Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Endorfiner

Ett gott skratt förlänger livet, brukar man säga. Sanningen är att en person som har kul, håller sina endorfinnivåer högt uppe. Dessa endorfiner spelar en mycket viktig roll i vårt humör och våra lustar.

Transkription55 repliker · 5:01

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Våra känslor styrs ju av hjärnans aktivitet. Men hur är det egentligen med vällusten? Och hur är det med vällustens neurofysiologi?
Vällusten styrs av ett antal olika samverkande ämnen. Däribland räknas endorfinerna som ett av de viktigaste.
Vad är endorfinerna för något?
Endorfinerna är så kallade neurotransmettorer. De överför en signal från en nervsyn till en annan och har ett flertal väldigt viktiga funktioner i hjärnan där känslokontrollen är en.
Så hur kommer det sig att man upptäckte de här?
De upptäcktes när man undersökte morfinerna som då är smärtstillande. Man upptäckte att de band till cellerna i hjärnan och då måste det finnas en anledning till det.
Så då forskade man fram och upptäckte att det var endorfinerna som verkligen skulle binda där.
Men att morfinerna kunde ta endorfinernas plats.
Nu är det ju så att det finns ju inte ett ämne som är endorfin utan det är en helt stor familj.
Sedan 70-talet har man ju hittat ganska många av dem.
Jo, man fortsätter ju att forska på ämnet.
Endorfinerna har ju flera väldigt intressanta aspekter där smärtkontroll är en.
Hur går det egentligen till när de kontrollerar smärtan?
En smärtsignal innebär ju att en nervcell retas och sedan skickas signalen vidare upp genom ryggmärgen upp till hjärnan.
Ifall det exempelvis är en signal från handen.
Endorfinerna kan bryta signalen och minska den på vägen genom att ställa om nervcellerna hur de vidarebefordrar signaler.
Ja, för och med att det här regleras av vissa system i hjärnstammen då som kan sitta och verkligen agera för en smärtblockad när det blir för mycket.
Det stämmer. Det är till för att skydda hjärnan mot överslag så att vi inte blir helt utslagna om vi exempelvis lägger handen på varm platta utan att vi istället bara uppfattar att nu är handen förstörd.
Dessutom vid kraftig stress till exempel så i många fall har stressen smärtstillande effekter.
När man är tillräckligt panikslagen märker man inte av hur skadad man är.
Jo, det är återigen en biologisk fördel att inte kroppen blir utslagen så lätt.
Jag har också för mig att en del av endorfinerna kommer ut i blodet.
Och där har man en kärlsammandragande verkan som gör att man blöder mindre.
Mm. Det är ytterligare.
Den hjälper ju till framförallt då vi skador och stress.
Men sen så är det ju då som forskningsområdet mycket inriktar sig på de positiva mentala verkan.
Ja, när man stressar upp kroppen till exempel genom yoga borde ju frisätta sig endorfiner.
Mm. Det kan resultera ifall man springer väldigt långa sträckor.
Exempelvis folk som springer maraton upplever ofta ett fenomen som kallas för runner's high.
Vilket innebär att du känner dig lycklig, till frid som är tillvarande, känner inte hur trött kroppen är.
Det finns de som springer enbart för den känslan.
Ja, sen kan det ju finnas andra skäl också.
Till exempel att mängden stresshormoner minskar genom att ämnesomsättningen har ökat så att de försvinner.
Plus att man kanske känns till fred.
Jo, det kan ju vara det också.
Men endorfinerna, man har ju mätt endorfinnivåerna även om man inte lyckats mäta det särskilt exakt.
Och det finns ganska tydliga tecken på att endorfinnivåerna ökar ju längre tid du tränar.
Sen kan det ju också vara just att känslan av tillfredsställelse hänger mycket ihop med endorfiner.
För om man ger opiater till en person så känner de sig ju väldigt tillfreds.
De är lojt, avslappna och nöjda med livet.
Och det är ju det man kanske kunde vänta sig av en hög dos endorfiner gör.
Ja, egentligen inte.
För endorfiner har till en viss del rent motsatt effekt mot opiaterna.
Opiaterna ger ju den här nedlugnande effekten medan endorfiner ökar energin.
Endorfiner gör att kroppen blir mer aktiv medan opiaterna lugnar ner den.
Sen finns det ju också endorfinreceptorer i vissa delar av hjärnan som är väldigt inblandade i känslolivet som hypotalamus.
Man har ju gjort vissa studier som tyder på att till exempel moderskärlek, åtminstone någons råttor, hänger ihop med vissa endorfiner där.
Det kan ju vara sammankopplat då med det att när ungarna föds så är det en väldigt smärtsam upplevelse vilket driver fram höga endorfinnivåer.
Men det här verkar också fortsätta flera veckor eller månader efteråt.
Och förmodligen, säger vi en del studier, så är det det som väldigt mycket av våra sociala och kärleksfulla känslor handlar om att endorfinhaller höjs även utan att det skulle göra ont.
Jo, det är ju naturligt i och med det att de kontrollerar just den här känslan av att du har en lugn och du har kontroll över situationen, att kroppen känns bra.
Vilket ju då gör att ämnen som blockerar endorfiner gör att man känner sig deppig och allting gör ont.
Ja, deppig och trött och allmänt nere.
Så det gäller att se till att hålla sina endorfinhalter höga?
Jo, i andra fall så kommer man inte kunna njuta av den här världen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Genmodifierade grödor

