← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Kryptografi

För många år sedan använde man slavar för att kryptera saker. Idag kan man med datorteknik se till att ingen obehörig kan läsa det man skrivit.

Medverkande: Jenny Mångs och Mikael Johansson
Föredraget handlar om datalogi och sänds augusti 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription167 repliker · 9:52

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jag har kommit under full med att någon har läst min e-mail idag. Det var inte särskilt roligt.

  2. Skulle vi göra någonting åt det? Kan du ge mig någon råd?

  3. Varför inte kryptera det?

  4. Jo, i och för sig. Men förresten, apropå kryptering. Det är intressant.

  5. Folk måste ju ha velat dölja meddelanden redan förr i tiden. Hur gjorde man då innan man hade datorer?

  6. Det tidigaste exemplet jag känner till är grekiska härförare som tog och kallade fram en mycket pålitlig slav.

  7. Sen han rakade dem hans huvud. Skrev sitt medlande daterat så att man kunde ha någon form av koll på om medlandet var aktuell eller om någon hade hunnit läsa det emellan.

  8. Och sen lät man håret växa ut igen. Och sen fick slaven springa eller gå eller rida till medlandets mottagare.

  9. Som sen rakade slaven igen och kunde läsa medlandet.

  10. Det gäller till att han inte tvättar sig.

  11. raka sig vid fel tillfälle. Till exempel precis framför fientliga härförare.

  12. Inte så heller så lämpligt nej.

  13. Men senare tekniker?

  14. Nästa riktigt välkända kryptoteknik var det så kallade CSA-skiffret.

  15. Var det han själv som skapade det?

  16. Ja, han använde det i alla fall.

  17. Det är så det har fått sitt namn. Det går ut på att man roterar alfabetet.

  18. Det vill säga att man låter varje bokstav i dess krypterade form få representeras av den bokstav som kommer tre steg senare.

  19. Men det borde ju vara rätt enkelt att lösa. Det är bara att testa.

  20. Steg för steg.

  21. Visst är det det. På det sättet kan man lösa praktiskt taget varje roterat.

  22. I och med att man provar varandra i avkrypteringsmetod för roterade alfabeten fram till det så att man får fram klartext.

  23. Men på den tiden kanske inte var lika självklart.

  24. På den tiden var det väldigt originellt bara att komma på att rotera.

  25. Senare tekniker?

  26. Vi har ju då Tritemius-skiffret som var väldigt revolutionerande och väldigt nytänkande.

  27. Större revolutionen, Caesars uppfinning.

  28. När kom det?

  29. Hans bok om det kom 1514.

  30. Okej, vad gick det ut på då?

  31. Det gick ut på att man hade en text till som fungerade som kodnyckel.

  32. Jag tror jag känner igen det där. Detta tror jag faktiskt att jag har använt mig av någon gång när jag var liten.

  33. Wow.

  34. Idén bakom det hela är att i Caesars-skiffret roterade man allting tre steg.

  35. Men i Tritemius-skiffret så tar man antalet steg man ska rotera från motsvarande bokstav i nyckeltexten.

  36. Ja, det blir ju aningen krångligare att lösa.

  37. Men det funkar fortfarande.

  38. Ja.

  39. Fast man måste veta vilken text man har.

  40. Det börjar bli väldigt knepigt och helst av allt ska man ju ha texten.

  41. Men samtidigt måste båda parter känna till texten.

  42. Så det måste ske någon form av kommunikation mellan dem innan dess.

  43. Och den kan man alltid fånga.

  44. plus att med dagens datorer så att söka igenom olika texter och använda dem.

  45. Det skulle fungera.

  46. Alternativt helt enkelt för kortare texter.

  47. Ta alla bokstavskombinationer som finns.

  48. Mm.

  49. Och testa vilken av dem som är rätt.

  50. Mm.

  51. Okej.

  52. Sen under andra världskriget var kryptoteknik väldigt, väldigt attraktivt.

  53. Tyskarnas kommunikation mellan högkvarteret någonstans på fastlandet.

  54. Och ubåtarna som snurrade runt ute i Atlanten och sköt på fientliga fartyg.

  55. Mm.

  56. Var ju väldigt känslig.

  57. Det var inte särskilt kul tyckte de om de allierade visste var ubåtarna fanns.

  58. Där hade man tappat hela poängen med att ta dem.

  59. Hette det inte någonting som enigma?

  60. Precis.

  61. Jaha, det stämmer.

  62. Ja.

  63. Det var en låda med en väldig massa kugghjul som interagerade på olika sätt.

  64. Och till slut ledde fram till att man fick ett krypterat medlande som ansågs vara väldigt, väldigt svårt att knäcka.

  65. Var det någon som lyckades?

  66. Ja, det var faktiskt en svensk som lyckades knäcka enigma-koden.

  67. Mm.

  68. Och i och med att då sedan de allierade fick på olika omvägar också reda på hur man knäckte det så tog det en väldig fart.

  69. Alan Turing var också väldigt aktiv i att jobba med det hela.

  70. Mm.

  71. Och i och med att de sedan i omgången lyckades knäcka enigma-koden så fick man ju plötsligt reda på var allting befann sig.

