← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Rökning

Alla vet att rökning knappast är en hälsokur, men varför röker då folk? Är det sant att man jobbar bättre efter några bloss? Nikotinet har många intressanta egenskaper men är samtidigt ett farligt gift.

Medverkande: Anders Sandberg och Per Gerhardt
Föredraget handlar om biologi och sänds september 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription116 repliker · 9:47

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Rökning. Hur är det egentligen med rökning? Vi får ju veta att det är väldigt farligt. Men varför är det farligt?

  2. Ja, man har ju inom läkevetenskapen identifierat inom cigarettrök kanske en sån där 4000 eller mer substanser som är starkt cancerogena eller övrigt toxiska mot kroppen.

  3. Varför är de cancerogena? Det vill säga leder till cancer?

  4. Ja, för det mesta så brukar det vara det att de orsakar brott på vissa avgörande stycken i arvsmassan.

  5. Och nämligen den biten som, ofta den biten som orsakar att cellen själv dör.

  6. När detta inte händer så innebär det att cellen fortsätter replikera sig i all oändlighet varpå cancer uppstår.

  7. Det är följaktligen rätt så naturligt att en cell ska tillväxa enbart så länge den har utrymme till det.

  8. Mm. Så de här giftiga ämnena då från canceröken, de kommer då ut i kroppen?

  9. Ja. De tas ju upp och sedan antingen de eller de biprodukter som bildas när de bryts ner kommer att transporteras till alla celler i kroppen.

  10. Och vissa sådana celler kan vara mer känsliga än andra.

  11. Vilket man också kan se på prevalenser, till exempel bröstcancer, prostatacancer med mera.

  12. Mm. Men trots att cancer är ju inte det enda problemet med rökning.

  13. Åh nej.

  14. Mikotinet i sig orsakar viss bräcklighet i blodkärlen.

  15. De blir mer spröda, inte lika elastiska.

  16. Och detta kan inom personer som då har tidigare problem med hjärta eller kretslopp innebära eventuella blödningar när de kommer upp i högre ålder.

  17. Inklusive stroke och annat.

  18. Men kan man inte försöka förebygga det här med motion?

  19. Det kan man. Och det bör man faktiskt också göra.

  20. Samtidigt så måste man ju vara medveten då också om att om man redan från början har högt blodtryck så är rökning en definitiv riskfaktor.

  21. Varför det?

  22. Ja, om du redan har problemet med att du har ett högt blodtryck.

  23. Sedan så röker du dessutom.

  24. Rökning påverkar kolinerga receptorer i blodkärlen.

  25. För det första drar de ihop sig.

  26. Och för det andra så blir de då sprödare.

  27. Detta innebär att du får ett lite trängre blodomlopp.

  28. Du får alltså ännu mer högt blodtryck och dina arterer och vener är inte lika lämpade att ta hand om den här belastningen.

  29. Blir du sedan till exempel mycket upprörd så kan du orsaka en blödning.

  30. Till exempel personer som blir då högröda i ansiktet, mycket koleriska och sedan trillar ner med hjärnblödning.

  31. Just det här med att det får blodkärlen dra sig samman.

  32. Det leder ju också till en annan sak man oftast märker hos rökare.

  33. Nämligen kalla händer och fötter.

  34. Ja, det är ju dålig cirkulation.

  35. Men rökare har ofta mer risk än andra att råka ut för till exempel väbnadsförlust i extremiteterna.

  36. Särskilt om det är kallt ute. Riktigt kallt.

  37. Det är inte hälsosamt alls att röka om man råkar bo på Antarktis.

  38. Jag kan tänka mig det. Förutom då kontrollen på luftföroreningar och liknande.

  39. Ja, naturligtvis. Luften är mycket renare där nere. Det måste medges i övrigt.

  40. Men i vilket fall som helst. Det finns ju ett annat argument mot rök när man ibland framför.

  41. Och det är ju det att det åldrar huden. Hur är det med det?

  42. Därom tvistade i lärde. Men det har antagligen att göra med att nikotinet och dessutom nikotinets metabolprodukter.

  43. Alltså det som blir kvar efter att det har sönderdelats.

  44. Är fettlösligen. Och då lägger sig fördragsvis i underhuden.

  45. Och det här kan då tänkas större vissa andra funktioner.

  46. Som till exempel hudens elasticitet och hudens färg.

  47. Nikotin i sig är ju en definitivt väldigt stark gulbrunaktig nyans.

  48. Det är därför man till exempel kan märka mer rynkor på rökare.

  49. Ja, de har ju per definition lite mer problem att förnya huden.

  50. Men det här är ju så att säga perifera effekter.

  51. De beror ju då till stor del på dels nikotinsverkning i kroppen och dessutom olika produkter av rökningen.

  52. Men det som verkligen gör att man vill röka.

  53. Det är väl snarast nikotinseffekter i centrala nervsystemet och i hjärnan.

  54. Oja.

  55. Rökning. När man röker så intar man ju nikotin.

  56. Det är ju huvudanledningen att man röker.

  57. fäster sig på kolinäriga receptorer i hjärnan.

  58. Och vad är det för något?

  59. Det är receptorer som acetylcholin som transmitter substans.

  60. Det är alltså ett sätt att skicka signaler inom hjärnan?

  61. Ja.

  62. Och detta tror jag att du är mer insatt.

  63. Har det inte att göra med minnesfunktioner först och främst inom rökarnas?

  64. Ja, inte bara.

  65. Det är nämligen så att acetylcholin används till både ditt och datt.

  66. Det är ett allmänt meddelande som kroppen använder.

  67. Det används ut i musklerna för att signalera att nu ska den dra samman.

  68. Och det används som sagt var i blodkärlen för att tala om att de ska dra sig samman.

  69. Men i hjärnan har det flera funktioner.

  70. Och en av de viktigaste är uppmärksamheten.

  71. En annan viktig är mycket riktigt minnet.

  72. Men det är just uppmärksamhetseffekterna man ofta noterar hos röken.

  73. De känner sig distraherade, nervösa och förvirrade när de inte har fått sitt plås.

  74. Och här har vi då ett av nikotinens åtminstone inom kort tid positiva effekter.

  75. Oh ja.

  76. Man har gjort experiment till exempel i flygsimulatorer.

  77. Och sett vad som händer om man ger nikotin i form av plåster eller rökning.

  78. Och det förbättrar ju då förmågan under vissa faser.

  79. Till exempel landningen som kräver att man koncentrerar sig under en längre period.

  80. Men då har vi ju naturligtvis nackdelen.

  81. Vad händer sedan?

  82. Som ett resultat av den ökade belastningen av, eller belastningen på kolineriga receptorer.

  83. Så nybildas ju också flera kolineriga receptorer än vad som normalt är vanligt.

  84. Och när man inte har tagit sitt plås så står de här receptorerna tomma och cellerna känner sig så att säga hungrig efter mer acetylkolin.