Debatten rasar: hur farligt är det med genmodifierade grödor? Problemet är snarare att vi vet för lite om konsekvenserna, för att kunna se möjliga risker och möjligheter. Vet man trots detta tillräckligt för att våga satsa på genmodifierade grödor i stor skala?

Transkription51 repliker · 4:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

En debatt som har pågått ett tag nu är angående genmanipulation och riskerna med det.
Nu är det väl så här att många oroar sig för vad de får i sig av genmanipulerad mat men det är egentligen inte någon särskild rejäl risk.
Ja, inte så värst mycket men det handlar ju mer om vad är det du genmanipulerar för?
Är det för att det ska stå pall för väder och vind mer eller är det för att det ska växa mer, få flera skördar på samma åker på ett år?
Allt detta är ju kanske inte så farligt att sätta i sig.
Å andra sidan så har vi ju inte så mycket forskning på området så vi vet ju varken om vare sig nackdelarna eller fördelarna.
Det kan finnas en hel del fördelar vi inte har kartlagt.
Så den riktigt reella risken är egentligen vad det kan göra med ekologin?
Ja, det är nog snarare det men samtidigt behöver vi ju komma ihåg att naturen har ju hållit på med det här mycket längre än vad vi har gjort.
Ta till exempel 12 av 13 naturliga grödor.
De korsar ju så inbördes helt naturligt.
Ja, och om jag inte har helt fel så är vår svenska jordgubbe faktiskt fram avlad.
Ja, precis. Jag menar, man tror ju ofta att det här med framavling av nya grödor och så vidare är något nytt som började komma först någon gång på 60-talet.
Men det har vi haft ända sedan jordbruksrevolutionen 10 000 år före Kristus.
Det är med att vi sakta får fram grödor som lämpar sig mer och mer och bättre och bättre för odling.
Men som sagt, vi vet faktiskt inte tillräckligt mycket idag och det finns ju faktiskt en möjlighet att de grödor vi framställer kan ställa till med en hel del för vi har inte tidsperspektivet heller.
Nej, precis. Vi vet ju inte vad vi kommer att veta imorgon så att säga.
Vissa fördelar som kanske inte var kända idag kommer att vara kända imorgon.
Likaså nackdelar.
Men det finns ju aspekter som vi ser idag. En är ju kanske den ekonomiska.
Det har uppskattats att i USA så orsakar arter som inte hör hemma där egentligen naturligt i dess ekologi skador för bort emot 137 miljarder dollar per år.
Oj, det är rätt illa.
Ja, det skulle man ju kunna säga.
Men det är ju svårt att uppskatta det där för just det här med skador.
Vad räknar man egentligen som skador?
Är det bara det som är onaturligt eller det som är naturligt?
För jag menar, naturen kan ju också göra fel.
Och sedan är det också idag att evolutionen pågår ju fortfarande.
Ekologin kommer att förändras.
Men frågan är om risken finns att vi kan orsaka någonting som ställer till med någonting rejält som inte blir gått att reparera sedan.
Ja, men det är ju någon slags defaktism egentligen.
Att man inte tror på människans förmåga eller någonting.
Det vi snarast behöver är ju mer forskning så att vi får reda på det här.
Att vi inte behöver vara rädda för att komma på lösningen på problemen.
Det är också så att genmanipulation idag innebär alldeles för mycket fördelar också.
Vi kan göra alldeles för mycket med det för att vi ska kunna ignorera det.
Ja, precis på sätt och vis.
Men fördelarna gäller ju inte heller för evigt.
Det kommer ju komma fram nya hot och liksom...
Säg att för länge sedan så valde man ju att odla på ett särskilt ställe för att jordmånen var särskilt god.
Men sen så blev man mer och mer folk och man behövde odla upp allt mer ogästvänliga marker.
Jag menar här uppe i Sverige skulle ju ingen ha bosats om den inte hade blivit fördrivna eller folk vandrat eller något annat omotiverat egentligen.
Och då är man tvungen att hitta andra lösningar.
Precis.
Men genmodifiering så finns det ju en annan möjlighet som jag tycker är rätt intressant.
Jag menar, rymdforskningen är egentligen relativt långt framskriven idag.
Men det är inte ekonomiskt gångbart att kolonisera rymden.
Nej, precis. För när vi väl kommer till mars, vad ska vi äta?
Men med genmodifikation av växter och tydligt så skulle man faktiskt kunna skapa en ny ekologi.
Ja, det är ju möjligt. Vissa experiment har gjorts i den riktningen.
Men som sagt, mer forskning.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nätet och lagen

