursters

Forskare har upptäckt energiflöden i universum som får supernovorna att blekna. Vad är nu detta? Anders Sandberg kommer till din undsättning med hela historien!

Medverkande: Anders Sandberg.
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 09 november 1997 i Förklarade fenomen. Längd: 2:04
↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad finns i en stjärna?

Det tar 8 minuter och 20 sekunder för ljuset att färdas från solen till jorden, men inne i solen kan det ta en miljon år innan ljuset kommer ut. Vi rapporterar om köerna på ljusets motorväg. OBS Lyssna snarast, vår sol har bara 6 miljarder år kvar att leva!

Medverkande: Anders Sandberg.
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 26 april 1998 i Förklarade fenomen. Längd: 2:36
↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Är meteorer farliga?

Är meteorerna en risk för uppföljare till Deep Impact? Eller kan man sova lugnt på nätterna? Vi lugnar dina sinnen.

Medverkande: Anders Sandberg.
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 14 juni 1998 i Förklarade fenomen. Längd: 3:47
↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Svarta hål

Vad finns i ett svart hål? Varför kan man inte komma ur det om man råkar trilla i och varför är det olämpligt att byta ut sin soptunna mot ett svart hål. Låt oss upplysa mänskligheten ... igen.

Medverkande: Anders Sandberg.
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 02 augusti 1998 i Förklarade fenomen. Längd: 3:53
Transkription40 repliker · 3:52

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Svarta hål. Vad är så tätt att inte ens ljuset kan smita?

  2. Alla himlakroppar har en flykthastighet, en hastighet man måste ha för att kunna lämna dess gravitationsfält.

  3. Rör man sig långsammare så faller man ned igen.

  4. Ju tätare himlakroppen är desto högre blir flykthastigheten.

  5. Jorden har ungefär 11 km per sekund som man måste övervinna för att komma ut i rymden.

  6. Men man kan tänka sig en himlakropp så stor och tät att man måste röra sig snabbare än ljuset för att lämna den.

  7. Men enligt relativitetsurin kan ingenting röra sig snabbare än ljuset så den himlakroppen skulle inget kunna lämna.

  8. En gång i tiden var det här naturligtvis bara spekulationer men idag är astronomer och fysiker rätt säkra på att sådana kroppar existerar.

  9. Svarta hål.

  10. Einstein visade 1915 med den allmänna relativitetsurin att tyngdkraften kröker rum och tid.

  11. Klockor i ett starkt gravitationsfält sakta faktiskt ned sig.

  12. Och det här har man mätt på jorden genom att placera två exakta atomur på botten och toppen av en hög skyskrapa.

  13. Den nedre klockan saktade sig lite jämfört med den övre.

  14. Mycket lite med tanke på att jorden trots att en ganska lätt himlakropp men det var ett exponentiellt bevis för relativitetsteurin.

  15. I ett svart hål skulle gravitationsfält vara så starkt att klockan skulle stå stilla.

  16. På samma sätt har man noterat att solen böjer stjärnljus som passerar nära dess kant.

  17. Ett svart hål däremot skulle kunna fånga upp det helt och hållet.

  18. Man tror att svarta hål bildas när massiva stjärnor kollapsar.

  19. Normalt så håller den inre strålningen av en stjärna upp, stjärnans radie.

  20. Och när den kontraherar så hettas den upp och expanderar igen.

  21. Men när en stjärna får slut på bränsle så finns det risken att den kollapsar ihop, blir allt tätare men inte kan producera mer strålning utan tätnar ännu mer, kollapsar snabbare och snabbare tills den imploderar till ett svart hål.

  22. Vad som händer med stjärnans materia vet man faktiskt inte.

  23. Den pressar samman till en oändlig tätighet, en singularitet där fysikens lagar som vi känner om inte gäller.

  24. Någon annan naturlag måste ta vid.

  25. Men ingen kan se detta, för runt hålet finns händelsehorisonten.

  26. Ingenting innanför den här radien kan komma ut, så den ser ut som en totalt svart skiva.

  27. Runt den kröts ljuset så mycket att stjärnhimlen verkar bilda ringar runt den.

  28. Det är ljus som har passerat från avlägsna stjärn som gjort ett par varv och nästan fallit ner i hålet innan det lyckas lämna det och träffa betraktarnas öga.

  29. Ett nedfallande förmål verkar stanna i tiden när det närmar sig horisonten.

  30. Men en betraktad här som följer med det fallande förmålet skulle inte märka någon som helst effekt på sig själv.

  31. Bortsett från att resten av universum verkar snabbas upp allt mer och att till sist når tidens slut i samma ögonblick som når singulariteten.

  32. Det här är nog en resa man inte kan göra eftersom gravitationskrafterna är så starka att man skulle dras ut till en tunn spagettitråd av en atomsk tjocklek och samtidigt pressas ihop.

