Articifiellt liv
Var går gränsen mellan levande och dött? Kan människan skapa andra levande varelser och var går gränsen.
Du lyssnar på: Articifiellt liv
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Var går gränsen mellan levande och dött? Kan människan skapa andra levande varelser och var går gränsen.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Idag ska vi prata om artificiellt liv. Vad är det för någonting?
Ja, man kanske kan vända på det. Vad vet du om det?
Ja, vad jag vet om det är ett försök att på konstgjord väg skapa liv.
Alltså att kopiera oss själva eller andra varelser. Eller liknande.
Eller snarare skapa något som är livsliknande.
Ja.
Som har livets egenskaper.
Men vad är liv för någonting egentligen då? Kan man definiera det verkligen?
Det är en mycket bra fråga. Det är ett av huvudskälen till att man håller på med artificiellt liv.
Det finns ju många sätt att definiera det.
Ett sätt är att utgå kött och blod eller att ha blad eller något liknande.
Ett annat kan vara att det kan reproducera sig självt.
Och där kommer man in på något intressant.
Men trots allt, eldslågor klarar jag av att reproducera sig.
Förmågan att anpassa sig, mutera eventuellt.
För en eldslåga tar ju faktiskt inte att anpassa sig.
Den ändrar ju ingenting.
Men däremot livsformer, de ärver ju sina egenskaper.
Så jag tror att man är inne på någonting här.
En kombination kanske av att kunna reproducera sig själv och anpassa sig.
Det är nog väldigt viktigt.
I många fall, för det enkla vare sig, är ju reproduktion och mutation ett sätt att anpassa sig.
Bakterier kan ju utvecklas så att de till exempel blir resistenta mot antibiotika enbart genom evolution.
Men mer avancerade livsformer, de kommer ju på hur de ska utnyttja sin omgivning även efter att de är födda.
Men tillbaka till ett officiellt liv då, egentligen varför?
För att lära sig mer om det vanliga livet.
Förutom då naturligtvis utmaningen i att skapa något så komplext.
Jo, det kan ju vara mycket intressant att jobba med, det har jag en känsla av.
Åja, det är oerhört fascinerande.
Framförallt genom att det krävs rätt små medel för att få fram något som är förvånansvärt livsliknande.
Som?
Ja, datorprogram till exempel.
Det finns ju datorprogram som kan göra kopior av sig själva.
Ett exempel är ju datavirus.
Ja, jo tack. Det har ju väldigt många som sysselmatorer råkat ut för.
Just det. Men de kan inte utveckla sig själva.
De behöver en programmerare som förbättrar dem för att de ska klara nya virusprogram och så.
Men det går att skriva datorprogram som då när de kör i en egen simulator kan utveckla sig genom evolution.
Men när det gäller datorprogram och sånt där, hur är det med fraktaler?
De som kanske inte kopierar sig själva utan de bara repeterar samma.
Fraktaler är så att säga resultatet och ytligt sett kan man säga att de inte har så mycket med artificiellt liv att göra.
Men det finns en koppling.
Om man tittar på omvärlden så ser man ju att mål där inte är klot.
Berg är inte koner.
Vi lever inte i en kubistisk värld.
Utan istället är mål komplicerade strukturer.
Vi har träd, vi har berg.
Och de är ju fraktaler.
De mönster man får i datorn påminner om livets geometri.
Ja, det kan ju faktiskt vara en form av det då.
Men förutom när det gäller just datorer, dataprogram.
Hur långt har man kommit inom andra områden för att skapa artificiellt liv?
Normalt håller man mest på på datorer.
Det är ju väldigt praktiskt.
Det går snabbt att simulera.
Och det är svårt att bygga saker i verkligheten.
Rätt riskfrikt också.
Det är det.
Trots att det är lätt att skriva en virtuell maskin så att det självförökande datorprogram inte kan klara sig utanför.
Men man har gjort en del intressanta experiment i laboratorier.
Man har experimenterat med molekyler.
Molekyler kan nämligen föröka sig också.
Hur då?
Ett enkelt exempel är RNA, ribonuklinsyra, som finns i cellerna.
Det är en lång kedja som har en speciell form.
Den kan binda fast andra molekyler på sin yta som gör att den skapar en ny RNA-kedja.
Ja visst, det är det där.
Det känner jag igen.
Det är möjligt att livet uppstod en gång i tiden.
I fråga om att RNA tog och förökades och blev mer och mer komplexa system.
Man har också skapat andra molekyler som då när de får rätt näringsämne så att säga kan göra kopior av sig själva.
Men sen är frågan egentligen hur långt kan eller bör man gå när man sysslar med sånt här?
Det är ju intressant.
Dels rent pragmatiskt undvika risker till exempel med datorprogram.
Men också etiskt.
Är det rätt att radera ett tillräckligt avancerat datorprogram?
Och vad händer om vi lyckas skapa en artificiell varelse som verkligen tänker och vet att den existerar?
I och för sig om den tänker och vet att den existerar kanske den också skulle kunna begära rättigheter.
Och jag hade nog svårt att tro att man skulle kunna neka den.
För trots allt, var i består skillnaden?
Är det då man kommer in på de mer religiösa aspekterna om frågan om själ och dylikt men det är väl ingenting som vi direkt kan ta upp här?
Ja det intressanta är ju kanske det att liv det är ju halvreligiöst i många fall.
Man tänker sig ofta som en speciell kraft.
Men när man ser vad som inträffar i datorsimulationer så inser man att liv kanske är mer en fråga om ordning.
Det kanske finns mer saker som är levande eller saker som kan existera som kan kallas levande än vi normalt tänker på.
Vi är bara vana vid en typ av liv.
Det är ju oss själva eller den biologiska världen.
Just det.
Men man kan mycket väl tänka sig minst lika komplexa och fascinerande ekologier som är baserat på annat.
Målet bör ju vara att kunna förstå dem och samverka med dem.
För helt enkelt se hur långt det kommer.
Att skapa en egen medveten varelse ligger nog inom rätt lång framtid.
Det är mycket tänkbart.
Även om vissa är väldigt optimistiska ändå.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.