← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Ovanliga sätt att ta fram i rymden

Det är dyrt att skicka upp raketer, eftersom bränslet är den största delen av massa. Massor av alternativa metoder har prövats istället. Laser och kärnvapen är bara två.

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Astronomi och sänds i Etervåg. Längd: 6:14
Transkription87 repliker · 6:14

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Ovanliga sätt att ta sig fram i rymden.

  2. Ja, det finns ju problem att använda konventionella raketer.

  3. I början har vi väl raketekvationen?

  4. Ja, denna lilla bäst. Det är en ekvation som beskriver hur snabbt man kan röra sig framåt som funktion utav hur mycket bränsle man har med sig.

  5. Och problemet är att om man fördubblar mängden bränsle så får man inte alls en fördubbling i sluthastigheten.

  6. Eftersom man i början måste skjuta på allt detta bränsle som man har med sig.

  7. Raketen blir lättare efterhand, men det är ganska trögt.

  8. Och det här är ju ett problem om man ska skjuta ut en raket i rymden.

  9. Eftersom den måste lyfta tusentals ton bränsle från jordytan, vilket är enormt kostsamt.

  10. Precis, man lyfter den inte bara sig själv. Man lyfter allt det som ska lyfta den.

  11. Vi har väl även lagen om rörelsemängdens bevarande.

  12. Ja, principen för en raket är ju att man knuffar ut någonting, avgaser från raketen, med en hög hastighet.

  13. Och det gör att man själv börjar röra sig framåt åt andra hållet.

  14. Problemet här är ju förstås det att man skulle vilja på något sätt slippa undan den här lagen, slippa ta med sig så mycket last.

  15. Istället för bara reaktion mot reaktion så vill man enbart ha den här reaktionen.

  16. Ja, problemet är förstås det att Newton var ganska skärpt när han formulé sina rörelselagar.

  17. Vi känner inte till några undantag från dem. Men det har ju inte hindrat folk från att leta.

  18. Så en del av de här spekulationerna, som till exempel maskål, vad rör de egentligen?

  19. Ja, där baserar man sig på Einsteins relativitetstudie som beskriver hur rum och tid kröks.

  20. Och det visar sig att det finns vissa former av krökningar som möjliggör en portal från en plats till en annan.

  21. En mycket starkt gravitationsfält skulle kunna skapa maskålet en genväg genom rum och tid.

  22. Ungefär som när man viker ett papperdubbelt.

  23. Ja, och två punkter som normalt är långt separerade på pappret nu ligger nära varandra.

  24. Problemet med maskål är att vi har aldrig observerat något sånt.

  25. Och de ekvationer som beskriver det säger vissnat en teoretisk möjlighet.

  26. Men även om de existerar så skulle de behöva hålla samman av mycket exotisk teknologi

  27. som förmodligen ligger långt bort än vad vi kan vänta oss de närmaste hundra åren.

  28. Ja, så de märker ligga långt borta.

  29. Sen har vi även den så kallade Alcubieres varpdrift. Vad är det egentligen?

  30. Ja, han döpte den lite skämtsamt efter varpdriften i science fiction-series om Star Trek.

  31. Idén är helt enkelt att om man inte själv rör sig speciellt snabbt,

  32. om rymden omkring en rör sig, så skulle man därigenom kunna transporteras fram snabbt.

  33. Det visar sig intressant nog att det verkar inte finnas någon gräns egentligen

  34. för hur snabbt rymd kan expandera eller dra ihop sig.

  35. Så hans tanke är att rymdsköppet omges av ett komplicerat gravitationsfält

  36. som då ska göra att den drar sig fram snabbare än ljuset.

  37. med bara hjälp av sitt eget gravitationsfält.

