Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Jordens istider

Kan biologin överleva en total istid där jordens alla hav är frusna? Det har börjat gå upp för vetenskapsmän att den totala istiden existerar.

Transkription35 repliker · 3:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Jorden som snöboll.
Vi lever för närvarande i en interglacial, ett kortvarigt avbrott på några tusen år i en istid.
Men ändå är den istid som vi just nu genomlider faktiskt ingenting mot de nedisningar som har funnits i jordens avlägsna förflutna.
Det verkar som för 750-580 miljoner år sedan så var jorden fyra gånger totalt nedisad från Nordpolen ända ner till ekvatorn.
När man först började se tecken på detta i form av moräna avlagringar från glaciärer nere på de platser som en gång i tiden låg vid ekvatorn så hade forskarna svårt att tro på det här.
Trots allt, livet uppkom på jorden för fyra miljarder år sedan och det verkade osannolikt att något skulle kunna överleva en sådan total nedisning.
Men gradvis har det framkått mer bevis för att det har inträffat sådana här nedisningar.
Man har också funnit järna avlagringar som bara kan bildas utan syre.
Men det här verkar väldigt märkligt med tanke på att man vet att jorden började få en syrehaltig atmosfär för någon miljard år sedan.
Så det verkar väldigt konstigt att den skulle ha tappat bort allt detta syre.
Alltidigt så är det förbryllande.
Man vet att is är väldigt ljus och reflekterar ut mycket värme i rymden.
Rent matematiskt kunde man modellera att om det bildas polarisar ner till 30-breddgraden så reflekterar de ut så mycket värme så att de kyler av jorden effektivt.
Det här gör att jorden blir kallare, mer is bildas och till sist blir jorden helt istäckt.
Det här skulle då innebära att jorden låses som en permanent snöboll.
Det verkar inte finnas något sätt att ta sig ut ur det här och därför trodde man inte att det kunde inträffa.
Men det har framkommit tecken på att vi verkligen har gått igenom något sånt här.
Skälet till att nedfrysning inträffar är fortfarande svårt att säga.
Det kan bero på jordaxens lutning till exempel.
Men när jorden är helt nedvisad så är det också svårt att få tag på flytande vatten.
Vad som inträffar är att regn kan inte falla på sten och därigenom blir det mindre erosion.
Det här i sin tur leder till att koldioxid från jordens atmosfär inte kan tas upp vare sig av havet eller genom att erodera sten.
Det är nämligen en av de viktigaste faktorerna idag som håller nere koldioxidhalten.
Vad som inträffar är att vid vulkanutbrott så frigörs koldioxid i atmosfären på den nedvisade jorden.
Och gradvis ökar koldioxidhalten mer och mer och mer.
Men koldioxid är en växthusgas så till sist når den tillräckligt hög nivå för att isen börjar smälta.
Och under en period är jorden istället väldigt varm med medeltemperatur upp mot 50 grader.
Och det här verkar som sagt vara inträffat för 750-580 miljoner år sedan.
Livet retirerade förmodligen ner i djuphaven där det levde kring varma källor.
Men vid varje uppblomstring sprede sig igen bara för att dränkas av den nya istiden.
Det intressanta är att förmodligen ledde dessa istider till att det banade väg för den kambriska explosionen av arter.
Då uppstod plötsligt en mängd arter och många av de u-anfäderna till de saker vi ser idag.
Ryggradsdjur, kräftdjur, olika insekter, olika blötdjur.
Och som förmodligen fick flera arter just när de har separerats vid olika varma källor under den istid som fanns innan.
Överhuvudtaget, jordens historia har sannoligen varit omväxlande.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Rymdmedicin

Att ha rymden som arbetsplats är inte lätt. Din kropp är skapt för att arbeta vid 1Gs acceleration, och inte för att sväva i tyngdlöshet. Ska du klara hälsan är det bara att börja träna hårt på rymdgymmet.