Nu är det lättare än någonsin att kopiera musik, programvaror och texter. Detta gör att det också är väldigt lätt att bryta mot lagen. Men när kan man använda regler och paragrafer på Internet, och hur kan man tjäna pengar på något som många tycker borde vara gratis?

Transkription105 repliker · 6:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

En gång i tiden var det svårt att kopiera information.
Man behövde munkar som satt i kloster och skrev av böcker och det var ju både dyrt och tog lång tid.
Men nu blir det allt enklare att kopiera saker.
Och vissa börjar undra att i och med internet, går det överhuvudtaget att behålla saker som copyright, att man äger en viss mängd information?
Ja, det är en svår fråga och många försöker ju svara på det med olika lösningar mer eller mindre uppåt väggarna.
En lösning var ju den som Stephen King försökte med när han skrev sin bok.
Han sa helt enkelt, jag börjar skriva på en bok och om mer än 75% betalar för varje kapitel som kommer ut, det var någon dollar eller någonting han satte som pris för varje kapitel, så fortsatte jag skriva.
Ja, vad jag förstod så fungerade några kapitel sen så gick det inte längre.
Och en del har ju sagt att det här visar att det går överhuvudtaget inte.
Fast frågan är ju om inte King kanske missförstod internetmediet.
Hur menar du?
Jo, till att börja med naturligtvis nedladdningarna.
Vissa vill ju läsa den både på sin Palm Pilot och sin dator.
Så de laddar ner den två gånger men de betalar ju bara för en gång.
Vilket i så fall skulle betyda att den drog ner den här procentandelen.
Och sen om någon laddar ner den, har betalat sin dollar för den så kanske han ger den till en vän.
Som vanligtvis skulle ha köpt den från den normala sajten eller kanske inte alls för att denna alls inte har råd med.
Det är också en möjlighet.
Men framförallt tror jag att Kings misstag var att han antog att dels det viktiga är hur många procent som betalar för den.
Det kanske är mest intressant, hur många dollar får jag in totalt?
Och också en fråga, kanske boken inte var speciellt bra?
Ja, precis. Men det är ungefär som med Netscape, Navigator och massvis med programvara.
Att privatpersoner laddar ner shareware-versioner och sedan inte betalar för dem.
Det är ju någonting som företagen kan alltid räkna med.
Men företag och institutioner, typ kommuner och landsting och allt vad det ännu än är.
Om jag som företag som har gjort en programvara går in och tittar på en kommun och ser att ni använder min programvara och ni har inte betalt för det.
Då kan ju du gå till domstol och få en hygglig summa pengar för det.
Och ofta när man påtalar för kommuner så betalar de snällt.
Exakt.
Och det blir en stor summa.
Problemet är ju naturligtvis att man kan inte räkna med att en internetekonomi ska försörjas enbart på kommuner och företag.
I slutändan vill man ju sälja en skräckroman även till privatpersoner.
Ja, de mera konsumtionsvänliga tjänsterna är väl just sådana.
Ja, till exempel datorspel.
Exakt, exakt.
För att inte tala musik.
Och där kommer vi in lite på det här med kopieringsskydd.
Vad kan man ha för lösningar?
Man har ju flera lösningar.
Man kan ju till exempel köra att du får ladda ner här endast en tidsbegränsad tid.
Men det förutsätter att det man laddar ner på något sätt märker hur länge det håller på.
Det fungerar bra med ett datorprogram men det är lite svårare med en musikfil.
Det måste så att säga utföra något på datorn.
Exakt.
Och jag menar om jag laddar ner en musikfil och sedan betalar för den så vill jag ju inte bara kunna lyssna på den i en timme.