  38. Ja, snarast då den här komplicerade krökningen av rumtiden.

  39. Problemet med den här är att den kräver att man har negativ massa för att hålla ihop fältet.

  40. Och det behövs mycket av det. Ungefär halva universums massa enligt vissa beräkningar.

  41. Aha, men här kommer vi in på en annan aspekt, den så kallade negativa massdriften.

  42. Ja, det är en annan hypotes. Man har ju, normalt så har ju förmål positiv tröghet.

  43. Trycker man mot dem så får de att börja röra sig framåt, trycker de tillbaka.

  44. Men ett förmål med negativ massa skulle göra tvärtom.

  45. Det skulle ha en sugkraft. Det skulle börja accelerera snabbare om man tryckte på det.

  46. Och det här skulle kunna användas för att accelerera väldigt snabb.

  47. Den negativa massan verkar faktiskt vara nästintill möjlig på kvantnivå.

  48. Man känner till vissa energifält som har negativ massa.

  49. Och där är de kanske skulle kunna påminna om det.

  50. Men vi känner inte till något för något fysiskt föremål.

  51. Intressant, men vi har ju andra lösningar som ligger lite närmare kanske i tiden.

  52. Den så kallade oriondriften, att med hjälp av kärnexplosioner ta sig vidare i rymnen.

  53. Ja, det är ju en klassiker då ifrån det atomglada 50- och 60-talet.

  54. Idén är helt enkelt att man har en platta som är täckt med olja för att ta emot smällen.

  55. Detonerar små kärnvapen vilket trycker fram raketen.

  56. Det är egentligen en helt vanlig raket.

  57. Det är bara att bränslet är en smula unikt.

  58. Och det verkar vara fysikaliskt rimligt.

  59. Det är förmodligen tekniskt ganska genomförbart.

  60. Men jag tror det är väldigt få som skulle stödja ett sådant projekt nu för tiden.

  61. Man skulle få väldigt konstiga konsekvenser.

  62. Sen har vi den så kallade bussartramjet.

  63. Tanken där är att vi vill inte ta med oss bränslet utan man utnyttjar att det finns vätgas i interstellär rymd.

  64. Så rymdskeppet rör sig framåt och har ett stort elektromagnetiskt fält som suger i sig vätgas framför.

  65. Skickar det genom en kärnreaktor och sprutar ut det där bak.

  66. Problemet som jag har förstått med det här är att rymden är ett rätt tomt ställe ändå.

  67. Det är bara ett fåtal atomer per kubikmeter vilket gör att den måste röra sig väldigt fort innan den ska fungera.

  68. Och problemet är ju också att gasen den tar emot kommer att bromsa den.

  69. Det är många som är mycket skeptiska till om det här överhuvudtaget kan gå.

  70. Till sist har vi då laserdrivna segel.

  71. Solsegel är ju någonting som man är rätt säker på kan fungera även om vi inte har lyckats än så länge.

  72. Där drivs de på av solljuset helt enkelt.

  73. Men man kan ju röra sig snabbare om man har laser som bestrålar dem.

  74. Lite mer fokuserat då.

  75. Och det här gör ju då att det verkar vara relativt realistiskt inom de närmsta decennierna.

  76. Att man skulle kunna ha stora laser i rymden som blåser på ett segel.

  77. Gjort av några tusen kilometer aluminiumfolie.

  78. Och kan sända iväg dem en god portion av ljushastigheten till andra stjärnsystem.

  79. Men hur bromsar man när man väl kommer till stjärnsystemet?

  80. Använder man kanske den andra stjärnan solvind eller något sådant?

  81. Man skulle kunna försöka men det är oftast för svagt i jämförelse med den farten har fått då lösning i sig att man delar solseglet på mitten.

  82. Och använder den ena sidan att reflektera laserljus från solsystemet på den andra som då bromsas in.

  83. Man offrar större den ena segel och hamnar sedan i solsystemet.

  84. Och sen när man väl är där så kan man ju bygga någon form av laser som kan bromsa upp utan att man behöver offra solsegel i framtiden.

  85. Exakt.

  86. Intressant.

  87. En sorts linbana kan man säga i rymden.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Mars

Mars är en spännande planet som det skrivits tonvis med sciencefiction-romaner om. Vi vet att det inte går att leva där idag, men finns det möjlighet att flytta ditt inom en överskådlig framtid?

Medverkande: Anders Sandberg och Håkan Andersson
Föredraget handlar om Astronomi och sänds i Etervåg. Längd: 5:03
Transkription61 repliker · 5:02

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Mars, den röda planeten.