Transkription45 repliker · 3:14

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Rymdmedicin. Människan har ju börjat ge sig ut i rymden. Men hur mår man egentligen av att vistas på en rymdstation i tyngdlöst tillstånd?
Det mest uppenbara problemet är faktiskt vätskebalansen i kroppen.
Normalt tillbringar vi två tredjedelar av vår tid, ståendes eller sittandes.
Och det gör att tyngdkraften tenderar att samla vätskan ner i benen.
Det här är en av vi naturligtvis anpassade för och den tenderar att pumpa upp oss.
Helt enkelt för att bemöta det.
Men i noll gs gravitation så fungerar inte det här som det ska.
Vilket gör att vätskan hos astronauterna samlas i bålen och huvudet.
Vilket gör att ansiktet sväljer upp och man lätt får snuva.
Det här försvinner efter ett tag.
Kroppen är väldigt bra och anpassningsbar och anpassar efterhand sin vätskefördelning.
Men nu blir problemet istället när man återvänder ner på jorden.
Då man i många fall får en ganska kraftig förskjutning av vätskan ner i benen.
Det här försöker man bemöta till exempel genom speciella kapslar.
Man innan återfärde ner till jorden placerar benen under lågtryck.
Och vissa former av saltbehandlingar men det är fortfarande lite problem.
Framförallt påverkar det här hjärta och lungor och kärlen.
Vilket kan leda till hjärtproblem.
Ett annat problem är naturligtvis benen.
Skelettet belastas normalt utav vår egen tyngd.
Det här gör att bencellerna vet att de behövs och därför tar de upp kalcium.
När ben inte behövs så ulakas det och det försvinner kalcium och det blir försvagat.
Där händer det tyngdlöst tillstånd.
Utan gravitation försvinner 3,2 procent av benmassan på bara de första tio dagarna.
Och det här leder till att det blir för mycket kalcium i blodet vilket försvinner ut med urinen.
Vilket kan leda till njursten vilket är väldigt problematiskt när man är uppe på en rymdstation.
Och även i viss mån till hjärtproblem.
Lösningen är naturligtvis mycket motion och kanske i viss mån medicinering.
Men det är ganska svårt att motionera så att skelettet tror att det fortfarande befinner sig i 1G-s gravitation.
Ett annat bra skäl att motionera är naturligtvis också musklerna.
Här på jorden använder vi mycket av våra muskler för att stå emot tyngdkraften.
Medan i rymden där man glider omkring tyngdlöst behöver man bara göra lätta tryck mot ytor för att röra sig framåt.
Det här innebär att de muskler som håller oss uppe mot gravitationen, de förtvinner.
Och framförallt de långsamma muskelfibrerna försvinner och ersätts med snabba muskelfibrer.
Och det här måste man då träna bort.
Andra problem är naturligtvis yrsel.
Balansen fungerar inget vidare när det inte finns någon tyngdkraft som talar om vad som är upp och ner.
Och många astronauter får rejäl åksjuka.
Det går visserligen över efter ett par dagar men det verkar störa sömnen också rätt mycket.
Alltid så är rymden en ganska jobbig miljö.
Tyngdkraften påverkar oss mer än man anar.
Till och med de röda blodkropparnas form verkar påverkas lite av gravitationen.
Och de byter form från de diskusliknande strukturer som är normal till att bli mer klotrunda.
Det här verkar dock inte vara ett lika allvarligt problem som benskörhet och sånt.
Men kort sagt, ska man bli astronaut får man vara beredd att göra workouts ganska ofta på rymdgymmet.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Mode och kläder

Varför har människor kläder? För att inte frysa? Jo, det är en möjlighet. Men har du tänkt på hur mycket kläder egentligen säger om den som bär dem?

