← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Kommunikation i krig

Rökpelare, ljustelegrafer och radioförbindelser är bara tre metoder som använts för att leda trupper i strid. Faktum är att många kommunikationsmetoder tagits fram enbart i krigiska syften, och senare kommit till civil nytta.

Medverkande: Håkan Andersson och Pehr Söderman
Föredraget handlar om Diverse och sänds i Etervåg. Längd: 6:19
Transkription75 repliker · 6:19

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Krigen är något människan har ägnats åt sedan urminnestider.

  2. Även om krigen har vållat stor skada och lidande så har de också drivit på teknikutvecklingen inom en rad olika fält.

  3. Ett av dessa är kommunikationen.

  4. Om du ska kunna leda en armé effektivt så måste du veta vad dina trupper är och vad de gör.

  5. Trupperna måste i sin tur veta vad du vill att de ska göra.

  6. Strida, retirera eller vänta.

  7. För att uppnå detta behövs som sagt kommunikation.

  8. Och genom tiderna så har man funnit en rad olika lösningar på detta.

  9. Till exempel rök.

  10. Ja, rök är ett väldigt gammalt hedligt medium.

  11. I och med det att man har haft elden så har man alltid haft tillgång till olika sätt att göra rök.

  12. Rök består ju till en stor del av vattenång och olika former av avfallsprodukter från förbändningen.

  13. Så vissa material som exempelvis granris ger väldigt mycket kraftigare rök än andra.

  14. Och fuktigt granris kan man använda i princip var som helst för att få rök.

  15. Det ger en väldigt snabb signal.

  16. Ja, det tar ju en stund att tända brasan.

  17. Men det tar inte så lång tid att sprida signal när den syns över en lång sträcka.

  18. Problemet kan väl vara det att man helt enkelt bara kan sända över en signal.

  19. Olika färger på röken kan vissa signalera olika saker.

  20. Men man måste komma överens om vad man egentligen menar innan man påbörjar signaleringen.

  21. Sen finns det också flaggsignalering.

  22. Ja, på medeltiden hade flaggor en viktig betydelse.

  23. Aldersmännens baner var ju inte bara till för att de skulle se bra ut på slagfältet.

  24. En general eller kung kunde med lätthet av ledning av olika baner se vilka riddare som slogs var och planera efter det.

  25. används flaggsignaleringen främst inom flottan och dels som vanlig kommunikation och dels som nödkommunikationsmedel.

