← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Jordbävningar

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Jordbävningar

Här i Sverige har vi tur med marken. Vi ligger på massiva bergssköldar och jordbävningar är relativt ovanliga. Varför uppkommer jordbävningar egentligen?

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om biologi och sänds den 27 juni 1999 i Förklarade fenomen. Längd: 3:36
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription45 repliker · 3:34

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jordbävningar.

  2. Den fasta marken under våra fötter är kanske inte så fast egentligen.

  3. Trots allt, jordskorpan är uppdelad i kontinentalplattor och dessa rör sig ständigt.

  4. Men normalt sett är rörelsen väldigt långsam och man märker den knappt.

  5. Men ibland blir det plötsliga små ryck.

  6. Och dessa små ryck kan bli förödande jordbävningar.

  7. För det rör sig om enorma krafter och mycket stora massor.

  8. Men vad är det egentligen som gör att jordbävningar inträffar?

  9. Jo, det är nämligen så att mellan kontinentalplattorna och även mitt i dem ibland finns det förkastningar.

  10. En förkastning är en spricka eller svagt område där berggrunden är söndersmulad och lös istället för att vara solid sten.

  11. Och det villas naturligtvis krafter här när stenen på olika sidor rör sig åt olika håll.

  12. Och sakta byggs dessa krafter upp och till sist ger något vika och det sker ett litet ryck.

  13. Stenen på de olika sidorna av förkastningen rör sig uppåt, nedåt eller åt sidorna.

  14. Det beror lite grann på hur det ligger till.

  15. Men den här plötsliga rörelsen resulterar i en skakning som sprider sig.

  16. Och eftersom det här kan röra sig om enormt stora massor så kan den här skakningen göra mycket stor skada uppe på ytan.

  17. Man talar om hypocenter och det är den plats där jordbävningen så att säga börjar.

  18. Den kan ofta ligga flera kilometer ner i jordskorpan.

  19. Sen talar man om epicenter och det är den plats på jordytan som ligger rakt ovanför.

  20. Och det är allmänhet där som skakningarna blir kraftigast.

  21. Det betyder inte att skadan blir störst där.

  22. Skadeverkningarna beror nämligen väldigt mycket på de lokala markformerna.

  23. Vad det är för typ av jord.

  24. Till exempel lera när den skakar kan börja bli lättflytande och rinna iväg.

  25. Vilket leder till att hus får sättningar eller att hela byggnader uppslukas av marken.

  26. I bergstrakter kan jordskred inträffa.

  27. Och i städer naturligtvis bränder, elavbrott och allmänt kaos.

  28. I många fall är det inte själva skakningarna som gör den stora skadan.

  29. Utan det är alla andra efterverkningar.

  30. Till exempel den stora jordbävningen i San Francisco 1906.

  31. Den var en mycket kraftig jordbävning men de flesta dödsoffren omkom på grund av bränder.

  32. Det är lite svårt att skydda sig mot jordbävningar eftersom de är svårförutsägbara.

  33. De beror på detaljerade förhållanden djupt ner i jorden och är allmänt kaotiska.

  34. Hittills har man inte lyckats förutsäga när jordbävningar inträffar.

  35. Och det verkar inte finnas några större trender i dem.

  36. Det verkar inte bero så mycket på tid på dagen eller väder som man har hävdat.

  37. Däremot kan man märka av hur mycket energi finns det nere längs med förkastningarna.

  38. Dessa förkastningar bygger ju sakta upp energi som frigörs i jordbävningar.

  39. Och har det varit många små så kan man vara rätt säker på att de är urladdade.

  40. Så därför kan man göra en uppskattning av hur stor risk till exempel att den stora San Andreas förkastningen i Kalifornien blir aktiv med en tillräckligt stor jordbävning.

  41. Men som sagt var, vi kommer att få dras med jordbävning ett bra tag framöver.

  42. Så länge jordskorpan rör sig, vilket den kommer att göra under årmiljarder, så kommer vi att ha jordbävningar.

  43. Det inträffar allmänhet 18 större jordbävningar och en stor jordbävning om året.

  44. Så det gäller helt enkelt att bygga säkrare hus och hålla sig undan ifrån fallande jordskräd snarare än att försöka stoppa dem.

  45. Fast vem vet vad vi kan göra i framtiden?

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.