  72. Och det var som om man hade dragit bort ett skynke.

  73. Helt plötsligt visste man var varenda ubåt i hela Atlanten fanns.

  74. Mm.

  75. Det märkte ju tyskarna förstås.

  76. Ja, det var ju inte så lämpligt.

  77. Och ändrade någon liten detalj i sin krypteringsmetod.

  78. Varpå britterna fick börja om från början igen och försöka komma på vad som fungerade nu och sedan försöka knäcka det också.

  79. Mm.

  80. Men där borde vi vara framme i nutiden nu.

  81. Ja, ungefär. Det har kommit ett par varianter sedan dess men jag kan inte komma på någon.

  82. Men just nu finns det dels en väldigt utbredd standard som heter DES.

  83. Mm.

  84. D-E-S.

  85. Den används väldigt mycket framförallt av amerikanska staten.

  86. Det är deras standardkryptering.

  87. Mm.

  88. Mm. Och den fungerar?

  89. Och den fungerar väldigt, väldigt konstigt.

  90. Man har inte riktigt koll på vad som händer.

  91. Det är en väldigt mycket, men det är en väldigt massa, det är mängder av bitar som kastas fram och tillbaka beroende på olika mönster och det hela beror på en särskild liten nyckelfras man lägger in i det också.

  92. Ingen vet riktigt vad som händer.

  93. Ja.

  94. Ja.

  95. Dessutom finns det misstankar om att NSA, en av de amerikanska säkerhetsorganisationerna har lagt sig i och läggt in i en liten bakdörr så att de fortfarande ska kunna läsa medländen.

  96. Mm. Okej. Men i vilket fall som helst för en privatperson så verkar det vara hyfsat säkert.

  97. Något som är i alla fall.

  98. Vad skulle du ansa var det bästa idag?

  99. Det borde vara...

  100. Utan att göra reklam nu.

  101. Jag kan ju fortfarande prata om själva metoden utan att göra reklam för en specifik produkt.

  102. Ja.

  103. Och då skulle jag utan tvivel säga att det är public key krypteringen.

  104. Mm.

  105. Mm.

  106. Man bestämmer sig för någon matematisk metod som ska vara sådant att det är väldigt lätt att komma mellan de två olika delarna om man känner till metoden, om man känner till allting.

  107. Mm.

  108. Men om man inte känner till allting så ska det vara väldigt svårt att ta sig igenom.

  109. Mm.

  110. Det populäraste idag att använda som själva låsmetoden det är primtalsfaktorisering.

  111. Varje heltal kan delas upp i ett antal primtal.

  112. Det vill säga ett tal som bara är delbara med sig själva och ett.

  113. Mm.

  114. Och den här uppdelningen är unik.

  115. Varje tal har en och bara en enda uppdelning i primtalsfaktorer.

  116. Mm.

  117. Så om man då tar två stycken väldigt, väldigt stora primtal så multiplicerar man dem med varandra.

  118. Då får man ett jättestort tal som består av de här två primtalen.

  119. Finesen med det här är att för att faktorisera det här jättestora talet krävs det väldigt, väldigt mycket energi och arbete och väldigt, väldigt lång tid för att kunna få fram vilka tal det var som gav ursprung till en.

  120. Samtidigt som att multiplicera ihop två stora tal är väldigt lätt sak att göra.

  121. Mm.

  122. Så med utgång från den här metoden att just primtalsfaktorisering tar lång tid men multiplikation kort tid.

  123. Har man kunnat bygga upp system där man väljer ut två stycken stora primtal.

  124. Och sedan multiplicerar man ihop dem och de har två olika primtalen.

  125. Det är ens privata nyckel.

  126. Den håller man hemlig.

  127. Mm.

  128. Och produkten, den lägger man ut till allmänt beskådande.

  129. Den får vem som helst ta åt sig.

  130. Mm.

  131. För de kommer ändå inte komma på mina tal.

  132. Sedan har man skapat en metod så att med hjälp av mina två hemliga tal kan jag koda ett medlande.

  133. Så att det kan avkodas med hjälp av det enda talet.

  134. Och med hjälp av det talet kan andra människor koda medlanden riktade till mig.

  135. Mm.

  136. Så att jag kan avkoda det.

  137. Men bara jag eftersom bara jag har de här två ursprungstalen.

  138. Mm.

  139. Det verkar vara rätt säkert.

  140. Mm.

  141. Det där kanske skulle vara lämplöst men vi får väl se.

  142. Om inte har något så får jag sluta skicka privata brev.

  143. Eller någonting åt det hållet.

  144. Så illa ska det väl inte vara.

  145. Men sedan de här tekniken är ju väldigt viktiga för fler saker än bara hålla sina egna brev hemliga.

  146. Ja naturligtvis.

  147. Hemlig information.

  148. Dels det.

  149. Och sedan väldigt mycket när man handlar.

  150. Jag vill inte att någon annan ska kunna påstå att han är jag.

  151. Och sedan köpa en väldig massa saker över till exempel internet.

  152. Ja handel via internet har ju blivit väldigt vanliga.

  153. Det skulle inte vara så trevligt ifall någon kommer att få med koden.

  154. Så man behöver något sätt att kunna veta att den personen som uppger sig ha en viss identitet verkligen har den.

  155. Mm.

  156. Och det kan man ju göra med hjälp av det här.

  157. För som sagt var jag kan koda någon form av medlanden med mina nycklar.

  158. Mm.

  159. Sen kan någon annan avkoda det med min allmänna nyckel.

  160. Mm.

  161. På det sättet vet man att det är bara de två specifika, den specifika hemliga nyckeln som kan ha gett upphov till det här.