  26. Heliografer eller soltelegrafer är en annan metod för att kommunicera över avstånd.

  27. De använder solljus för att kommunicera med varandra över rätt stora avstånd.

  28. Dessa användes inom militären fram till dess att radiotelegrafin blev tillflitlig och allmänt tillgänglig.

  29. Detta för oss alltså fram till telegrafin.

  30. Telegrafin är ju tekniken att med hjälp av kombinationer av ljud överföra ett meddelande.

  31. Det består av korta och långa signaler.

  32. Där de korta är en tidsenhet lång och de långa är tre tidsenheter långa.

  33. De flesta av oss känner ju till det grundläggande morsalfabetet och signaler som SOS.

  34. Tre korta, tre långa, tre korta.

  35. De första formerna av telegrafi då använder man sig av att överföra ljud genom vattnet.

  36. I form av hydrotelegrafi och hydroakustik.

  37. Det beskrevs 360 år före Kristus.

  38. Det var i Kartago man då hade idéer på hur man skulle utnyttja detta för att samordna sina sjöstyrkor.

  39. Den elektriska telegrafen dök upp mycket, mycket senare.

  40. Morse patenterade 1918-38.

  41. Den så kallade Morsekoden som är standarden för alla former av kommunikation med telegrafi idag.

  42. Med hjälp av elektriska impulser så kunde man överföra Morse över kablar på land på väldigt långa avstånd.

  43. Det gav grunden till exempel invasionen av USA.

  44. Då man helt plötsligt kunde samordna transporter av förnödenheter och annat mellan avlägset belägna stationer.

  45. Och på det viset få ett fungerande samhälle även om man inte hade någon grundläggande infrastruktur.

  46. Så småningom ledde det fram till den trådlösa telegrafin.

  47. Eller radion som vi också känner.

  48. Radion uppfanns av Marconi 1886.

  49. Nu behövdes inte längre kopparkabel för meddelanden av Morsekod.

  50. Kommunikationen över ledningarna förbättrades i och med telefonen då röstkommunikation blev möjlig.

  51. Kommunikationen blev snart kring 1900 möjlig med radio.

  52. Och i våra dagar används radio även för trådlösa datanät.

  53. Texttelegrafi är också en teknikutveckling som du hade mer om.

  54. Texttelegrafi är alltså överföring av text via radio.

  55. Idag så är det ett av de grundläggande sambandssystemen vad det gäller båtar och fartyg.

  56. Då har man bland annat det som kallas för Navtex.

  57. Där man kan överföra korta textmeddelanden i olika regioner.

  58. Exempelvis kan ett fartyg som har åkat i sjönöd sända ut ett Navtex-meddelande som sprids till alla andra fartyg i området.

  59. Och så får de reda på vad det är för problem.

  60. Man kan också skicka ut varningar om stormar och liknande.

  61. Som helt enkelt alla som har rätt mottagare kan ta emot och läsa.

  62. Fördelen med Navtex är att det är en digital överföring vilket gör att det går mycket snabbare.

  63. Och man slipper ha en person som sitter och lyssnar.

  64. Och sedan så hade vi även laserlänkar.

  65. Ja, lasern. Den uppfanns på MIT år 1958.

  66. Det är egentligen koncentrerat ljus med en enda våglängd som rör sig av som helt vanligt ljus från en lampa.

  67. I och med att den är så koncentrerad så kan man skicka den i form av strålar mellan olika punkter och läsa av den.

  68. I en laserstråle så kan man överföra extremt stora mängder information snabbt.

  69. Taktdelen är ju då att man måste se mellan de två punkterna när man sänder det.

  70. Radio kan ju gå runt hela jorden.

  71. Medan man med laser bara kan överföra så långt som man ser.

  72. Och exempelvis dimma hindrar ju en från att överföra information i hjälp av laser.

  73. Men den är väldigt säker mot avlyssning för det finns inga möjligheter att avlyssa den om man inte faktiskt kan se själva laserstrålen.

  74. Ja, vi har nu gett ett axplock på vissa teknologier som används genom tiden för kommunikation.

  75. Och vi hoppas kunna återkomma till detta någon dag.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Planeten Pluto

Planeten Pluto är inte särskilt stor. Faktum är att den är mer av en stor måne. Det var en ren slump att den upptäcktes.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Astronomi och sänds 2002-04-07 i Förklarade fenomen. Längd: 3:35
Transkription34 repliker · 3:34

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Pluto. Pluto är den oftast avlägsnaste planeten från solen och den minsta av de planeterna som finns i solsystemet.

  2. Den är faktiskt mindre än sju månar. Våran måne, Io, Europa, Ganymedes, Callisto, Titan och Triton.

  3. Och det är lite slump också att den hittades. Den hittades 1930 av en rent misstag.

  4. Man hade gjort beräkningar av omloppsbanorna av Neptunus och Uranus och funnit att de verkade störda som av en planet utanför.

  5. Och eftersom man hade hittat Neptunus på det sättet så började man söka.

  6. Och Clyde Tombow vid Lowell Observatory i Arizona hittade den till sist.

  7. Han studerade några fotoplåtar som tagits vid olika tillfällen och fann att en ljuspunkt hade flyttats emellan dem.

  8. I ungefär den delen av himlen där man förväntade sig att den mystiska planet X skulle finnas.

  9. Senare visade det sig att massan av Neptunus var helt enkelt felbedömd.

  10. Och justerar man det till de moderna värdena så visar beräkningar inget tecken på en planet där ute.

  11. Men Clyde Tombow fick i varje fall chansen att döpa en ny planet.

  12. Och han döpte den efter den romerska guden för underjorden.

  13. Kanske också för att initialerna blev Perceval Lowell, grundaren av observatoriet.

  14. Det visade sig 1978 att Pluto också har en måna.

  15. Jim Christie som upptäckte den kallar den för Karon efter färgkaren som förde de döda till dödsriket i den grekiska mytologin.

