Alla ämnen – Radio U.F.S. Vetenskap (sida 25 av 42)

Konstiga elementarpartiklar

Kan man bygga en magnet med bara en nordpol? Det händer mycket märkliga saker nere på atomnivån.

Transkription53 repliker · 3:50

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Konstiga elementarpartiklar.
Fysiker föreslår ibland att det borde finnas nya elementarpartiklar.
Och det kan låta lite konstigt. Varför skulle de göra det?
Svaret är ju att inom vetenskapen försöker man ställa upp modeller för hur världen fungerar.
Och de här matematiska modellerna förutsäger ofta existensen av nya märkliga partiklar.
Och när man utvecklar en ny teori för hur universum fungerar och testar den,
så är det ganska vanligt att man som test försöker finna en partikel.
Om man hittar den här partikeln som förutsades har teorin fått ett starkt stöd.
Om inte så brukar det betyda att teorin nog har fel.
Tidigare upptäckte man till exempel neutrino på det här sättet.
Eftersom man inte kunde förklara de radioaktiva sönderfallen annars.
Och på samma sätt positronen som startade ursprungligen som ett matematiskt trick
i fysiken Paul Dirac's ekvationer för elektrodynamiken.
Men sen finns det ju en del partiklar som vi idag inte vet om de existerar.
Den mest kända är nog Higgs-partikeln.
Det är den man just nu söker väldigt mycket efter.
Higgs-partikeln är den som så att säga ger andra partiklares massa.
Och är baserad på ett kraftfält som kallas Higgs-fältet.
Higgs-fältet är nödvändigt för att förklara vissa egenheter i massfördelningen i rymden.
Men ingen vet om den här partikeln existerar eller inte.
Om det visar sig att den inte existerar så kommer stora delar av moderna fysiken vara tvungna att omvärderas.
Vilket nog många fysiker är väldigt intresserade av.
För trots allt, fysiken går framåt mer genom att man visar hur tidigare teorier var fel
än att man fyller i och accepterar det som redan existerar.
En annan intressant typ av partikel är magnetiska monopoler.
Magneter har i allmänhet en nord- och en sydpol.
Och bryter man en magnet i tu så får man två nya magneter.
Var och en med nord- och sydpol.
Man ser aldrig en isolerad nordpol.
Men elektriciteten, där ser man motsatsen.
Där kryllar det utav monopoler.
Positroner som bara har en plusladdning.
Elektroner som bara har en minusladdning.
Och även kombinationer.
Så varför skulle man inte kunna ha en partikel som bara var en magnetisk nord- eller sydpol?
Återigen, det finns en del teorier som förutsäger att sådana partiklar skulle kunna existera.
Och om de existerade så skulle de vara oerhört massiva.
En enstaka magnetisk monopol skulle väga faktiskt en tio miljarddels gram.
Vilket är ganska anseendet för en liten partikel.
Men man har dock inte funnit minsta spår av dem.
Vilket tyder på att vissa teorier för hur fysiken fungerar inte kan stämma.
En annan intressant grupp partiklar är vad man kallar goldstone-bosonerna.
Det visar sig nämligen så att varje symmetri som är bruten innebär att det måste finnas en viss partikel som hör till den här symmetrin.
När det gäller till exempel elektromagnetismen, där har vi fotonen.
Och i de här partiklarna, när varje fysisk teorin föreslås, kan man alltså föreslå att det finns sådana här goldstone-partiklar.
En del av dem är mycket märkliga och kan tänkas förklara till exempel varför det verkar finnas mer materie i universum än vi ser.
Det finns till exempel ett förslag om att det skulle existera aktioner.
Som är en sorts partiklar som förklarar varför elektrisk laddning har en viss koppling till tiden.
Det finns även förslag på enioner som handlar om när vanliga partiklar tvingas att röra sig i två dimensioner.
Och deras mycket märkliga blandade egenskaper.
Överhuvudtaget är det här en kul teoretisk lekstuga för forskarna.
Men det är inte uppenbart om det här är verkliga partiklar som man kommer att finna, eller bara en matematisk lek.
Eller ens om det är någon skillnad.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Kalcium

Vad är Kalcium?