  162. Mm.

  163. Och om någon går in och ändrar på det.

  164. Mm.

  165. Så syns det i och med att medlandet man får ut inte blir rätt.

  166. Mm.

  167. Jag måste säga att vi har kommit en bra bit sedan grekernas tid i alla fall.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Katastrofer

Kärnvapen, meteorer och elaka planetkonstellationer är vad som väntar oss om man får tro många domedagsprofeter. Hur farliga är dessa händelser egentligen?

Medverkande: Per Gerhardt och Mikael Johansson
Föredraget handlar om diverse och sänds augusti 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription97 repliker · 8:31

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vad var det där för något?

  2. So much for the human race.

  3. Vilket lärde in oss på de tre olika katastroftyperna.

  4. Typ 1, där en viss del av mänskligheten har överlevt.

  5. Eller typ 2, där hela mänskligheten dör ut.

  6. Eller typ 3, där jorden inte längre kan upprätthålla organiskt liv överhuvudtaget.

  7. Och det är naturligtvis möjligt att hitta olika hot.

  8. Och alla har ettor, tvåor och treor i sig.

  9. Ta atomvapen till exempel.

  10. Ett begränsat utbyte av atomvapen, kära vänliga hälsningar Indien och Pakistan emellan till exempel.

  11. Skulle med lätthet kunna uppvisa en typ 1 katastrof.

  12. Den Indien och Pakistan med omnöjd skulle kunna bli obeborliga.

  13. Men man skulle fortfarande kunna bo i resten av världen.

  14. Och med lite tur till och med kunna bygga ihop novettigt av atommarkerna efteråt.

  15. Någon gång långt efter, ja.

  16. Typ 2 skulle till exempel vara om någon dum snubbe i Vita huset eller Kreml tryckte på den röda knappen.

  17. Var på ett globalt utbyte av kärnvapen sätter fart.

  18. Och i alla fall mänskligt liv inte längre är klara av att överleva.

  19. Nordamerika, Europa och Sovjetunionen skulle förmodligen vara utplånat.

  20. Kanske delar av Asien också.

  21. Den stora faran för de överlevande sen kommer att bli de moln av radioaktivt stoff som sedan drar fram över världen.

  22. Omfattande mutationer och utdöende av alla högre organismer kommer förmodligen då att ske.

  23. Men finns det inga fler typ 1 katastrofer?

  24. Ojo.

  25. Låt oss anta att en mindre asteroid, liten med kanske ett genomsnitt på 500 till 1,5 kilometer i diameter,

  26. tar och ramlar ner någonstans på jorden.

  27. Vi har inget sätt att spåra sådana än så länge.

  28. Och de kommer faktiskt i rätt stora grupper.

  29. Men antaget den faller ner.

  30. Ett land, en nation, möjligen en kontinent kommer att bli nästan spårlöst förintad.

  31. Man kommer att ha en krater lika stor som Tyskland.

  32. Och svallvågorna från nedslaget kommer förmodligen att utplåna kustlinjerna världen över.

  33. Detta kommer naturligtvis att se till att de som är på motsatt sida av jorden kan överleva.

  34. Om än med en reducerad materiell standard.

  35. Men de på det halvklot där den slog ner kommer att ha en mycket tuffare tid av det.

  36. Typ 3-katastrof finns naturligtvis också här.

  37. En riktigt stor asteroid kan trilla ner på jorden.

  38. En sådan kock skulle teoretiskt sett kunna splittra planeten.

  39. Naturligtvis finns det även typ 2.

  40. Är den tillräckligt stor så har vi en dinosauriedödare.

  41. I det här fallet dödar den det mesta något sån här stort inklusive människan.

  42. Eftersom inga dinosaurier finns kvar att döda vid det här laget.

  43. Sant.

  44. Det har hänt spontana massutdöenden lite då och då under jordens historien.

  45. Den senaste beräknar man låg för ungefär 65 miljoner år sedan.

  46. Och man tror åtminstone att det var en asteroid.

  47. En typisk typ 2-katastrof.

  48. Men sen har vi även möjligheten med stora sjukdomar.

  49. På 1300-talet ströck väldigt stor del av den kända världens befolkning med digerdöden.

  50. Och något liknande kan ju upprepas.

  51. Ja, men då är det snarare frågan om att de riktigt farliga är epidemier av typen influensa.

  52. Under första världskriget som avbröts det inte på grund av att ena eller andra sidan egentligen vann.

  53. Utan på grund av att så många dog av influensaepidemin att det inte fanns tillräckligt många att skicka till fronten.

  54. Influensan enbart dödade fler personer under första världskriget.

  55. Än alla bomber, kulor och gasanfall.

