Hur forskar man?
Man måste inte måste vara en halvtokig gubbe med vitt hår för att komma på nya fantastiska upptäckter. Att använda den "Vetenskapliga metoden" handlar om ett sätt att tänka och arbeta på snarare än att vara ett "geni".
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Memer
Varför känner fler till begreppet "Kilroy was here" än vem Kilroy var ? Varför berättar alla samma gamla vitsar årtionde ut och årtionde ut? Vi berättar om det häpnadsväckande sättet information byter ägare.
Självorganiserad Kritikalitet
Bakom det hopplösa namnet gömmer sig en teoeri som förklarar Newsgroups på Internet, jordbävningar och sanden i ett timglas. Alla är förvirrade utom... du gissade rätt... Anders Sandberg.
Fungerar subliminal påverkan?
Kan man lura folk att omedvetet köpa en produkt? Man har testat att visa upp en reklambild i TV under en mycket kort period, för att se om budskapet i bilden påverkade de som tittade. Bilden visas så snabbt att personen kanske inte noterar den, men har budskapet ändå påverkat personens undermedvetna?
Slump
Finns slumpen, eller kan man med avancerade beräkningar räkna ut allt? Spännande fråga och olöst mysterium... Som klippt och skuret för Anders Sandberg med andra ord.
Beslut
Fort men fel, eller välgenomtänkt men fel ändå? Vi får dig att inse att hur svårt det är att ta beslut. Jag hoppas du beslutat dig för att lyssna på det här föredraget!
Transkription44 repliker · 3:30
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Beslutsfattande. Det är väldigt lätt att göra misstag när man ska fatta ett beslut.
Men vad är det egentligen som vi använder när vi tänker ut hur vi ska göra och vad är det som kan gå snett?
Man kan säga att beslutsfattande består av tre delar.
Man gör en sannolikhetsbedömning. Hur troligt är det att olika saker kommer att inträffa?
En värdebedömning. Hur bra eller dåligt är det att de inträffar?
Och sedan väger man samman det här för att försöka komma på den bästa saken att göra.
Statsbedömningen kan naturligtvis gå snett på många sätt.
Vi gör ganska ungefärliga uppskattningar och sannolikheter.
Och i många fall så är de inte så mycket baserade på verkliga data som mer hur vi tror att världen är beskaffad.
Det är till exempel väldigt vanligt att vi tar det mest representativa värdet och utgår från det när vi ska göra en bedömning.
Till exempel så är det ganska lätt att komma på idéer om vad man skulle göra när man vinner på lotto.
Medan däremot att förlora lotto är en ganska tråkig och ointressant sak som man inte tänker så mycket på.
Vilket gör att man kommer att överdriva effekten av att vinna på lotto.
Dessutom i många fall när vi ska bedöma en sannolikhet för något och vi inte vet någonting för att börja så utgår vi från att förankra ungefär 50% chans.
Och sedan så drar vi upp eller ner sannolikheten beroende på vad vi vet.
Problemet är att vi är inte så bra på att ändra på sannolikheten så vi tenderar oftast att ligga kvar på ungefär 50% chans.
Även om det är egentligen mycket troligare eller mycket mindre troligt att det är så.
Dessutom så tenderar vi människor alltid att se mönster i slumpen.
Typiska exempel är roulettspelare som ofta brukar mena att de kan se att roulettehjulet har vissa serier.
Men slumpen är statistisk och bryr sig inte om sådana saker.
De mönster vi ser spelar ingen större roll.
Så vi där inte fråga om ett fejkat roulettehjul eller en slant som har en tendens att falla på en eller andra sidan.
Det här märker man till exempel i sport.
Många menar till exempel att lyckas man med en slag i golv så blir man mer optimistisk.
Man lyckas med fler slag och man får en lång serie som lyckas.
Detsamma gäller naturligtvis när man misslyckas med något.
Det här leder naturligtvis till att man i så fall skulle få serier där det går bra eller dåligt.
Och det här är någonting som utövare sport tror på.
Det är det publiken tror också på.
Men om man tittar på statistiken upptäcker man att det faktiskt inte förekommer i många av de sporter där det sägs inträffa.
Till exempel med basketboll.
Sedan har vi våra värdebedömningar.