  85. Och det här resulterar ju då i den här distraktionen.

  86. Att man känner att man borde nog ta sig ett plås till för att komma upp till sitt normaltillstånd.

  87. Säg mig, finns det då inga satsningar på att utveckla en ersättning för nikotin som då skulle vara mycket bättre?

  88. Eftersom de positiva effekterna kan man ju kanske trots allt utnyttja.

  89. Nikotin har ju till exempel också positiva effekter på minnet.

  90. Delvis förmodligen genom uppmärksamhetspåverkan.

  91. Och man har ju funnit att den här ökningen i receptorer, den är ju egentligen ganska bra.

  92. Även tre veckor efter att de har slutat få nikotin visar labbrottor en förbättrad minnesförmåga att klara labyrinter.

  93. Så därför har man börjat experimentera med andra ämnen.

  94. Till exempel ett som kallas för ABT-418.

  95. ABT-418, det har då inga av de negativa effekterna?

  96. Det har en del bieffekter.

  97. Men det har framförallt mest centrala effekter.

  98. Det vill säga det påverkar inte resten av kroppen så mycket.

  99. Däremot så är det ju intressant att tänka på att det finns ju fortfarande en viss risk för beroende här.

  100. Då är då frågan, tror du att det finns en chans att ABT-418 kommer att ersätta nikotin i övrig från?

  101. Förmodligen inte eftersom det är så nära kopplat också till kulturella saker.

  102. Trots allt, människor röker inte för att de avsiktligt tänker jag vill förbättra min uppmärksamhet och mitt minne.

  103. Utan de gör det så att säga för njutning och gammal vana skull.

  104. Här har man ju det väldigt kluriga att nikotin är förmodligen mest beroende för de kallande drog som vi har i vårt samhälle idag.

  105. Men det finns alltså positiva och negativa sidor hos dem.

  106. De negativa sidorna inom cigarettrök orsakas först och främst av kärran, koloxiden och någon av de 4 000 andra substanserna som bildas just vid tobaksförbränning.

  107. Samt naturligtvis med pappret som cigaretten är rullad i.

  108. Sedan finns ju nikotinplåster och andra sätt att inta nikotin på.

  109. Men även de har ju fortfarande några av de oönskvärda bieffekterna som till exempel den förlorade elasticiteten i blodkärlen.

  110. Men kanske man kan lösa även de problemen så att vi i framtiden bara kan nyta av fördelarna med nikotin utan beroende och dålig elasticitet.

  111. Tja, det beror ju kanske helt enkelt på om tobaksbolagen skulle vilja släppa greppet.

  112. Men då har vi ju inom medicin så kan man ju satsa på den här nya substansen.

  113. Finns det även, tror du även att vi kommer att få andra ersättningar av övriga skadliga droger som till exempel alkohol?

  114. Svårt att säga, men just när det gäller ABT 418 så är Alzheimer-forskningen väldigt intresserad av det.

  115. Så jag tror nog att vi kommer att få se fler liknande substanser. Man får se tid än andra.

  116. Man får väl så.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Medvetande

Ditt medvetande är nästan obegripligt. Om du rör din hand, har du då tänkt ut att du ska röra den eller gör den det själv? Är verkligen helt säker på att det är DU som styr dig själv?

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om biologi och sänds september 1999 i Etervåg. Längd: 3 moduler
Transkription116 repliker · 8:19

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Anders, jag har hört att man bara kan tänka på sju saker samtidigt.

  2. Ja, vårt arbetsminne kan hantera sju plus minus två saker på en gång.

  3. Men hur går det ihop med allt man märker av och känner av i omgivningen?

  4. Ja, det verkar ju lite konstigt när man tänker efter.

  5. Trots allt, det är ju jättemycket information bara i den bild man ser framför sig.

  6. För att inte tala om alla känselceller, smakupplevelser, dofter och hörsel.

  7. Och det där är ju väldigt intressant.

  8. Om man summerar antalet känselceller och hur ofta de skickar signaler upp till hjärnan

  9. så får man ju en siffra på att det kanske är några miljoner bitar information per sekund.

  10. Vad menar du med en bitar information per sekund?

  11. Jo, man mäter ju information i bitar. En bit är den information man får om man får ett svar på en ja-nej-fråga.

  12. Okej.

  13. Och några miljoner bitar per sekund, det är ganska mycket.

  14. Det motsvarar en ordentlig internetuppkoppling eller en ordentlig videobild.

  15. Men det är ju konstigt då att vi inte tänker på så mycket.

  16. Vad beror det på?

  17. Ja, till att börja med att det vi har i arbetsminnet, det är vad man kallar chunks.

  18. Alltså ett konglomerat av fakta, information och sånt.

  19. Det är ju lätt att tänka till exempel på en viss soffa.

  20. Men soffan i sig är ju ett väldigt komplext begrepp.

  21. Vi vet en massa om vad man använder soffor till, hur den känns, var den står, vem som äger den.

  22. Hur den ser ut, hur den låter, alltihopa.

  23. Men man behandlar den ändå som en enhet.

  24. Vad som händer är ju det att när vi får in sinnesintryck i hjärnan så börjar de då i vad man kallar primära sensoriska barken.

  25. Och det är då den enklaste ordningens områden.

  26. Den gör lite enkel bildbehandling om det är en synintryck, lite ljudbehandling om det är hörselintryck och sånt.

  27. Sen vandrar man vidare uppåt till de högre ordningarna där man separerar ut viktig information.

  28. Till exempel när det gäller synsystemet, vad är det jag ser?

  29. Och var finns det? Rör det på sig? Vad är det för färg?

  30. Och med tiden då kommer signalerna till de mest avancerade delarna av hjärnan.

  31. Och vi får sådana komplexa begrepp som soffor, demokrati, våra vänner.

  32. Men de kan vi ju då behandla som enheter i vårt arbetsminne.

  33. Även om de orsakas av väldig mängd delelement.

  34. Och på samma sätt, om jag bestämmer mig för att jag ska gå och dricka vatten.

  35. Det kanske jag tänker på som en sjunk.

  36. Men sen delar man ju upp till en massa delmoment.

  37. Att resa sig, att ta rätt på vad finns närmaste vatten.

  38. Att gå dit bort, att hälla upp ett glas och så vidare.

  39. Så att vi har en ganska effektiv kompression så att säga utav data i vårt tänkande.

  40. Men förlorar man inte en hel del på kompressionen?

  41. Oja, en enorm massa information måste ju slängas bort.

  42. Eller så måste man då ta och lägga undan det så att det inte når de medvetna nivåerna.

  43. Till exempel så kan man ju tänka på om man ser ett papper i olika vinklar.

  44. Det ser ju ungefär likadant ut.

  45. Men belysningen är ju väldigt olika.

  46. Men det ser ju fortfarande vitt ut oavsett vilket ljus man ser det i.

  47. Men fastän då den verkliga färgen, den som når våra ögon, varierar ganska mycket.

  48. Så ta vår hjärna och slänga bort sån information för vi tänker ett papper.

  49. Och det är vitt.

  50. Ja.

  51. Men allt det här tar ju en viss tid också att göra.

  52. Kan man märka av det mer exakt på något sätt?

  53. Ja, det enklaste är ju reaktionstid förstås.

  54. Man gör då så att någonting händer och så ser man hur lång tid det tar innan en person reagerar på det.

  55. Eller så ser man åt en person att när det här händer, ja, iaktta det.

  56. Och så mäter man då med elektroder vad som händer i hjärnan.

  57. Jag antar att man har gjort liknande experiment.

  58. Vad har man kommit fram till?

  59. Ja, det visar sig ju då att det finns ju fördröjningar överallt.

  60. När två nervceller, där de kopplat till varandra, en synaps, där tar det ungefär en millisekund.

  61. Alltså en tusendel sekund för signalerna att hoppa över.

  62. Och sen går de ju inte sådär otroligt snabbt.

  63. De rör sig ju alltså med mellan en till hundra meter per sekund.

  64. Så att det kan ju bli ganska mycket fördröjningar.

  65. Framförallt i mer komplicerade system.

  66. Så att när man ser någonting eller blir överraskande något så kan man mäta att det går alltså typ 300 millisekunder innan hela hjärnan har fått reda på det här.