  56. Men nu för tiden har man väl botemedel mot influensa?

  57. Ja, man har botemedel mot alla influensaepidemier vi känner till.

  58. Men influensan muteras.

  59. Den ändras.

  60. Det kommer en ny influensa av riktigt farlig typ kanske vart 30 år i genomsnitt.

  61. Och den är dödlig.

  62. I USA har de statistik som beräknar att influensa är den sjätte största dödsorsaken.

  63. När det gäller sjukdomar.

  64. Det är någonting att komma ihåg.

  65. En vanlig influensa kan man kanske bli sänglig än i en vecka av.

  66. Eller man kan dö av den.

  67. Men man har ju börjat skräddas i sjukdomar också.

  68. Ja.

  69. Ett skrämmande scenario är om någon, till exempel radikal grupp,

  70. får tillgång till Sovjetunionen eller USAs gamla forskningsresultat.

  71. Till exempel, säg, en influensaepidemi med lika stor dödlighet som Ebola.

  72. Och utan något vaccin.

  73. En sån katastrof, inte naturlig.

  74. Väldigt få, kanske helt otillräckliga delar av mänskligheten överhuvudtaget,

  75. skulle bli besparade en sådan katastrof.

  76. Hur är det med astrologiska orsaker?

  77. Går rykten om att planeters positioner skulle kunna bidra till riktigt radikala förändringar av jordens klimat och kontinenter?

  78. Jo, religiösa och mer eller mindre pseudovetenskapliga förklaringar har alltid hävdat att jorden kommer att gå under den och den,

  79. eller det och det året och det och det datumet.

  80. På grund av antingen att helvetet kommer att sluka mänskligheten,

  81. planeterna kommer att ställa sig på rad och knäcka jorden som ett nötskal.

  82. Men vad man vet om ren forskning är att de här myterna är nys, rent och hållet, helt och hållet.

  83. En konjunktion till exempel av sådan typ skulle inte ha någon märkbar effekt på jorden eller människor för den delen.

  84. Möjligen skulle astronomer kunna ta en hel del fruktansvärd käcka bilder.

  85. Men för den skull tror jag inte direkt att mänskligheten skulle dö ut.

  86. Det är alltså större risk för att solen sväljer jorden än att planeternas uppradande kommer att knäcka den.

  87. Bra att du sa det. Det stämmer.

  88. Faktum är att solen kommer att sluka jorden.

  89. En typisk typ 3-katastrof, eller som jag själv föredrar och kallar det, golfbolls-indromet.

  90. Det som återstår av vår stjärnas livstid är 1-2 miljarder år.

  91. Minns inte riktigt siffran.

  92. Men när det har gått så lång tid kommer solen att svälja upp till en röd jätte.

  93. Och dens yta kommer då att ligga någonstans långt bortom jorden.

  94. Vilket betyder att vi faktiskt kommer att vara inuti stjärnan med en yttemperatur av kanske 5000 grader Celsius.

  95. Det som återstår efter det lär vara ett svart skal av smält sten, sand, metall och människor.

  96. En biljardboll kanske.

  97. Det är en typisk typ 3-katastrof.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kryogenik

Hur är det egentligen, ligger Walt Disney nedfryst i ett isblock? Varför skulle han göra det? På vilket sätt tror folk att nedfrysning kan rädda en från döden? Har man rätt?

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om teknik och sänds juli 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription101 repliker · 6:06

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jag har hört att Walt Disney ligger nedfrist i hopp om att återuppstå någon gång. Stämmer det?

  2. Nej, det är faktiskt helt fel. Det är en ganska spridd myt, men Disney är synnerligen död och kremerad.

  3. Men vad skulle det vara för poäng med det om han nu hade legat där?

  4. Ja, det hela startade på 60-talet när en medicinare vid namn Ettinger skrev en bok, The Prospect of Immortality.

  5. Där påpekar han att med tanke på att medicinen går framåt så borde man i framtiden kunna bota folk med de flesta sjukdomar vi dör av idag.

  6. Om man alltså bara kan bevara dem fram till dess att medicinen kan råda bot på sjukdomen så borde de kunna botas från den.