Transkription88 repliker · 6:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Kläder är någonting som alltid har fascinerat mig.
Det finns en rätt intressant historia bakom varför människan i huvud taget började använda kläder.
Ja, de är ju väldigt bra för att vi får vårt eget mikroklimat som gör att vi kan klara oss vart som helst på jorden.
Det är egentligen en uppenbar anledning, men sen finns det ju mycket symbolik i kläder också.
Ja, de är ju ofta någonting som visar var man står i samhället, vem man är, ens religiösa tillhörighet och liknande.
Det började ju med päls, liknande. Päls, skinn, sånt man kunde få från djur.
Som man då måste bearbeta på många olika sätt dessutom.
Det går ju inte bara att ta en päls, den måste garvas, den måste behandlas.
Vilket förmodligen var grunden för mycket av den kemiska industrin den gången i tiden.
Men så småningom så började man ju komma underfund med att det fanns andra material.
Man lärde sig att ta hand om djurens päls, alltså göra ull, liknande.
Bomull började väva.
Och det här blev ju ganska komplicerade saker för att utvinna den cellulosa som finns i bomullen kräver ju då.
Ja, lin som det var tidigare på medeltiden kräver att man inte bara tar och skördar linet utan det också bearbetas.
För att få loss fiberna i lin måste man till exempel röta den då med bakterier så att de frigörs.
Och sen behandlar man det mycket efteråt.
Och sen har vi då naturligtvis asiatiska silket.
Som är ju ännu mer komplicerat eftersom det är små larver som producerar.
Så man måste dels hålla larverna glada så de kan bygga sina puppor.
Och sen på ett ganska komplicerat sätt utvinna då råsilket från det här och bearbeta.
Vilket kräver mycket arbete.
Men sen började det komma nya material lite längre fram.
Mm, nylon är väl det som man oftast talar om.
Och det var egentligen tänkt som ett sorts substitut för silke.
Det är ju så att silke är ju ett protein som då cirkesfjärrelsens larver producerar.
Och nylon är baserad på ungefär samma ryggradstruktur i molekylen.
Så att det är egentligen en polymer, alltså en sorts plastliknande material.
Det är alltså inget naturligt material utan det är någonting som människan uppfann helt själv.
Ja, det är därför man brukar säga att det var ett vägskäl när man uppfann nylonet.
Mm.
Och som alltid är det ju så att klädesindustrin och det som krävs för att skapa kläder, det är en ganska stor del av ekonomin.
Det finns mycket pengar det här som många har kastat sig in och hittat på nya former av konstfibrer.
Mm. Men då börjar ju komma fibrer som är väldigt, väldigt slitstarka idag.
Då måste man ju börja försöka tjäna pengar på något annat sätt än att folk behöver nya kläder.
För kläderna håller ju.
Mm. Och då börjar ju mode bli intressant.
Tidigare var det ju så att mode var viktigare än viktigt när kläderna var statussymboler och sånt.
Men idag så kan man visa sin status på många olika sätt.
Där har ju till exempel sportkläderna fått en förvånansvärt stort inflyten på hur vi klärar oss till vardagen.
Mm. Det är egentligen i sportkläder när vi kan hitta de mest fascinerande material.
Oh ja. Det var ju så att tidigare var ju sportkläder vilka kläder som helst men de var helt separata från det man bar på fritiden.
Men nu börjar de gå samman mer och mer. Genom att flera och fler människor sportar och har fritidsaktiviteter så börjar också material och listiga lösningar från sportkläderna användas.
Mm. Framförallt är det det att sportkläder alltid har varit väldigt praktiska.
