Månen
Vår närmaste himlakropp började sin existens med en våldsam kollision. Romantiska par tittar upp mot denna stenklump och förundras över hur den kommer dit. Vi vet!
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Månen
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription36 repliker · 3:17
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Månen. Månen är Jordens enda naturliga satellit.
Eller man kanske skulle säga att månen och jorden är tillsammans en dubbelplanet.
För de är ett tämligen likartat par.
Det är nämligen så att de flesta månar i solsiktet är mycket mindre än den planet de kretsar runt.
Medan månen är en rejäl himlakropp.
Den kretsar ungefär en ljussekund, det vill säga 300 000 km från jorden.
Och man misstänker att den ursprungligen kom till genom att en rejält stor asteroid eller liten planet för mycket, mycket länge sedan kolliderade med jorden.
Resultatet var en enorm detonation.
De rester av båda kastades ut i rymden.
Och för ett tag så hade den vid den tiden smälta jorden, det här var i början av solsystemets historia, en ring som sakta samlade ihop sig till månen.
Detta kan förklara varför månen saknar många av de tyngre metaller som bygger upp jordens kärna.
Överhuvudtaget är månen geologiskt sett ganska inaktiv.
Det finns inte så mycket smält material i den.
Däremot kan man se på ytan att det finns gott om kratrar som har inträffat som beror på att asteroider och meteorer under lång tid har slagit ner på den.
Och eftersom den är för liten för att ha en skyddande atmosfär så blir det rejäla märken.
Dessutom ser man fläckar på månen när man tittar på den från jorden.
Och det beror på lavaflöden.
Tidigare trodde man att det här var hav och kallade dem därför för Maria.
Det är latin för hav.
Och de andra områdena högländer.
Det har visat sig då att högländerna är mycket äldre än Maria.
Och förmodligen stack upp ovanför de lava hav som inträffade då månen träffas av en stor annan asteroid under sin tidiga tillblivelse.
Överhuvudtaget så är månen ett intressant provkarta på allt vad som har hänt under det tidiga solsystemet.
Och man misstänker att man kan få fram många intressanta gaser och lättflykta ämnen som har fastnat i månytan just från solvinden.
En annan faktor med månen som man kanske inte tänker på är att den alltid vänder samma sida mot jorden.
Och det beror på att jorden och månens dragningskraft drar ut varandra en smulat i äggform.
Och det gör ju att en vridning kräver att man deformerar en otrolig massa sten.
Och detta i sin tur gör att energi sakta övergår till värme.
Effekten är kraftigare på månen än på jorden och har därför låst månen så att den alltid visar samma sida mot jorden.
Men den påverkar även jorden och vårt dygn blir sakta, sakta, sakta längre.
Ännu med några millisekunder per århundrade.
Den här energin överförs till månens rotation runt jorden så att månen glider iväg några centimeter per århundrade.
Så i det långa loppet så skulle jorden till sist vända samma sida mot månen och månen ligga mycket längre ut.
Men här kommer solen in och leder till att det blir ett komplicerat samspel.
Så exakt hur långt dygnet blir och hur morgontrött man blir på måndagarna det är om några miljarder år.
Det vet man inte.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.