  33. Så att det är ingen resa man kan rekommendera.

  34. Allt överhuvudtaget, svarta hål var ända fram till nyligen någonting som man trodde var väldigt teoretiskt och kanske inte ens fanns.

  35. Men nu börjar man bli rätt säkra på att det finns i många galaxer kärnor.

  36. Galaxen M87 till exempel är en enorm galax i Virgo-hopen som till och med absorberar andra galaxer.

  37. I dess mitt har Hubble-teleskopet observerat en skiva av gas där stjärnor verkar dras ner i något som verkar vara ett ofattbart stort svart hål.

  38. Man tror även att det liknande svart hål finns i Vintergatan.

  39. Det är dock ganska långt borta så det är ingenting att oroa sig för.

  40. Svarta hål är nog de märklaste fenomen vi känner till i astronomin idag och vi lär oss ständigt allt mer av genom teleskop och fysiska beräkningar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Galaxer

Vi tar oss ut i den något större världen. Galaxer ser ut som om de var av vispgrädde, men i själva verket handlar det om stora mängder stjärnor som bildar en klunga.

Medverkande: Anders Sandberg.
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 04 oktober 1998 i Förklarade fenomen. Längd: 3:12
Transkription31 repliker · 3:11

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Galaxer. Vad är egentligen en galax? En galax är ett stjärnsystem, en mängd stjärnor som kretsar runt varandra.

  2. Ofta finns det förutom stjärnor också en mängd gas som nya stjärnor bildas ur och som frigörs när gamla stjärnor blir novor.

  3. Fram till början av 1900-talet trodde man att vintergatan, det stjärnsystem solen hör till, var hela universum. Det fanns ingenting utanför.

  4. Möjligtvis kanske det fanns några små stjärnhopar men det var allt och man trodde naturligtvis att solen låg i närheten av mitten.

  5. Men Edwin Hubble visade att det inte stämde. Spiralnebuloserna, en sorts märkliga nebuloser man hade observerat tidigare, låg egentligen oerhört mycket längre bort.

  6. Idag vet vi att vintergatan är en hyfsat stor galax men bara en bland många inom den lokala hopen.

  7. Det visar sig nämligen att galaxer oftast tenderar att ligga i hopar. Den lokala hopen domineras av Andromeda-galaxen och vår galax samt ett antal mindre.

  8. Men de olika hoparna bildar i sin tur superhopar som sakta kretsar runt varandra.

  9. Det finns många olika sorters galaxer. Vintergatan är en spiralgalax. Det är den typ man oftast brukar se på illustrationer.

  10. Det är en platt skiva med någon sorts spiralliknande mönster på. Spiralerna beror på att det föds nya, unga, ljusstarka stjärnor som med ett kraftigt ljus markerar spiralarmarna.

  11. Mellan dom finns det mer gas och stoff och lite äldre stjärnor.

  12. Man är inte helt säker på varför det blir spiralmönster men det är möjligt att lyskrafterna från stjärnorna pressar fram gasen och därigenom leder till att man får vågor av stjärnskapande som rör sig genom galaxen.

  13. Varför är galaxen platt? Det beror på att det gasmål den ursprungligen bildades ur hade en viss rotation.

  14. Så att i rotationsaxens riktning kunde den dra samman av tyngdkraften men den kan inte dra sig samman inåt.

  15. För då roterar den snabbare på samma sätt som en ballettansös som drar in armarna.

  16. Och då ökar ju centrifugalkraften vilket får galaxen att utvidgas.

  17. Blir den för stor? Ja då rör den sig långsammare och drar sig inåt av tyngdkraften.

  18. Det finns också elliptiska och sveriska galaxer.

  19. Liksom galaxer som är totalt oregelbundna.

  20. Många är väldigt små, snarast stjärnhoppar och kretsar kring andra större galaxer.

  21. Vintergatan har till exempel två stycken oregelbundna galaxer som fungerar som en slags månar.

  22. Det stora och lilla macheljanska molnet.

  23. Man misstänker idag att galaxer bildas genom att stora gasmoln för mycket länge sedan kontraherade och bildade hoparna.

  24. Men man är ännu inte helt säker på varför de bildade det mönster de gjorde.

  25. För galaxernas hopar ligger inte jämnt fördelade.

  26. Det finns stora tomrum där det inte finns några galaxer alls.

  27. Och tunna skikt mellan dessa tomrum där galaxerna ligger.

  28. Det hela ser nästan ut som skummet man hittar i diskhon.

  29. Såpbubblor.

  30. Vad som har orsakat dessa kosmiska såpbubblor vet man ännu inte.

  31. Det är ett mycket spännande forskningsfält.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Big Bang

"It all started with a bang". Bigbangteorin är den idag mest accepterade teorin om universums födelse. Vi reder ut begreppen.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs.
Föredraget handlar om astronomi och sänds april 1998 i Etervåg. Längd: 2 delar
↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.