  7. Exakt. Problemet är hur man håller vid liv ända fram tills dess. För det kan ju vara väldigt långt fram i tiden.

  8. Särskilt som sjukdomen vid det här tillfället kan vara dödlig.

  9. Just det. Och Ettingers idé var, ja men om man fryser ner personen.

  10. Men dör man inte av att frysa?

  11. Jo, där har man ju ett problem. Patientens tillstånd blir ju inte bättre av att bli djupfryst.

  12. Men å andra sidan, när man väl är tillräckligt djupfryst så blir man inte sämre på något sätt heller.

  13. Så man fryser ner patienten och så får den viss skada av att bli nedfryst också men sen händer alltså ingenting mer?

  14. Ja, om man förkyler tillräckligt mycket.

  15. Vid normal rumstemperatur sker ju kemiska reaktioner ganska kvickt.

  16. Men ner vid noll grader går de betydligt långsammare.

  17. Och fryser man ner någon och placerar i flytande kväve så går de flesta kemiska reaktioner oerhört långsamt.

  18. Och då inträffar ju inga vidare skador.

  19. Okej, man kan alltså stoppa åldrandet av kroppen på det sättet?

  20. Ja och allt annat sönderfall.

  21. Det blir en litet sönderfall på grund av kosmisk strålning.

  22. Men det är försumbart om man bara talar om att lagra folk i ett par århundraden.

  23. Problemet är naturligtvis det. Hur tinar man upp och botar folk?

  24. Vad har man för idéer om det idag?

  25. Ja, Ettinger han brydde sig egentligen inte om att besvara frågor.

  26. Han konstaterade att det lämnar vi som problem för framtida generationer.

  27. Det viktiga är att bli bra på att frysa ner folk nu.

  28. Men man har ju diskuterat möjliga metoder.

  29. Och det handlar ju om att reparera alla skador som inträffar på grund av nedfrysningen och eventuella sjukdomar.

  30. Och då måste man förmodligen reparera cell för cell.

  31. Det blir väldigt mycket att reparera, blir det inte?

  32. Oerhört mycket. Men det finns ju en del eller hypotetiska tekniker som skulle kunna göra det.

  33. Man talar till exempel om nanoteknologi.

  34. Att man har maskiner nere då på molekylnivå som verkligen får gå igenom kroppen och reparera cell för cell.

  35. Det kan man ju inte göra idag.

  36. Men det är inte fysikaliskt omöjligt.

  37. Så det är ju en tänkbar grej att man har en avlägg sin framtid.

  38. Kostar det inte väldigt mycket med all den utrustningen som ska till för att kunna frysa ner en människa så pass kallt som det ska till och sedan bevara den?

  39. Ja, själva nedfrysningsprocessen, den är ju relativt dyr.

  40. Men sen att bara ligga i flytande kväve, det är väldigt billigt.

  41. Kvävet är ju en restprodukt från många industriella processer och det är bara att hälla på mer utav.

  42. Så att det är själva nedfrysningen för den kräver expertis.

  43. Så att resultatet blir att det blir ju en viss nota som man får betala.

  44. Men i Amerika löser man det här vanligtvis med att man tecknar en livförsäkring.

  45. Som man då betalar av på ett vanligt sätt.

  46. Och när den faller ut så går den då till kronikbolaget.

  47. Så istället för att jag betalar för att mina anhöriga ska få en massa pengar när jag dör, betalar jag för att jag själv ska bli ett isblock när jag dör?

  48. Ja, det kan vara lite grovt tillyxat kan man väl säga det på det sättet.

  49. Sen är ju naturligtvis frågan, kommer det här att fungera?

  50. Det finns ju många som kritiserar det oerhört mycket.

  51. Varför det?

  52. Ja, en sak är ju skadorna när man fryser ner kroppen.

  53. Du vet ju kanske vad som händer när man fryser ner ett köttstycke eller en jordgubba.

  54. Cellerna sprängs av vattnet?

  55. Just det. Och det där är ju ett problem för kroniken.

  56. För att om man bara kyler ner någon så kommer cellerna att gå sönder.

  57. Då kommer det behövas en ryslig massa cellreparation.

  58. Men man har ju kommit på att om man ingesserar då frysvätska så att säga.

  59. Som hindrar iskristaller från att bildas och bli för stora.

  60. Så kan man minska skadorna på cellerna.

  61. För då kommer inte cellväggarna brytas.

  62. Just det. Istället uppstår iskristaller mellan cellerna.

  63. Vilket fortfarande gör skada.

  64. Men den kanske är lättare att hantera.

  65. Sen naturligtvis.

  66. Återigen.

  67. De här dagens metoder för att frysa ner.

  68. Är de tillräckligt bra för att återuppfattina folk?

  69. Det vet man ju inte än.

  70. Men man har ju gjort experiment.

  71. Till exempel.

  72. Där man har kylit ner hundar då.

  73. Till noll grader i en kvarts tid.

  74. Och kunnat sedan värma upp dem.

  75. Utan att de fått några skador.

  76. Och kunden levde och var glad efter behandlingen?

  77. Åja.

  78. I allra högsta grad.

  79. Ännu mer intressant är att man även frusit katthjärnor.

  80. Och tinat upp dem.

  81. Och sett elektrisk aktivitet som verkade i stort sett normal.

  82. Så hjärnan går igång efter att ha kylts ner.

  83. Bara den kommer tillbaka till rätt temperatur igen.

  84. Det verkar så.

  85. Problemet är att man inte gjort det här med hela djur som har överlevt.

  86. Så man vet ju ingenting egentligen om hur bra det här fungerar.

  87. Men uppenbarligen.

  88. Många celler klarar ju frysning.

  89. Det används ju idag inom transplantationstekniken.

  90. Det kan man väl se bland vissa grodor också.

  91. Ja.

  92. Rana sylvestris.

  93. Den kanadensiska skogsgrodan.

  94. Den övervintrar halvt djupfryst.

  95. Problemet är ju då att grodan är ju anpassad till att frysas.

  96. Så att den har ju en del fördelar.

  97. Och de skulle man kanske kunna försöka utnyttja hos människor också.

  98. Till exempel tillföra vissa sockerartor som hindrar fryskador.

  99. Så att det är en snabb utveckling på det här området.

  100. Man får se tiden an.

  101. Framtiden är så att säga cool.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Planeten Venus

Man trodde från början att planeten Venus i vårt solsystemet var den planet som liknade jorden mest. Det är dock inte sant på grund av många skäl.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 25 juli 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:11
Transkription46 repliker · 3:10

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Venus. Venus är den andra planeten ifrån solen och många har sagt att det är jordens syster.

