Beslut
Fort men fel, eller välgenomtänkt men fel ändå? Vi får dig att inse att hur svårt det är att ta beslut. Jag hoppas du beslutat dig för att lyssna på det här föredraget!
Du lyssnar på: Beslut
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Fort men fel, eller välgenomtänkt men fel ändå? Vi får dig att inse att hur svårt det är att ta beslut. Jag hoppas du beslutat dig för att lyssna på det här föredraget!
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Beslutsfattande. Det är väldigt lätt att göra misstag när man ska fatta ett beslut.
Men vad är det egentligen som vi använder när vi tänker ut hur vi ska göra och vad är det som kan gå snett?
Man kan säga att beslutsfattande består av tre delar.
Man gör en sannolikhetsbedömning. Hur troligt är det att olika saker kommer att inträffa?
En värdebedömning. Hur bra eller dåligt är det att de inträffar?
Och sedan väger man samman det här för att försöka komma på den bästa saken att göra.
Statsbedömningen kan naturligtvis gå snett på många sätt.
Vi gör ganska ungefärliga uppskattningar och sannolikheter.
Och i många fall så är de inte så mycket baserade på verkliga data som mer hur vi tror att världen är beskaffad.
Det är till exempel väldigt vanligt att vi tar det mest representativa värdet och utgår från det när vi ska göra en bedömning.
Till exempel så är det ganska lätt att komma på idéer om vad man skulle göra när man vinner på lotto.
Medan däremot att förlora lotto är en ganska tråkig och ointressant sak som man inte tänker så mycket på.
Vilket gör att man kommer att överdriva effekten av att vinna på lotto.
Dessutom i många fall när vi ska bedöma en sannolikhet för något och vi inte vet någonting för att börja så utgår vi från att förankra ungefär 50% chans.
Och sedan så drar vi upp eller ner sannolikheten beroende på vad vi vet.
Problemet är att vi är inte så bra på att ändra på sannolikheten så vi tenderar oftast att ligga kvar på ungefär 50% chans.
Även om det är egentligen mycket troligare eller mycket mindre troligt att det är så.
Dessutom så tenderar vi människor alltid att se mönster i slumpen.
Typiska exempel är roulettspelare som ofta brukar mena att de kan se att roulettehjulet har vissa serier.
Men slumpen är statistisk och bryr sig inte om sådana saker.
De mönster vi ser spelar ingen större roll.
Så vi där inte fråga om ett fejkat roulettehjul eller en slant som har en tendens att falla på en eller andra sidan.
Det här märker man till exempel i sport.
Många menar till exempel att lyckas man med en slag i golv så blir man mer optimistisk.
Man lyckas med fler slag och man får en lång serie som lyckas.
Detsamma gäller naturligtvis när man misslyckas med något.
Det här leder naturligtvis till att man i så fall skulle få serier där det går bra eller dåligt.
Och det här är någonting som utövare sport tror på.
Det är det publiken tror också på.
Men om man tittar på statistiken upptäcker man att det faktiskt inte förekommer i många av de sporter där det sägs inträffa.
Till exempel med basketboll.
Sedan har vi våra värdebedömningar.
Det objektiva värdet av en handling, det är vad man verkligen får ut av det, är inte detsamma som det subjektiva.
Vad vi tror att vi får ut av det.
Trots allt, man blir inte dubbelt så glad över att få 200 kronor som 100 kronor.
Det subjektiva värdet ökar inte lika snabbt som det verkliga.
Det här leder också till en del intressanta fenomen.
Om man ställs inför valet att antingen inte få något eller spela ett spel där man har 50% chans att vinna 100 kronor och 50% chans att förlora 100 kronor.
Så är det många som avstår.
För de anser att förlusten av 100 kronor är värre än att vinna 100 kronor.
Men ur en rent objektiv sannolikhetsbedömning så är det faktiskt ingen skillnad.
Det här leder ofta till att man fattar felaktiga beslut.
Men felen tar ut varandra, vilket gör att vi inte handlar speciellt fel.
Kort sagt, genom att känna till lite av det här så kan man kanske fatta något bättre beslut.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.