För de är ju till för att du ska kunna röra dig i dem.
De är till för att de ska vara bekväma. De ska andas.
När du tränar om du svettar så ska du inte... Ja, som sagt hur den ska kunna andas.
Och det här har ju varit ett problem. Ull är ju väldigt användbart i ett blött och regnigt väder genom att det stöter bort väta.
Och det är ju precis vad det är till för på fåren.
Hålla ett varmblodigt djur. Ja, det är ett trevligt mikroklimat då. När det står på en skotsk hel dimma och oväder.
Det är därför vi människor använder det. Men nu kan man med konstmaterial börja uppnå liknande effekter.
Jag måste säga fortfarande att en mantel av ull är obehandlad ull. Den slår det mesta faktiskt.
Det kan jag tänka mig. Men det hindrar ju inte olika företag för att försöka.
Till exempel Gore-Tex. Det är baserat på att man har mycket fina porer i tyget.
Så små porer att en vattendroppe inte kan komma igenom.
Medan däremot en behandling då som gör att fett inte heller tränger igenom.
Gör då att vinden inte kommer ut.
Och det här gör att vattenånga från kroppen när man blir varm.
Kan tränga ut genom porerna utan problem.
Men när det regnar eller stänker så påverkar det inte.
Det är väldigt praktiskt.
Men man kan ju undra litegrann. Hur kommer våra material att se ut längre fram egentligen?
Ja förmodligen så är väl nästa steg smartare kläder.
Helt enkelt plastbaserad elektronik. Det är någonting som man håller på att arbeta mycket för närvarande.
Och skälet är väl kanske inte att man idag behöver sådana kläder.
Men att det kommer finnas möjligheterna att göra det. Vilket kommer nog att intressera modedesigners.
Jag kan tänka mig en sak också. Biotekniken borde man kunna använda en hel del sedan.
Ja det finns ju rent uppenbara saker som till exempel genmodifierad bomull som har bättre elastiska egenskaper, bättre slitstyrka och sånt.
Men man kan ju också tänka sig till exempel bakteriedödande kläder.
Då har man alltså lagt in små kapslar som innehåller bakteriedödande ämnen.
Det finns väl idag också.
Oh ja. Liksom då även kläder som tar och absorberar dålig doft.
Men nästa steg skulle kunna vara att man till exempel utnyttjade bakterier istället för växter för att producera de fibrer man behöver för att göra kläderna.
Det skulle vara mycket intressant.
Jag kan tänka mig en sak. Den absolut mest fascinerande utvecklingen inom kläder och material tror jag nog är sportskor.
Oh ja. Där har man ju verkligen använt avancerade ingenjörsmetoder som tidigare användes för att konstruera skepp och rymdfarkoster.
För att nu är det signat och spor som passar perfekt till idrottsmänns fötter.
Och sen överförs det här med en sorts biomekanik.
Man börjar nästan se dem mer som maskiner kanske än som bara tygföremål.
Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan skor börjar förbjudas i löpning för...
Ja det har ju redan nu blivit en del diskussion om till exempel de här hajskinnsdräkterna i simning.
Där man utnyttjade det och att en speciell typ av ytstruktur som liknar hajens.
Som gör att man får mindre friktion mot vatten.
Gör att man kan simma något snabbare.
Ja men det kommer jag ihåg att det var väldigt mycket rabalder om det.
Och det här kan man mycket väl tänka sig andra kläder.
Men inte bara i sport utan även i vardagen.
Så frågan är ju hur ska man göra på en tentamen om folk har smarta kläder som kan börja ge dem hjälp.
Ja.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Reklam