Det objektiva värdet av en handling, det är vad man verkligen får ut av det, är inte detsamma som det subjektiva.
Vad vi tror att vi får ut av det.
Trots allt, man blir inte dubbelt så glad över att få 200 kronor som 100 kronor.
Det subjektiva värdet ökar inte lika snabbt som det verkliga.
Det här leder också till en del intressanta fenomen.
Om man ställs inför valet att antingen inte få något eller spela ett spel där man har 50% chans att vinna 100 kronor och 50% chans att förlora 100 kronor.
Så är det många som avstår.
För de anser att förlusten av 100 kronor är värre än att vinna 100 kronor.
Men ur en rent objektiv sannolikhetsbedömning så är det faktiskt ingen skillnad.
Det här leder ofta till att man fattar felaktiga beslut.
Men felen tar ut varandra, vilket gör att vi inte handlar speciellt fel.
Kort sagt, genom att känna till lite av det här så kan man kanske fatta något bättre beslut.
Finns det liv i rymden?
"Finns det liv i universum?" frågar Jenny Mångs filosofie magister Anders Sandberg.
Religion mot vetenskap
Religion och Vetenskap har egentligen inga inbyggda motsättningar. Trots detta finns det religiösa som ställer sig mot den moderna vetenskapen. Vi går igenom tidningen "Vakna!" och reder ut de vanligaste missförstånden.
Transkription102 repliker · 6:32
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Religion och vetenskap. Hur kommer det sig att religiösa människor ofta angriper vetenskapen?
Det beror antagligen på att vetenskapen försöker söka sanningen.
Och religioner hävdar ofta att de vet om sanningen, den absoluta sanningen.
Och då behöver man ju inte söka den, vilket gör att vissa religiösa menar att det är onödigt med vetenskap.
Och andra religiösa blir mycket uppragna när vetenskapen upptäcker att det inte riktigt förhåller sig så som det står i olika heliga skrifter.
Eller när olika religiösa människor har hävdat.
Vi har ju en tidskrift här, Vakna, som kommer från Jehovas vittnen.
Där de då talar om vetenskapen.
Vad har du att säga om det?
Ja, den är en ganska smart retorisk artikel.
Den börjar med att tala om allt gott som har kommit genom vetenskapligt tänkande.
Sen börjar den tala om de dåliga konsekvenserna.
Och sen börjar den lägga lasten för alla dåliga konsekvenser på vetenskapsmännen.
Märkligt nog inte på de politiker, ingenjörer och människor i samhället som har utnyttjat det.
Kort sagt, man gör vetenskapen ansvarig för alla problemen.
Och framförallt så angriper man det förnuftiga tänkandet.
Den avslutas med en uppmaning om att egentligen står all sanning i Bibeln.
Och man inte behöver bry sig om vetenskapen.
Där tyder det egentligen på att de inte riktigt vet vad vetenskap är egentligen.
Oh ja, det finns många allvarliga missuppfattningar om hur vetenskap egentligen bedrivs.
Men det är kanske inte så konstigt, för det är rätt få människor i dagens samhälle som vet hur vetenskap går till.
Det finns få som vet om hur den vetenskapliga metoden används.
Och som ett exempel kan man ta att de utger här att vetenskapen ofta är understödd av olika organisationer.
Och att därigenom rapporter och sånt blir vinklade.
Delvis är det naturligtvis sant att rapporter blir vinklade.
För trots att de är skrivna av människor och människor är inte alltid så objektiva.
Men vad de glömmer är att inom vetenskap försöker man alltid verifiera fakta.
Det innebär ju att om jag hävdar någonting så kommer andra forskare att undersöka det.
Och de delar inte nödvändigtvis min vinkling.
Tvärtom är det ju nästan lite av en sport att upptäcka hur andra har misstagit sig.
Vilket gör att falska rapporter ganska snabbt uppdagas.
Det här ställer ju höga krav på objektiviteten.
Jämför det här med religionerna.
Där det snarast handlar om vilken den största auktoriteten var.
Religion har ett helt annat krav på sanning.
Och det här leder ganska ofta till konflikter.
Eftersom vetenskapen försöker basera sin sanning på vad vi hittar i den fysiska verkligheten.
Vad vi kan observera med egna sinnen.
Och religionerna oftast använder tro istället.
Finns det inte några inomreligioner som använder sig av vetenskapen?