  2. Den är ungefär lika stor, 12 000 kilometer i diameter och har en ganska likartad massa.

  3. Och kemiskt sett verkar också innehållet överensstämma.

  4. Men det är ungefär där likheterna slutar.

  5. De flesta människor har sett Venus ett par gånger.

  6. Man brukar kalla den för aftonskärnan eller morgonskärnan.

  7. Och anledningen till att den syns så tydligt är att den är täckt av moln.

  8. Och dessa moln reflekterar solljuset väldigt kraftigt.

  9. Man har naturligtvis alltid undrat vad som fanns under dessa moln.

  10. Och därför har man tidigare antagit att det måste vara träskland.

  11. Man skrev science fiction romaner om dinosaurier som vandrar runt i de venusianska djunglarna av träsken.

  12. Men idag vet vi att sanningen är betydligt annorlundare.

  13. Venus är kanske inte någon vidare trevlig planet, men den är mycket märklig.

  14. Till att börja med så har den ett väldigt långsamt dygn.

  15. Venusdygnet är 243 jorddagar långt.

  16. Och det är mer än Venus år.

  17. Det här var svårt att avgöra från början eftersom man inte kunde se planetytan.

  18. Man såg bara molntopparna.

  19. Men man utnyttjade radar för att mäta ifrån jorden.

  20. Dessutom visade det sig att Venus är på ett lustigt sätt synkroniserad med jorden.

  21. Den vänder alltid samma sida till när jorden och Venus står som närmast.

  22. Kanske beror det på någon sorts gravitationsresonans mellan planeterna.

  23. Man vet inte riktigt om det är av det skälet eller av en slump.

  24. I vilket fall som helst.

  25. Venus närmare natur fick man reda på först på 70-talet då de sovjetiska venerasonderna landade på planetytan.

  26. De upptäckte att Venus är en mycket torr värld.

  27. Den har en atmosfär där trycket vid markytan är 90 gånger jorda atmosfären.

  28. Det motsvarar trycket en kilometer ner i havet.

  29. Atmosfären består till störst i den här koldioxid som är en växthusgas.

  30. Och eftersom den håller kvar mycket av värmen ifrån solen så blir Venus hetare än Merkurius.

  31. Det är faktiskt över 460 grader på markytan.

  32. Vilket naturligtvis gör att alla tankar om liv och träsk med dinosaurier blir omöjliga.

  33. Dessutom uppe i molnen så pågår svavelsyra regn.

  34. Men syran hinner avdunst när den kommer ner på marken.

  35. Dessutom råder enormt starka vindar.

  36. Över 350 km i timmen i de övre lagren.

  37. Så som en helhet kan man säga att Venus är ingen vidare gästvänlig planet.

  38. Landytan är ganska plan.

  39. Det finns ett fåtal högplatoer.

  40. Ishtar och Afroditer terrar.

  41. Men det mesta är plana slätter.

  42. Många med rester av vulkanutbrott på sig.

  43. Men väldigt få kraterar.

  44. Man tror att för ungefär 800 miljoner år sedan hände någonting med Venus yta som tog och smälte den.

  45. Det kanske är någonting som återkommer på denna hemlighetsfulla planet.

  46. Jordens kanske lite bråkiga men mycket brajta syster.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Titan

Titan används inom många områden. Bland annat inom sjukvården.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om kemi och sänds den 18 juli 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:23
Transkription15 repliker · 2:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Titan. Titan är grundämne nummer 22 i periodiska systemet och det upptäcktes 1791 av William Gregor.

  2. Det är en silvervit lätt metall som har många intressanta egenskaper.

  3. Till att börja med så är den väldigt stark. Den är lika stark som stål fast lättare och dubbelt så stark som aluminium.

  4. Dessutom står den emot rost, korrosion, väldigt väl. Det beror på att den egentligen reagerar väldigt snabbt med syret i luften så att det bildas ett skyddande lager av titanoxid på ytan som hindrar vidare angrepp.

  5. Det här gör att den är användbar till många saker. Man kan till exempel använda den under vatten eftersom den tål saltvatten bra.

  6. Till exempel till propellrar. Dessutom så har den en mycket hög smältpunkt och det här gör att den blir användbar inom flygindustrin.

  7. Eftersom den dessutom är lätt har den många fördelar. Det är svårt att bygga ett bra flygplan av aluminium men titan gör det mycket mer möjligt.

  8. Dessutom har den en annan trevlig egenskap. Om man implanterar till exempel järn i kroppen så angrips det omedelbart av kroppens immunförsvar.

  9. Men titanets skyddande titanoxid hinna gör att kroppen accepterar det mycket lättare. Därför använder man det till exempel i tandproteser och höftledsproteser.

  10. Förutom det här så har titan en del andra intressanta användningsområden. Titanoxid till exempel används både till målafärger och tvättmedel.

  11. Det beror på att titanoxiden som i kristallinsk form är en halväddelsten. När den är i pulverform blir en väldigt bra täckande vit yta.