  67. Men man upplever ju fortfarande att jag märker det så fort.

  68. Praktiskt sagt med detsamma.

  69. Det där är väldigt spännande.

  70. För trots allt, om du ser någonting överraskande, först får ditt synsystem veta det.

  71. Och sen efter ett ganska bra tag når meddelandet fram till pannloberna där våra beslutsmekanismer finns.

  72. Men det känns som man ögonblickligen reagerar på något konstigt.

  73. Vad kan det beror på?

  74. Ja, en möjlighet är ju att det medvetna ljuger lite grann.

  75. Det tar åt sig äran för att ha upptäckt saker som egentligen andra system tar reda på.

  76. Man har gjort experiment där man ger ett synintryck och ett känslintryck och ber försökspersonen tala om.

  77. Är det här samtidigt eller kommer det ena före det andra?

  78. Och nu kan man ju då arrangera det här så att det tar olika lång tid för signalen att nå.

  79. Trots allt, det går ganska snabbt att skicka en signal från ögat till hjärnan.

  80. Medan från stortån så är det flera meter.

  81. Och då visar det sig att hjärnan är ganska flexibel.

  82. Man kan inbilla sig att två stimuli inträffar samtidigt även när de inte gör det.

  83. Hur långt är det här kan de vara?

  84. Det kan alltså vara ganska många millisekunder. Vi talar om tiotals millisekunder här.

  85. Och man har gjort andra experiment som är ännu mer märkliga.

  86. Som tyder på att även vår vilja inte heller riktigt fungerar tidsmässigt.

  87. Utan?

  88. Jo, vad man har gjort är att man har bett försökspersonen av sin egen fria vilja göra en rörelse.

  89. Till exempel lyfta ett finger.

  90. Nu är det så att när man sätter igång en rörelse så kan man märka i pannloben en viss aktivitet.

  91. Den kallas för readiness potential.

  92. Och den inträffar 300 millisekunder innan man rör fingret.

  93. Men nu har man gjort mätningar.

  94. Där man har låtit personen då sitta framför en liten visare.

  95. Och så ska de efteråt tala om, när bestämde du dig för att lyfta fingret?

  96. Det måste väl vara innan den här readiness potential bygger upp, eller?

  97. Man kunde vänta sig det.

  98. Men det visar sig att det är tvärtom efter.

  99. Det inträffar 100-200 millisekunder efter att hjärnan börjat göra den verkliga förberedelsen för rörelsen.

  100. Så min hjärna påbörjar rörelsen innan jag ger klartecken?

  101. Det är väl ett sätt att se det.

  102. Ett annat sätt att se det är att vi medvetet tar åt oss äran för att nu bestämde jag mig för att lyfta fingret.

  103. Men det gjorde vi så att säga efter att vi verkligen hade börjat på grund av en enorm massa omedvetna beräkningar.

  104. Lite grann som att man plötsligt märker, nu har jag lyft fingret.

  105. Ja men jag vill det då.

  106. Och det här har man observerat när man stimulerat hjärnan på personer under vissa operationer.

  107. Då har de lyft på armen.

  108. Och när de frågade varför det?

  109. Så svarade personen att jag ville det.

  110. Och varje gång de stimulerar den här delen av hjärnan så förklarade de att jag ville lyfta armen.

  111. Vi är väldigt bra på att bortförklara vad vi gör med att det var ett så jag ville.

  112. Det här inträffades samtidigt och så vidare.

  113. Men egentligen så är det alltså att medveten binder ihop många väldigt disparata saker.

  114. Det är ju rätt spännande att inse att vår hjärna består av många delar.

  115. Och det gör kanske också vårt medvetande.

  116. Vi är inte så enkla som det ibland känns när man går upp på måndag morgonen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Bläckfiskar

Vissa bläckfiskar är så farliga att du har en större chans att överleva bland hajar. Andra bläckfiskar är mycket "trevliga".

Medverkande: Jenny Mångs och Per Gerhardt
Föredraget handlar om biologi och sänds september 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription94 repliker · 7:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Bläckfisk är väldigt fascinerande ljud. Det finns ju olika arter av dem. Kan du nämna några av dem och vad som är så speciellt med dem?

  2. Ja, vi har ju till att börja med det som vi skulle kunna kalla för den reguljära åttaarmade bläckfisken.

  3. Det är den man oftast tänker på när man tänker bläckfisk.

  4. Det är en slags huvud, ett stort bullböst huvud helt enkelt med ögon och en nebbi.

  5. Sedan har man tentaklarna varav det finns åtta stycken utrustade med sugkoppar.

  6. Den andra varianten som också går in under namnet bläckfisk är den tioarmade bläckfisken.

  7. Den skiljer sig från den åttaarmade främst genom att den har ett mer elliptiskt strömlinjeformat utseende, oftast med fenor längst ut på huvudet.

  8. Dessutom har den mindre långa tentaklar utomför de två riktigt stora fångstarmarna som kan nå en längd som överstiger resten av bläckfiskans totala längd.

  9. Är det någon skillnad i hur de äter? Vad de äter?

  10. Ja, den normala åttaarmade bläckfisken brukar nöja sig med normal småfisk.

  11. De finns i de flesta storlekar upp till kanske ett par meter tvärs över.

  12. Medan den tioarmade är mer känd för att hålla till på djupt vatten.

  13. Man har funnit belägg för att den äter fiskar och andra marina djur som är kanske meter storlek.

  14. Som ett tecken på hur stora de kan bli har man observerat valar med stora sugkopsmärken på som skulle tyda på bläckfiskar som överstiger 10-20 meter i längd.

  15. Därav kommer nog alla de här legenderna om jättebläckfiskar som kommer i djupet.

  16. Ja, man har åtminstone dokumenterade fall av 10 meter långa bläckfiskar.

  17. Man väntar fortfarande på att upptäcka en riktigt stor på 30 meter eller mer.

  18. Men den misstänker man håller till på sådana djup att man faktiskt inte kan företas en längre expedition för att kunna hitta den.