Mot vetenskapen?
Ja, att de här kreativister har hört oss att det ska finnas några.
Ja, kreationister kallas de för.
Ja, kreationister var det.
Det är de som anser att jorden skapades för 6000 år sedan.
Precis som det stod i gamla testamentet.
De anser att det verkligen har inträffat en syndaflod.
Och att bibeln är bokstavligt sann.
De hävdar att de har vetenskapliga bevis för det här.
Men det är inte sant.
De utger sig snarast för att ha det.
De vetenskapliga metoder de använder är under all kritik.
Och om man tänker efter litegrann ser man att deras argument faller ihop komplett.
Typiskt exempel att varifrån skulle vatten att täcka hela jorden upp till de högsta bergstopparna komma?
Om man räknar efter på volymen inser man att det är mer vatten än vad som kan för den som finns nu på jorden.
Och på något sätt måste det ha dykt upp en massa vatten och försvunnit en massa vatten.
Vilket strider mot allt vad vi vet om hur fysiken funkar.
Det strider mot biologin på många sätt.
Hur skulle känggrunna göra för att ta sig från Ararat till Australien?
Och så vidare.
Det är ganska lätt att rada upp allvarliga missar här.
Men kreationisterna hävdar att de har vetenskapliga skäl.
Det har de inte.
Men genom att utge sig för att vara vetenskapliga så lyckas de dels använda vetenskapens goda rykte för att försvara vad de tror på.
Och dels så underminerar de ju vetenskapen också genom att hävda att vetenskapsmännen är oeniga om det här.
Men vetenskapsmänns oenighet syftar ju till att ta rätt på sanningen.
Och det är inte kreationisterna ute efter.
De vill hitta bevis för det de vill tro på.
Det finns en religion som heter Scientologerna.
Som namnet samtidigt så påstår de väl att de sysslar med vetenskap.
Stämmer det eller?
Inte direkt eftersom den är oerhört bunden till auktoritetstro.
De har också bestämt sig för vad de anser vara sant och hävdar att de uppnår detta på vetenskapliga sätt.
Men de gör ingen forskning.
De undersöker inte kritiskt vad det handlar om.
Och de bemöter kritik genom att förfölja de som kritiserar.
Istället för att ta den här och undersöka.
Stämmer det verkligen?
Många religiösa människor är ju mer intresserade av någonting som får dem att känna sig väl inombords.
Än att få reda på den sanningen om världen.
Och det är ju det som är den stora skillnaden mellan religion och vetenskap.
Finns det några religioner som respekterar vetenskapen egentligen?
Oja, egentligen så är de flesta religiösa människor vetenskapsvänliga.
Det är ju bara fundamentalister och många extrema grupper som är mot vetenskapen.
För en sant troende så finns det ju absolut ingen motsättning.
Och det är väl värt att notera att till och med påven har ju numera erkänt att det kanske inte var helt rätt att döma Galileo.
Och att evolution är att det faktiskt ligger någonting i det.
Många kristna är ju faktiskt forskare.
Och många religioner uppmanar ju anhängarna att lära sig mer, studera och förstå världen.
Du säger ju att många kristna är forskare.
Och det här stämmer väl för att jag har hört att många som blir fysiker faktiskt efter ett tag blir religiösa.
Därför att allting är enligt dem för perfekt.
Ja, jag delar inte deras uppfattning där i och för sig.
Men det kan ju vara värt att notera att biologer lustigt nog ofta tenderar att bli materialister.
För de tittar på människan och konstaterar att det var ju inget magiskt med det.
Alltaget så tror jag att det här med att det ska finnas en motsättning mellan religion och vetenskap.
Det beror lite grann på de religiösa som ger religionen dåligt rykte.
Det borde fungera så länge man är ett öppet sinne bara.
Ja, oja.
Trots allt, en sant troende behöver ju inte vara rädd för vetenskap.
Vetenskapsmännen kommer ju i slutändan, tror de, komma fram till samma slutsatser som de har kommit genom tron.
Det är bara de som är svaga i tron som behöver oroa sig för vetenskapen.
Articifiellt liv
Var går gränsen mellan levande och dött? Kan människan skapa andra levande varelser och var går gränsen.
Transkription94 repliker · 5:41
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Idag ska vi prata om artificiellt liv. Vad är det för någonting?