Transkription24 repliker · 2:18

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Kalsium. Kalsiumföreningar har varit kända sedan urminnestider och är några av de vanligaste mineralerna på jorden.
Vi känner till exempel till dem som kalk, det vill säga kalksten som består av kalsiumkarbonatkristaller.
Det är nämligen så att kalsiumkarbonat förekommer väldigt mycket i organisk materia.
Det är nämligen den som utgör en stor del av vårt skelett, liksom koraller, snäckskal och annat.
Kalksten har helt enkelt bildats till stor del genom att organismer i havet för länge sedan har haft små kalkskelett, dött och lagt sig som slam på botten.
Senare har det här slammet då akkumulerats och blivit sten.
Det finns även andra former, till exempel marmor som är kalksten som har upphettats djupare i jorden.
Kristallerna kalsit som känns ibland som dubbelspat eftersom ljusstrålar som går igenom det bryts på två håll.
Människor har utnyttjat kalsiumsföreningar ganska länge.
Om man tar och hettar upp kalksten så får man vad man kallar bränd kalk.
Den kan man sedan omvanda till släkt kalk genom att tillsätta vatten.
Det här kan användas i murebruk.
Släkt kalk är kalsiumhydroxid och man blandar det helt enkelt med vatten och sand.
Hydroxiden bildar sedan bryggor mellan sandkornen och binder ihop det.
Man kan även få fram cement genom att blanda kalksten och lera och bränna med hög temperatur.
Det här har varit känt sedan urminnestider.
Däremot metallen kalsium hittade man först 1808 och det var engelsmannen Humphrey Davies som lyckats få fram den.
Den fick namnet från latinets kalk som kommer ursprungligen från grekiskans kalla mjölk.
Det är nämligen så att släkt kalk, om man löser det i vattnet så blir det ganska ofta en grumlig lösning.
Anledningen är att den tar upp koldioxid från luften och grumlas genom att den omvandlas till kalciumkarbonat.
Det är en vanlig kalksten alltså.
Det här ofta används för att upptäcka om det finns koldioxid i luften.
Kalsium i sig är en silvervit lätt metall som reagerar kraftigt med vatten under antänning.
Den används till diverse olika legeringar men i sig är den mest använda i form av föreningarna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Cesium

Vad är grundämnet Cesium?

Transkription28 repliker · 2:01

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Cesium. 1860 upptäckte två tyskar, en fysiker vid namn Gustav Robert Kirchhoff och en kemist vid namn Robert Wilhelm Bunsen, ja det var han med Bunsenbrännaren, en ny metall.
Cesium. Namnet kommer från latinets cesius, himmelsblå, och de upptäckte det på grund av dess blå spektrallinjer.
De hade nämligen kommit på en ny metod, att upptäcka grundämnen i ytterst små koncentrationer.
De gjorde sina experiment med mineralvatten från Dürkheim. Av 44 ton vatten fick de till sist ihop efter kemiska reaktioner och koncentrationer en liten mängd salt.
Den provade de att hetta upp och studerade ljuset från den glödande massan.
Och då fann de att det avgav energi i vissa våglängder som man inte sett tidigare.
Och eftersom varje grundämne skickade ut ett spektrum som är unikt, kunde de härmed visa att de hittade ett nytt grundämne.
Och det här var då cesium.
Året efter upptäckte de på liknande sätt metallen rubidium.
Cesium är en alkalimetall och är mycket reaktiv.
Den påminner kemiskt sett om litium, natrium, kalium och rubidium.
De reagerar alla starkt med vatten.
De antänds och brinner upp.
Och eftersom det är väldigt lätta metaller flyter de ofta omkring på ytan.
Den överhuvudtaget kan inte existera normalt.
Den antänds ganska lätt i luft.
Och man har därför använt den här till exempel i radiorör där man inte vill ha in syre.
Genom att ha en liten mängd cesium i röret.
Den plockar då upp syre atomerna ganska snabbt och omgående.
Man har också använt den i atomur.
Där man använt vissa egenskaper hos dess elektroner för att göra klockor som är oerhört exakta.
De drar sig bara en sekund på en miljon år.
Den ger också gärna ifrån sig elektroner.
Vilket gjort att man har använt den i fotoceller.
Smältpunkten är faktiskt bara 28,5 grader.
Så att om man skulle ta en bit cesium i handen.
Vilket inte tillråds eftersom den är så reaktiv.
Så skulle den faktiskt smälta.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Brom

Vad är grundämnet Brom?