  19. Med tanke på deras mjuka kopsbyggnad syns de ju inte heller på zoner särskilt bra.

  20. Det verkar som de 10-armade bläckfiskarna är mer aggressiva än de 8-armade.

  21. De 8-armade har man ju talat om att dykare kan käla och leka med rätt mycket.

  22. Medan de 10-armade verkar rätt aggressiva.

  23. Ja, de 8-armade bläckfiskarna är precis som du säger oftast vänliga eller nyfikna.

  24. De tycker om att undersöka saker och om de känner sig hotade så föredrar de oftast att fly.

  25. De 10-armade däremot finns det ett antal arter som är mycket mer aggressiva än hajar.

  26. Och dessutom bra mycket intelligentare.

  27. Det har faktiskt sagts av dykare, erfarenhavsvårdarna, att de hellre skulle dyka in i en stim av hajar i bärsäker raseri

  28. än att dyka ner i ett stim där det finns Humboldt squid.

  29. Vilket är en variant av 10-armade bläckfiskar som är kända för sin aggressivitet.

  30. Det var så otroligt trevligt.

  31. Men det här med att de 8-armade bläckfiskarna är väldigt nyfiken och så här, det tyder ju på rätt stor intelligens.

  32. Ja, bläckfiskar rent allmänt har en fruktansvärt bra förhållande av järnmassa eller nervmaterial till kroppsvikt.

  33. En stor del av det här beräknar man går åt till att sköta dens ypperliga sinnen.

  34. Det fruktansvärt stora antal försvarsmekanismer den har.

  35. Och i övrigt att hålla kontroll på mellan 8 och 10 stycken appendages.

  36. Appendages?

  37. Armar, tentakler, fångstörmar.

  38. Men även efter att man har räknat bort de bitarna så misstänker man att bläckfiskar rent allmänt kanske har samma intelligens som en bergswimpans eller bättre.

  39. Det är ganska bra för att du.

  40. Hur förflyttar sig bläckfiskar?

  41. Man ser ju att de brukar oftast åka baklänges.

  42. Men hur gör de för att få sån fart?

  43. Bläckfiskar använder sig av sifoner.

  44. Både en 8- och 10-armade bläckfiskar har en slags extra mantel runt huvudet.

  45. Den som man då ser.

  46. Och den här manteln fyller de med vatten.

  47. Och sedan så sprutar de ut den genom två stycken riktbara, små, korta tuber.

  48. Och det innebär att den faktiskt har en slags jättdrift.

  49. Det här är det sättet som flertalet bläckfiskar använder om vi förflyttar sig riktigt snabbt.

  50. Den 10-armade bläckfisken kan dessutom ta sig fram med fångstarmarna riktade framåt.

  51. I relativt hög hastighet.

  52. Och det gör den genom att den har fenor på huvudet som den använder för att simma med.

  53. Den 8-armade brukar normalt sett krypa omkring på botten.

  54. Och då använder den då helt enkelt sina 8-armar till att kravla.

  55. En till sak som är väldigt fascinerande med bläckfisken är deras försvar.

  56. Man har ju det här klassiska med bläcket.

  57. Men det finns väl flera sätt?

  58. Ja, den normala 8-armade bläckfisken.

  59. Många av de varianterna har till exempel kameleontmönstring.

  60. Att de då kan skifta färg.

  61. Sedan kan vissa till och med förändra ytstrukturen på sin hud.

  62. Så att de ser ut som en skråvlig klippa.

  63. Eller respektive blir släta.

  64. Så att de har mindre motstånd när de försöker ta sig genom vattnet.

  65. Den 10-armade bläckfisken har ingenting sådant.

  66. Utan får nöja sig med sina långa fångstarmar.

  67. Och sin aggressiva natur.

  68. Många bläckfiskar rent allmänt.

  69. Både 8- och 10-armade är utrustade med gift.

  70. Dessutom har de då istället för en normal mun.

  71. Så har de en art av papegojliknande näbb.

  72. Som de då kan hugga ut stycken och motstånda med.

  73. Till skillnad från hajar.

  74. Så missar de väldigt sällan när de biter.

  75. Eftersom de börjar med att helt enkelt linda in offret i sina tentakler.

  76. Och sedan drar offret till munnen.

  77. Så det är därför dykare tycker att det skulle vara roligare att trilla ner bland hajar än?

  78. Ja, framförallt så är en haj mycket enklare.

  79. Att undvika.

  80. En bläckfisk låter sig inte lätt luras av kemiska eller fysiska avvärjningsmedel.

  81. Och dessutom är det mycket svårare.

  82. Eftersom man kan inte undvika en bläckfisk på samma sätt som en haj.

  83. En bläckfisk kan blixtsnabbt ändra både riktningen och angreppsmetod.

  84. En haj å andra sidan måste landa med huvudet först så att säga.

  85. Och måste kunna skyffla in offret i munnen.

  86. Bläckfisken behöver bara få offret inom räckhåll för några av tentaklerna.

  87. Så det gäller att se upp när man är ute och dyker i fritt vatten?

  88. Ja, de är inte så vanliga faktiskt.

  89. Det brukar finnas utsatta skyltar som varnar för om det är till exempel nära en strand.

  90. Men är man ute i havet så lönar det sig faktiskt att ha god uppsikt.

  91. Som regel brukar man kunna upptäcka sådana faror innan de blir aktuella.

  92. Jag för min del skulle definitivt föredra att få möta en åtta armad bläckfisk.

  93. De är mycket mer akseliga, det stämmer.

  94. Men även där har man ett par arter som man helst inte ska komma nära.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Fobier

Fobier - rädslor - är ett intressant ämne. Det är bra att vara rädd för något som kan hota ditt liv, men kan vara ett stort handikapp att vara rädd för saker som är ofarliga.

Medverkande: Anders Sandberg och Staffan Johansson
Föredraget handlar om filosofi och sänds augusti 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription98 repliker · 5:56

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Alla är väl rädda för någonting. Men somliga är mer rädda än andra.

  2. Fobi är en sorts rädsla. En irrationell rädsla. Men vad är det för något?

  3. Det är ju ganska bra att bli rädd för en arg, modisk hund som försöker attackera en.

  4. Det har man stor nytta av. Det vore väldigt dumt om man inte blev rädd.

  5. Men en duva, den är inte farlig.

  6. Om man blir livrädd för att man bara ser en duva, hur fredlig den må vara,

  7. då kan man tala om en irrationell rädsla.