Ja, man kanske kan vända på det. Vad vet du om det?
Ja, vad jag vet om det är ett försök att på konstgjord väg skapa liv.
Alltså att kopiera oss själva eller andra varelser. Eller liknande.
Eller snarare skapa något som är livsliknande.
Ja.
Som har livets egenskaper.
Men vad är liv för någonting egentligen då? Kan man definiera det verkligen?
Det är en mycket bra fråga. Det är ett av huvudskälen till att man håller på med artificiellt liv.
Det finns ju många sätt att definiera det.
Ett sätt är att utgå kött och blod eller att ha blad eller något liknande.
Ett annat kan vara att det kan reproducera sig självt.
Och där kommer man in på något intressant.
Men trots allt, eldslågor klarar jag av att reproducera sig.
Förmågan att anpassa sig, mutera eventuellt.
För en eldslåga tar ju faktiskt inte att anpassa sig.
Den ändrar ju ingenting.
Men däremot livsformer, de ärver ju sina egenskaper.
Så jag tror att man är inne på någonting här.
En kombination kanske av att kunna reproducera sig själv och anpassa sig.
Det är nog väldigt viktigt.
I många fall, för det enkla vare sig, är ju reproduktion och mutation ett sätt att anpassa sig.
Bakterier kan ju utvecklas så att de till exempel blir resistenta mot antibiotika enbart genom evolution.
Men mer avancerade livsformer, de kommer ju på hur de ska utnyttja sin omgivning även efter att de är födda.
Men tillbaka till ett officiellt liv då, egentligen varför?
För att lära sig mer om det vanliga livet.
Förutom då naturligtvis utmaningen i att skapa något så komplext.
Jo, det kan ju vara mycket intressant att jobba med, det har jag en känsla av.
Åja, det är oerhört fascinerande.
Framförallt genom att det krävs rätt små medel för att få fram något som är förvånansvärt livsliknande.
Som?
Ja, datorprogram till exempel.
Det finns ju datorprogram som kan göra kopior av sig själva.
Ett exempel är ju datavirus.
Ja, jo tack. Det har ju väldigt många som sysselmatorer råkat ut för.
Just det. Men de kan inte utveckla sig själva.
De behöver en programmerare som förbättrar dem för att de ska klara nya virusprogram och så.
Men det går att skriva datorprogram som då när de kör i en egen simulator kan utveckla sig genom evolution.
Men när det gäller datorprogram och sånt där, hur är det med fraktaler?
De som kanske inte kopierar sig själva utan de bara repeterar samma.
Fraktaler är så att säga resultatet och ytligt sett kan man säga att de inte har så mycket med artificiellt liv att göra.
Men det finns en koppling.
Om man tittar på omvärlden så ser man ju att mål där inte är klot.
Berg är inte koner.
Vi lever inte i en kubistisk värld.
Utan istället är mål komplicerade strukturer.
Vi har träd, vi har berg.
Och de är ju fraktaler.
De mönster man får i datorn påminner om livets geometri.
Ja, det kan ju faktiskt vara en form av det då.
Men förutom när det gäller just datorer, dataprogram.
Hur långt har man kommit inom andra områden för att skapa artificiellt liv?
Normalt håller man mest på på datorer.
Det är ju väldigt praktiskt.
Det går snabbt att simulera.
Och det är svårt att bygga saker i verkligheten.
Rätt riskfrikt också.
Det är det.
Trots att det är lätt att skriva en virtuell maskin så att det självförökande datorprogram inte kan klara sig utanför.
Men man har gjort en del intressanta experiment i laboratorier.
Man har experimenterat med molekyler.
Molekyler kan nämligen föröka sig också.
Hur då?
Ett enkelt exempel är RNA, ribonuklinsyra, som finns i cellerna.
Det är en lång kedja som har en speciell form.
Den kan binda fast andra molekyler på sin yta som gör att den skapar en ny RNA-kedja.
Ja visst, det är det där.
Det känner jag igen.
Det är möjligt att livet uppstod en gång i tiden.
I fråga om att RNA tog och förökades och blev mer och mer komplexa system.
Man har också skapat andra molekyler som då när de får rätt näringsämne så att säga kan göra kopior av sig själva.