  2. Mars har ju haft en lång historia tillsammans med jorden från det vi först upptäckte den sedan urminnes tider.

  3. Men hur var det egentligen vi döpte den?

  4. Ja, Mars har ju varit känd från de allra äldsta civilisationer, men vårt namn i västerlandet kommer från den romerska ursprungen jordbruksguden Mars, som också gett namn till månaden.

  5. Men Mars, det har ju alltid hörts vara en krigsgud.

  6. Ja, romarna tog och kombinerade ihop den guden med den grekiska Ares, de importerade ganska mycket gudar.

  7. Och det gav också namnet till de två satelliter man upptäckte senare på Mars, Phobos och Deimos, fruktan och skräck, som var traditionellt medhjälpare till Ares.

  8. Och medan vi här på jorden har geologi för studiet av jorden, så har man på Mars areologi.

  9. Ja, om man nu kan säga på, för närvarande är de enda areologerna i solsystemet finns på jorden.

  10. I och för sig, men de har ju skickat sonder dit.

  11. Hur är då Mars jämfört med jorden?

  12. Man skulle nog kunna säga att den är liten, kall och torr, och väldigt lite luft på.

  13. Men den har en lägre speglingsgrad än vad jorden har.

  14. Ja, det stämmer.

  15. Den är så att säga mörkare, den absorberar mer av solljus och anledningen är att det finns inga hav och den har ganska små polarkalotter.

  16. Den röda färgen beror då på järnoxid, det vi kallar rost, så finns det de stora öknarna runt om på planeten.

  17. Dessutom är den väl geologiskt död, eller?

  18. Ja, död kan man väl diskutera, men på jorden har vi en ganska tjock mantel av flytande sten som driver på en kontinentaldrift där våra kontinenter flyttar runt sig.

  19. Det här har upphört för länge sedan på Mars, eftersom Mars faktiskt bara är ungefär hälften så stor i diameter som jorden.

  20. Det gör att jordskorpan är mycket tjockare, kontinenterna driver inte.

  21. Och det här leder då till att de vulkaner som kunde uppstå efter att den stannade, de låg alltid kvar på samma ställe och blev större och större.

  22. Och sen så stelnade även de.

  23. Vad gör då det här med förutsättningarna för liv på Mars?

  24. Det finns ett intressant problem och det är att koldioxid låses i form av karbonater på jorden och även på Mars.

  25. Och karbonaterna, det är som kalksten.

  26. På jorden försvinner de ner i djuphavsgravarna, försvinner ner i manteln och sen sprutas koldioxiden ut genom vulkanerna.

  27. Men på Mars sker inte det här. Karbonaterna samlades på sig.

  28. Det blev mindre och mindre koldioxid kvar.

  29. Detta gjorde att växthuseffekten försvann så Mars blev kallare.

  30. Vattnet frös undan, vilket ytterligare minskade växthuseffekten.

  31. Och det har blivit ganska ogästvänligt.

  32. Men man har ju hört mycket här om att hitta tecken på bakteriellt liv i alla fall.

  33. Det finns möjligheter att ha funnits hav på Mars innan den stenade till helt.

  34. Och det är möjligt att det har utvecklats liv där som man sedan hittat då i meteorer som har kommit från Mars.

  35. Det är dock mycket oklart om det finns kvar något liv eller om det någonsin har funnits.

  36. Men i våra dagar är det väl som allra mest sannolikt att det inte finns något liv på Mars av någon form?

  37. Det anses rätt osannolikt. Det finns inget ozonlager så ytan är utsatt för stark, obarmhärtig och ultraviolett strålning.

  38. Och det finns nästan inget flytande vatten så vitt man vet.

  39. Men i framtiden då?

  40. Ja, det finns ju många människor som är mycket intresserade att ta sig till Mars.

  41. Och inte bara sända dit sonder utan faktiskt kunna skicka dit människor som kan gå runt och titta på den gamla geologin.

