← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Hicka

Varför hickar man? Det finns snudd på oändligt många mer eller mindre fåniga tips hur man botar hicka. Stå på huvudet och dricka vatten är ett. Seriöst, så finns det faktiskt en del knep som fungerar.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 6:13
Transkription112 repliker · 6:12

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Hicka är något som man plågar mänskligheten genom alla tider.

  2. Det finns alla möjliga olika huskuder, men kan man egentligen verkligen göra något åt det?

  3. Oh ja. Modern medicin har en hel del idéer om vad man kan göra åt hicka.

  4. Problemet är bara att ju mindre man vet om en sjukdom eller tillstånd, desto fler föreslagna metoder finns det.

  5. Och när det gäller hicka så är det svårt att slå dem.

  6. Men vad är hicka för något egentligen?

  7. Det är att man får snabba sammandragningar i diafragman.

  8. Det är en muskelvägg som avskiljer buken ifrån bröstkorgen.

  9. Den drar ihop sig. Då börjar luften röra sig upp.

  10. Men då slutar sig plötsligt struplocket väldigt snabbt, vilket producerar karaktäristiska ljudet.

  11. Det här kör till att det är luft som bara stoppas.

  12. Det här styrs då av en reflex i ryggmärgen uppe bland tredje, fjärde och femte nackkotan.

  13. Och förmodligen det är system uppe i hjärnan.

  14. Okej. Men nu är det så att det finns allt möjligt som man kan göra åt det.

  15. Jag har hört varianten att stoppa huvudet och dricka vatten.

  16. Hålla andan.

  17. Ja, allt möjligt.

  18. Känner du till någonting som faktiskt funkar?

  19. Och varför funkar det?

  20. För att förstå det måste man ju förstå varför man hickar.

  21. Och det är ett ganska stort problem för man kan börja hicka av de mest olika skäl.

  22. Det absolut vanligaste är att man har ätit för mycket, druckit kårsyrade drycker eller fått något ganska kallt i magen.

  23. Men det blir bara tillfälliga hickningar av det här normalt sett.

  24. Just det.

  25. I allmänhet är det så att man antingen hickar mindre än fyra gånger eller mer än trettio gånger.

  26. Och i de flesta fall så är det bara tillfälligt besvär.

  27. I andra fall däremot kan det här vara en fråga om en kroniskt fenomen.

  28. Man fortsätter hicka timme efter timme, dag efter dag, vecka efter vecka.

  29. Finns det några riktiga mardrömsfall?

  30. Oh ja, det finns fall där folk har hickat i flera år.

  31. Och där kan man verkligen börja tala om att det finns en dödlighet.

  32. Inte att man kanske dör av hickan, men det som orsakar hickan.

  33. Men vad kan det bero på att man får så långa hickningsanfall?

  34. Ja, det kan bero på det mesta.

  35. En vanligt fall är tumörer någonstans.

  36. Och det kan vara tumörer både uppe i hjärnan, i halsen, nere i magen, i lungorna, njulsjukdomar, olika former av leverskador, magsår, hysteri, olika former av hjärnstörningar, hår i örongången.