  8. Det är en rädsla som inte hjälper oss, som inte är kopplad till att det finns ett verkligt hot.

  9. Så är man ju rätt så onödig?

  10. Ja, det kan man säga. Trots att rädslan fyller en viktig funktion.

  11. Det finns människor som på grund av vissa hjärnskador inte kan känna rädsla.

  12. De får ju allvarliga problem med att de gör just dumma saker utan att tänka sig för.

  13. Det är som att hoppa ut från höghus eller?

  14. Nej, men till exempel kan inte bedöma om en annan människa är farlig.

  15. Eller reagerar inte speciellt snabbt till en farlig situation.

  16. Men fobier, det går åt andra hållet.

  17. Man blir rädd för någonting som egentligen är ofarligt.

  18. Som duvor.

  19. Ja, som duvor. Även om duvor är ett ganska ovanligt fall.

  20. De vanligaste fobierna det är ju då spindlar och ormar.

  21. Ja, ni känner igen.

  22. Och det är ju intressant då att fundera på varför man är rädd för just det.

  23. Kan det inte vara något instruktivt?

  24. Ja.

  25. Typ att spindlar och ormar var farliga?

  26. Jo, trots allt.

  27. Om man lever i tropikerna så ska man ju se upp för ormar och väldigt många spindelarter är ju giftiga.

  28. Så det är ju en bra säkerhetsåtgärder.

  29. Och de djur som har åtminstone en viss respekt för spindlarna.

  30. De kommer ju att få fler ungar.

  31. Så att evolutionen skulle nog gynna något sånt.

  32. Men det är ju en sak att ha en respekt för spindlarna.

  33. Det är en annan sak att knappt kunna gå ut i naturen för att vara rädd för att det finns spindlar där ute.

  34. Att bli helt paralyserad av skräck när man ser ett sprickmönster i en tallrik som påminner om spindlar.

  35. För det är ju det som inträffar i fobierna.

  36. Så jag skulle nog tro att det här nedärvda förklarar varför vissa fobier är vanligare än andra.

  37. Finns det inga andra fall?

  38. Ja, en möjlighet är ju inlärning.

  39. Trots att det lilla barnet som leker med den här lustiga masken ute i trädgården.

  40. Och sen kommer mamma och skriker högt, orm!

  41. Orm! Se upp, se upp, se upp!

  42. Och skrämmer det stackars barnet och bär bort och bannar det för att lekte med den livsfarliga ormen.

  43. Det barnet kommer ju att bli livrädd för ormar.

  44. Men som sagt, orm- och spindelfobi, det är ju bara några av de vanligaste.

  45. Det finns fobier mot det mesta.

  46. Som?

  47. Ja, till exempel en rädsla för smärtan och att sticka sig.

  48. Vi har ju sprutskräcken som är vidareutbredd.

  49. Vi har rädsla då för olika företeelser.

  50. Allt ifrån snö då till trånga rum.

  51. Jo, claustrofobien heter det.

  52. Mm.

  53. Det finns ju många namn på fobierna, men de slutar då med fobi.

  54. Det kommer ifrån grekiskans phobosrädsla.

  55. För övrigt samma namn som döpte en av planetens marsmånar.

  56. Men utvikningar och sidor så finns det ju också en annan grupp fobier som är intressanta.

  57. Och det är de där man inte är rädd för en viss sak, utan snarast för en typ av situation.

  58. Man kallar dem sociala fobier.

  59. Ja, okej.

  60. Som att bli denna demsam, eller?

  61. Mm, det är en sån.

  62. Och en annan väldigt vanlig, det är agorafobi.

  63. Torgskräck.

  64. Och vad är det?

  65. Man skulle ju vänta sig att det är en rädsla för att vara ute på öppna platser, och det är så den oftast visas.

  66. Men egentligen handlar det om en rädsla att andra människor ska stirra på en.

  67. Att man ska göra bort sett, stå där ensam mitt på torget, och alla ska stirra och skratta på en.

  68. Där hänger det ofta i samman, även om det kan blandas ihop också, med panikångest.

  69. Panikångest?

  70. Ja, det är en störning som en del människor får.

  71. De får plötsliga panikattacker.

  72. Och de känner att de tappar kontrollen, att något hemskt kommer att hända.

  73. De blir mer och mer uppjakade, hjärtat bultar.

  74. Det blir bara värre och värre, de tror att de kommer att dö.

  75. Det gör de inte, men de blir förskräckta av upplevelsen.

  76. Och många blir så hämmade av det här, för de är ju rädda att de ska bryta ihop ute bland människor, så att de håller sig hemma.

  77. Här kan det ju bli ett samspel mellan fobier och ångesten.

  78. Finns det inget man kan göra för att motverka fobier då?

  79. Ja, lyckligtvis är fobier hyfsat hanterbara i många fall.

  80. Om man verkligen vill bli av med en fobi så kan man oftast lindra den.

  81. Det är nämligen så att när man är rädd för en viss sak så går det ju att upptäcka att det är en irrationell rädsla.

  82. Det är ju inte farligt med duvor egentligen.

  83. Som att man vet till exempel att spindlar är ofarliga men jag är jätterädd för dem ändå.

  84. Ja, men det gäller ju att lära sig det här på ett känslomässigt plan.

  85. Så att många former av terapi består i att man avvänjer rädslan.

  86. Man kan börja med att visa den fobiska personen till exempel en bild på en spindel.

  87. Det är kanske kusligt, men de vet att läkaren kommer att kunna plocka bort bilden när de säger till.

  88. Så nästa gång är det inte lika farligt.

  89. Då kan man titta på bilden längre.

  90. Och nästa gång så kanske läkaren kan hålla upp en plastspindel.

  91. Och sakta sakta arbetar man sig framåt.

  92. Det känns mer och mer att man har kontroll över situationen.

  93. Och till sist har man vant sig av med att bli rädd instinktivt så fort man ser något spindelliknande.

  94. Och kanske till och med kan leka med en liten spindel.

  95. Ja, okej.

  96. Men det är skönt att veta att man inte behöver gå rädd jämt.

  97. Winston Churchill sa ju att det enda vi har att frukta det är fruktan själv.

  98. Men vi kanske inte behöver frukta fruktan längre.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vattnet i din kropp

Du rymmer betydligt mer vatten än du har en aning om. Det vatten som finns i blodet är bara en liten del jämfört med det vatten som finns i cellerna.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 12 september 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:13
Transkription48 repliker · 3:12

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vatten i kroppen.

  2. 60% av vår kropp består av vatten.

  3. Men varför flyter vi inte bort?

  4. Jag svarar till naturligtvis, vi har en massa saker som håller det kvar.

  5. Vår hud är lyckligtvis vattentät och hindrar avdunstning.

  6. Vi har cellväggar och vi har blodkärlens väggar som håller vattnet där det ska vara.

  7. Men den är ändå väldigt viktig och häpnadsväckande rörlig.

  8. 28 liter av vår vikt om man antar att man väger 80 kilo.

  9. Det vill säga två tredjedel av allt vatten i kroppen utgörs av intracellulärvätskan.

  10. Det är den vätska som finns i cellerna.

  11. Det är en blandning av vatten, proteiner, näringsämnen, restprodukter och en massa enzymer.

  12. Ganska trögflytande på grund av att det finns många byggnadsställningar av komplexa molekyler som håller den på plats.

  13. Den här är väldigt viktig till exempel för växterna.

  14. För många växter använder det här för att hålla sig uppe.

  15. Anledningen till att tulpaner börjar sloka när de inte får vatten är helt enkelt det att mängden vatten i intracellulärvätskan blir för liten.

  16. Och cellväggarna börjar sacka ihop.

  17. Får de tillräckligt med vatten spänns de ut och blir styva.

  18. Det finns ganska mycket omsättning i det här vattnet eftersom våra kemiska reaktioner, när vi andas och när vi förbränner näring, producerar eller använder vatten.