  42. Kanske slå sig ner och kanske göra Mars booli för liv igen.

  43. Hur kan man då göra den booli?

  44. Ja, grundproblemet är förstås att ändra på en hel planet ett stort projekt.

  45. Man kanske får starta med att bara sätta en plastkupol över en del och nöja sig med så att säga en liten del av ytan där man kan ha jordliknande klimat.

  46. Men på det långa loppet handlar det om att smälta polarisarna, få ut tillräckligt mycket växthuseffekt i atmosfären så att det börjar bli varmt.

  47. Och det vatten som har frusit in i de högländerna smälter och bildar oceaner.

  48. Om vi då går tillbaka till det här med kupoler, då kanske områdena kring kratrar och så vidare skulle bli lämpliga för kolonisation.

  49. Det är ju tänkbart, det är ju den gamla klassiska bilden i gammal science fiction, kupoler över kratrar.

  50. Men det finns också ambitiösa idéer om att bygga så kallade världshus.

  51. Där man alltså har kilometerhöga pelare som håller upp plexiglas tak som då skulle kunna täcka många hundra eller tusen kvadratkilometer.

  52. De skulle alltså kunna upprätthålla ett visst mått av värme och mer atmosfär lokalt.

  53. Ja, exakt. Men det är ju fortfarande en fråga om ett enormt byggnadsföretag.

  54. Och det är ju samma sak att även ta sig till Mars är inte det lättaste.

  55. Vi kommer nog inte dit den närmsta tiden.

  56. Så varför vill man då åka till Mars?

  57. Ja, det finns ju många intressanta vetenskapliga frågor.

  58. Och sen finns det ju lockelsen också av det okända.

  59. Att det här är gränsen till ett nytt land.

  60. Många känner ju att jorden har börjat bli rätt full.

  61. Och ja, det skulle vara skönt att komma bort från folk.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vanilj

Äkta vanlij är dyrt och svårt att framställa, så oftast gör man vanilj av pappersmassa istället.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2002-12-29 i Förklarade fenomen. Längd: 3:18
Transkription29 repliker · 3:16

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vanilj. Vanilj är en av de mest populära smaksättarna vi känner idag.

  2. Den kommer ursprungligen från den frukt som orkidén vanilja planifolia producerar.

  3. Det är en orkidé från Centralamerikas jungler, ursprungligen odlad av attstekindianerna, men som sedan har spridits världen över.

  4. Och idag odlas både i Amerika och Indisk Oceans västra delar som Madagaskar.

  5. Orkidén, dess blomma öppnar sig faktiskt bara en dag om året, vilket gör att dess naturliga pollinator melpomineabiet måste jobba rätt hårt.

  6. Eftersom man vill få lite mer prestanda i vaniljeodlingar så har man istället människor med penslar som pollinerar dem.

  7. Sedan så börjar en bönkapsel bildas. Det tar en sex veckor att nå full storlek, men den måste mogna åtta till nio månader.

  8. De här frökapslarna är gröna och utan smak, så att man måste mogna dem konstgjort för att få nytta av det.

  9. Man plockar ner kapseln, kokar den i 20 sekunder, vilket förstör en del av cellväggarna, vilket gör att olika enzymer kommer loss och börjar sätta igång kemiska processer.

  10. Sedan lägger man den under filtar i solvärme och man låter den så att säga svettas.

  11. Och detta pågår i tre till sex månader.

  12. De bästa sorterna, deras frökapslar som skrynklar ihop och blir svarta, täcks utav små kristaller av vanilin.

  13. Vanilin är den starkaste smakgivaren i vaniljen.

  14. Och det är en kemikalie som också bildas normalt även i våra livsprocesser, fast det är astronomiskt små mängder.

  15. Den kan framställas syntetiskt från lignin, som är ett ämne som förekommer i trä.

  16. Det visar sig faktiskt att det lignin man får som restprodukter vid pappersmassatillverkning kan användas för att göra konstgjorda smakämnen.

  17. Problemet är förstås att rent vanilin smakar visserligen vanilj, men har inte med de andra smak- och luktgivarna som finns i äkta vanilj, vilket gör att den är något tråkigare.