Men sen är frågan egentligen hur långt kan eller bör man gå när man sysslar med sånt här?
Det är ju intressant.
Dels rent pragmatiskt undvika risker till exempel med datorprogram.
Men också etiskt.
Är det rätt att radera ett tillräckligt avancerat datorprogram?
Och vad händer om vi lyckas skapa en artificiell varelse som verkligen tänker och vet att den existerar?
I och för sig om den tänker och vet att den existerar kanske den också skulle kunna begära rättigheter.
Och jag hade nog svårt att tro att man skulle kunna neka den.
För trots allt, var i består skillnaden?
Är det då man kommer in på de mer religiösa aspekterna om frågan om själ och dylikt men det är väl ingenting som vi direkt kan ta upp här?
Ja det intressanta är ju kanske det att liv det är ju halvreligiöst i många fall.
Man tänker sig ofta som en speciell kraft.
Men när man ser vad som inträffar i datorsimulationer så inser man att liv kanske är mer en fråga om ordning.
Det kanske finns mer saker som är levande eller saker som kan existera som kan kallas levande än vi normalt tänker på.
Vi är bara vana vid en typ av liv.
Det är ju oss själva eller den biologiska världen.
Just det.
Men man kan mycket väl tänka sig minst lika komplexa och fascinerande ekologier som är baserat på annat.
Målet bör ju vara att kunna förstå dem och samverka med dem.
För helt enkelt se hur långt det kommer.
Att skapa en egen medveten varelse ligger nog inom rätt lång framtid.
Det är mycket tänkbart.
Även om vissa är väldigt optimistiska ändå.
Vad är naturligt?
Öppna landskap är väl naturligt? Är det lika naturligt med en fabrikskorsten? Är vi människor naturens förstörare eller välgörare?
Transkription169 repliker · 10:25
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
När det gäller miljöfrågor så anses det ju väldigt ofta att människans ingripande i naturen är dåliga, vi skadar naturen och så vidare.
Men är det inte så att människan är faktiskt en del av ekosystemet själv?
Mikael Anders, vad tycker ni?
Det är ju ganska märkligt egentligen att säga att människan inte skulle vara natur.
Vi är en art som andra och i likhet med olika arter så använder vi verktyg.
Trots att en mänsklig kraftverkstamm är ungefär samma sak som en bäverdamm fast otroligt mycket större och naturligtvis större konsekvenser.
Så man kan ju inte säga att det är onaturligt.
Däremot kan man ju diskutera, blir det bra resultat eller inte?
Det argumentet jag har mött rätt ofta är att visserligen tar människan många av sina konstruktioner från naturliga förebilder.
Men eftersom vi blåser upp storleken och hastigheten så mycket på dem blir det farligt.
Men där har vi också en fördel som intelligenta varelser.
Vi är också kapabla att upptäcka om någonting är farligt och gör något åt det.
Trots att bävrarna, de bygger en damm och de kan ju inte inse att detta kanske ställer till en översvämning.
Medan vi människor kan upptäcka och konstatera att det här är en väldigt dum idé.
Men en hel del av det som händer i världen, eller det som händer i ekosystem som människan har orsakat, har hon inte orsakat medvetet.
Utan det är att när hon reser så tar hon med sig saker.
Till exempel fara och myrorna, hur de har spridits i världen.
Och dingon i Australien, det var väl förvildade tamhundar?
Mm.
Och sådana saker, det kan man inte riktigt medvetet göra.
Nej, men det hindrar ju inte att man senare får försöka ta ansvar för det.
Eller åtminstone lära utav misstagen.
Och det är ju också en intressant egenskap hos människan.
Vi kan verkligen göra det.
Det finns ju ingen annan art som kan göra någonting åt.
Men anledningen till att människan orsakar så mycket förändringar i naturen är väl att det är en så stor art.
Vi är en så stor art. Vi finns bredd över hela världen och vi reser fruktansvärt mycket.
Oja, det här resandet är faktiskt ett intressant miljöproblem.
Inte så att själva resandet smutsar ner speciellt mycket.
Utan det är att vi tar med oss olika arter.
Det klassiska exempel är ju grodbladet.
Den vita mannens fotspår som indianer kallar som lätt sprids.
Och när arter sprids så innebär det att de börjar konkurrera med arter de tidigare inte mött.