Det har funnits en del idéer om programvaror som man kallar för meetiver.
Någonting som är med gasmätaren då.
Nämligen att hela programvaror finns inte i din dator.
Utan du arbetar gentemot en stor server på Microsoft till exempel.
Som du får då betala för per timme eller användning.
Hur bra det här fungerar i praktiken givet att alla inte har bredband är ju en annan fråga.
I och för sig.
Men sen har vi ju alltid det här med att helt enkelt kopieringsskydda så att du inte kan.
Men det är ju väldigt avhängigt teknikutvecklingen.
Men det kommer ju alltid att finnas hackers och etc. som jobbar för att knäcka det där.
Jo för i princip är det ju ett olösligt problem att hindra en cracker från att göra en kopia utav till exempel ett datorprogram.
Och det har man ju erfarenheter från spelbranschen.
Att det är oftast inte värt försöket.
För det blir ju oftast så dyrt att göra ett riktigt bra skydd.
Typ att man måste ha med någon extern liten pryl som man kopplar in i datorn som är svår att kopiera.
Så att ofta blir det inte värt det.
Dessutom när det gäller musik så är ju problemet att det är att musikfilen ska producera slutändan en signal som går ut i högtal om man hör.
Men den signalen kan man ju fånga upp och lagra ner på en annan musikfil.
Och då har man förlorat skyddet.
En idé man håller på med är vattenmärkning.
Jaha.
Det är alltså som när man vattenmärker sedlar.
Man lägger in ett mönster i filen som inte hörs i musiken.
Men som då skulle kunna upptäckas.
Idén är känd då.
Hoppades musikindustrin.
Har man sökmotorer eller sökmaskiner som går på nätet och letar efter musikfilen med de här vattenmärkningarna.
Och hittar man en som hör till företaget som inte är betalt.
Ja då kan man hoppa på att stämma.
Men det blir ju inte riktigt skränkande.
Och då kan man ju alltid säga.
Jag hade ingen aning om att det här jag lattade ner från den här servern som inte har någon att göra med ert företag.
Och var prisbelagt.
Det är ungefär som min rättskunskapslärare sa det här.
De här avtalen man klickar sig igenom.
I accept och jag går med på alla de här avtalsvillkoren och så vidare.
De är ju inte vattenvärda enligt vilken juridisk tradition som helst.
Det här kunde vara min katt som gick över tangentbordet just då.
Exakt.
Det finns ingen namnteckning där.
Dessutom så tillkommer ju det att vattenmärkningen kan ju också kringgås.
Vad det verkar.
Det är en teknisk lösning för vad som i grund av åten kanske är mer ett socialt, ekonomiskt och juridiskt problem som är mycket svårare.
Och om det är ett socialt problem då borde man ju kanske titta på lagar.
Och huruvida lagarna nu kan lösa ett socialt problem.
Försvinner något för att man förbuder det?
Säg det att det är droghandlarna.
Exakt.
Eller mördarna.
Om man tittar tillbaks på Stephen King.
Hans misstag var kanske det att han ville att se och så många procent betalar.
Men antagligen sagt att jag vill ha 500 000 dollar per kapitel i boken.
Och jag publicerar när jag får in det.
Då spelar det kanske inte någon större roll om en stor massa läser nu utan att betala.
Om bara vissa betalar.
Och så kanske han till och med har någon rik filantropfan som kanske betalar 100 000 dollar per kapitel.
Exakt. Man skulle kunna tänka sig en sorts marknadslösning på det sättet istället.
Men jag tror att vi kommer att se framöver nu att många intressanta variationer.
Både legala och tekniska.
Oh ja.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Astronomiska Jetstrålar