  37. Ja, det är faktiskt sant.

  38. Därför att hickan beror ju väldigt mycket på nervsystemet i magen.

  39. Och den är vagusnerven som tar emot signaler från flesta av våra inre organ.

  40. Den har också en liten gren som går upp till örat.

  41. En liten förtretlig gren som om den stimuleras kan orsaka hicka.

  42. Det var fascinerande.

  43. Kort sagt, det verkar som väldigt mycket kan producera hicka.

  44. Till exempel gick, nackskador, skallskador.

  45. Ja, högt blodtryck.

  46. Och problemet är ju naturligtvis att om man har svårartad hicka, det är svårt att reda ut vad som orsakar den.

  47. Jag har nog få lite matrumsföreställningar nästa gång jag får hicka i alla fall.

  48. Men i allmänhet är det ju inte så farligt.

  49. Det är ju bara ett övergående fenomen.

  50. Det lustiga är ju att många huskurorna baserar sig just på hickans egenskaper.

  51. Till exempel hickar man långsammare om man har mer koldioxid i blodet.

  52. Varför det?

  53. Jag är inte helt säker på varför faktiskt.

  54. Det kan hänga ihop med att den här är en reflex som är nära kopplad med både kräkreflexen och andningsreflexen.

  55. Så det här gamla klassiska knepet att man andas i en påse en stund.

  56. Det gör åtminstone att hickan saknar ner.

  57. Jag har hört någonting också om att det kan vara luft som sätter sig i magsäcken och trycker på det fragman.

  58. Det är det som oftast orsaker.

  59. Oja, framförallt de här kortvariga hickningsfallen.

  60. Det är en irritation.

  61. Så man kan ju prova till exempel att dricka någonting.

  62. Eller försöka ställa sig, luta sig framåt åt vänster.

  63. Det är nämligen vanligare just att man får hickningar på vänstersida än på högersida av diafragman.

  64. Och det är just det här irritationsfenomenet.

  65. Beroende på att magsäcken sitter på vänstersida då helt enkelt.

  66. Just det.

  67. Men det finns ju andra knep också.

  68. En del är lite märkliga.

  69. Som att använda en tops för att röra vid gommiseglet.

  70. Det tror jag inte jag skulle rekommendera.

  71. Eller trycka mot ögat.

  72. Inte heller sådär lyckat.

  73. Andra är ju att svälja någonting.

  74. Så att därigenom göra en sorts reset utav matstrupen.

  75. Eller att skrämmas.

  76. Skrämmas.

  77. Faktum är att det verkar ju faktiskt funka.

  78. Oja.

  79. Hur kommer det sig i så fall?

  80. Förmodligen är det så att när man blir riktigt rädd hoppar man till.

  81. Hjärnstammen i hjärnan går in i ett nödtillstånd.

  82. Skickar signaler om att stoppa alla processer som pågår i hjärnan.

  83. Övergå till en ny försvarsberedskap.

  84. Och det gör också att hickningen kommer av sig.

  85. Så att säga det ryck man får sätter hickningen ur spel.

  86. Jag misstänker också att det här när man rycker till när man blir skrämmd kanske kan få den eventuella luften att lossna också.

  87. Det kan göra.

  88. Även om jag inte tror att det är så farligt.

  89. Över huvud taget finns det många metoder.

  90. Riktigt svårartad hickning kan man ju behandla också på kemisk väg.

  91. Alltså med medicin?

  92. Ja.

  93. Till exempel finns det psykofarmaka som heter klorpromacin.

  94. Som i 85% av fallen när man injicerar intravenöst avbryter hickning.

  95. Hur funkar den? Normalt sett alltså?

  96. Normalt sett så är det framförallt att det förhindrar kräkreflexen.

  97. Det ger sig på dopaminsystemen i hjärnan och har ganska många effekter.

  98. Men hickning verkar försvinna också som en sidoeffekt av detta.

  99. Så i vissa svåra fall kan man göra det.

  100. Det ska nog vara ett rätt allvarligt fall i så fall.

  101. Åja. De fall där det inte fungerar.

  102. Där har man provat att kapa frenikusnerven som får diafragman att röra sig.

  103. Rätt drastiskt det.

  104. Oerhört drastiskt.

  105. Men det är det enda som hjälper i vissa fall.

  106. Sen finns det ju förstås det fall de tog upp i Guinness rekordbok.

  107. En stackars man som hade hickat i åtta år.

  108. De hade föreslagt ungefär 60 000 olika metoder.

  109. Att bota hickan.

  110. Till sist bad han en bön till Sankt Judas Thaddeus.

  111. De hopplösa fallens skyddshelgon.

  112. Och då tog det slut.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Plastikkirurgi

Att ändra på våra kroppar och vårt utseende är inte 1900-tals fenomen. Det har vi gjort sedan många tusen år sedan. I vissa fall har vi varit missnöjda med vad vi har och är, i andra fall har kroppskador gjort det nödvändigt.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om Biologi och sänds i Etervåg. Längd: 5:05
Transkription72 repliker · 5:04

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Plastikkirurgi är faktiskt en av världens äldsta läkekonster.