  18. Normalt används vaniljpulver, som är då fröna ifrån de här bönorna och malda bönskidor.

  19. Man kan också extrahera smakämnena genom att man krossar det här och har en alkohollösning som sedan får åldras.

  20. Då får man också med de mera flyktiga delarna.

  21. De mer koncentrerade alkohollösningar kallas essenser, där bara en eller två droppar behövs för att ge smak åt ett helt bak.

  22. Ett intressant problem dock är att när man lagar mat och värmer den så försvinner de flyktigaste ämnena lätt.

  23. Och kvar blir bara de lite tyngre molekylerna.

  24. Det här gör att om man ska laga ett bakverk så kan man tillsätta vaniljsocker, som är socker och rent vanilin, tidigt.

  25. Men däremot om man ska tillsätta essensen så ska man göra det efter att ha svalnat för att behålla de lite mer subtila smakämnena.

  26. Rent allmänt är det också så att i vår kultur, eftersom vi så mycket förknippar vanilj med söta efterrätter, så ger det också intrycket av en söt smak.

  27. Men det visar sig att det här är rent kulturellt betingat.

  28. Och i andra kulturer där vanilj inte används lika mycket i efterrätter så uppfattas det som en mycket mer neutral smak.

  29. Kort sagt, vanilj ger både en intressant idé om hur man kan använda kemi för att förstå köket, men också att behovet av att förstå psykologi för att göra bra mat.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Saffran

Man brukar säga att det största skälet till att så få blir förgiftade av saffran, är att det är så dyrt. Men i små doser är saffran en smakförhöjare och ger en fin lyster till maten.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2002-12-22 i Förklarade fenomen. Längd: 2:58
Transkription26 repliker · 2:56

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Safran. Safran är en av de mest använda kryddorna idag och också en av de dyraste.

  2. Den kommer ursprungligen från Kreta men spreds redan för urminnestider vid över världen, framförallt över Mellanösternområdet där den fortfarande odlas mycket.

  3. Den odlas för 5000 år sedan av Sumererna i Mesopotamien.

  4. Namnet kommer från arabiska safran som betyder varagul och just färgen är det utmärkande för kryddan.

  5. Den består av den torkade pistillerna från en krokus, krokus sativa linius, som handplockas och det krävs 150 000 pistiller för att få ihop ett kilo av kryddan.

  6. Samtidigt är den också väldigt kraftfull färgämne och smakämne så det behövs inte användas speciellt mycket.

  7. Färgen kommer ifrån ombildade karotenider.

  8. Karoten är det välkända gula och orangea färgämnet man hittar i morötter och dess olika släktingar finns i många olika växter.

  9. I safran bryts dessa delvis ner och bildar krosin och krosetin som är vattenlösliga gula pigment.

  10. Det här gör dem lite ovanliga bland karoteniderna vilka oftast är fettlösliga.

  11. Det är därför som safran ger sådana kraftiga färgeffekter och den används för färgen inte bara mat utan också kläder.

  12. Smaken däremot beror på olika aromatiska oljor, till exempel safranal som är en terpen som är en mycket lättflyktigt ämne och ger aromen.

  13. Det finns också bittra smakämnen som picorokroxin som ger den starka smaken när man äter mer ren safran.

  14. Safran har använts flitigt i folkmedicin, framförallt genom att man har tänkt att det här är dyrbart och därmed måste det vara hälsobringande.

  15. Men den har också intressanta medicinska effekter.

  16. Safran innehåller många antioxidanter och den har visat sig ha effekter mot tumörer.

  17. Både genom att man kan tillsätta safran när man odlar cancerceller i ett provrör och den hindrar deras delning och även hos råttor.

  18. Det förefallet som vissa av ämnena i den blockerar de enzymer som hjälper celldelningen.

  19. Det här har också en del problem för safran är giftigt i större doser.

  20. Man har försökt använda det för att skapa aborter och 10 gram brukar vara en rimlig dos för det.

  21. Problemet är att den dödliga dosen ligger omkring 10-20 gram och det har förekommit ett antal dödsoffer av det.

  22. Safran ger kräkningar och blödningar i sådana doser.

  23. Egentligen är det så att krokussläktet innehåller åtskillade rätt giftiga arter och en nära släkting, det är tidlösa, kolkinea av tumnaj,

  24. som innehåller det mycket kraftiga giftet kolkinin som hindrar cellerna från att dela sig men också används i viss mån mot medicinemotgikt.

