← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Genmodifierade grödor

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Genmodifierade grödor

Debatten rasar: hur farligt är det med genmodifierade grödor? Problemet är snarare att vi vet för lite om konsekvenserna, för att kunna se möjliga risker och möjligheter. Vet man trots detta tillräckligt för att våga satsa på genmodifierade grödor i stor skala?

Medverkande: Jenny Mångs och Håkan Andersson
Föredraget handlar om biologi och sänds i Etervåg. Längd: 4:47
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription51 repliker · 4:46

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. En debatt som har pågått ett tag nu är angående genmanipulation och riskerna med det.

  2. Nu är det väl så här att många oroar sig för vad de får i sig av genmanipulerad mat men det är egentligen inte någon särskild rejäl risk.

  3. Ja, inte så värst mycket men det handlar ju mer om vad är det du genmanipulerar för?

  4. Är det för att det ska stå pall för väder och vind mer eller är det för att det ska växa mer, få flera skördar på samma åker på ett år?

  5. Allt detta är ju kanske inte så farligt att sätta i sig.

  6. Å andra sidan så har vi ju inte så mycket forskning på området så vi vet ju varken om vare sig nackdelarna eller fördelarna.

  7. Det kan finnas en hel del fördelar vi inte har kartlagt.

  8. Så den riktigt reella risken är egentligen vad det kan göra med ekologin?

  9. Ja, det är nog snarare det men samtidigt behöver vi ju komma ihåg att naturen har ju hållit på med det här mycket längre än vad vi har gjort.

  10. Ta till exempel 12 av 13 naturliga grödor.

  11. De korsar ju så inbördes helt naturligt.

  12. Ja, och om jag inte har helt fel så är vår svenska jordgubbe faktiskt fram avlad.

  13. Ja, precis. Jag menar, man tror ju ofta att det här med framavling av nya grödor och så vidare är något nytt som började komma först någon gång på 60-talet.

  14. Men det har vi haft ända sedan jordbruksrevolutionen 10 000 år före Kristus.

  15. Det är med att vi sakta får fram grödor som lämpar sig mer och mer och bättre och bättre för odling.

  16. Men som sagt, vi vet faktiskt inte tillräckligt mycket idag och det finns ju faktiskt en möjlighet att de grödor vi framställer kan ställa till med en hel del för vi har inte tidsperspektivet heller.

  17. Nej, precis. Vi vet ju inte vad vi kommer att veta imorgon så att säga.

  18. Vissa fördelar som kanske inte var kända idag kommer att vara kända imorgon.

  19. Likaså nackdelar.

  20. Men det finns ju aspekter som vi ser idag. En är ju kanske den ekonomiska.

  21. Det har uppskattats att i USA så orsakar arter som inte hör hemma där egentligen naturligt i dess ekologi skador för bort emot 137 miljarder dollar per år.

  22. Oj, det är rätt illa.

  23. Ja, det skulle man ju kunna säga.

  24. Men det är ju svårt att uppskatta det där för just det här med skador.

  25. Vad räknar man egentligen som skador?

  26. Är det bara det som är onaturligt eller det som är naturligt?

  27. För jag menar, naturen kan ju också göra fel.

  28. Och sedan är det också idag att evolutionen pågår ju fortfarande.

  29. Ekologin kommer att förändras.

  30. Men frågan är om risken finns att vi kan orsaka någonting som ställer till med någonting rejält som inte blir gått att reparera sedan.

  31. Ja, men det är ju någon slags defaktism egentligen.

  32. Att man inte tror på människans förmåga eller någonting.

  33. Det vi snarast behöver är ju mer forskning så att vi får reda på det här.

  34. Att vi inte behöver vara rädda för att komma på lösningen på problemen.

  35. Det är också så att genmanipulation idag innebär alldeles för mycket fördelar också.

  36. Vi kan göra alldeles för mycket med det för att vi ska kunna ignorera det.

  37. Ja, precis på sätt och vis.

  38. Men fördelarna gäller ju inte heller för evigt.

  39. Det kommer ju komma fram nya hot och liksom...

  40. Säg att för länge sedan så valde man ju att odla på ett särskilt ställe för att jordmånen var särskilt god.

  41. Men sen så blev man mer och mer folk och man behövde odla upp allt mer ogästvänliga marker.

  42. Jag menar här uppe i Sverige skulle ju ingen ha bosats om den inte hade blivit fördrivna eller folk vandrat eller något annat omotiverat egentligen.

  43. Och då är man tvungen att hitta andra lösningar.

  44. Precis.

  45. Men genmodifiering så finns det ju en annan möjlighet som jag tycker är rätt intressant.

  46. Jag menar, rymdforskningen är egentligen relativt långt framskriven idag.

  47. Men det är inte ekonomiskt gångbart att kolonisera rymden.

  48. Nej, precis. För när vi väl kommer till mars, vad ska vi äta?

  49. Men med genmodifikation av växter och tydligt så skulle man faktiskt kunna skapa en ny ekologi.

  50. Ja, det är ju möjligt. Vissa experiment har gjorts i den riktningen.

  51. Men som sagt, mer forskning.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.