  2. Man kunde återställa ansiktsskador för mer än 4000 år sedan och man vet också att de genomförde hudtransplantationer för rekonstruering i Forna Indien 800 år före Kristus.

  3. Men utvecklingen gick rätt sakta framåt. Det var inte förrän på 1800- och 1900-talet som den började utvecklas ordentligt.

  4. Första världskriget framförallt var en stor boom för plastikkirurgi.

  5. De alla nya vapen skapade ansikts- och huvudskador som krävde mycket innovativare restaurerande metoder.

  6. Dessutom hade man ju redan tidigare utvecklat enklare proteser.

  7. Inte bara då för att kunna gå till exempel träben eller en krok istället för hand utan också försöka återställa ett skadat yttre.

  8. Astronomen Tycho Brahe som var en allmänhetsig typ hade till exempel blivit av med näsan i en duell.

  9. Så på 1600-talet så fick han en ny näsa i guld vilken han gärna stoltserade med.

  10. I guld?

  11. I guld.

  12. Det kan inte vara särskilt vackert.

  13. Det beror på om man uppskattar pengar.

  14. Men den här typen av restaurativa proteser och sånt gick ju också framåt.

  15. Man gjorde dem mer och mer övertygande.

  16. följeögon till exempel.

  17. Men det var ju under 1900-talet man började bli så pass bra på att återställa yttre.

  18. Så att det inte bara blev att man såg normal ut utan också kanske började se bättre ut.

  19. Det som brukar debatteras mest det är ju bröstoperationer.

  20. De är ju de absolut vanligaste typerna av plastikkyrurgi som finns också.

  21. Det finns ju alla möjliga olika varianter.

  22. Du kan lyfta, förstora, förminska.

  23. Vad du nu tycker.

  24. Och där håller man ju på att forska ganska hårt just om hur ska man...

  25. Vanligtvis planteras det ju in då ett implantat som är vanligtvis en plastpåse fylld med silikon eller en saltlösning.