  16. Den upptäcktes vid ett lyckligt tillfälle.

  17. För banans plan låg nästan rakt riktat mot jorden.

  18. Vilket gjorde att Karon under en tid skymde Pluto varje gång den passerade framför.

  19. Genom att mäta ljusstyrkan vid olika tillfällen och sedan räkna baklänges kunde man därför göra en grov karta av hur Karon och Pluto såg ut vid ytan.

  20. Och det visar sig också att Pluto har en märklig yta med mycket ljusa och mycket mörka områden.

  21. Man tror att de ljusa områdena är is och de mörka är kanske organiska föreningar.

  22. Temperaturen varierar mellan minus 235 och minus 210 grader beroende på var den befinner sig i sin bana.

  23. Förmodligen består den till 70% av sten och 30% av is.

  24. En is som ibland har både vatten, frusen kväve, metan, kolmonoxid och andra föreningar.

  25. Runt finns en ytterst tunn atmosfär av kväve som förmodligen bara existerar när Pluto är som närmast solen.

  26. Det är nämligen så att Plutos bana är tämligen excentrisk.

  27. Under vissa perioder går det närmare solen än Neptunus vilket gör att man inte alltid kan kalla den för den yttersta planeten.

  28. Och under andra perioder långt ut.

  29. Områdsbanan är faktiskt också riktad åt andra hållet och högt vinklat över solsystemets plan.

  30. Många trodde tidigare att det här berodde på att Pluto kanske var en förrymd måne från Neptunus.

  31. Och framförallt misstänkte man med tanke på att dess områdsbana att den gör tre varv varje gång Neptunus gör två varv skulle tyda på det här.

  32. Nu har man snarast kommit fram till att Pluto är bara den största utav en mängd objekt som driver i solsystemets utmarker.

  33. Och det är snarare så att Neptunusmånen Triton är Jupiters syster som har fångats in av planeten snarast än att Pluto har rymt.

  34. Det är en avlägsen, hemlisfull men förmodligen ganska tråkig värld.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Att gjuta olja på vågorna

En kul lek är att fylla ett glas till randen med vatten. Vattnet verkar hållas kvar av en hinna. Testa hur mycket vatten du kan fylla innan denna hinna brister. Den kallas förövrigt för ytspänning och kan sänkas genom att man häller olja i vattnet. Hur fungerar detta?

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Fysik och sänds 2002-05-19 i Förklarade fenomen. Längd: 4:18
Transkription49 repliker · 4:17

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Att gjuta olja på vågorna.