Transkription21 repliker · 1:43

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Brom.
1826 upptäckte den franska kemisten Antoine Jérôme Ballard ett nytt grundämne.
Han studerade havsvatten och tång och han upptäckte att vissa saltprover han hade
gav ifrån sig en rödbrun vätska som luktade väldigt obehagligt när man behandlar dem i klor och sedan destillerade.
Flera andra forskare hade observerat det här tidigare men inte tänkt så noga på det.
Men Ballard lyckades komma på att det här var ett nytt grundämne.
Han kallade den för murid efter latinets namn för havsvatten.
Men franska akademin bestämde att det var ett dåligt namn och gav den istället namnet Brom
ifrån grekiskans Bromos, Stank.
Det här är det enda grundämne förutom kvicksilver som är flytande vid rumstemperatur.
En rödbrun vätska som lätt förgasas.
Även i en ganska väl åtsittande burk smiter den ganska lätt ut genom de små utrymmena.
Den liknar fluor, klor och jod.
Ämnen som man kallar för halogener, saltbildare.
De reagerar väldigt gärna med andra ämnen och är till exempel vanliga havsvatten.
Det är ett mycket giftigt ämne och fräter på organiska material.
Så får man Brom på huden så får man mycket smärtsamma blåsor som sällan läker.
Och Brom i sig används kanske mest som kemisk reagens.
Men Bromföreningar används mycket inom färgtillverkning, medicin och även en del former av fotoframkallning.
Överhuvudtaget så är Brom kanske ett av de mindre välkända ämnena.
Men häpnadsväckan är vanligt och verkar även förekomma i en del sällsynta biokemiska processer.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hjärnvågor

Vad är hjärnvågor?

Transkription31 repliker · 2:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Hjärnvågor. Hjärnan är en elektrisk aktiv pryl. Trots allt den består av 100 miljarder nervceller som skickar elektrokemiska impulser till varandra.
Och var och en för sig är naturligtvis varje nervcells avfin oerhört svag, men tillsammans kan det bli ett högst mätbart elektriskt fält.
Det är dock ganska svagt. En normal hjärnaktivitet producerar signaler som är ett par millivolt stora när man mäter dem på skalpen.
Det är alltså en miljondels volt. Det här kan man jämföra med de signaler som uppstår till exempel när muskler rör sig, som är tusendels volt stora.
Fortfarande inget stort i jämförelse med ett ficklampsbatteri, men ändå så pass kraftigt att när man mäter hjärnans signaler måste se till att personen man mäter på sitter still
eller att man avstör störningarna ifrån till exempel ögonen. En blinkning dränker helt enkelt hjärnans aktivitet.
1929 så lyckades Hans Berger för första gången bygga en apparat som mätte vad för aktivitet som fanns i hjärnan.
Man fann att hjärnans aktivitet går i vågor.
Hur starka och hur snabba de är verkar bero på ens mentala tillstånd.
När man är vaken och aktiv så råder vanligtvis betavågor.
De kommer 13-30 hertz, det vill säga det är mellan 13 och 30 vågtoppar i sekunden.
Det här verkar hänga ihop med mentalt arbete, koncentration.
När man slappnar av mer eller sluter ögonen så ser man alfarytmen på 8-12 hertz.
Och när man börjar sova så ser man theta- och delta-rytmen.
Teta-rytmen ligger mellan 4-7 hertz.
Och delta-rytmen är en ännu långsammare rytm man ser till exempel under djupsömnen från bara en halv hertz till 3 hertz.
I huvud taget, när man somnar in ser man att vågorna blir långsammare och kraftigare.
Mer och mer av hjärnan blir synkroniserad.
Man vet faktiskt inte säkert om själva vågorna är viktiga för den mentala aktiviteten.
Eller bara resultatet utav den.
Lite grann så att man kan lyssna på en dators hårddisk för att få en uppfattning om hur den arbetar.
Man har dock experimenterat med biofeedback.
Det innebär att signalen från hjärnan, man får upp en display där man kanske till exempel ser en röd stapel.
Och den blir högre ju mer alfavågor man har.
Och genom att träna sig så kan man faktiskt styra sin egen hjärnaktivitet så att man kan få stapeln att bli så hög man önskar.
Det har man provat för att behandla olika sjukdomar, koncentrationsstörningar eller bara som avslappningsmetod.
Med ganska goda resultat.
Det är dock oklart om det här beror på självsuggestion och att man koncentrerar sig.
Eller om det verkligen har bra effekter.
Hur som helst, hjärnvågorna finns på riktigt.
Men de är så svaga att man måste mäta mycket noggrant för att hitta dem.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Grundämnet Bor

Vad är grundämnet Bor?