  26. Eller i vissa fall olika typer av oljor.

  27. Hur de här ska placeras in för att minimera risken av biverkningar och komplikationer.

  28. Men jag tror att det används andra material också inom plastikkirurgin.

  29. Ja, de kroppsegna materialen är ju absolut bäst.

  30. Jag har hört talas om att det är möjligt att ta kroppsfett exempelvis, flytta från exempelvis magen.

  31. Det är ju möjligt.

  32. Samtidigt finns det ju en del problem därför att kroppsfett trivs så att säga inte på fel ställe i kroppen.

  33. Det är till exempel inte så effektivt när det gäller bröstförstoring.

  34. Sen håller man ju då på, ja som du nämnde, så indierna håller redan tidigt på att transplantera hud.

  35. Det är relativt enkelt att göra bortsett från att all hud naturligtvis inte passar.

  36. Och den ser kanske inte så bra ut heller när den flyttas.

  37. Ofta försöker man ju istället utnyttja kroppen, växer fram ny hud.

  38. Eller att man kan sträcka hud, till exempel vid ansiktslyftning.

  39. Då man lägger ett par snitt upp i pannan och drar upp huden en smula, vilket rätar ut rynkor.

  40. Men kan man inte odla hud idag också?

  41. Det har blivit möjligt.

  42. Det är inte så svårt att odla över huden så att man kan i princip få kvadratmeter utav hud.

  43. Idag används det mest för bränskadeoffer där det är absolut nödvändigt att täcka över stora sår.

  44. Men man kan mycket väl tänka sig att i framtiden odlar man upp hud för plastikkirurgi.

  45. Man arbetar på bråskodling.

  46. Och jag vet att man har gjort även framgångsrika vävnadsodlingar för bröst.

  47. Finns det något annat som forskningen håller på med inom plastikkirurgi nu?

  48. Det pågår mycket arbete.

  49. Men forskning, det här är snarare ett hantverk.

  50. Att hitta bra metoder.

  51. Att dels flytta om i kroppen och få det att helas.

  52. Ett område är till exempel att undvika r-bildning.

  53. Där gör man mycket arbete med tillväxtfaktorer, till exempel.

  54. Du menar sånt som sker i livmoden?

  55. Till exempel.

  56. Idealet vore att garanterat inte bildas någon r-vävnad när man skär i kroppen.

  57. Sen har vi framtida möjligheter att utnyttja till exempel lokal genterapi.

  58. Man har använt det för att försöka bota flintskallighet hos män.

  59. Vilket är förmodligen nästan lika stor marknad som bröstförstoring eller förminskning hos kvinnor.

  60. Sen finns det alla möjliga andra varianter.

  61. Det brukar vara väldigt mycket moraliska diskussioner om just plastikoperationer.

  62. Många invänder ju mot det här eftersom de anser att vi äger inte våra kroppar.

  63. Och det är ändå fel att försöka se bättre ut.

  64. Det är fåfänga.

  65. Men å andra sidan så mår folk ofta bättre av en plastikoperation.

  66. Rent psykologiskt så blir effekterna ganska stora för självförtroendet.

  67. Det har påpekats att många plastikoperationer, till exempel bröstförstoring eller peningsförlängning hos män

  68. inte gör så värst mycket för att det andra könet ska bli attraherade

  69. utan mer för att förbättra självkänslan hos den person som har det

  70. i hans eller hennes relationer till det egna könet.

  71. Sen är det ju så att genom historien har människan alltid ändrat på kroppen.

  72. Det är en lång tradition och jag tror att det hör till det som gör oss till människor också.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Gamma-himlen

Tittar du på stjärnorna med dina ögon eller genom ett vanligt teleskop har du inte sett mycket. Faktum är att det ljus vi ser bara är en del av allt ljus som kan berätta om rymden. Gammastrålningen avslöjar svarta hål.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2001-11-18 i Förklarade fenomen. Längd: 3:00
Transkription33 repliker · 2:59

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Gamma himlen. Man kan se på himlen i många olika våglängder.

  2. Normalt tänker vi på himlen och astronomi som något man gör med synligt ljus.

  3. Men astronomer har länge studerat den i andra våglängsområden som infrarött ljus, ultraviolett, röntgenstrålning och gamma strålning.

  4. Gamma strålning är den mest kortvåge och energirika delen av det elektromagnetiska spektrumet.

  5. Naturligtvis dominerar solen starkt, himlen, i gamma spektrum.

  6. Men om vi skulle kunna se hur himlen såg ut på natten så skulle vi också se andra fenomen.

  7. Ute i rymden så är det framförallt täta energirika objekt som producerar dessa gamma strålar.

  8. Många av dem är supernovor och deras rester.

  9. När en gammal stjärna exploderar så utsänds en kraftig dusch gamma strålning, vilken följer av ny strålning från det som finns kvar.

  10. Vissa bildar neutronstjärnor, täta objekt som på grund av sitt starka gravitationsfäll drar till sig gas- och partikler och accelererar till enormt höga hastigheter.

  11. Vilket då leder till att de avger gamma strålar.

  12. En del blir pulsarer som sänder ut regelbundna radiopulser men också gamma strålar.

  13. Svarta hål sänder ut intensiv gamma strålning när materia sugs ner i dem.

  14. Och vissa aktiva galaxer, eventuellt på grund av att de just har enorma svarta hål i sina kärnor, är starka sändare av gamma strålning.

  15. Om vi skulle tillse på himlen med ögon som kunde se gamma strålning så skulle vi se Vintergatans band.

  16. Där finns nämligen de gamla supernovorna, neutronstjärnorna och mycket annat.

  17. Och i en riktning mot Vintergatans centrum skulle man se ett stort dis av många objekt och framförallt det stora svarta hålet i mitten av galaxen.

  18. Utanför Vintergatans band skulle vi se enstaka radiogalaxer och andra aktiva saker.

  19. Men det finns många mysterier kvar.

  20. När man började studera hela himlen och kartlagde det med så kallade EGRET-experimentet på gamma strålning observatoriet.

