Du lyssnar på: Tid och tidsmätning
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Förr i tiden behövde man bara en grov upskattning vad klockan var, men idag bråkar chefen om du kommer en kvart för sent. Vårt behov av exakt tid idag är stort. Från solklockor, timglas, vattenklockor, mekaniska vikter och fjäderdrivna klockor fram till atomuren... Tiden står inte still!
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
En stor del av grunden för vårt samhälle är att vi ska kunna mäta tid och ange exakta tider.
Men vårt system för att ange tider är faktiskt inte helt logiskt.
Vi har valt att ha 30, 31 eller 28 dagar i månaden och 12 månader om året.
Hur kommer det här sig egentligen?
Det beror på att systemet har vuxit fram gradvis.
Så tidigt som för 2-3 tusen år före Kristus så höll ju summerarna på att observera stjärnor som ett led i deras religion.
Och andra saker främst för att förutse skörden.
Och genom detta så konstruerade de ju det år i stort sett som vi har kommit att anpassa oss till idag.
De instiftade bland annat månader som var 30 dagar och ett år som var 360 dagar.
Deras dag hade 12 timmar, två av våra timmar.
Och detta vägledde de ju för att de visste när de skulle sova, de visste när de skulle skörda.
De höll helt enkelt reda på tiden.
Detta ser man också i Egypten och även bland Astekerna som ju var en aktiv högkultur så sent som in på 1500-talet.
Men den viktigaste framväxten är nog just utvecklingen av klockor.
Vad är egentligen en klocka då?
Ja, en klocka den bör uppfylla två krav.
För det första måste den ju ha en vettig funktion för tidsmätning.
Den måste ju uppfylla så att säga så att tid ska förändras genom den.
Och för andra så måste den kunna visa de här resultaten.
Den tidigaste formen av just klockor, det var ju de tidiga solluren hos Egypt-serierna och senare också grekerna.
Det här fanns även väldigt mycket under medeltiden eftersom det var ett lätt och billigt sätt att mäta tiden.
Och du kunde även ta med dig.
Det fanns ju portabla sollur.
Men det dög ju inte när det var molnigt eller på natten till exempelvis.
Vad använde man då istället?
Ja, vattenklockor var ett svar.
Och så tidigt som på tusentalet, eller rättare sagt 1500 före Kristus har man hittat i en fara och grav en fullt fungerande vattenklocka.
Grekerna höll också på mycket med det här och byggde bland annat ett klockton i Aten på hundratalet före Kristus som hade en rätt stor precision.
Men ja, det var ju inte så precis eftersom det beror ju mycket på om du har ett kar fyllt med vatten och i botten så har du ett hål där vatten droppar ut.
Så gör det ju det i en någorlunda regelbunden takt.
Fast det beror ju också på hur mycket vatten har du i och så vidare.
Så det hela leder till ett precisionsproblem.
Vilket man försökte lösa under renaissance med framväxten av mekaniska klockor.
De grundade sig ofta på vikt och motvikt.
Till en början så var de mycket stora konstruktioner.
Var det egentligen så sporrad utveckling av de här annat än precisionsproblemet?
Ja, det var ju mångt och mycket precisionsproblemet.
Och samt just renaissansens idéer om vetenskap och forskning.
Att det gick att få fram bättre lösningar.
Hade de någon praktisk användning för dem?
För man måste väl ha klarat sig ganska bra med att veta att klockan är ungefär tolv.
Ja, bland annat så var det till stor hjälp i navigationen.
Eftersom om du vet vad klockan är, då vet du hur stjärnorna bör se ut.
Och vad du bör vara placerad enligt astrologiska kalendrar.
Du kan bestämma din position mycket effektivt.
Och det hjälpte ju sjöfarten åt oerhört.
Men efter en rad gradvisa förbättringar av de mekaniska klockorna och där felmarginalen krymptes.
En sak som kan nämnas här är år 1721.
Då George Graham just gjorde det här som kunde bestämma ett fartygs longitud väldigt väl.
Ja, det är en konometern är det.
Ja, exakt.
Men just det mekaniska ersattes sedan av fjäderdriften och pendeluret.
Detta var kvar i mångt och mycket till 1921 då kvartsuret kom i bruk.
Den grundar sig på att man har en kvartskristall som när den utsätts för ett elektriskt fält så har den vissa regelbundna svängningar.
Det enda problemet här var ju då, nu talar vi verkligen om tusendels sekunder här, men det enda problemet var att kristallen är ju olika.
Så det leder till olika svängningar.
Och det här löstes till slut på 1949 då det första atomuret konstruerades i USA.
Tidigare så hade radar och radioutveckling möjliggjort att vi kunde få atomer, eller ända ner på atom- och molekylnivå att reagera på vissa sätt.
Att se deras resonans.
Och detta var mycket regelbundet.
Långt bättre än kvartsuren.
Men kvartsur har vi ju kvar än idag eftersom, ja, jag bryr mig i alla fall inte om en klocka jag har drar sig en sekund per dag.
Tåmuren däremot är ju en väldigt stor förbättring.
Okej, tack så mycket.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.