  19. Utanför intracellulärvätskan, alltså utanför cellerna, finns extracellulärvätskan.

  20. Det är ungefär 14 liter.

  21. Den är kvarvarande tredjedel av vattnet.

  22. En del finns i interstitialvätskan.

  23. Det är den vätska som skvalpar runt cellerna, men som inte ingår i blodomloppet.

  24. Det är ungefär 11 liter.

  25. Resten, 3 liter, är plasma.

  26. Det är en gulaktig vätska som är det vatten som håller blodet flytande.

  27. Det finns också lymfan.

  28. Vi har ungefär 5 liter blod.

  29. Det är 3 liter plasma och sedan är det 2 liter blodkroppar.

  30. Både röda, vita och blodplättar.

  31. Blodet transporterar runt näring, syre, tar bort restprodukter och liknande.

  32. Det gör de genom att molekylerna kan vandra fritt mellan plasman och interstitialvätskan.

  33. Och därmed också vandra över till cellerna.

  34. Det är ett ganska effektivt transportsystem.

  35. Hjärtat pumpar ut blodet.

  36. Blodet sprider sig finare och finare blodkärl tills de små kapillärerna får ut i vävnaderna.

  37. Där läcker vätskan ut i vävnaden.

  38. Men hur kommer den tillbaka?

  39. Jo, då använder man sig av lymfkärl och vener.

  40. Blod som har blivit över går tillbaka till hjärtat längs med venerna.

  41. Men den urkramade vätskan tar sig tillbaka via lymphsystemet.

  42. Som är ett antal små kanaler där det bland annat finns lymphkörtlar.

  43. Där immunförsvaret håller koll på vad som passerar.

  44. För att slutligen komma tillbaka in i blodomloppet.

  45. Om det blir något fel på det här så kan vätska börja ansamlas ut till vävnaderna.

  46. Och de svullnar upp och man får vad man kallar ett ödem.

  47. Kort sagt, vattnet i vår kropp kanske inte skvalpar omkring direkt.

  48. Men det är verkligen en ständig rörelse.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

En värld utan sol

Kan mänskligheten överleva om solen slocknar? Det är en svår fråga, men om inga andra katastrofer inträffar samtidigt, finns det kanske en chans att överleva för ett fåtal.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds den 05 september 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:54
Transkription64 repliker · 3:51

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Man vet ju idag att allting på jorden är beroende av solsken.

  2. Växter, människor, vi behöver solsken på huden för att tillverka D-vitamin och så vidare.

  3. Men med dagens teknik skulle det inte faktiskt vara möjligt att överleva utan sol.

  4. Det beror ju lite grann på.

  5. Hela mänskligheten skulle nog ha svårt att klara sig utan mycket stora förberedelser.

  6. Men jag tror att även på ganska kort varsel skulle nog en grupp människor kunna klara sig även om solen plötsligt slocknade.

  7. Växter till exempel, hur skulle man göra med dem? Vi måste ju få mat någonstans ifrån.

  8. Där har man ju faktiskt gjort framgångsrika experiment redan med att odla växter i gruvor.

  9. Och där finns det ju ingen sol.

  10. Vad man utnyttjar är konstgjord belysning.

  11. Man tar helt enkelt och sätter upp växtlampor eller mer effektiva varianter av de saker man använder i kontor idag för att hålla tråkiga gröna växter vid liv.

  12. Och det här blir oerhört effektivt faktiskt.

  13. Man har provat att odla bärbuskar och grönsaker.

  14. Eftersom det inte finns några parasiter och det är alltid perfekta växtmiljöer så ger de mycket bra avkastning.

  15. Det där med sollampor borde fungera också med det här med att huden skapar D-vitamin när man får solljus på den.

  16. Ja, det är ju inte alltid så lätt att ta D-vitaminpiller och vi behöver ju även psykologiskt sett solljus.

  17. Många blir ju deprimerade av mörker.

  18. Jo, det märker man ju själv under vinterhalvåret.

  19. I alla fall här uppe i norr.

  20. Delvis beror det ju här på vad man kallar då en seasonal affective disorder eller SAD.

  21. Det vill säga vad vi kallar vårddepressioner.

  22. Och det kan bero också på en problem med D-vitaminerna.

  23. Men ett bra sätt att förbättra humören är ju just att titta på starkt ljus.

  24. Till exempel solen.

  25. Men om man ska spara energi då?

  26. Växter som inte kräver solsken, det finns ju faktiskt.

  27. Skulle man kunna använda det?

  28. Ja, fast inte så länge.

  29. För de är saprofyter.

  30. De bryter ner organiskt material på samma sätt som svampar.

  31. Ja, och det måste finnas någonting att bryta ner i.

  32. Just det.

  33. Däremot så, ja, svampar och sådant.

  34. Har man organiskt material så är det naturligtvis fullt möjligt att odla dem.

  35. Men egentligen, svampar innehåller inte så mycket näring.

  36. Nej, det gör de inte.

  37. Men vart ska man då få energin ifrån för att driva solampor och så vidare?

  38. Det skulle ju fungera.

  39. Men vart ska man få energin ifrån?

  40. Går det bra med vattenkraft, vindkraft?

  41. Inte så länge där heller om solen skulle slockna.

  42. För solen driver ju faktiskt vindkraften.

  43. Solen driver ju vattenkraften, om än indirekt.

  44. Ja, just det. Det stämmer.

  45. Skulle det gå att använda...

  46. Jorden är ju rätt varm i sig.

  47. Skulle det gå att använda den värmen?

  48. Ja, det skulle gå.

  49. Det är ju egentligen den enda kraftkällan förutom kärnkraft som inte är solberoende här på jorden.

  50. Möjligtvis tidvattenkraft också.

  51. Men den geotermiska energin, alltså den energi man kan utvinna genom att jordens inre är varmare än ytan.

  52. Den finns här och den kommer att finnas kvar under mycket lång tid.

  53. Så det gäller bara att bara djupt hål, släppa ner vatten, låta det värmas upp, hämta upp ångan och därmed utvinna energi.

  54. Men verkligen i längden så skulle det enda vi skulle kunna använda är väl kärnkraft?

  55. Förmodligen.

  56. Även om jag tror att geotermisk energi också kan fungera.

  57. Och som sagt, du har tidvattenkraft om det finns stora flytande vattenmassor, vilket kan vara problematiskt.

  58. Där får man ju energin ifrån månaden.

  59. Men nu är det väl så också att egentligen så är den här spekulationen inte särskilt väsentliga.

  60. Med tanke på att skulle solen slockna så skulle det bero på en större katastrof.

  61. Och då tror jag inte att jorden skulle existera längre överhuvudtaget.

  62. Nej, just det. Det finns, ska vi säga, mer näraliggande problem att oroa sig över.

  63. Men intressant teori är det.

  64. Och man kan ju mycket väl tänkas använda det här till exempel för att bo i Arktis, norra Sverige eller kolonis i andra planeter.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hjärtats kurvor

En vanlig syn på sjukhus är den berömda maskinen som säger "ping". Skämt åsido talar vi om den maskin som visar hur hjärtat slår. En van läkare ser direkt om något är fel och kan då snabbt ingripa.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 29 augusti 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:25
Transkription47 repliker · 3:24

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Hjärtats kurvor.