  21. Gamma strålning observatoriet i Compton som ligger i områdsbanan kring jorden.

  22. Fann man över 270 starka källor.

  23. 170 av dessa känner man till.

  24. Av de kvarvarande är det ungefär 50 man misstänker hör till Vintergatans plan där de ligger där.

  25. Men man har inte kunnat identifiera vad de är.

  26. Förmodligen är det ganska normala objekt som man bara inte ser på grund av att de är skymda av gas och stoff.

  27. Men de kvarvarande verkar vara helt andra sorter.

  28. En möjlighet är att det är väldigt stora stjärnor som man sänder ut en så intensiv solvind.

  29. Så att när den kolliderar med interstellar gas uppstår gamma strålning.

  30. Det kan också vara fråga om tysta svarta hål som då och då suger ner sig gasfläckar.

  31. Och därför inte syns speciellt tydligt optiskt.

  32. Men man vet det ännu inte.

  33. Det finns många intressanta mysterier i gamla himlen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Blixtskador

Det är mer sannolikt att bli träffad av blixten än att vinna en miljon på lotteriet. Doch ska d faktiskt vara glad för att sannolikheten är tre miljoner mot ett att du ska få en blixt genom dig. Skadorna varierar mellan dödliga och ringa, och män är i större fara än kvinnor.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Fysik och sänds 2001-11-11 i Förklarade fenomen. Längd: 3:47
Transkription42 repliker · 3:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Blixtskador. Världen över dör ungefär 1000 personer per år av att bli träffad av blixten.

  2. Antalet som skadas av blixten är åtminstone 5000 per år.

  3. Det är faktiskt bara 20% av dem som träffas av blixten som dör på fläcken.

  4. Men det är ändå ganska allvarligt.

  5. Blixtnedslag kommer faktiskt på tredje plats efter översvämningar och stark kyla som orsakar till att människor dödas av naturen.

  6. En blixt som slår ner från ett oskväder är varken växelström eller likström.

  7. Det är en strömpuls som färdas i en riktning och sedan efteråt följs av ett antal lite svagare pulser som rör sig tillbaka.

  8. Den har mycket kort varaktighet, bara några millisekunder, till skillnad från den halva sekund som kan inträffas om man till exempel får en stöt från en elektrisk ledning.

  9. Det här leder till att skadorna blir ganska annorlunda.

  10. Dessutom är antalet volt i en blixt enormt mycket högre.

  11. Normalt är en blixtnedslag på ungefär 300 kV, vilket är till skillnad från till exempel 20-63 kV i industrin.

  12. Resultatet blir visserligen i båda fall en bränslskador där man träffas av blixten eller där man råkar få kontakt med en elledning.

  13. Men vid en blixt sprider sig elektriciteten genom kroppen på ett annat sätt.

  14. Vid en vanlig elstöt så inträffar i många fall att den bränns en väg genom kroppen som leder till specifika skador, medan blixten skapar ospecifika och i många fall ganska svårbehandlade problem.

  15. Det som verkligen dödar folk direkt av att få blixten i sig är hjärtflimmer.

  16. Hjärtat börjar helt enkelt röra sig på ett sätt så att den inte kan pumpa blod och därmed dör man.

  17. En annan fall som kan inträffa är att hjärnstammen helt enkelt stängs av av chocken om man inte andas.

  18. Överlever man detta så kan det finnas många kvardröjande skador av blixten.

  19. Det är ganska vanligt med nervskador av olika slag, både i hjärnan, vilket kan ge många symptom, i det autonoma nervsystemet som gör att blodtrycket fluktuerar, eller diffusa smärtor.

  20. Och även perifera nervsystemet kan bli skadat på olika sätt.

  21. Hjärtat kan lätt skadas och naturligtvis hörseln också.

  22. Minnesförlust är ganska vanligt. Många som har träffats av blixten kommer inte ihåg upplevelsen.

  23. Och koncentrationsskador kan också inträffa.

  24. Starr brukar ibland inträffa senare, helt enkelt genom att hornhimnen grumlas efter ett tag.

  25. Det visar sig att det är farligare att vara man än kvinna när det gäller blixten.

  26. 84% av alla som dör av blixtnedslag är män.