Transkription24 repliker · 2:29

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Bor. Borföreningar har varit kända under mycket lång tid. Mineralet borax förekommer till exempel i ökenområden på många ställen och används av de gamla djupterna till exempel för balsamering.
Och man kan också använda det för att hjälpa smältning till exempel i finsmide som av mättning guld och liknande.
Till Europa kom borax först med Marco Polo påstås det. Och man började hitta metoder att rena det här och använda sedan till exempel för glasblåsning.
Det var framförallt italienare och holländare under renaissancen som kom på hur man kunde rena bor.
1702 upptäckte en holländare, keramiken Wilhelm Holmberg, ett ämne som han kallade för sal sedativum, det lugnande saltet.
Anledningen var att det visade sig att la man det på brännsår eller andra sår så läkte de bättre.
Och det här är vad vi idag kallar borsyra. Och det var det första desinfektionsmedlet som man uppfann.
Det klarade av att döda bakterier och användes ganska långt fram i tiden.
Det är också välfungerande livsmedelstillsats bortifrån att det är ganska giftigt, vilket man upptäckt först senare.
Det är också därför det har fallit ur bruk ganska mycket.
Det var faktiskt först 1808 som man verkligen renfranställde själva ämnet bor.
Och det var den franska kemisten Joseph-Louis Guilosac och tillsammans med Louise Jacques Tenard som med stöd av Napoleon hade satt upp ett kemiskt labb för att hitta nya grundämnen.
Och de lyckades komma ett par dagar före engelsman Humphrey Davy med att tilltjäna ge ämnet bor.
Vad de fann var en halvmetall. Inte riktigt en metall, inte riktigt en icke-metall.
Den bildar brunsvarta, mycket hårda kristaller som kan leda ström någorlunda.
Det är faktiskt så att redan borrkristaller är nästan lika hårda som diamant.
Och föreningen borrkarbid är det näst hårdaste ämnet.
Bara diamant är hårdare.
Borrkarbid används till exempel som slipmedel för ytterst hårda material.
Bor har också atomnummer 5.
Det är alltså en ganska liten atom.
Och den plockar lätt upp neutroner vilket gör att man använder det inom kärnkraftsindustrin.
Övertaget är borr ett ganska användbart ämne som föreningar av det används i fiberglas som raketblänsa, kosmetika, tvättmedel, flussmedel då man löder genom att den rensar av metallytan, keramik, glas och emalj.
Kort sagt, ett lätt ämne med många användningsområden.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens pensionering

65 år är dagens pensionsålder, men kommer vi jobba längre i framtiden?