Universum är fullt av sällsamma fenomen. Skarpa knippen av ljusstrålar från galaxer är en av dem. Var uppkommer dessa fenomen, och vad har egentligen svarta hål med det hela att göra?

Transkription39 repliker · 3:13

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Astronomiska jättstrålar.
När man började studera stjärnhimlen med hjälp av radioteleskop på 1900-talet upptäckte man att vissa galaxer sände ut kraftig radiostrålning.
Och när man kunde göra bättre bilder fann man att det oftast inte var själva galaxen utan två stycken stora zoner utanför galaxen.
Dessa enormt stora moln förbands med galaxens kärna av vad som såg ut att vara tunna strålar av snabbt rörlig gas.
De här strålarna kunde vara spikraka i miljoner ljuså och långa och sluta dessa turbulenta radiolober.
Partiklarna i dessa strålar verkar röra sig med 10-70% av ljusets hastighet vilket var ett förbryllande fenomen.
Man har även sett liknande saker kring så kallade Herbing-Haro-objekt i gasmål.
Unga stjärnor som håller på att bildas och sprutar ut gas också med hjälp av spikraka, välfokuserade strålar.
Vad kan tänkas åstadkomma ett sånt här fenomen?
Ja, en möjlighet är åtminstone när det gäller radiogalaxer stora svarta hål.
Gas och stjärnor och partiklar sugs ner i de här hålen.
Men när de gör det axel görs det till enormt höga hastigheter.
Och detta hettar upp gasen.
Detta kan leda till att en del partiklar kastas iväg med enorm hastighet.
Om det inte fanns några hinder så skulle de bara åka ut åt alla håll och kanter.
Men man kan tänka sig att det här fokuseras på olika processer.
En möjlighet är att det skulle kunna fungera som en delavall munstycke.
Det vill säga gas rör sig bortåt.
Sen hindras det av ett annat gasmål som gör att det fortfarande under lågtryck fokuseras i ett litet område.
Detta ökar hastigheten på samma sätt som att när man suger upp vatten genom ett sugrör.
Det går mycket snabbare genom det tunna sugröret än genom det tjocka.
Och kan leda till att de accelererades till enormt höga hastigheter.
Om det här skulle stämma så borde man förvänta sig att den här strålen bildas.
Många tiotals ljussår från det centrala svarta hålet.
Och man har också studerat noggrant med Hubble-teleskopet radiogalaxer för att se detta.
Men det verkar inte inträffa.
Strålen verkar starta mycket nära mitten.
Vad man idag tror är att det istället hänger upp med magnetfält.
Snabbt roterande svarta hål har starka magnetfält som snor ihop sig med den elektriskt ledande gasen.
Och dessa enormt komplicerade virvlar leder till sist att de löser upp sig i en mycket rakt magnetiskt knippe uppe.
Längs med magnetiska nordpolen på det svarta hålet och likadant vid sydpolen.
Gasen rör sig längs med fältlinjerna som om det vore järnfilspån.
Och det gör att det kommer att skickas iväg en spikrakt riktning.
Detta skulle kunna förklara de fenomen man ser i dessa strålar.
Olika knutar och pulser som rör sig iväg längs med dem.
Men det finns fortfarande många märkliga mysterier.
Det var till exempel bara för ett tiotal år sedan man trodde att det kunde sända iväg saker snabbare än ljuset.
Vilket dock visade sig som en optisk villa när strålar sändes ut i riktning mot jorden från stjärnor eller galakter som rörde sig åt vårt håll.
Kort sagt, dessa galaktiska radiofyrar syns över hela universum och visar hur många särregna processer de kan för sig gå.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hjärtat och hjärnan

