Grundämnet Gallium
Gallium liknar alluminium och används i högtemperatur-termometrar, speglar och legeringar. Blandningen Galliumarsenid används dessutom i höghastighetselektronik.
Du lyssnar på: Grundämnet Gallium
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Gallium liknar alluminium och används i högtemperatur-termometrar, speglar och legeringar. Blandningen Galliumarsenid används dessutom i höghastighetselektronik.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Gallium.
Mendelev upptäckte det periodiska systemet att olika grundämnens egenskaper verkar ha en periodicitet att man kan organisera dem i en tabell som verkar förutsäga dessa egenskaper bra.
Men när han gjorde den här tabellen upptäckte han också att det fanns ett tomt utrymme på ett par ställen.
Han förutsåg att här skulle man upptäcka nya grundämnen och han gjorde vissa förutsägelser om vilka egenskaper de borde ha.
Ett av dessa ämnen skulle likna aluminium och han kallade det för eka-aluminium.
1875 så upptäcktes detta ämne också av P. Lecoq de Bois-Burdin.
Han döpte det till gallium efter Frankrike eller kanske som elaka tungor säger efter latinets gallus, tupp.
Han hette Lecoq vilket också betyder tupp på franska.
Han studerade spektrumet som är inträffande när man brände små prover av olika mineraler men kunde senare också syntetisera det här som en blågrå metall.
Den är mycket lättsmält. Den smälter vid 29 grader till en silvrig vätska.
Det intressanta med den här vätskan är att den förblir flytande upp till 2403 grader vilket är det största området någon metall kan vara smält.
Man har använt den också för termometrar för högtemperaturtillämpningar.
Den har dock den lustig egenskapen i likhet med vatten att den expanderar när man kyler den vilket gör att ett provrör med flytande gallium som kommer under 29 grader lättsprickor när det stelnar.
Det intressanta är att det flytande galliumet lät väter, glas och porslin så doppar man ner en bit glas så täcks det utav gallium vilket när det stelnar bildar en perfekt silvrig yta.
Man har också använt den för speglar av olika slag.
Den löser dessutom lätt andra metaller vilket gör att man kan få fram lågsmältade lägeringar.
Normalt får man fram gallium som en sidoprodukt när man producerar zinc eller aluminium.
Men i England när man använder mycket kol har man funnit att aska från stenkoll kan innehålla upp till 1% gallium vilket också gör att det är lätt och billigt att tillverka.
Men den kanske mest användbara föreningen av gallium är gallium-argenid, en kombination av arsenik och gallium.
Den är en halvledare, liksom kisel, och används också i elektroniska komponenter som dioder och transistorer.
Den har visat intressant potential för höghastighetselektronik eftersom den kan slå om mycket snabbare än kisel och den tål dessutom högre temperaturer.
Problemet är att det är mycket svårt att få en jämn legering mellan gallium och arsenik.
Man har gjort vissa experiment med att smälta ihop dem i tyngdlöst tillstånd för att få fram perfekta kristaller.
Den har också den intressanta egenskapen att den kan konvertera elektricitet till ljus, vilket gör att man kan använda laser och lysdioder.
Och även ljus till elektricitet.
Många tror att framtidens solfångare kommer att bestå av gallium-argenid som tål höga temperaturer, mycket strål och kan användas i tunna lager.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.