Vilket kan leda till att lokala arter går åt.
Till exempel händer ju här på en del öar.
Ja, det gör det.
Men om man ska försöka rädda ett ekosystem, det är väl rätt svårt?
Ja, det beror ju på vad man vill rädda det till.
Har det introducerats en ny art som skadar det så kan man naturligtvis försöka motverka den.
den här arter på ett eller annat sätt.
En klassiker är att man försöker introducera naturlig fiende.
Och det fungerar ibland.
Men ibland har resultaten blivit ganska katastrofala.
Ja, det händer i princip samma sak som när den arten infördes.
Det vill säga den utrotar en annan art som finns där också.
Just det.
Men det går ju att till exempel skjuta av en art.
För blir det för få individer av en art inom ett område så kollapsar populationen.
Så att det är inte omöjligt i vissa fall.
Men det är ofta ganska svårt och ganska dyrt.
Jag kan tänka mig att det är svårt att göra ett större ekosystem.
Men mitt ekosystem borde ju gå att göra.
Såna här små öar.
Oja, just öekosystem är väldigt viktiga.
Därför att de är oftast unika.
Men de är också små och därmed känsliga.
Det betyder värme Australien.
Australien har ju varit isolerad från resten av världen oerhört länge.
Så det är också därför konsekvensen blir väldigt kraftig när nya arter introduceras.
Det fanns ju inga människor som kunde se vad som hände när den här landbryggan över Beringsund uppträdde.
Så att arter från Nordamerika och Sydamerika mötte arter från Eurasien.
Det var ju ett kraftigt utdöende där när de spred sig neråt.
Och liknande saker inträffar då tack vare moderna kommunikationer.
Men nu gäller ekosystem.
Mika, kan du komma på något ekosystem där människan faktiskt är viktig?
Staden?
Det är en ny tanke.
Jag tror inte många skulle kunna tänka sig en stad som ett ekosystem.
Men det borde ju vara rätt naturligt egentligen.
Människan är ju en nyckelart inom det ekosystemet.
Det innebär ju att vi människor, vi kommer ju in med väldigt mycket av den energi och de resurser som senare andra arter utnyttjar.
Om man tittar på Stockholm ser man ju att det är ett av de mest artrika ekosystemen i Sverige.
Det finns oerhört många arter i staden.
Men det missar man ju normalt eftersom man mest bryr sig om människorna.
Tänker man inte på, men alla fågellivet.
För att inte tala om olika gäster i husen som råttor och olika insekter.
fara och myror till exempel.
Ja, till exempel fara och myror och kackelackor.
Mindre populära hyresgäster.
Ja, men de kommer ändå med.
I alla ekosystem får man olika parasiter och opportunister.
Dessutom så finns det ju arter som många växter som helt enkelt bara trivs i stadsmiljön med dess stenighet och betong.
Jaha.
Det finns oerhört många sådana arter.
Framförallt då invandrade som har kommit med hjälp av båtar och liknande.
Skulle människan försvinna så skulle det här vara en ekologisk katastrof för stadsekosystemet.
Ja, soporna skulle ju försvinna.
Och uppvärmningen.
Ja.
Just det är många fåglar bygger i boende.
Det är varmt där de får värmen.
Men skulle inte det ekosystemet anpassa sig så att det växte fram ett nytt ekosystem på den före detta staden som anpassade till de nya förhållandena?
Antagligen.
Men det skulle förmodligen vara ett ganska standardiserat ekosystem.
Typ strandklippor i Stockholms fall.
Det är ju nämligen så att det unika med stadens ekosystem är att det drivs på av den påverkan människorna gör.
Ekosystemet förändras just nu.
Den här idén med naturens balans som är evig och oförändring.
Den är ju felaktig.
Modern ekologi talar ju emot den.
Men oftast är förändringar ganska långsamma.
Det tar lång tid för arter att anpassa sig och bilda ett helt unikt ekosystem.
Det här med anpassning, är det inte det som orsakar att många arter utrotas?
Oh ja.
Det är ju det som att när människorna ändrar till exempel levnadsförhållanden för en art.
Till exempel genom att hugga ner en skog och skapa betesmarker.
Eller att låta ett område växa igen.
Så försvinner ju olika arter.
De kan inte anpassa sig snabbt nog.