  25. Så överhuvudtaget gränsen mellan medicin och krydda är ganska suddig.

  26. Men safran används i stor mängd och lär fortsätta göra det under lång tid.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Doping bland hästar

När man spelar på hästar är mycket pengar som står på spel. Tricken som använts för att få hästarna att springa fortare är fula och en del av dem direkt djurplågeri. Heroin, att borra hål i hästens hals eller att ge motståndarens häst lugnande medel var vanliga tricks förr.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2002-12-15 i Förklarade fenomen. Längd: 3:05
Transkription28 repliker · 3:02

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Doping bland hästarna.

  2. Hästar har alltid varit viktiga för människor och det har funnits stora ekonomiska och militära skäl att försöka få ut det bästa av de hästar man har.

  3. Och hästkapplöpningar har ofta omsatt stora pengar.

  4. Därför har många sedan tidernas begynnelse varit mycket motiverade att försöka hitta sätt att få hästarna att fungera så bra som möjligt.

  5. Eller att konkurrenternas hästar inte springer lika bra.

  6. Redan i den grekiska myten så höll Diomedes på att stimulera sina stridshästar genom att ge dem människors kött att äta.

  7. Detta är bara en saga, men romarna experimenterade med att dopa sina hästar med vad de kallade hydromel.

  8. En blandning av socker och honung.

  9. Det vi idag skulle säga är ett rent kolhydrattillskott, men på den tiden ansågs i viss mån vara doping.

  10. Under medeltiden så experimenterade man att ge hästarna mer syre genom att sprätta upp näsborrarna på dem i hopp om att de därigenom skulle kunna andas lättare.

  11. Detta hade inte speciellt stora effekter, men även idag förekommer det ibland att man gör ett hål i halsen för att låta hästarna kunna andas friare om de har täppningar i näsan.

  12. Denna form av metod att öka deras prestanda är naturligtvis inte speciellt bra för hästen eftersom damm och sånt lätt ger dem bronkit.

  13. Under medeltiden experimenterade man också med andra medel att stimulera, men det var på 30-talet när kapplöpningarna började bli stora i Amerika som kemin på allvar tog sitt intåg i stallet.

  14. På 30-talet var nästan de flesta kapplöpningshästar påverkade kemiskt och ofta av tämligen radikala blandningar.

  15. Så kallade speedballs innehöll både heroin, stryknin, nitroglycerin, digitalis och kolanötter.

  16. Man gav en halv speedball 50 minuter innan matchen och resten 30 minuter innan.

  17. Effekten var naturligtvis ofta att hästarna blev överstimulerade och oregeliga.

  18. Överhuvudtaget är problemet att stimulerande medel ofta gör hästarna svåra att styra, så att koffein är förmodligen det stärkaste som kan användas praktiskt.

  19. Efter den här kemiska röran på 30-talet började många protestera och man började ställa upp laboratorer för att kontrollera dopingen.

  20. Men man har experimenterat ändå med många andra prestandaförhöjare.

  21. En metod är att ge hästen stora mängder bikarbonat.

  22. Idén är att det ska göra blodet mer alkaliskt och därigenom binda upp mjölksyran när hästen springer.

  23. Andra ger naturligtvis hästar anabola steroider men även former av vitaminer och olika örtextrakt.

  24. På 60-talet däremot så experimenterar man med att sakta ner motståndares hästar genom att ge dem lugnande medel vilket naturligtvis kan vara väldigt lönsamt vid vadslagning.

  25. Idag förekommer även homeopatisk doping.

  26. Idén är att enligt homeopatisk medicin att saker blir starkare ju mer man spär ut dem.

  27. Därigenom kan man spä ut doping med preparat i enormt mycket så att de blir ospårbara men borde ge bra effekt.

  28. Det här är förmodligen den bästa formen av doping eftersom man garanterat inte har någon effekt och inte gör någon skada.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.