  2. Sedan urminnestider har det sagts att ett bra sätt att minska vågornas storlek till sjöss är att hälla ut olja.

  3. Och till viss del fungerar det.

  4. Och skälet består till stor del av att vattnets ytspänning kan påverkas.

  5. Vattenmolekyler har ju en positiv ända och en negativ ända.

  6. I stort sett motsvarande åt vilket håll syratomen och de två vätatomerna pekar.

  7. Normalt gör det här att de ligger huller om buller.

  8. Men på en vattenyta så finns det tomt utrymme utan elektriska laddningar.

  9. Vilket gör att det skulle vara energimässigt fördelaktigt för vattenmolekyler om de inte var där.

  10. Men på samma sätt som en frusen skockpingviner där alla försöker vara i mitten så måste alltid någon vara vid ytan.

  11. Och detta producerar en ytspänning.

  12. Den här kan mätas på olika sätt.

  13. Och ett sätt att påverka den är att tillsätta tensider.

  14. Sådant som påverkar ytspänningen.

  15. Den vanligaste formen är tvål- och diskmedel.

  16. Sådana ämnen består av molekyler som har en hydrofobisk ände.

  17. Det är oftast en lång svans av kolatomer och vätatomer som stöds bort av vatten.

  18. Och en hydrofilt huvud.

  19. Oftast en kemisk grupp som gärna är i närheten av vattenmolekyler.

  20. Sådana molekyler lägger sig på ytan med det hydrofila huvudet riktat in mot vattnet och den hydrofoba svansen utåt.

  21. Och hjälper dessutom då till att lösa bort fettpartiklar.

  22. Benjamin Franklin gjorde ett litet experiment 1774 med det här.

  23. Han provade att tillsätta lite olja till en damm.

  24. Och fann att den spreds över en mycket stor del av vattenytan.

  25. Och dessutom dämpade vågorna eftersom ytspänningen förändrades.

  26. Han kunde konstatera att det krävs en mycket liten mängd olja för att täcka en stor yta.

  27. Under 1800-talet insåg Lord Raleigh att det här skiktet förmodligen bara är en molekyl tjockt.

  28. Genom att räkna ut hur stor aria en liten volym olja kunde ta hand om kunde han räkna ut storleken på molekylerna.

  29. Under 1800-talet så tog också en fru Agnes Pockels i Heidelberg och började utveckla metoder att mäta ytspänningen.

  30. Hon arbetade hemmavid i köket eftersom hon inte fick gå på universitetet.

  31. Och utvecklade av enkla hushållsredskap en metod att fånga en stycke olja på vattenytan och mäta den kraft den uppvisar.

  32. Detta imponerade storleken på Raleigh som publicerade hans rön i Nature.

  33. Detta stimulerade i sin tur andra forskare att börja experimentera med egenskaperna av olja på vatten.

  34. Irving Langmuir på General Electric i Amerika upptäckte att om man bara sprider ut olja i största allmänhet så bildar den en sorts gasform i fas.

  35. Där molekylerna av oljan ligger lite huller om bullen men ganska långt ifrån varandra.

  36. Om man pressar ihop den försiktigt kan man uppstå att den går över till en fast fas.

  37. Det här är i stort sett samma sak som när en vätska fryser till en is.

  38. Dessa processer dessutom gör att det uppstår först små droppar.

  39. Där av den fasta fasen där molekylerna är mer sammanträngda som stöter bort varandra.

  40. Eftersom deras elektriska laddningar blir lika.

  41. Detta organiserar om ett sexkant mönster.

  42. Pressar man åt det ändå lite mer så uppstår märkliga grenade mönster väldigt lika hur iskristaller bildas.

  43. För hans forskningar så fick han Nobelpriset 1932.

  44. Vidare forskning på det här området har gett uppåt till en del intressanta saker i elektronikindustrin.

  45. Tillsammans med sin kollega Catherine Blodgett upptäckte de att man kunde föra över dessa tunna lager av enstaka molekyler på plattor.

  46. Vilket man använde för att skapa elektroniska komponenter i forskningssyfte.

  47. Genom att föra en glasplatta genom en sån här yta med molekyler på så kan man få ett lager av en enda molekyl tjockt på plattan.

  48. Så man kan ge olika elektriska och optiska egenskaper.

  49. På det här sättet från Benjamin Franklins experiment med att gjuta olja på vågorna kanske vi ändå kan få fram kvantdatorer.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Gallium

Gallium liknar alluminium och används i högtemperatur-termometrar, speglar och legeringar. Blandningen Galliumarsenid används dessutom i höghastighetselektronik.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Kemi och sänds 2002-03-24 i Förklarade fenomen. Längd: 3:08
Transkription26 repliker · 3:07

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Gallium.

  2. Mendelev upptäckte det periodiska systemet att olika grundämnens egenskaper verkar ha en periodicitet att man kan organisera dem i en tabell som verkar förutsäga dessa egenskaper bra.