Transkription52 repliker · 3:02

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Vi talade ju om pensionering tidigare. Kommer det egentligen att...
Ja, det kommer väl att bli nödvändigt precis som folk blir äldre.
Men just det där, folk blir äldre och äldre. Man lever längre och längre idag. Stämmer inte det?
Och genom att födelsetalen sjunker i många länder så får man en större och större andel av befolkningen som är gammal.
I Sverige kommer det om 20 år. En fjärdedel av befolkningen var över 65.
Det är rätt så mycket egentligen. Men det är inte lite lite folk som arbetar då.
Om man antar då att de under 65 ska underhålla de andra så blir det ju ganska mycket.
Även om man antar automatisering och så. Så där kommer ju en viktig faktor in.
Tidigare var det så att var man 65 så var man gammal och gick bruten och kunde inte göra så mycket.
Men dagens 65 år är ganska pigga.
Plus att också arbeten idag är inte lika fysiskt krävande.
Så då kanske man kan låta dem göra mer arbete.
Förmodligen kommer man få se tankar om att pensionsåldern skulle kunna höjas.
Men det här leder ju till andra problem för att det är många som kanske vill bli pensionerade.
Så jag tror man måste se en ändring i hela idén med pensionssystemet.
Som nu är åldersbaserat.
Men kanske framtiden blir att försäkringar eller att man gör uppehåll.
Så att man kan profonera sig när man vill.
Ja man arbetar en tid samlar på sig pengar som gör att man då.
Man samlar om en pensionsfond som gör att man kan pensionera sig för kanske en 20 år.
Eller varför inte förkorta arbetsdagen?
Eller arbetsveckan?
Det finns en del komplikationer med det.
Och dessutom löser det kanske inte huvudproblemet.
Nämligen att folk kommer att leva mycket längre.
Redan idag ser vi en ökning i medellivslängden.
Och med de tekniker som verkar finnas på orisonten.
Som verkligen bromsar åldrandet.
Kommer man förmodligen kunna se kraftigt utsträckta mänskliga livslängder.
Men i och med att man idag behöver bättre och bättre utbildning.
Och därmed tar det mycket längre tid att lära sig.
Är det inte helt bättre att vi då lever längre och arbetar längre.
Därför att äldre personer har helt enkelt bättre erfarenhet i så fall.
Åtminstone utan sånt som stannar konstant.
Till exempel då hur man hanterar andra människor och sådana saker.
Sådana här äldre människor är inte bra på nya saker.
Till exempel alternativinatorer och sådant.
Kan inte äldre personer så mycket av.
Ja det beror ju på lite från person till person.
Men ofta är det ju så att de unga.
De har direkt vuxit upp med många saker.
Och därför kanske de har mer koll på snabbt förändliga saker i ett snabbt förändligt samhälle.
Medan de äldre kanske skulle kunna fungera bättre i chefställningar.
Men sen är det väl också så att en ung hjärna är mycket mer flexibel.
En äldre person tenderar att ha svårare att lära sig.
Men borde inte det kunna gå att ändra?
Det är delvis en myt faktiskt.
Det är också en fråga om intresse och lite av att kulturen värderar att äldre ska veta vad de gör och inte behöver ändra sig.
Men jag tror också att det finns en biologisk faktor.
Men det är förmodligen någonting som kan åtgärdas.
Vi kanske kommer att få se 80-åringar som blir lika plastiska hjärnan som tonåringar.
Och kanske också gör tonårsupproren.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens nanomaskiner

Framtidens teknik kan vara så liten, att vi inte kan se den!