Och där såg man ju också vid istiden när den kom och gick.
Många arter gick ju under just på grund av att de inte hann anpassa sig till snabba klimatförändringar.
Överhuvudtaget så spelar ju människan en ganska stor roll inom biosfären.
Och det intressanta är att det är en roll som kan vara både destruktiv och konstruktiv.
Och den kan ändras.
Det är liksom inte givet vad det blir.
Men precis som du sa så är fördelen med människan att hon kan tänka själv.
Och förhoppningsvis så kommer vi att tänka oss för att se till att det vi gör inte utrotar oss själva så småningom.
Det där är väldigt intressant också genom att det aldrig någonsin varit så många människor som har känt till så mycket och varit så intresserade av biosfären och dess ekologi som nu.
Tidigare kände man ju inte till de data som behövdes.
Man gissade eller baserade på sin religion.
Nu intresserar man sig att börja tillämpa vetenskapliga metoder på det hela.
Därmed är det inte sagt att det fortfarande är givet hur det ska vara.
Till exempel vad som är naturligt och hur då naturen ska se ut.
Det är ju egentligen politiska frågor snarast än ekologiska frågor.
Och många av de miljöfrågor som diskuteras idag är väl nästan lite förlegade vid det här laget.
Vissa av dem är det, vissa inte.
Till exempel så är ju många som missar det här att det är ett val hur man vill att naturen ska se ut.
Till exempel det öppna landskapet är ju inte naturligt i den bemärkelsen att det är oberoende av människan.
Det kräver att människor håller det öppet.
Däremot utan människor så skulle ju stödning av Sverige vara text av skog.
Men vi väljer av rent estetiska skäl att ha ett öppet landskap.
Men är det inte liknande skäl?
För det mesta när man vill behålla ett ekosystem.
Är inte det mer för nöjes skull för det mesta?
Egentligen så är det ju bra att behålla artrikedomen.
Artrikedomen är ju ett värde i sig eftersom det är viktig biologisk information.
Som dels kan vara användbar, dels behövs för att skapa mer biologi så att säga.
Mer utvecklingsmöjligheter.
Men väldigt mycket hänger samman med hur vi värderar det.
Vi värderar uppenbarligen rika ekosystem som man kan vistas i högt.
Men det är som sagt en värdering.
Alla kulturer har inte gjort den.
Till exempel i barocken var Idealparken en starkt stiliserad park med hög symmetri.
Och bara det som placerats där av landskapsarkitekten var där.
Exakt.
Antagligen skulle en barockmiljökämpe ha arbetat för att förfina naturen och skapa den perfekt i enhet med sin ideologi.
Medan sen med romantiken kom ju då den engelska parken som skulle se naturlig ut.
Och gärna lite mer naturlig än en riktig skog.
Man kan ju se egentligen vad som händer när människan ingriper utan att tänka sig för.
Till exempel i Yellowstone i den nationalparken i USA.
Där de vid ett tillfälle tyckte att turisterna vill ju se stora jordar.
Med, ja vad är det de har nu? Renar? Nej inte renar.
Bufflar?
Ja, vad de nu har för någonting där.
Varpå de då bestämdes för att då utrotar vi, skjuter vi av vargarna.
Vilket medförde att jordarna blev fruktansvärt stora.
Det blev inte tillräckligt mycket mat åt dem och de började dö ut.
En annan sak som inträffade i de amerikanska nationalparkerna var ju att man förhindrade skogsbränder.
Och detta trodde man ju tidigare var ekologiska katastrofer.
Men nu har man ju upptäckt att det är en naturlig del att det då och då inträffar skogsbrand.
Det behövs för att hålla skogen vid god hälsa.
Många arter behöver en brand för att komma fram.
Så att dessutom samlades det ju upp en massa barr och brännbart material på skogens mark.
Så att när en skogsbrand kom blev det mycket kraftigare och mycket skadligare.
Så nu har man börjat använda skogsbränder igen.
Det vi egentligen borde göra är att helt enkelt undvika att ingripa i för stora drag utan att tänka väldigt noggrant igenom det först.
Men inte vara rädda för att vi råkar ingripa naturen för vi är trots allt en del av den.
Just det. Det människan gör är ju naturligt.
Men därmed inte sagt att allt vad människan gör är bra.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.