  2. På filmer och tv-program i sjukhusmiljö så finns det nästan alltid med en liten pipande maskin som visar en kurva bredvid patienten på intensivvården.

  3. Och det ger från sig hjärtskärande pip när patienten är döende.

  4. Men vad är det egentligen för kurvor och varför är de så viktiga?

  5. Kurvorna kallas för EKG, elektrokardiogram.

  6. Och det är någonting man mäter av hjärtats elektrisk aktivitet.

  7. Hjärtat är ju nämligen en muskel med ett antal hålrum i.

  8. Två förmak och två kamrar.

  9. Blodet kommer in i förmaken, flyttas sedan över till kamrarna och pressas ut i kroppen.

  10. Det här är en muskel som måste vara igång från vi föds tills vi dör dygnet runt.

  11. Och det är ju inte att undra på att den blir väldigt viktig för oss.

  12. Men funktionen här kräver att hjärtat drar ihop sig på rätt sätt.

  13. Om den bara kramade ihop hela på en gång skulle inte blodet pumpas.

  14. Den skulle bara strömma in och ut.

  15. Därför är det viktigt att klaffarna och musklerna här är samordnade.

  16. Och därför så går det så att säga vågor av sammandragningar genom hjärtat.

  17. Där styrs ifrån en liten knuta som kallas sinusknutan av nervceller som inleder sammandragningen.

  18. De får förmaken att dra sig samman så att blodet strömmar in i kamrarna.

  19. Sen går signalen ner till en annan knuta som kallas för AV-knutan.

  20. Och skickar ner signalen längs med en liten bunt fiber som kallas för hisbunt.

  21. Som gör att hjärtat börjar dra ihop sig från hjärtspetsen allra längst ner och uppåt.

  22. Därmed kommer blodet att få en skjuts och åker ut i kroppen.

  23. Det här systemet är elektriskt.

  24. Det är baserat på nervceller och muskler och när de arbetar så uppstår elektriska signaler.

  25. Och de kan man mäta genom att sätta elektroder på huden.

  26. Och genom att ta mätningar här så kan man också se hur hjärtat fungerar och om någonting är fel med det.

  27. Man kan inte bara se hur snabbt det slår utan också om det är något onormalt.

  28. Till exempel att det slår för ofta, har en fel rytm eller att signalen inte går fram som det ska.

  29. Till exempel när man får en hjärtinfarkt dör en del av hjärtmuskeln.

  30. Och det här resulterar i att signalen kanske inte kommer fram.

  31. En del av hjärtat drar ihop sig men en annan del inte gör det.

  32. Men det här kan man se på EKG.

  33. En erfaren kardiolog, alltså en hjärtmedicinare, kan se att det är förmodligen fel på en viss del utgående från de här kurvorna.

  34. Man kan också se andra tillstånd.

  35. Problemet med det här är ju att det kräver att hjärtat pulsera på ett regelbundet sätt.

  36. Ibland kan hjärtat istället börja skicka vågor till sig självt och bli kaotiskt.

  37. Och då talar man om flimmer.

  38. Förmaksflimmer är inte så farligt.

  39. Men kammarflimmer kan vara direkt dödligt.

  40. Hjärtat bara wobblar runt och lyckas inte pumpa något blod.

  41. Lösningen är i så fall att skräma det tillbaka.

  42. Man utnyttjar vad som kallas defibrillation.

  43. Man ger en kraftig elchock, ungefär som när man slår till en gammaldags tv.

  44. Och förhoppningsvis kommer tillbaka i rytmen.

  45. Men allt det här kräver att man kan förstå sig på hjärtats elektriska flöden.

  46. Kan man göra det kan man också plantera in en pacemaker som ser till att rytmen blir rätt.

  47. Så nästa gång ni ser de här EKG-kurvorna på tv så har ni chansen att se ett mycket spännande elektriskt system in action.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Planeten Pluto

Pluto ligger oftast längst bort i solsystemet och är en mycket liten planet. På grund av planetens konstiga bana ligger Neptunus ibland närmare solen. Det finns inte mycket hopp att hitta liv på Pluto dock.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 22 augusti 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:28
Transkription26 repliker · 2:27

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Pluto. Pluto är den yttersta planeten, åtminstone den mesta delen av tiden.

  2. Den upptäcktes 1930 av Clyde Tombow som hade letat efter en stor planet utanför Neptunus bana sedan en ganska lång tid.

  3. Man hade nämligen upptäckt att det fanns störningar om yttre planeternas banor och man trodde att de berodde på att det fanns en stor planet där ute i mörkret.

  4. Idag vet man att Pluto är på tok för liten för att kunna åstadkomma det här och man tror att det mest berodde på mätfel samt att man idag vet att solen är lite mer tillplattad än man trodde då.

  5. Pluto väger faktiskt bara 2,3 promille av jorden.

  6. Detta har man bestämt genom att mäta hur lång tid det tar för månen Karon att rotera ett varv runt planeten.

  7. Och Karon väger bara en elftedel av Pluto.

  8. Det här är i och för sig fortfarande ett ganska likartat förhållande.

  9. Man kan nästan säga att Pluto är en dubbelplanet, ungefär som att jorden och månen utgör det.

  10. De kretsar runt varandra där ute i de yttersta delarna av solsystemet, men gör ett varv på ungefär 6 dygn.

  11. Det verkar som om Pluto och Karon alltid vänder samma sida mot varandra.

  12. Pluto har en mycket, mycket tunn atmosfär av metan.

  13. Åtminstone ibland.

  14. För den går en ganska elliptisk bana där den gör ett varv på 248 år.

  15. Och när den kommer som närmast solen så är den 29 gånger så långt ifrån solen som jorden är.

  16. Då hettas ytan upp, metan avdunst och man får en tunn dimma av metan.

  17. Men gradvis så vandrar den utåt i sin bana och när den som längst bort är den nästan 50 gånger så långt ifrån solen som jorden är.

  18. Och då fryser metanet och atmosfären singlar ner sakta på marken.

  19. Marken verkar bestå just av frysen metan med fläckar av mörkare kolväten.

  20. Och genom den här elliptiska banan så är Pluto faktiskt inte den yttersta planeten hela tiden.

  21. Den kommer nämligen innanför Neptunus ibland.

  22. Den är inte speciellt stor.

  23. Den är bara 1150 kilometer i radia.

  24. Så att många har ifrågasatt om den kan kallas planet.

  25. Den internationella astronomiska unionen har dock bestämt att fortsätta kalla den för planet.

  26. Även om man idag vet att det finns en hel del liknande himlakroppar där ute i de yttersta delarna av solsystemet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Metallen platina

Namnet "platina" betyder ungefär "det lilla silvret". Metallen är precis som guld svårt att få fram i stora mängder. Inom sjukvården har platina en mycket viktig roll.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om kemi och sänds den 15 augusti 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:54
Transkription30 repliker · 2:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Platina. Platina har varit med i smycken och konstförmål sedan det gamla Egypten och det var ganska högt skattat bland det inka folket.