Transkription48 repliker · 3:11

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

En annan teknologi som förmodligen kommer att spela en enorm roll nästa århundradet.
Det är ju nanoteknologin.
Nanoteknologin? Jag tror jag har hört det någon gång.
Det är väl de här väldigt, väldigt små maskinerna.
Trots att man kan ju bygga små apparater.
Och då är frågan hur små kan man göra dem?
Och svaret måste ju vara enstaka atomer.
Molekulära maskiner.
Egentligen, för att spåna ut lite grann. Varför stanna där egentligen?
Det finns ju delar i atomer också. Man skulle säkert kunna bygga atomer.
Det är möjligt.
Men problemet är det att på så små skalor så är det svårt att få materi att uppföra sig som man vill.
Den är kvantmekanisk.
Partiklarna ligger inte bara på ett ställe utan man kan säga att de är utsmetade över hela rummet.
Det är teoretiskt möjligt.
Och det är möjligt att vi kommer under nästa århundra eller årtusende att bemästra den tekniken.
Men idag finns det inga bevis för att det ens skulle vara möjligt.
Däremot vet vi att nanoteknologi är fysiskt möjligt.
Så nanomaskiner tror du att vi kommer att ha inom en relativt överskådlig framtid?
Egentligen har vi nanomaskiner redan idag.
De enzymer som finns i våra egna celler är ju molekylära maskiner.
De tar en molekyl, flyttar atomerna i den, kombinerar molekyler, plockar isärmolekyler.
Men det här skulle vara att man designar, alltså maskiner mänskligt, som gör olika sådana saker.
Även där har vi kommit relativt långt redan.
Ja, det finns ju redan idag enkla molekylär maskiner där man har små skyttlar som åker längs med banor och kugghjul.
Även om de är väldigt enkla transistorer med en enda atom som fungerar som koppling och så vidare.
Men det här skulle väl kunna innebära, om man kan flytta atomer, att man kan bygga saker helt från grunden.
Att du alltså kan skapa mat, att du inte behöver odla den eller du behöver inte föda upp ett djur för att slakta det.
Egentligen inte, trots att en biff, det är ju bara ett arrangemang av kolatomer, vätatomer, syre och kväve och lite annat.
Och de atomerna skulle man ju, om man kunde tillräckligt mycket och hade tillräckligt bra maskiner, sätta ihop till en biff.
Det är ju förmodligen inte det första man lär klara av, för en biff är en otroligt komplicerad struktur.
Ja, tack.
Men redan en sån enkel sak som att sätta kolatomer i ett regelbundet mönster skulle vara väldigt användbar.
Diamanter skulle man alltså kunna skapa.
Japp. Därför att diamant, ja, kol är ju billigt. Det är bara att arrangera det på rätt sätt.
Där finns ju naturligtvis begränsningar. Nanoteknologi är ju inget trolleri eller något sånt.
Det kommer ju att begränsa fysikens lagar.
Ja, men det kan nästan låta så ibland.
Och entusiasterna blir ibland lite väl överentusiastiska.
Men man får ju tänka på det att det finns ju alltid energikostnader.
Nanomaskiner blir varma av att arbeta.
Och arbetar de för hårt så blir de så varma att de går sönder.
Jo, det är ju inga arbetsmaskinerna.
Nej, exakt. Och det blir ju dessutom atomer.
De kommer ju inga nya, så att säga, från ingestand.
Man måste ju fortfarande ha råmaterial.
Men man kanske kan ta råmaterial som idag skulle betraktas som totalt värdelösa.
Ska det dammet ute på Förstebron?

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens nationer

I framtiden är det inte säkert att nationalstaterna får behålla sin ställning.

Transkription57 repliker · 3:50

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Under det här århundratet har vi levat inom nationalstater av olika slag.
Men det är också en ganska ny uppfinning.
Det var ju partnertalet man fick idén att en stat ska omfatta ett folk.
Dessförinnan var det mest en fråga om vilken kung lyckades råda över vilket landområde.
Frågan är ju hur det kommer att bli under nästa årtusende med våra organisationer.
Jo, nu när vi har så blandat med folkraser och med språk och sånt, så kanske det blir så att det blir stora superstater istället.
Men då flera länder i varje stat.
Man ser ju en del trender till exempel inom Europa med idén att man ska samla till någon sorts gemensam europeisk union.
Men å andra sidan ser vi också trender till globalisering som snarare suddar ut nationsgränserna.
Så att istället till exempel genom internet att man sitter här eller lite överallt egentligen?
Vad är det egentligen för skäl för mig att samarbeta enbart med folk inom nätdomänen.se när det finns en massa andra nätdomäner och bra folk?
Och då börjar man ju undra, vem ska jag betala skatt till? Om jag och mina kompisar på nätet sätter upp ett företag, var betalar skatten?
Kanske till det stället där du har din nätdomänen?
Ja, men den lägger vi naturligtvis då genast i punkt AI, Anguilla, som har ju ett mycket trevligt skatteparadis i Karibiska havet.
Då får vi fråga vad Svenska Skatteverket säger om det.
Eller så kanske man bara får betala skatt till de som man bor bredvid.
Du menar rent lokalt?
Ja.
Att man går ner på lokalnivån?
Det ser man ju också ganska mycket av. Regionerna har fått en ökad ställning.
Till exempel inom EU är det ju man satsar stenhårt på vissa regioner.
Så att det kan bli väldigt stora skillnader från plats till plats.
Men å andra sidan det där med att man bor.
Det är faktiskt inte allt för ovanligt idag att många som jobbar, att de jobbar på två olika ställen.
Och alltså flyttar en hel del.
De alltså har en bostad i New York, till exempel en i Paris.
Det är oftast idag ganska välbetalda yrken som har det.
Men genom att transporterna verkar bli billigare och effektivare så kommer vi nog få se det mer.
Ja, fast då blir det ju problemet vem man ska betala skatt till då.
Om man ska betala lokalskatt.
Eller frågan om man ska betala skatt.
Man kanske kan ha andra avgifter.
Och sen är det det med att nationerna kommer att försvinna mer och mer.
Det var det du trodde inte är sant.
Det är en tänkbar utveckling.
Det jag tänkte på är att idag så är det faktiskt väldigt många som bryter sig ur ur en större nation också.
Det händer väldigt mycket nu runt om i världen.
Det är orsak till mycket krig tyvärr.
Men där är en fråga om kulturell identitet som man tidigare lite grann förvägrat.
Men när man börjar tänka på alla dessa småstater.
Vad är det egentligen de skiljer sig i?
Ja, när det kommer till kritan så blir skillnaderna kanske inte så stora egentligen.
Så att staterna tvingas nu istället konkurrera om varför ska ett företag lägga sin fabrik i Azerbaijan istället för Kazakstan.
Då kan det vara att det är trevligare boplats eller att det är bättre skattsystem.
Det är tänkbart, ja.
Inom Amerika är det till exempel så att delstaterna lite grann konkurrerar med sina olika företagslagstiftningar.
Det är olika fördelaktigt för olika företag att vara i olika delstater.
Så ni tror alltså att det är troligt att gränserna så småningom kommer att suddas ut.
Länderna kommer att samarbeta mer och mer.
Och till slut så kommer det inte att finnas särskilt mycket nationer kvar.
Ja, det är ju svårt att säga.
En annan möjlighet är ju att det istället kommer att finnas vissa nationer som är oerhört nationalistiska.
Och stora områden där man är stolt över sin lokala kultur och sin favoritostsort.
Men man ser sig inte så mycket att man är inbunden av vissa gränser, uppdragna av politiker.
Det kan istället vara Malmöregionen håller hårt på sina traditioner.
Och sen har man diffus gytter av kommuner i resten av Sverige.
Ja.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens vapen