  27. 82% av de som blir skadade också män.

  28. Rent allmänt så är det det att folk blir dödade och skadade oftast på dagen, helt enkelt för att man är ute mer än på natten.

  29. Och framförallt är söndagen farlig.

  30. Förmodligen därför många är utomhus.

  31. Och när det gäller fritidssysselsättningar lever golfare farligt.

  32. De står på öppna fält.

  33. De svingar en metallföremål.

  34. Och förmodligen så vill de nå fram till sista hålet innan det börjar regna.

  35. Det är ju nämligen så att blixten kan träffa en även om man är en mil ifrån själva oskvädret.

  36. Tidigare varnade man ju för att inte tala i telefon under oskväder.

  37. Helt enkelt för att blixten kan följa teleledningar.

  38. Idag blir folk dock skadade via sina mobiltelefoner.

  39. Inte genom att blixten slår ner utan att den elektromagnetiska pulsen ger en kraftig knäpp som skadar örat.

  40. Men som sagt var, risken att bli träffad är ungefär 3 miljoner mot 1.

  41. Vilket gör att den inte är så stor.

  42. Men den är fortfarande större än att lyckas vinna en miljon på lotteriet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Astronomiska namn

De flesta tycker säkert att vintergatan är ett vackert klingande namn, men hur låter NGC 4486? Det sistnämnda är namnet på en galax i stjärnbilden jungfrun. När man hittar tusentals nya objekt i rymden, är det svårt att komma på vackra namn till alla.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2001-10-28 i Förklarade fenomen. Längd: 3:42
Transkription31 repliker · 3:41

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Astronomiska namn. Messier 87, NGC 4486, Virgo A, 3C 274, GB 122819 plus 124029.

  2. Ja, kärt barn har många namn. Det här är faktiskt samma objekt, en galax som ligger i mitten av Virgo-hopen.

  3. Men varför kallas galaxer på så många olika sätt? Och framförallt, vad betyder alla dessa bokstäver och siffror?

  4. Ja, sedan urminnes tider har man namnget saker man sett på himlen, och man har hittat på olika sätt att namnge stjärnor.

  5. Men nebulosor, galaxer och andra diffusa objekt som inte var stjärnor hade man länge svårt att hitta på ett bra sätt att namnge.

  6. Vissa hade egna namn som Plejaderna, sju stjärnorna i den stjärnbilden Taurus, medan andra bara var kända som diffusa anhopningar.

  7. Man började göra en del listor på 1600- och 1700-talet, men det var vid sent 1700-tal som fransmannen Charles Messier började göra en systematisk genomgång av himlen.

  8. Han var kometjägare. Han försökte hitta så många kometer som möjligt, men ganska ofta blandade man ihop den diffusa kometen med en nebulosa eller något sånt man såg på himlen.

  9. Så för att undvika att detta skedde för ofta gjorde han en lista. Den innehöll 103 olika objekt. Det 45 var till exempel Plejaderna, och det 42 var Orion Nebulosa.

  10. Man brukar kalla dessa objekt för M1, M2, M3 och så vidare. Så Plejaderna har beteckningen M45, där M står för Messier.

  11. Det här visade sig vara en bra idé. Under 1800-talet samlade man fler kataloger på samma sätt.

  12. John Herschel samlade ihop General Catalog of Nebulas, som 1864 kom ut.

  13. Men den verkliga klassiken blev The New General Catalog of Nebulas and Clusters of Stars, som samlades ihop av John Dreyer, 1888.

  14. Där samlade han in alla kända och fick med 7840 objekt. Namnet på katalogen, om man förkortar det, blir NGC. Så hans objekt kallas därför NGC1, NGC2 och så vidare.

