Evolutionens problem
Detta föredrag beskriver evolutionens problem.
Transkription50 repliker · 5:40
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Evolution är naturens sätt att tala om att man inte kan göra omelett utan att knäcka några ägg.
Men vad menar vi med det Per?
Ja, för att ta ett exempel så kan vi få samla ett par hundra personer eller individer av någon art.
Människor, bakterier eller någonting annat.
Och sedan så introducerar vi för dessa personer en förändring i förhållandena.
Vi kan säga att vi plockar bort syret.
Detta lär leda till att flertalet avdör.
Sen kommer vi ha en eller kanske två individer kvar som klarar sig under dessa förhållanden och lyckas föröka sig.
Där har vi att evolutionen har agerat.
Det vill säga att en ny art har framträtt eller att en art har fått ytterligare egenskaper för att kunna överleva.
Mest ser man det i form av, eller det bästa exemplet ser man i form av bakterier som man relativt lätt kan framodla till att tåla nästan vilka förhållanden som helst.
Trots att man tar livet av över 99,9% av dem medan man experimenterar.
Man har alltså så pass många bakterier att experimentera med så att även om man har dödat nästan alla överlever tillräckligt många för att man ska kunna bygga upp nya kolonier.
Ja, det är sånt som händer till exempel när bakterier utvecklar penicillinresistens.
Då har man att penicillinet tar livet av alla bakterierna utom kanske tre eller fyra som överlever och fortsätter föröka sig.
Och efter ett litet tag så är det precis lika många som det var innan, men nu har alla dem den resistensen.
Det är samma sak som med människor går förloppet mycket, mycket långsammare eftersom vi för det första inte förökar oss var tjugonde minut som bakterier gör.
Och för det andra inte lika många delar, det blir inte två människor av en så att säga.
Så att för oss går evolutionen mycket långsammare.
Men den har även hos oss en betydelse.
Dock kommer vi inte att kunna ha sett särskilt mycket evolution i rent fysiska termer på de kanske 20 000 år som vi har haft vår historia.
I vår omgivning kan vi möjligen se det på grund av att vi har lyckats utrota en hel del av de arter som vi blir tvungna att dela det här jordklotet med.
Och de arter som vi inte har då har utdöt har anpassat sig.
Ett exempel kan vara en viss svärmare som håller till på att björka och följaktligen hittills har haft en väldigt ljus färg.
Men under den tiden som industrialiseringen tog fart så blev väldigt många av lövträden i närheten lite mer nersotade under de tidiga dagarna av industrin.
Och följaktligen så överlevde bara de svärmarna som hade en mörk färgteckning.
På grund av det här så finns det ställen där den arten enbart är mörk.
Alla andra syns för olika fåglar som gillar att äta upp dem till exempel.
Så de sållas ut väldigt tidigt.
Och det är liknande med att vi har förändrat på vårt sätt att hantera naturen.
Vi håller på att förändra naturen nu på ett sätt som är rent otroligt jämfört med hur den har utvecklats tidigare.
Har du några dimensioner på det?
Ungefär hur mycket har vi förändrat förändringstakten?
Ja, om vi säger som så.
När det gäller spontana massutdöende av arter så förekommer de med ett gäng miljoner år emellan.
Den som vi tror uppstod senast var för 65 miljoner år när man tror att en meteor slog ner och tog livet av nästan alla högerstående djur.
Inklusive dinosaurierna.
Men det som vi håller på med nu under de senaste 50 åren är en gradvis förändring av själva klimatet.
Där vi till exempel har växthuseffekten.
Där vi har miljöförändringar och atmosfäriska förändringar.
Och där vi har ingripit väldigt gravt i naturen.
Som en liten måttsteg kan vi säga att takten i vilka arter dör ut nu för tiden har fördubblats stadigt sedan 1950 ungefär.
Just för tillfället så dör de ut tusen gånger snabbare eller mer än vad de utdog år 1950.
Vilket betyder att ett gäng arter varje år slutar att existera.
Men finns det inte samtidigt någon positiv aspekt med att en art slutar existera?
Ja, väldigt många arter har ju utvecklat för att försöka fylla de nischer som vi nu har försett dem med.
Men det är ofta svårt på grund av att vi själva har ju ofta ockuperat de nischerna.
Med till exempel framavlade nötkreatur, annan djuravel med mera.
Så att vad vi kan säga är att det kan finnas en positiv trend.
Men i långsiktig synvinkel tror jag att de flesta biologer inte skulle hålla med om det.