Du lyssnar på: Reklam
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Är det reklamavbrott på favoritfilmen igen? Byt inte kanal, utan titta på reklamen och fundera på hur den egentligen fungerar, och varför den även fungerar om du tycker den är töntig. Är reklam så påverkande som de flesta tror? Fungerar subliminal reklam överhuvudtaget?
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Jag brukar bli lite småirriterad när man tittar på en film på tv och man får reklamavbrott efter reklamavbrott efter reklamavbrott.
Men ändå så, även om jag blir så irriterad över reklam så går jag och köper grejerna ibland ändå.
Hur är det? Funkar reklam verkligen?
Man kan säga att både ja och nej. Reklam fungerar, annars skulle man inte göra det.
Men den fungerar kanske inte så bra som den allmänna myten säger.
Det är nämligen så här att om man är en reklamfirma så är det de kunder man har, det är företag som vill göra reklam.
Och då är det väldigt bra att övertyga dem att man är en trollkar som kan få folk att rusa ut och köpa vad de vill sälja.
Och där har framförallt reklammotståndarna gått på väldigt mycket.
Så att man har den allmänna myten och det är nog den bästa reklamkampanjen någonsin att reklam är jätteeffektivt.
Reklamkampanj för reklamföretagen.
Man skulle nästan kunna säga det.
Samtidigt är det ju så att, jo visst fungerar reklam.
Men den fungerar kanske inte på det sätt man tror.
Någonting som jag brukar irriteras på.
Varför går man och köper en produkt trots att man tycker att reklamen är fruktansvärt dålig och irriterande?
Jo, det handlar ju om hur gör vi när vi bestämmer oss för att köpa någonting.
Oftast är det så att vi har ett behov, till exempel vi är hungriga.
Och sen gör vi en mentala lista.
Man börjar, okej ska jag ha en sallad?
Nej jag vill ha något matigare.
Kanske en pizza?
Nej.
En hamburgare?
Ja det ska jag ha.
Så man börjar med ett alternativ.
Och så är det bra nog så handlar man med det.
Och det här betyder att om jag gör reklam så vill jag att folk ska få upp mitt alternativ.
Det jag säljer.
Om det är en hamburgerkedja eller pärlor eller bilar eller någonting sånt.
Så tidigt som möjligt.
Och få en bra association så de väljer det.
Det kan ju också vara så att när man står i affären och så väger man mellan de olika schamposorterna.
Så kan en liten association från en reklamfilm.
Även om man tyckte den var fånig då.
Vara så att säga en fjäder som lägger sig på vågen och gör att man väljer den ena eller andra.
Fast ibland kan det faktiskt ha motsatt reaktion.
Jag har stött på reklamer som jag tycker är så dåliga att jag boykottar produkten bara av princip.
Oh ja. Det är ju väldigt svår konst att göra reklam som alla uppskattar.
Därför talar man ofta om segmentering.
Man gör reklam som fungerar bra för vissa grupper som man räknar ska vara bra kunder.
Okej. Men hur är det med subliminal reklam?
Alltså någonting som bara flimrar förbi bakgrunden eller liknande.
Funkar den verkligen?
Nej den fungerar faktiskt inte alls.
Det här är nog en av de största myterna.
Ståren går någonting i stil med att på 50-talet så provar någon biografägare att flimra förbi.
Ät popcorn, drick Coca-Cola alldeles för snabbt för man skulle kunna se det.
Och det sålde jättebra.
Och det här gjorde folk så upprördes som han förbjöd i många länder.
Sanningen är att det fungerar inte alls.
Han är ju bara ljög om hela ståren.
Men sen har man då upprepat den här historien.
Tanken om att vi kan påverkas under medvetet.
Så mycket så att det är en annan populär myt.
Vad som egentligen inträffar är ju det att mycket reklam påverkar oss utan att vi är riktigt medvetna om det.
Men det inte sker på det subliminala sättet som det allmänna kunskapsinhämtandet vi har.
Nej för det blir ju så.
När man står i affären och tittar på, precis som du sa, olika schampo-sorter.
Så blir det ju så att reklamen kommer upp i huvudet när man ser den.
När man ser produkten.
Det beror lite på.
Det kan också vara det att man har skapat en ganska diffus koppling.
Ta till exempel Coca-Colas reklam med isbjörnarna som sitter och dricker cola medan de tittar på norrskenet.
Och den har jag aldrig riktigt förstått.
Nej för på ett medvetet plan så säger den isbjörnarna dricker Coca-Cola.
Men jag är ingen isbjörn.
Jag känner inget större behov av att dricka cola av detta skäl.
Det är ingen spännande grupp jag vill tillhöra.
Men den andra budskapet är Coca-Cola kyla.
Så när det är varmt så kommer jag få kanske en association att Coca-Cola är kallt.
Och det gör att jag har mycket större chans att välja framför till exempel någon annan reklam.
Till exempel Pepsi som då går på att ja Pepsi dricks av framgångsrika människor i någon hippie innegrupp.
Om jag inte känner att jag hör till den här innegruppen eller inte vill höra till den så får jag inte samma dragning efter pepsin.
Nej det stämmer.
Sprite har gjort en liten omvänd variant av den tycker jag.
Med sin reklam att ja du blir inte bättre på någonting av att dricka Sprite.
Här kan man komma väldigt långt genom att vara ärlig.
Många reklam går ut på att vi är nummer ett.
Tanken är liksom att ja om så här många köper den här produkten så måste den vara jättebra.
Så den kan inte vara dålig.
Men bilutgivningsfirman Avis hade för några år sedan reklam som var vi är nummer två.
Därför försöker vi hårdare.
Och det här är en väldigt lurig reklam.
Dels visar de sig ärliga genom att avslöja att vi är faktiskt inte nummer ett.
Och så antyder de att därför är vi hårdarbetande.
Plus att de dessutom antyder att den som är nummer ett kanske inte är lika bra ändå.
Där kommer vi faktiskt över till en annan sak.
Hur mår i reklamen?
Hur pass bra fungerar det?
Det är väldigt viktigt.
Över huvud taget en reklam som bara säger att köp vår produkt.
Det här är bra.
Inte lika slagkraftig som någon som man måste tänka igenom.
För vi kommer ihåg saker vi tänker på mycket bättre än sånt vi bara upplever.
Vi måste få någon sorts emotionell respons på reklamen.
Det kan vara att vi måste tänka.
Hur mår det bra?
Genom att det dels lockar.
Dessutom är det oftast att det kräver ett litet tag innan man kommer på vitsen.
Innan man upptäcker den lilla detaljen i hörnet.
Typiskt exempel i gevaliga reklamen.
Där man ofta får stå en stund och titta och räkna ut vad har inträffat.
Och då har man byggt upp ett mentalt scenario.
Sen har jag sett reklamer som alltså börjar.
De börjar en reklamkampanj med en m-skylt som egentligen inte säger någonting.
Och sen kommer en fortsättning på historien och en fortsättning.
Och det står ingenting om vad det är reklam för.
Vad det är för produkt eller någonting.
Utan det är först efter att de har kört kampanjen ett par dagar som.
Den snutten av reklamen dyker upp som verkligen säger vad det är för företag som.
Vill få ut en produkt eller.
Och det här behövs ju mer och mer.
Genom att folk är medievana.
Reklamen måste ju alltid vara olik.
Alla annan reklam.
Man bygger upp istället då en sorts tankeprocess.
Och till sist då befrielsen när man kommer på vad det är.
Men slutsatsen av det här är väl att reklam funkar.
Ja det lönar sig.
Däremot är det inte så kraftfullt som man tror.
Vilket förmodligen är tur.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.