Är det reklamavbrott på favoritfilmen igen? Byt inte kanal, utan titta på reklamen och fundera på hur den egentligen fungerar, och varför den även fungerar om du tycker den är töntig. Är reklam så påverkande som de flesta tror? Fungerar subliminal reklam överhuvudtaget?

Transkription121 repliker · 6:30

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Jag brukar bli lite småirriterad när man tittar på en film på tv och man får reklamavbrott efter reklamavbrott efter reklamavbrott.
Men ändå så, även om jag blir så irriterad över reklam så går jag och köper grejerna ibland ändå.
Hur är det? Funkar reklam verkligen?
Man kan säga att både ja och nej. Reklam fungerar, annars skulle man inte göra det.
Men den fungerar kanske inte så bra som den allmänna myten säger.
Det är nämligen så här att om man är en reklamfirma så är det de kunder man har, det är företag som vill göra reklam.
Och då är det väldigt bra att övertyga dem att man är en trollkar som kan få folk att rusa ut och köpa vad de vill sälja.
Och där har framförallt reklammotståndarna gått på väldigt mycket.
Så att man har den allmänna myten och det är nog den bästa reklamkampanjen någonsin att reklam är jätteeffektivt.
Reklamkampanj för reklamföretagen.
Man skulle nästan kunna säga det.
Samtidigt är det ju så att, jo visst fungerar reklam.
Men den fungerar kanske inte på det sätt man tror.
Någonting som jag brukar irriteras på.
Varför går man och köper en produkt trots att man tycker att reklamen är fruktansvärt dålig och irriterande?
Jo, det handlar ju om hur gör vi när vi bestämmer oss för att köpa någonting.
Oftast är det så att vi har ett behov, till exempel vi är hungriga.
Och sen gör vi en mentala lista.
Man börjar, okej ska jag ha en sallad?
Nej jag vill ha något matigare.
Kanske en pizza?
Nej.
En hamburgare?
Ja det ska jag ha.
Så man börjar med ett alternativ.
Och så är det bra nog så handlar man med det.
Och det här betyder att om jag gör reklam så vill jag att folk ska få upp mitt alternativ.
Det jag säljer.
Om det är en hamburgerkedja eller pärlor eller bilar eller någonting sånt.
Så tidigt som möjligt.
Och få en bra association så de väljer det.
Det kan ju också vara så att när man står i affären och så väger man mellan de olika schamposorterna.
Så kan en liten association från en reklamfilm.
Även om man tyckte den var fånig då.
Vara så att säga en fjäder som lägger sig på vågen och gör att man väljer den ena eller andra.
Fast ibland kan det faktiskt ha motsatt reaktion.
Jag har stött på reklamer som jag tycker är så dåliga att jag boykottar produkten bara av princip.
Oh ja. Det är ju väldigt svår konst att göra reklam som alla uppskattar.
Därför talar man ofta om segmentering.
Man gör reklam som fungerar bra för vissa grupper som man räknar ska vara bra kunder.
Okej. Men hur är det med subliminal reklam?
Alltså någonting som bara flimrar förbi bakgrunden eller liknande.
Funkar den verkligen?
Nej den fungerar faktiskt inte alls.
Det här är nog en av de största myterna.
Ståren går någonting i stil med att på 50-talet så provar någon biografägare att flimra förbi.
Ät popcorn, drick Coca-Cola alldeles för snabbt för man skulle kunna se det.
Och det sålde jättebra.
Och det här gjorde folk så upprördes som han förbjöd i många länder.
Sanningen är att det fungerar inte alls.
Han är ju bara ljög om hela ståren.
Men sen har man då upprepat den här historien.
Tanken om att vi kan påverkas under medvetet.
Så mycket så att det är en annan populär myt.
Vad som egentligen inträffar är ju det att mycket reklam påverkar oss utan att vi är riktigt medvetna om det.