  3. Men när han gjorde den här tabellen upptäckte han också att det fanns ett tomt utrymme på ett par ställen.

  4. Han förutsåg att här skulle man upptäcka nya grundämnen och han gjorde vissa förutsägelser om vilka egenskaper de borde ha.

  5. Ett av dessa ämnen skulle likna aluminium och han kallade det för eka-aluminium.

  6. 1875 så upptäcktes detta ämne också av P. Lecoq de Bois-Burdin.

  7. Han döpte det till gallium efter Frankrike eller kanske som elaka tungor säger efter latinets gallus, tupp.

  8. Han hette Lecoq vilket också betyder tupp på franska.

  9. Han studerade spektrumet som är inträffande när man brände små prover av olika mineraler men kunde senare också syntetisera det här som en blågrå metall.

  10. Den är mycket lättsmält. Den smälter vid 29 grader till en silvrig vätska.

  11. Det intressanta med den här vätskan är att den förblir flytande upp till 2403 grader vilket är det största området någon metall kan vara smält.

  12. Man har använt den också för termometrar för högtemperaturtillämpningar.

  13. Den har dock den lustig egenskapen i likhet med vatten att den expanderar när man kyler den vilket gör att ett provrör med flytande gallium som kommer under 29 grader lättsprickor när det stelnar.

  14. Det intressanta är att det flytande galliumet lät väter, glas och porslin så doppar man ner en bit glas så täcks det utav gallium vilket när det stelnar bildar en perfekt silvrig yta.

  15. Man har också använt den för speglar av olika slag.

  16. Den löser dessutom lätt andra metaller vilket gör att man kan få fram lågsmältade lägeringar.

  17. Normalt får man fram gallium som en sidoprodukt när man producerar zinc eller aluminium.

  18. Men i England när man använder mycket kol har man funnit att aska från stenkoll kan innehålla upp till 1% gallium vilket också gör att det är lätt och billigt att tillverka.

  19. Men den kanske mest användbara föreningen av gallium är gallium-argenid, en kombination av arsenik och gallium.

  20. Den är en halvledare, liksom kisel, och används också i elektroniska komponenter som dioder och transistorer.

  21. Den har visat intressant potential för höghastighetselektronik eftersom den kan slå om mycket snabbare än kisel och den tål dessutom högre temperaturer.

  22. Problemet är att det är mycket svårt att få en jämn legering mellan gallium och arsenik.

  23. Man har gjort vissa experiment med att smälta ihop dem i tyngdlöst tillstånd för att få fram perfekta kristaller.

  24. Den har också den intressanta egenskapen att den kan konvertera elektricitet till ljus, vilket gör att man kan använda laser och lysdioder.

  25. Och även ljus till elektricitet.

  26. Många tror att framtidens solfångare kommer att bestå av gallium-argenid som tål höga temperaturer, mycket strål och kan användas i tunna lager.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Blödarsjuka

När man får ett blödande sår bildas efter ett kort tag en sårskorpa som stoppar blödningen och skyddar såret medan det läker. Hos patienter med blödarsjuka fortsätter blodet att rinna utan att stelna.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2002-03-17 i Förklarade fenomen. Längd: 4:25
Transkription45 repliker · 4:19

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Blödarsjuka. Det är mycket viktigt för oss att vårt blod leverar sig när vi blir skadade eftersom vi i annat fall skulle fortsätta blöda och skulle förlora mer blod.

  2. Men hos vissa människor fungerar den här processen inte som de ska. Redan under andra århundradet anmärkte judiska skrifter om att vissa pojkar kunde förblöda vid omskärelsen.

  3. Under tusentalet talade den arabiska läkaren Albuqassis om sjukdomen.

  4. Det visar sig nämligen att det är en komplex process som leder till att blod leverar sig.

  5. När ett blodkärl eller en vävnad har skadats så kommer blodplättar och fäster sig vid den skadade vävnaden, attraherar andra blodplättar och börjar producera ämnen som omvandlar det lättlösliga fibrinogenet i blodet till ett svårlös substans som kallas fibrin som binder ihop området och får annat att fastna och därigenom täpper till skadan.