  12. Därför använder man till exempel målafärg och som vitmedel i tvättmedel. Den floroserar dessutom i ultraviolett ljus.

  13. Vilket gör att kläder som har tvättats med sådana vitmedel på diskotek när man lyser upp med UV-lampor floroserar på ett intressant sätt.

  14. Slutligen så har titan en viktig användsområde i fyrverkeripjäser.

  15. För trots allt, det viktigaste inom kemin är ju vilka färger och former man kan få i fyrverkeripjäser när man stoppar i roliga grundämnen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Månen

Vår närmaste himlakropp började sin existens med en våldsam kollision. Romantiska par tittar upp mot denna stenklump och förundras över hur den kommer dit. Vi vet!

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om astronomi och sänds den 11 juli 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:18
Transkription36 repliker · 3:17

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Månen. Månen är Jordens enda naturliga satellit.

  2. Eller man kanske skulle säga att månen och jorden är tillsammans en dubbelplanet.

  3. För de är ett tämligen likartat par.

  4. Det är nämligen så att de flesta månar i solsiktet är mycket mindre än den planet de kretsar runt.

  5. Medan månen är en rejäl himlakropp.

  6. Den kretsar ungefär en ljussekund, det vill säga 300 000 km från jorden.

  7. Och man misstänker att den ursprungligen kom till genom att en rejält stor asteroid eller liten planet för mycket, mycket länge sedan kolliderade med jorden.

  8. Resultatet var en enorm detonation.

  9. De rester av båda kastades ut i rymden.

  10. Och för ett tag så hade den vid den tiden smälta jorden, det här var i början av solsystemets historia, en ring som sakta samlade ihop sig till månen.

  11. Detta kan förklara varför månen saknar många av de tyngre metaller som bygger upp jordens kärna.

  12. Överhuvudtaget är månen geologiskt sett ganska inaktiv.

  13. Det finns inte så mycket smält material i den.

  14. Däremot kan man se på ytan att det finns gott om kratrar som har inträffat som beror på att asteroider och meteorer under lång tid har slagit ner på den.

  15. Och eftersom den är för liten för att ha en skyddande atmosfär så blir det rejäla märken.

  16. Dessutom ser man fläckar på månen när man tittar på den från jorden.

  17. Och det beror på lavaflöden.

  18. Tidigare trodde man att det här var hav och kallade dem därför för Maria.

  19. Det är latin för hav.

  20. Och de andra områdena högländer.

  21. Det har visat sig då att högländerna är mycket äldre än Maria.

  22. Och förmodligen stack upp ovanför de lava hav som inträffade då månen träffas av en stor annan asteroid under sin tidiga tillblivelse.

  23. Överhuvudtaget så är månen ett intressant provkarta på allt vad som har hänt under det tidiga solsystemet.

  24. Och man misstänker att man kan få fram många intressanta gaser och lättflykta ämnen som har fastnat i månytan just från solvinden.

  25. En annan faktor med månen som man kanske inte tänker på är att den alltid vänder samma sida mot jorden.

  26. Och det beror på att jorden och månens dragningskraft drar ut varandra en smulat i äggform.

  27. Och det gör ju att en vridning kräver att man deformerar en otrolig massa sten.

  28. Och detta i sin tur gör att energi sakta övergår till värme.

  29. Effekten är kraftigare på månen än på jorden och har därför låst månen så att den alltid visar samma sida mot jorden.

  30. Men den påverkar även jorden och vårt dygn blir sakta, sakta, sakta längre.

  31. Ännu med några millisekunder per århundrade.

  32. Den här energin överförs till månens rotation runt jorden så att månen glider iväg några centimeter per århundrade.

  33. Så i det långa loppet så skulle jorden till sist vända samma sida mot månen och månen ligga mycket längre ut.

  34. Men här kommer solen in och leder till att det blir ett komplicerat samspel.

  35. Så exakt hur långt dygnet blir och hur morgontrött man blir på måndagarna det är om några miljarder år.

  36. Det vet man inte.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet väte

Väte är det ämne det finns mest av i hela universum. En del i vatten och en viktig anledning till att solen fungerar.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om kemi och sänds den 04 juli 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 2:12
Transkription22 repliker · 2:11

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Väte. Vätet är det enklaste och vanligaste grundämnet i universum. 90% av all materia i universum är väte.

  2. Det är också en enkel atom. Det vanliga vätet består av en proton som är positivt laddad med en lite negativt laddad elektron som kretsar runt det.

  3. Det finns också två tyngre isotoper, det vill säga versioner där atomkärnan innehåller fler partiklar, nämligen deuterium som har en extra neutron som har det protonens sällskap och tritium som har två extra neutroner.

