Antimateria
De flesta vet säkert vad materia är, men vad är dess motsats : antimateria?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Kristallstrukturer
De är vackra att titta på och många funderar på vad de består av.
Inuti en atom
Vi berättar om atomens historia - Från odelbar till en myriad av kvarkar.
Terraformning
Nytt! Hemplanet i byggsats. Anders Sandberg visar hur du med speglar och epoxilim på några några tusen år bygger din egen planet med tillhörande liv.
Materien
Gas, fast och flytande kan all materia vara. Plasma fick vi senare lära sig. Nu är vi uppe i sex olika former all materia kan vara i.
Atomkärnor
Hur kan vissa atomkärnor vara stabila, medan andra inte är det? Finns det hopp om nya material i framtiden? Finns det något bättre sätt att få veta detta om inte lyssna på oss?
Vad är temperatur?
Vad skulle du helst slicka på : En 200 grader varm metallskiva eller 200 grader varm luft? Om du inte vet svaret, lyssna på detta föredrag, och det med en gång!
Solitonvågor
Kan en våg röra sig UTAN att ebba ut? Anders Sandberg kommer till undsättning i svåra frågor.
Jordmagnetism
Visste du att nordpolen är en magnetisk sydpol? Jorden är en enorm magnet som byter polaritet var tusende år.
Transkription26 repliker · 3:15
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jordmagnetismen. Varför fungerar kompasser egentligen?
Alla vet att det beror på det jordmagnetiska fältet, men varför är vår planet magnetisk?
En gång i tiden trodde man att det fanns magnetiska klippor eller stora mängder järnmalm långt upp i norr, men idag vet man att det beror på jordens metalliska kärna.
Tunga ämnen tenderar att dra mot jordens mittpunkt på grund av sin tyngd och under jordens tidiga eror så var den ju halvsmält så att järn och nickel ackumulerades i mitten till en metallisk och flytande kärna.
Man vet att det existerar oerhört starka strömmar som drivs av jordens rotation i de yttre lagen av kärnan och de här samverkar tillsammans med metallen för att producera ett enormt magnetfält.
Jordens magnetfält pekar inte riktigt rakt norrut, utan mot den magnetiska nordpolen som för närvarande ligger i den kanadensiska archipelagen långt upp i norr.
Egentligen är det naturligtvis en sydpol eftersom nordpolen på en magnet tenderar att peka åt det hållet, men det blir ju rätt förvirrande att använda terminologin på det sättet som man talar om den som den magnetiska nordpolen.
Den magnetiska sydpolen ligger precis rakt söder om Tasmanien utanför Australien.
Magnetfältet är faktiskt inte riktigt horisontellt, utan pekar mer eller mindre in eller ut ur jorden.
Om man hänger upp en magnetisk nål på ett snöre kommer det att luta en viss vinkel som kallas för inklinationen.
Vid ekvatorn är den helt horisontell och vid de magnetiska polerna pekar den 90 grader, det vill säga rakt upp eller ner.
Men dessutom är jordens magnetfältet helt jämnt, utan det finns en missvisning på grund av olika bergarter och att själva fältets form kan påverkas.
Till exempel, vid ökad solaktivitet pressas fältlinjerna tillbaka om man får störningar.
Dessutom vandrar polerna en smula. Dels över kortare perioder, då de vinglar omkring några meter per år.
Och dessutom över längre perioder, då jordens magnetfält byts faktiskt totalt.
Med många tusen års mellanrum så försvagas magnetfältet tills det helt försvinner och sedan återuppstår det fast med ändrad polaritet.
Det här har man iakttagit flera gånger genom att analysera mineraler.
Det är nämligen så att när lava stelnar så kommer järnkristaller att ställa in sig efter magnetfältet.
Och man kan upptäcka att olika gamla lavabäddar har olika magnetfältriktning.
Det här kan naturligtvis vara en smula riskabelt eftersom under den perioden så ökar mängden solstrålen som når jordens yta.
Men hittills har det uppenbarligen inte skett några större katastrofer.
Det kan iakttas så långt tillbaka vi har funnit mineraler och verkar som sagt ha skett med en relativt obruten takt.
Förmodligen beror det här på att strömmarna i jordens kärna varierar kaotiskt.