Men det inte sker på det subliminala sättet som det allmänna kunskapsinhämtandet vi har.
Nej för det blir ju så.
När man står i affären och tittar på, precis som du sa, olika schampo-sorter.
Så blir det ju så att reklamen kommer upp i huvudet när man ser den.
När man ser produkten.
Det beror lite på.
Det kan också vara det att man har skapat en ganska diffus koppling.
Ta till exempel Coca-Colas reklam med isbjörnarna som sitter och dricker cola medan de tittar på norrskenet.
Och den har jag aldrig riktigt förstått.
Nej för på ett medvetet plan så säger den isbjörnarna dricker Coca-Cola.
Men jag är ingen isbjörn.
Jag känner inget större behov av att dricka cola av detta skäl.
Det är ingen spännande grupp jag vill tillhöra.
Men den andra budskapet är Coca-Cola kyla.
Så när det är varmt så kommer jag få kanske en association att Coca-Cola är kallt.
Och det gör att jag har mycket större chans att välja framför till exempel någon annan reklam.
Till exempel Pepsi som då går på att ja Pepsi dricks av framgångsrika människor i någon hippie innegrupp.
Om jag inte känner att jag hör till den här innegruppen eller inte vill höra till den så får jag inte samma dragning efter pepsin.
Nej det stämmer.
Sprite har gjort en liten omvänd variant av den tycker jag.
Med sin reklam att ja du blir inte bättre på någonting av att dricka Sprite.
Här kan man komma väldigt långt genom att vara ärlig.
Många reklam går ut på att vi är nummer ett.
Tanken är liksom att ja om så här många köper den här produkten så måste den vara jättebra.
Så den kan inte vara dålig.
Men bilutgivningsfirman Avis hade för några år sedan reklam som var vi är nummer två.
Därför försöker vi hårdare.
Och det här är en väldigt lurig reklam.
Dels visar de sig ärliga genom att avslöja att vi är faktiskt inte nummer ett.
Och så antyder de att därför är vi hårdarbetande.
Plus att de dessutom antyder att den som är nummer ett kanske inte är lika bra ändå.
Där kommer vi faktiskt över till en annan sak.
Hur mår i reklamen?
Hur pass bra fungerar det?
Det är väldigt viktigt.
Över huvud taget en reklam som bara säger att köp vår produkt.
Det här är bra.
Inte lika slagkraftig som någon som man måste tänka igenom.
För vi kommer ihåg saker vi tänker på mycket bättre än sånt vi bara upplever.
Vi måste få någon sorts emotionell respons på reklamen.
Det kan vara att vi måste tänka.
Hur mår det bra?
Genom att det dels lockar.
Dessutom är det oftast att det kräver ett litet tag innan man kommer på vitsen.
Innan man upptäcker den lilla detaljen i hörnet.
Typiskt exempel i gevaliga reklamen.
Där man ofta får stå en stund och titta och räkna ut vad har inträffat.
Och då har man byggt upp ett mentalt scenario.
Sen har jag sett reklamer som alltså börjar.
De börjar en reklamkampanj med en m-skylt som egentligen inte säger någonting.
Och sen kommer en fortsättning på historien och en fortsättning.
Och det står ingenting om vad det är reklam för.
Vad det är för produkt eller någonting.
Utan det är först efter att de har kört kampanjen ett par dagar som.
Den snutten av reklamen dyker upp som verkligen säger vad det är för företag som.
Vill få ut en produkt eller.
Och det här behövs ju mer och mer.
Genom att folk är medievana.
Reklamen måste ju alltid vara olik.
Alla annan reklam.
Man bygger upp istället då en sorts tankeprocess.
Och till sist då befrielsen när man kommer på vad det är.
Men slutsatsen av det här är väl att reklam funkar.
Ja det lönar sig.
Däremot är det inte så kraftfullt som man tror.
Vilket förmodligen är tur.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Tid och tidsmätning