  4. De här ingår i tungt vatten. Vatten som har den kemiska formen H2O är en förening av syre och väte.

  5. Och tungt vatten, då är en eller flera av vätatomerna ersätt med tyngre väteisotoper.

  6. Den här reaktionen när väte förenar sig med syre och bildar vatten är mycket energirik.

  7. Och det är därför man använder vätet till exempel vid svetsning och som raketbränsle.

  8. Det är också därför som väte är en ganska explosiv gas.

  9. Man upptäckte ursprungligen vätet på 1700-talet.

  10. Henry Cavendish som upptäckte det 1766, då han lät vissa metaller reagera med syror.

  11. Då frigjordes en gas han fann vara brännbar och han kallade det för hydrogen.

  12. Från grekiskans hydros, vatten, och gen, ursprung.

  13. Det var den gas som gav vattnet.

  14. Och vätgas används ganska flitigt till exempel inom den kemiska industrin.

  15. Eftersom den gärna reagerar med syre, därför kan man till exempel reducera metaller.

  16. Man tar helt enkelt en metalloxid, tillför väte, hettar upp och vätet tar tag i syret och drar iväg som vatten.

  17. Kvar blir en renad metall.

  18. Och som sagt var som svetsning är det mycket effektivt.

  19. Och man har även provat att använda det för ballonger.

  20. Både för leksaker och för cepelinar.

  21. Men som Hindeberg tyvärr demonstrerade så är det lite riskabelt att använda vätgas för det enda målet.

  22. Som sagt var, vät är ett häpnadsväckande vanligt och diskret litet ämne.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Jordbävningar

Här i Sverige har vi tur med marken. Vi ligger på massiva bergssköldar och jordbävningar är relativt ovanliga. Varför uppkommer jordbävningar egentligen?

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 27 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:36
Transkription45 repliker · 3:34

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jordbävningar.

  2. Den fasta marken under våra fötter är kanske inte så fast egentligen.

  3. Trots allt, jordskorpan är uppdelad i kontinentalplattor och dessa rör sig ständigt.

  4. Men normalt sett är rörelsen väldigt långsam och man märker den knappt.

  5. Men ibland blir det plötsliga små ryck.

  6. Och dessa små ryck kan bli förödande jordbävningar.

  7. För det rör sig om enorma krafter och mycket stora massor.

  8. Men vad är det egentligen som gör att jordbävningar inträffar?

  9. Jo, det är nämligen så att mellan kontinentalplattorna och även mitt i dem ibland finns det förkastningar.

  10. En förkastning är en spricka eller svagt område där berggrunden är söndersmulad och lös istället för att vara solid sten.

  11. Och det villas naturligtvis krafter här när stenen på olika sidor rör sig åt olika håll.

  12. Och sakta byggs dessa krafter upp och till sist ger något vika och det sker ett litet ryck.

  13. Stenen på de olika sidorna av förkastningen rör sig uppåt, nedåt eller åt sidorna.

  14. Det beror lite grann på hur det ligger till.

  15. Men den här plötsliga rörelsen resulterar i en skakning som sprider sig.

  16. Och eftersom det här kan röra sig om enormt stora massor så kan den här skakningen göra mycket stor skada uppe på ytan.

  17. Man talar om hypocenter och det är den plats där jordbävningen så att säga börjar.

  18. Den kan ofta ligga flera kilometer ner i jordskorpan.

  19. Sen talar man om epicenter och det är den plats på jordytan som ligger rakt ovanför.

  20. Och det är allmänhet där som skakningarna blir kraftigast.

  21. Det betyder inte att skadan blir störst där.

  22. Skadeverkningarna beror nämligen väldigt mycket på de lokala markformerna.

  23. Vad det är för typ av jord.

  24. Till exempel lera när den skakar kan börja bli lättflytande och rinna iväg.

  25. Vilket leder till att hus får sättningar eller att hela byggnader uppslukas av marken.

  26. I bergstrakter kan jordskred inträffa.

  27. Och i städer naturligtvis bränder, elavbrott och allmänt kaos.

  28. I många fall är det inte själva skakningarna som gör den stora skadan.

  29. Utan det är alla andra efterverkningar.

  30. Till exempel den stora jordbävningen i San Francisco 1906.

  31. Den var en mycket kraftig jordbävning men de flesta dödsoffren omkom på grund av bränder.

  32. Det är lite svårt att skydda sig mot jordbävningar eftersom de är svårförutsägbara.

  33. De beror på detaljerade förhållanden djupt ner i jorden och är allmänt kaotiska.

  34. Hittills har man inte lyckats förutsäga när jordbävningar inträffar.

  35. Och det verkar inte finnas några större trender i dem.

  36. Det verkar inte bero så mycket på tid på dagen eller väder som man har hävdat.

  37. Däremot kan man märka av hur mycket energi finns det nere längs med förkastningarna.

  38. Dessa förkastningar bygger ju sakta upp energi som frigörs i jordbävningar.

  39. Och har det varit många små så kan man vara rätt säker på att de är urladdade.

  40. Så därför kan man göra en uppskattning av hur stor risk till exempel att den stora San Andreas förkastningen i Kalifornien blir aktiv med en tillräckligt stor jordbävning.

  41. Men som sagt var, vi kommer att få dras med jordbävning ett bra tag framöver.

  42. Så länge jordskorpan rör sig, vilket den kommer att göra under årmiljarder, så kommer vi att ha jordbävningar.

  43. Det inträffar allmänhet 18 större jordbävningar och en stor jordbävning om året.

  44. Så det gäller helt enkelt att bygga säkrare hus och hålla sig undan ifrån fallande jordskräd snarare än att försöka stoppa dem.

  45. Fast vem vet vad vi kan göra i framtiden?

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.