Astronomiska Jetstrålar
Universum är fullt av sällsamma fenomen. Skarpa knippen av ljusstrålar från galaxer är en av dem. Var uppkommer dessa fenomen, och vad har egentligen svarta hål med det hela att göra?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Astronomiska Jetstrålar
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription39 repliker · 3:13
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Astronomiska jättstrålar.
När man började studera stjärnhimlen med hjälp av radioteleskop på 1900-talet upptäckte man att vissa galaxer sände ut kraftig radiostrålning.
Och när man kunde göra bättre bilder fann man att det oftast inte var själva galaxen utan två stycken stora zoner utanför galaxen.
Dessa enormt stora moln förbands med galaxens kärna av vad som såg ut att vara tunna strålar av snabbt rörlig gas.
De här strålarna kunde vara spikraka i miljoner ljuså och långa och sluta dessa turbulenta radiolober.
Partiklarna i dessa strålar verkar röra sig med 10-70% av ljusets hastighet vilket var ett förbryllande fenomen.
Man har även sett liknande saker kring så kallade Herbing-Haro-objekt i gasmål.
Unga stjärnor som håller på att bildas och sprutar ut gas också med hjälp av spikraka, välfokuserade strålar.
Vad kan tänkas åstadkomma ett sånt här fenomen?
Ja, en möjlighet är åtminstone när det gäller radiogalaxer stora svarta hål.
Gas och stjärnor och partiklar sugs ner i de här hålen.
Men när de gör det axel görs det till enormt höga hastigheter.
Och detta hettar upp gasen.
Detta kan leda till att en del partiklar kastas iväg med enorm hastighet.
Om det inte fanns några hinder så skulle de bara åka ut åt alla håll och kanter.
Men man kan tänka sig att det här fokuseras på olika processer.
En möjlighet är att det skulle kunna fungera som en delavall munstycke.
Det vill säga gas rör sig bortåt.
Sen hindras det av ett annat gasmål som gör att det fortfarande under lågtryck fokuseras i ett litet område.
Detta ökar hastigheten på samma sätt som att när man suger upp vatten genom ett sugrör.
Det går mycket snabbare genom det tunna sugröret än genom det tjocka.
Och kan leda till att de accelererades till enormt höga hastigheter.
Om det här skulle stämma så borde man förvänta sig att den här strålen bildas.
Många tiotals ljussår från det centrala svarta hålet.
Och man har också studerat noggrant med Hubble-teleskopet radiogalaxer för att se detta.
Men det verkar inte inträffa.
Strålen verkar starta mycket nära mitten.
Vad man idag tror är att det istället hänger upp med magnetfält.
Snabbt roterande svarta hål har starka magnetfält som snor ihop sig med den elektriskt ledande gasen.
Och dessa enormt komplicerade virvlar leder till sist att de löser upp sig i en mycket rakt magnetiskt knippe uppe.
Längs med magnetiska nordpolen på det svarta hålet och likadant vid sydpolen.
Gasen rör sig längs med fältlinjerna som om det vore järnfilspån.
Och det gör att det kommer att skickas iväg en spikrakt riktning.
Detta skulle kunna förklara de fenomen man ser i dessa strålar.
Olika knutar och pulser som rör sig iväg längs med dem.
Men det finns fortfarande många märkliga mysterier.
Det var till exempel bara för ett tiotal år sedan man trodde att det kunde sända iväg saker snabbare än ljuset.
Vilket dock visade sig som en optisk villa när strålar sändes ut i riktning mot jorden från stjärnor eller galakter som rörde sig åt vårt håll.
Kort sagt, dessa galaktiska radiofyrar syns över hela universum och visar hur många särregna processer de kan för sig gå.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.