  6. Men det här kräver flera olika kemiska steg.

  7. Olika proteiner måste binda varandra och förändra varandra på rätt sätt.

  8. Och vissa dessa faktorer saknas hos personer med blöda sjuka.

  9. Egentligen så finns det två former av blöda sjuka.

  10. Eller hemofili som den heter på medicinarspråk.

  11. Hemofili A är den vanligaste och beror på att den så kallade faktor 8 saknas.

  12. Den andra versionen, hemofili B, beror då på att faktor 9 saknas.

  13. Vad som inträffar är att man har ärvt en skadad gen för den här faktorn.

  14. Normalt så har män en X-kromosom och en Y-kromosom.

  15. Kvinnor två X-kromosomer.

  16. Och det är just på X-kromosomen som den här genen sitter.

  17. Vilket gör att sjukdomen är mycket vanligare hos män än hos kvinnor.

  18. En på 5000 av alla män har blöda sjuka.

  19. Och skälet är att de har bara en enda kopia av den här genen.

  20. Och är den skadad eller inte fungerar av något skäl så kommer inte någon av dessa faktorer att tillverkas.

  21. Kvinnor däremot märker normalt inte ha några symptom.

  22. För har de en skadad version av genen så har de åtminstone en backup på den andra X-kromosomen.

  23. Det här gör att de istället kan föra vidare sjukdomen.

  24. Vilket till exempel hände med derottning Victoria av England.

  25. Vars son Leopold fick blöda sjuka.

  26. Och hennes döttrar som giftes in i det ryska och spanska kunghuset förde med sig anlaget.

  27. Vilket gjorde att till exempel rysketsar Nikolaj II blev blöda sjuk.

  28. I allmänhet leder blöda sjuka till att man lätt får blåmärken.

  29. Spontana blödningar som näsblod och även inre blödningar kan inträffa.

  30. Och naturligtvis sår och skador leder till vidare blödning.

  31. Dessutom kan blödning i leder leda till olika former av ledinflammationer.

  32. Den normala behandlingen är att man försöker ge dessa faktorer framförallt vid skador som gör att man åter kan koagulera blodet.

  33. Problemet är naturligtvis var får man dessa faktorer från.

  34. Tidigare extraherades de väldigt mycket ur blodgivning.

  35. Vilket gjorde att det fanns många problem med att smitta kunde spridas via givet blod.

  36. Även idag så är det normalt att man vaccinerar mot till exempel hepatit när man diagnostiserar blöda sjuka.

  37. Men moderna metoder gör att man istället kan producera dessa koagulationsfaktorer via genteknik.

  38. Man stoppar helt enkelt in genen i bakterier vilket gör att bakterierna kan producera faktorerna i stora mängder till ett billigare pris.

  39. Detta gör också att det är mindre risk att man utvecklar antikroppar mot faktorerna vilket händer i vissa fall.

  40. Och i det fallet när man utvecklar antikroppar så minskar naturligtvis effektiviteten vilket kan förkorta livet ganska kraftigt.

  41. Men de moderna metoderna gör det lättare att leva som blöda sjuk.

  42. Och medellivslängden har gått upp ganska kraftigt.

  43. Från att de flesta blöda sjuka dog innan de blev fullvuxna till att man idag kan leva normalt liv.

  44. Och i framtiden hoppas man att man via genterapi ska kunna återinföra genen för just dessa faktorer.

  45. Förmodligen kan blöda sjuka bli en av de första sjukdomarna man bemästrar via genmodifikation.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Bitterhet

En bitter smak upplever de flesta som någonting negativt. Förklaringen ligger troligen i att många växter med bitter smak är giftiga. Tyvärr är olika personers känslighet för den bittra smaken mycket olika.