Kort sagt, jordens magnetfält är någonting som finns runt omkring oss hela tiden men vi sällan märker.
Det är förmodligen starkare än mycket av de andra elektromagnetiska fält vi omges av om man inte kommer alltför nära en tv förstås.
Det är någonting som man kan lita på utom vartusende år eller så.
Kvantum
Ljus är både partiklar och vågor. Detta udda fenomen gör gav den äldre tidens forskare rejält med huvudbry. Men de kunde förståss inte få det förklarat av Anders Sandberg.
Transkription38 repliker · 3:41
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Kvantum. Man hör ibland att elektroner är både vågor och partiklar. Hur är det egentligen?
En gång i tiden så trodde Newton att ljus bestod av partiklar som han kallade fotoner.
De rör sig rätlinjigt och bryts i olika material och uppförs allmänt efter mekanikens regler.
Den här teorin fick en del stöd men också en del motargument under 1800-talet.
Man började göra experiment där man upptäckte att det skedde diffraktion.
Att ljus kunde brytas på olika sätt som inte kunde förklaras av partiklar.
Man kunde observera interferens. Det är det fenomen som inträffar när man kastar två stenar i vattnet och vågorna från nedslagen överlappar.
Här och var förstärker de varandra till större vågor. Här och var tar en vågdal av en vågtopp och sammanfaller och vattnet förblir lugnt.
Man kan göra exakt samma sak med ljus och det här var ett oerhört starkt stöd för vågteorin.
Dessutom passade detta naturligtvis ihop med elektromagnetismen som hade utvecklats vid den här tiden.
Vilken sa att ljus var elektromagnetiska vågor.
Man trodde att allting var frid och fröjd ända tills man upptäckte andra fenomen som den fotoelektiska effekten som verkade inte kunna förklaras med vågteorin utan istället med partiklar.
Inom den fotoelektiska effekten så gör ljus som träffar en metallyta att det frigörs elektroner.
Det här är väldigt svårt att förklara med elektromagnetiska vågor men går ganska bra att förklara om det vore partiklar som kommer i diskreta små paket.
Einstein förklarade det här tillsammans med de andra utarbetarna av tidiga kvantmekaniken med att fotoner egentligen både är vågor och partiklar.
Eller snarast någonting som har både våg- och partikelegenskaper.
Man ska inte blanda ihop det här med en sorts blandning av vågor och partiklar utan snarare ser det som en helt ny typ av företeelse i universum.
Ett kvantum.
Kvantum har både våg- och partikelegenskaper.
De kan kollidera med varandra men också gå igenom varandra om de är av olika typ.
De kan interferera precis som vågor.
Men beroende på vad man mäter så kan man observera både partikelegenskaper och vågegenskaper.
Det här låter naturligtvis helt befängt.
Hur tusan kan någonting uppförs på det sättet?
Men måste tänka på att det sunda förnuft vi har lärt oss är bara tillämpart i det vardagslivet vi har.
Den värld vi ser omkring oss.
Normalt ser man varken våg- eller partikelegenskaper hos ljuset och behöver därför inte bry sig om det.
Det är först när man går ner på små skalor eller höga energier man börjar upptäcka hur märkligt det egentligen är.
Till exempel baseras mycket av den elektronik vi använder idag på kvantumens märkliga egenskaper.
Man utnyttjar att neutroner som ofta ses som partiklar också kan fungera som vågor i vissa former av spektroskopi där man undersöker kristall av olika proteiner.
Man har till och med kunnat skapa kvantpunkter.
Små gruppar där man låter en elektron röra sig som man sedan skannat av med känsla instrument.
Då får man se att gruppen uppför sig som om det var en plaskdamm med vågor på ytan.
Den här vågen är en elektronvåg. Elektronerna har spridit ut sig över kvantpunkten.
Kort sagt, det här är en vältestad teori. Det är inte något som är gripet ur luften.
Trots det har naturligtvis många grubbrat väldigt mycket av vad det är egentligen kvantmekaniken säger.
Många olika märkliga tolkningar har gjorts.
Men slutsatsen behöver vara den att världen behöver inte se ut som vi vill. Världen ser ut som den själv vill.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.