Det är farligt att stressa. Hur påverkar dina tankar och ditt sätt att bete dig, ditt hjärta? Det finns en stark koppling mellan livsstil och problem med hjärtat.

Transkription26 repliker · 2:40

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Hjärtat och hjärnan. En gång i tiden trodde man att känslorna satt i hjärtat.
Idag vet vi att det snarast handlar om hjärnan, men kroppens funktioner och även hjärtats aktivitet spelar en hel del roll för hur vi upplever våra känslor när hjärtat bultar eller magen drar ihop sig.
Men det intressanta är också att våra känslor verkar påverka hur bra vårt hjärta mår.
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de största hälsoproblemen i västvärlden idag.
Man beräknar att hälften av alla män och en fjärdedel av alla kvinnor kommer någon gång under sitt liv att ha problem med hjärtat.
Det är framförallt åderförkalkning, alltså förträngningar i blodkärlen kring hjärtat som gör att hjärtmuskeln kan få för lite syre, vilket kan leda till en infarkt, alltså att en del av hjärtmuskeln dör.
Och detta kan naturligtvis leda till döden.
Dessutom kan det ske rytmerubbningar då hjärtats sammandragning inte fungerar så effektivt, vilket gör att för lite blod pumpas.
Man har länge misstänkt att det kan finnas en koppling mellan till exempel personlighet och känsloläge och hjärtat.
Man vet att människor som stressar mycket, som kanske upplever stark rädsla, ilska, ångest, utmattning eller kanske fientliga stämningar, ofta verkar ha mer problem med hjärtat än andra.
En del har menat att detta kan hänga ihop med personligheten, att vissa personligheter har svårare att hålla hjärtat i bra hälsa än andra.
Det är lite omdebatterat men det verkar hänga ihop med hur man hanterar framförallt stress.
Dessutom så kan hjärnan direkt påverka hjärtat.
Till exempel vid vissa större hjärnskador kan hjärtat helt komma ur rytm med dödliga effekter.
Men det kanske farligaste är depression.
65% av alla personer som får hjärtinfarkt upplever också en depression efter.
Vilket naturligtvis kan tolkas som en rätt naturlig reaktion på en sådan händelse.
Men 25% kvarstår en svår depression en längre tid.
Och det är allvarligt för det ökar risken med nya hjärtinfarkter med upp till 4-8 gånger.
Är man deprimerad så tar man inte gärna sina mediciner, man motionerar mindre och det verkar vara direkt skadig för hjärtat.
Förmodligen hänger det här ihop med mängden stresshormoner i kroppen.
Har man mycket stresshormoner på grund av dåligt stämningsläge eller att man är stressad,
ja då slår hjärtat hårdare, det kräver mer syre och blodet leverar sig lättare vilket kan leda till problem i kranskärlen.
Dessutom verkar det som att är man deprimerad ökar halten av ämnet serotonin i blodet,
vilket hon verkar dra ihop kärlen och ytterligare försämrar situationen.
Kort sagt, talesättet är ett gott skratt förlänger livet, verkar vara bokstavligt salatsamt.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.