  2. När de spanska erövrarna kom till Amerika på 1500-talet så tyckte de dock att det här var en skräpig metall.

  3. De var ute efter guld och bryddes inte om den där silveriga tunga saker man hittade i floderna.

  4. Den beskrevs 1557 av JC Skalinger och den fick namnet platina som en diminutiv form, alltså en liten form av plata, silver.

  5. Det var ju inte riktigt silver.

  6. Och på 1700-talet kom det till Europa där kemister blev väldigt mycket mer intresserade av den.

  7. Gradvis började man upptäcka hur användbara den var och hur lämpad den var till smycken och priset steg allt mer.

  8. Platina är en ädelmetall i samma grupp som guld och silver.

  9. Den är rätt sällsynt. Det finns ungefär 10-15 milligram per ton vilket är något mer än mängden guld i jordskorpan.

  10. Och den följer många sulfidmalm vilket gör att man vid utvinning av andra ämnen som hänger ihop med sulfid, till exempel koppar och nickel, får platina som en dyrbar restprodukt.

  11. Framförallt sker det här i Sydafrika, Ryssland och Kanada.

  12. Den totala produktionen är väl ungefär 130 ton om året vilket man använder till många olika områden.

  13. Den viktigaste är naturligtvis smycken.

  14. Men den har också industriella användningsområden.

  15. Den är ju silvergränsande, mjuk, seg och leder elektricitet halvhyfsat.

  16. Men den mest viktiga användningsområden är katalysatorer.

  17. Det är nämligen så att platinas struktur gör att atomer lätt kan fastna på dess yta och vandra runt där.

  18. Och då kan de träffa varandra och reagera.

  19. Man kan till exempel använda sig av platinasvart vilket är väldigt finfördelat platina som inte är silverfärgad utan mörk.

  20. Eller platinasvamp, en sorts fluffig fraktal struktur med mycket stor yta.

  21. Det här används till exempel birkatalysatorer och industriell tillverkning av många ämnen.

  22. Dessutom kan man använda den i elektriska komponenter.

  23. Den har en rolig egenskap, nämligen att ledningsförmåga varierar mycket med temperaturen vilket gör att man kan använda den i termometrar.

  24. Dessutom så har den en längdutvidgning, det vill säga hur mycket den blir längre och kortare när man värmer upp och kyl den.

  25. Som är nästan exakt samma sak som vanligt laboratorieglas.

  26. Och det här gör att man kan smälta fast den i olika laboratorieutrustning utan att det finns risk när man hetar upp den att glaset spricker.

  27. Vilket gör att den är mycket populär inom vetenskapliga områden.

  28. Och eftersom det är en ädelmetall så reagerar den inte så mycket på kroppen och den rostar inte.

  29. Så man har även använt den för en del implantat.

  30. Kort sagt, det är en arbetande ädelmetall.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Relativitetsteorins framväxt

"Allt är relativt" brukar man säga. Det är inte helt sant, men Albert Einsteins berömda relativitetsteorier, gjorde att man fick helt nya insikter om hur universum fungerar.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om fysik och sänds den 08 augusti 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:29
Transkription44 repliker · 3:28

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Relativitetsteorins framväxt.

  2. Det var en gång en fysiker som hette Maxwell.

  3. Han hade lyckats ställa upp ett par ekvationer för hur det elektromagnetiska fält uppför sig.

  4. En märklig lösning verkade visa att det kunde gå vågor i de här fälten och att de skulle utbre sig med ljusets hastighet.

  5. Det här var en av 1800-tals stora vetenskapliga genombrott.

  6. Man kom på vad det var som gjorde att ljus och radiovågor kunde fungera.

  7. Det var helt enkelt de vågor som ekvationerna förut sa.

  8. Men nu undrade många fysiker, man kan inte ha vågor utan ha vågor i någonting.

  9. Så vad var det här vågor av?

  10. Man framkastade tanken att det var vågor i etern.

  11. Någon sorts mycket lätt, mycket tunn materia som enbart påverkades just av ljus och radio.

  12. Allting som finns i universum omges och genomträngs av denna tunna materia.

  13. Man talar fortfarande om det i radiosamhangen när man säger att någonting hörs i etern.

  14. Men det var ett litet problem här.

  15. Om man rör sig relativt den här etern så borde ju ljuset ändra sin hastighet.

  16. Om man rör sig snabbt framåt borde man hinna ikapp en ljussignal man skickar framåt.

  17. Och en ljussignal man skickar bakåt borde avlägsna sig mycket snabbare än man väntar sig.

  18. Det här ville man testa.

  19. Så man gjorde det berömda Michelson-Morley-experimentet.

  20. Där man med mycket känslig utrustning mätte just ljusets hastighet i olika riktningar.

  21. Till sin förvåning fann man att det inte fanns några som helst effekter.

  22. Trots att jorden rusade genom universum en hög hastighet.

  23. Vissa forskare framkastade halvt på halva och halvt på skämt att det beror kanske på att avstånd kortas av om man rör sig åt ett visst håll snabbt nog.

  24. En forskare vid namn Lorentz föreslog en kontraktion av en tid och rum som skulle inträffa om man rörde sig snabbt.

  25. Det förklarade visserligen experimentet men det kändes ändå lite konstigt.

  26. Men 1905 kom Albert Einstein med vad han kallar sin särskilda relativitetsjuri.

  27. Han tog steget fullt ut och föreslog att ljus alltid har samma hastighet.

  28. Hur man än rör sig. Hur snabbt man än åker.

  29. Och att naturlagarna alltid ser likadana ut var man än är och vad man än gör för experiment så länge man inte accelererar.

  30. Ur de här väldigt enkla antagandena kunde han visa några mycket märkliga konsekvenser.

  31. Michelson-målexperimentet fungerade naturligtvis inte för ljuset går alltid lika snabbt hur än jorden rör sig.

  32. Och dessutom kan man inte röra sig snabbare än ljuset.

  33. Och dessutom om man rör sig väldigt snabbt så verkar tiden sakta in.

  34. Och dessutom kanske energi kan omvarlas till materia.

  35. Det här var märkliga konsekvenser av många som inte trodde honom.

  36. Men man började testa det och fanns snart att det nog stämde.

  37. Myoner, elementarpartiklar från kosmiska strålningen, visar verkligen att de saktas ner i tiden.

  38. Genom att de rör sig så snabbt.

  39. Man upptäckte att i partikelacceleratorer gick det inte att accelerera partiklar bortom ljushastigheten.

  40. Och hans allmänna relativitetsteori som också beskrev gravitationen förutsåg en mycket korrekt Mercurius bana och att ljus böjs av av solen.

  41. Och även att märkliga ting som gravitationsvågor inträffar.

  42. Vågor av tyngdkraft.

  43. Så att gradvis har det visat sig att Einstein har fått rätt.

  44. Världen är bra mycket märkligare än man kunde förutsättas på Maxwells tid.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.