Medverkande: Anders Sandberg
Föredraget handlar om Biologi och sänds 2002-03-10 i Förklarade fenomen. Längd: 3:59
Transkription34 repliker · 3:57

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Bitterhet. Traditionellt säger man att vi har fyra smaker. Surt, salt, sött och bittert. Men egentligen är bittert förmodligen flera olika smaker som vi dock upplever ungefär likadant i hjärnan.

  2. Varför har evolutionen överhuvudtaget försett oss med en smak som de flesta barn och ganska många vuxna betraktar som tämligen odelat negativ? Förmodligen så är det ett effektivt sätt att upptäcka gifter.

  3. Många naturliga gifter smakar bittert och bäskt. Skälet är inte att de liknar varandra kemiskt, för det gör de inte.

  4. Utan förmodligen att evolutionen har haft nytta av att skapa sensorer som vi har i vår mun som detekterar giftiga ämnen av olika slag och producerar också en smak som är aversiv.

  5. Vi försöker undvika att få i oss den.

  6. Det här ser man också med att många växtätare som äter mycket smågiftiga grödor i många fall har en ganska hög tröskel för att smaka bittert.

  7. Det krävs mycket bittra ting för att de ska reagera.

  8. Medan rovdjur å andra sidan, de reagerar på betydligt lägre halter.

  9. Det intressanta något är att människor verkar ligga närmare rovdjuren här än då växtätarna.

  10. Det finns förmodligen 40-80 olika receptorer i våra munnar som känner av olika ämnen och producerar en bittra smaksensation.

  11. Receptorerna sitter i smaklökarna och när de binder till någonting så binder de också ett ämne som heter gusducin vilket får nervceller att avfyra och sända signaler till hjärnan.

  12. Vissa människor har olika varianter.

  13. 1931 upptäckte Arthur L. Fox vid DuPont en märkligt fenomen.

  14. Han höll på att syntetisera ämnet fenyltiokarbamid och en del av ämnet kom upp i luften.

  15. En kollega klagade på att det smakade förfärligt men själv märkte han ingenting.

  16. Han blev nyfiken och provade att ge ämnet till sina andra kollegor.

  17. Han upptäckte att vissa människor känner ingen bittersmak men medan andra finner PTC synnerligen obehagligt.

  18. Senare har man studerat även andra ämnen och funnit att ungefär 25% av människorna känner inte dessa som bittra.

  19. 50% reagerar normalt och 25% reagerar mycket kraftigt.

  20. Så kallade supertasters.

  21. De har ett mycket känsligare smaksinne och framförallt verkar man använda fler receptorer för bittersmak.

  22. Det här gör att de till exempel undviker i många fall grapefruit juice eftersom den innehåller naringin, ett bittert ämne.

  23. Även broccoli uppfattas som något bittert.

  24. Vilket kan vara ett problem för att många maträtter som innehåller ämnen som är verksamma mot cancer som sojaprodukter och grönt te och de tidigare nämnda smakar bittert och man undviker dem.

  25. Förmodligen är det så att vi alla har en nytta av en viss variation.

  26. Supertasters i naturen skulle undvika nya potentiellt giftiga maträtter medan de som inte känner något i allt provar andra till nytta.

  27. Men bitterhet kan också användas inte bara för att söka mat och i vissa fall smaknyheter utan också för att stöta bort människor från olämpliga handlingar.

  28. Vissa nagelbitar till exempel penslar man fingrarna med det bitteraste ämnet som existerar.

  29. Denaturium benzoat, en släkting till lokalbedövningsmedel lidocain.

  30. Det räcker bara 30 delar på en miljon för att det ska vara omöjligt att dricka en blandning med det.

  31. Och det här gör att det naturligtvis är ett effektivt sätt att få folk att sluta bita på naglarna.

  32. Man tillsätter det i sådant som absolut folk inte ska dricka.

  33. Och man tillsätter det i kablar för att djur inte ska gnaga på dem.

  34. Lyckligtvis har det visat sig att vissa råttarter inte bryr sig.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.