Förr i tiden behövde man bara en grov upskattning vad klockan var, men idag bråkar chefen om du kommer en kvart för sent. Vårt behov av exakt tid idag är stort. Från solklockor, timglas, vattenklockor, mekaniska vikter och fjäderdrivna klockor fram till atomuren... Tiden står inte still!

Transkription64 repliker · 6:05

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

En stor del av grunden för vårt samhälle är att vi ska kunna mäta tid och ange exakta tider.
Men vårt system för att ange tider är faktiskt inte helt logiskt.
Vi har valt att ha 30, 31 eller 28 dagar i månaden och 12 månader om året.
Hur kommer det här sig egentligen?
Det beror på att systemet har vuxit fram gradvis.
Så tidigt som för 2-3 tusen år före Kristus så höll ju summerarna på att observera stjärnor som ett led i deras religion.
Och andra saker främst för att förutse skörden.
Och genom detta så konstruerade de ju det år i stort sett som vi har kommit att anpassa oss till idag.
De instiftade bland annat månader som var 30 dagar och ett år som var 360 dagar.
Deras dag hade 12 timmar, två av våra timmar.
Och detta vägledde de ju för att de visste när de skulle sova, de visste när de skulle skörda.
De höll helt enkelt reda på tiden.
Detta ser man också i Egypten och även bland Astekerna som ju var en aktiv högkultur så sent som in på 1500-talet.
Men den viktigaste framväxten är nog just utvecklingen av klockor.
Vad är egentligen en klocka då?
Ja, en klocka den bör uppfylla två krav.
För det första måste den ju ha en vettig funktion för tidsmätning.
Den måste ju uppfylla så att säga så att tid ska förändras genom den.
Och för andra så måste den kunna visa de här resultaten.
Den tidigaste formen av just klockor, det var ju de tidiga solluren hos Egypt-serierna och senare också grekerna.
Det här fanns även väldigt mycket under medeltiden eftersom det var ett lätt och billigt sätt att mäta tiden.
Och du kunde även ta med dig.
Det fanns ju portabla sollur.
Men det dög ju inte när det var molnigt eller på natten till exempelvis.
Vad använde man då istället?
Ja, vattenklockor var ett svar.
Och så tidigt som på tusentalet, eller rättare sagt 1500 före Kristus har man hittat i en fara och grav en fullt fungerande vattenklocka.
Grekerna höll också på mycket med det här och byggde bland annat ett klockton i Aten på hundratalet före Kristus som hade en rätt stor precision.
Men ja, det var ju inte så precis eftersom det beror ju mycket på om du har ett kar fyllt med vatten och i botten så har du ett hål där vatten droppar ut.
Så gör det ju det i en någorlunda regelbunden takt.
Fast det beror ju också på hur mycket vatten har du i och så vidare.
Så det hela leder till ett precisionsproblem.
Vilket man försökte lösa under renaissance med framväxten av mekaniska klockor.
De grundade sig ofta på vikt och motvikt.
Till en början så var de mycket stora konstruktioner.
Var det egentligen så sporrad utveckling av de här annat än precisionsproblemet?
Ja, det var ju mångt och mycket precisionsproblemet.
Och samt just renaissansens idéer om vetenskap och forskning.
Att det gick att få fram bättre lösningar.
Hade de någon praktisk användning för dem?
För man måste väl ha klarat sig ganska bra med att veta att klockan är ungefär tolv.
Ja, bland annat så var det till stor hjälp i navigationen.
Eftersom om du vet vad klockan är, då vet du hur stjärnorna bör se ut.
Och vad du bör vara placerad enligt astrologiska kalendrar.
Du kan bestämma din position mycket effektivt.
Och det hjälpte ju sjöfarten åt oerhört.
Men efter en rad gradvisa förbättringar av de mekaniska klockorna och där felmarginalen krymptes.
En sak som kan nämnas här är år 1721.
Då George Graham just gjorde det här som kunde bestämma ett fartygs longitud väldigt väl.
Ja, det är en konometern är det.
Ja, exakt.
Men just det mekaniska ersattes sedan av fjäderdriften och pendeluret.
Detta var kvar i mångt och mycket till 1921 då kvartsuret kom i bruk.
Den grundar sig på att man har en kvartskristall som när den utsätts för ett elektriskt fält så har den vissa regelbundna svängningar.
Det enda problemet här var ju då, nu talar vi verkligen om tusendels sekunder här, men det enda problemet var att kristallen är ju olika.
Så det leder till olika svängningar.
Och det här löstes till slut på 1949 då det första atomuret konstruerades i USA.
Tidigare så hade radar och radioutveckling möjliggjort att vi kunde få atomer, eller ända ner på atom- och molekylnivå att reagera på vissa sätt.
Att se deras resonans.
Och detta var mycket regelbundet.
Långt bättre än kvartsuren.
Men kvartsur har vi ju kvar än idag eftersom, ja, jag bryr mig i alla fall inte om en klocka jag har drar sig en sekund per dag.
Tåmuren däremot är ju en väldigt stor förbättring.
Okej, tack så mycket.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Gruvdrift på asteroider