  15. Sen utkom extra bilagor och till sist var man uppe i 13 000 objekt.

  16. Det här gjorde det möjligt att enklare hålla rätt på vad man hade.

  17. Och andra började ge ut sina egna kataloger för speciella typer av objekt.

  18. Till exempel finns det Uppsala General Catalog of Galaxies, som är känd som UGC, som samlas ihop av svensken Peter Nilsson, med 12 940 av de ljusaste galaxerna.

  19. Problemet blev att man snabbt fick allt fler kataloger och i många fall förekom samma objekt i många kataloger.

  20. Och ibland blev förvirringen totalt.

  21. Till exempel finns galaxen ARP 220.

  22. Den är också galaxerna IC455 och IC454.

  23. Skälet till detta är att den egentligen består av två delar.

  24. Och i den ena katalogen så är de en galax och i den andra katalogen två galaxer.

  25. Det började kort sagt bli väldigt komplexerat att hålla rätt på dessa kataloger.

  26. Sen började radioastronomerna skapa sina egna kataloger.

  27. Och i början var man så diffus så att man bara kunde ta om vilken stjärnbild det var och hur starkt någonting var.

  28. Så när man upptäckte att M87 i stjärnbilden Ljungfrönd sände ut radiostråd så blev den också känd som Virgo A.

  29. På det här sättet har vi nu en mängd kataloger.

  30. Och snart kommer vi börja behöva fler och fler kataloger över kataloger.

  31. Som sagt, kärnt barn har många namn.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Uppochnervänd åska

Den klassiska bilden av ett blixtnedslag är att blixten går från molnet ner i marken. Men faktum är att det också finns blixtar som slår uppåt mot molnet. 1990 hittade man dessutom ett ännu märkligare fenomen: blixtar som slår från molnen upp i atmosfären.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2001-10-21 i Förklarade fenomen. Längd: 2:28
Transkription18 repliker · 2:28

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vid åskväder stiger luft upp på högre höjder och detta leder till att elektriska laddningar ökar på olika platser och till sist så bildas en urladdning mellan dessa laddningar.

  2. De blicksta vi normalt känner till slår upp från jorden eller ner från molnet.

  3. Men det finns också elektriska urladdningar man sällan ser som går uppåt istället från åskmolnet.

  4. Det finns faktiskt upp- och nervänd oska.

  5. Piloter har länge hävdat att de har kunnat se märkliga ljusfenomen ovanför åskväder men man hade inte kunnat bevisa speciellt mycket före 1990 då man lyckats ta foton av detta.

  6. Man kallade dem för sprites, älvor.

  7. Det var trädliknande röda strukturer som slog upp till enormt höga höjder, till 30 och ända upp till 95 kilometers höjd.

  8. De lyste upp väldigt svagt och det var därför de hade varit svåra att detektera och syntes bara för ett par tiotal millisekunder.

  9. På grund av den tunna luften på så höga höjder så lyser de inte lika intensivt som åskblixtar och ger bara ifrån sig detta svaga röda sken.

  10. De inträffar vanligtvis när åskmolnet sänder en positiv blixt ner från molnet till marken vilket inte är lika vanligt som de negativa blixtarna.

  11. Det verkar nämligen som de elektriska laddningarna uppe i jonosfären på hög höjd kan fungera som en sorts andra mark.

  12. Förutom dessa älvor så finns det också alver, älvs.

  13. Det inträffar nämligen att när en blick slår ner så uppstår en elektromagnetisk puls som träffar jonosfären och en pannkaksliknande ljusfenomen blixtrar till mycket kort på hög höjd.

  14. Förutom dessa alver finns det också blå fontäner av ljus som stiger upp till ungefär 40 km höjd och rör sig upp med en hastighet av över 120 km sekunden.

  15. De får förmodligen sin färg just genom att det är något tätare luft där nere och är mycket svårare att se på avstånd.

  16. Dessa fenomen har förmodligen stor betydelse för ozonlagret eftersom de kan bilda kvävoxider vilka bryter ner ozonet.

  17. Man har också noterat gamma strålning vilket tyder på att det kan förekomma enstaka enormt energirika processer i oskan.

  18. Kort sagt, oskväder är skådespel både på marken och högt upp i luften, nästan ända ute i rymden.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.