Det är dyrt att skicka upp rymdfarkoster, eftersom 99% av vikten består av bränsle. Kanske ligger framtiden i att låta rymdfarkosterna hitta material i rymden, istället.

Transkription83 repliker · 5:40

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Människan håller på att kolonisera rymden. Vi skjuter upp flertalet satelliter varje år.
Hundratal som inte mer. Och det blir bara mer eftersom åren går och vårt kommunikationsbehov och forskningsbehov ökar.
Men kommer vi någon dag att bedriva gruvdrift i rymden?
Vad säger du Anders?
Jag skulle nog säga att ja, det lär nog behövas. Just som du säger, att sända upp en satellit idag är oerhört dyrt.
Därför att förutom satelliten så behöver man en massa bränsle i raketen som ska ta upp den.
Och för att lyfta det bränsle som behövs i den övre delen av atmosfären så måste man ha bränsle som lyfter både satelliten och det.
Så att det blir väldigt mycket bränsle som går åt i en raket.
Det är ju nämligen så att upp till 99% av raketens vikt är bara bränsle.
Och det här innebär att det blir väldigt dyrt att transportera ett enda kilo material upp till rymden.
Så det är priset alltså som kommer att vara den största motivatorn för att få igång gruvdrift ut i rymden.
Men hur kommer man få igång den där gruvdrift?
Ja, till att börja med så priset är ju väldigt viktigt därför att många entusiaster för rymdkolonisation talar om att vi behöver åka ut dit.
Det är ideologiskt rätt eller att för mänsklighets överlevnad.
Men man måste just få det lönsamt.
Och i praktiken så är det ju det att vi behöver framförallt bränsle upp i rymden för att satelliter ska kunna hålla sig i banor.
Och metaller att bygga dem av.
Och för det behövs en industri.
Men då måste man ta det någonstans ifrån.
Återigen, det är dyrt att lyfta upp saker från planetytor.
Att lyfta saker från jorden kostar mycket energi.
Detsamma gäller månen.
Men då finns det asteroider som man ska kunna använda sig av.
Och vad kan man använda som bränsle egentligen?
Man lär ju knappast hitta några fossila bränslen där uppe.
Nej, förmodligen inte.
Men däremot så finns det ett utmärkt bränsle, nämligen vatten.
Det är nämligen så här att vatten kan dels delas upp i syr och väte.
Med hjälp av solceller kan man dela upp det.
Och det är ett utmärkt raketbränsle.
Det är det man normalt använder.
Men man kan också bara spruta ut vattnet själv som reaktionsmassa.
Man hettar upp det och sprutar ut det bakåt.
Problemet idag är naturligtvis att transportera upp vatten i rymden.
Det skulle vara för dyrt. Det är inte lönsamt.
Men hittar man vatten där uppe, förutom då det blir rent praktiskt att få syre och kunna få vatten från astronauter, så kan det då användas som raketbränsle.
Ja, när skulle man då kunna förvänta sig att det här blir lönsamt?
Eller att vi börjar skjuta upp och bedriva rymdgrudrift?
Ja, tekniskt sett finns det absolut inga hinner att starta idag.
Däremot ekonomiskt sett så är det fortfarande ett problem.
Som du nämnde skickas det upp fler och fler satelliter.
Men det är fortfarande så pass dyrt och så pass begränsad omfattning att det kanske inte blir lönsamt än på ett bra tag.
För att överhuvudtaget ta sig iväg till en asteroid i närheten av jorden så krävs det visserligen mindre energi än att åka till månen.
Och det här innebär ju att även en liten expedition skulle behöva skicka iväg astronauter en lång tid i rymden.
Vilket är ett väldigt dyrt projekt.
När man väl har kommit igång med grudriften så kan man utvinna krom, platina, nickel, järn och andra byggmaterial, liksom vatten.
Ganska billigt och effektivt.
Men det är en enorm initialkostnad.
Var kommer man att bedriva den här grudriften?
Det första man tänker på som vanlig lekman är ju på månen.
Men det kanske inte är det bästa svaret.
Ja, månen är lite väl torr.
Det kanske finns en del is i en del kratrar vid månens sydpol.
Men förmodligen så finns det väldigt lite sånt där.
Den har gått om aluminium och magnesium och liknande.
Men däremot finns det andra asteroider.
Till exempel Orpheus och Eros som kallas för nära jorden asteroider.
De går om omloppsbanor som är i närheten av jorden.
Och det visar sig att det går ibland åt mindre energi att åka dit än till månen.
Nackdelen är avståndet.
Det skulle kanske ta en hundra dagar för en bemannande expedition att komma till en asteroid och börja gruvbrytningen.
Ja, då ser man ju att problemet är omedelbart.
Hur länge brukar människor generellt sett tåla att vara i rymden?
Mm, det är oftast inte så där länge.
Det är ju, normala rymdexpeditioner varar kanske någon vecka.
Ryssarna hade ju då upp en person lite oavsiktlig på Myr i över ett år.
Och man märker ju att det krävs mycket motion och andra hälsokontroller för att man ska kunna må bra.
Det är inte lätt att sända iväg folk över så långa tidsrymder.
Men en annan fråga om hur.
Hur bedriver man egentligen gruvdrift vid 0G?
Ja, det är intressant. Det verkar förmodligen vara att man använder sig av ett dagbrott som blir väldigt enkelt.
Asteroider verkar i allmänhet vara ganska löst sammansatt objekt.
Nästan grushögar eller snöhögar om man har tur.
Vilket innebär att om man skovlar loss en del av ytmatteret, ja det finns ju ingen gravitation.
Så man kan då bara kasta upp det i ett nät som man fångar in då föreväg det då för smältning.
Och man kan helt enkelt kanske sätta rotation på asteroiden så att delar lossnar och faller ner då i väntande nät.
Det kan förmodligen göra väldigt enkelt.
Sammanfattningsvis kan vi alltså säga att gruvdrift kommer att komma igång när det är lönsamt.
Varför?
Jo, därför att det kostar så mycket att sjukta upp.
Och det kommer sannolikt att ske på någon av asteroiderna vars banor korsar i jordens.
Och det är förmodligen inom 10-20 år som det börjar bli lönsamt.
Det är ganska snart.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.