Vapensystemen utvecklas hela tiden. I framtiden kommer icke dödande vapen få en större betydelse.

Transkription64 repliker · 4:17

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Nu tror jag vi kommer in på något intressant. Det som alla maktsmänniskor älskar. Vapen.
Ja, 1900-talet har ju sett en ganska radikal utveckling av vapenteknologin.
Men frågan är ju om trenden håller i sig.
Ja, egentligen. Egentligen, vad kommer vi att kriga mot i framtiden?
Ja, det är ju där man ser problemet. Om man frågade militären under kalla kriget så var det väldigt enkelt.
Det var ryssarna eller amerikanerna. Men numera.
Ja, man har en komplicerad världssituation. Men stora krig verkar ju inte vara det vanliga längre.
Istället är det att man griper in i Kosovo.
Och då är det plötsligt inte längre. Man har ingen nytta av stora bomber.
Man måste ha något som kan hantera en uppreta folkmassa.
Det är visserligen trevligt för CNN om amerikanerna tar och bombar på Sada.
Man kan visa lite fina satellitbilder. Och man försöker skjuta från så långt avstånd som möjligt så att ingen amerikaner ens ska stuka foten.
Men det verkliga framtidens krig är väl förmodligen någonting i stil med Balkan.
Och då har man inte längre nytta av de stora vapnen kalla kriget leder till.
Och är det inte så också att en stor del av krigen idag utspelas inte alls fysiskt?
Nej, de blir allt mer elektroniska.
Och det har man ju sett på sista tiden.
Både med attacker mot websites och även utspridning av desinformation.
Väldigt stor del av kriget utkämpas mer eller mindre på CNN.
Oh ja, den som kan få världsopinjonen med sig har ju en enorm fördel.
Så kameran är egentligen ett mycket kraftigt vapenslag.
Ja, det kan det ju faktiskt tänkas.
Sen har vi ju dessutom andra former av vapen som kan utvecklas vidare.
Till exempel har vi ju då de icke-letala vapnen som man säger.
Vilket är en snäll omskrivning för att de ska inte ta koll på folk åtminstone.
Idén är att döda människor, ja det ser dåligt ut på CNN, det är farligt.
Och vid demonstrationer och upplopp är det inte heller bra om man skjuter på medborgarna.
Så det är det att man fångar in dem istället.
Och det låter ju snällt.
Ja, fast egentligen.
Mycket av de icke-dödliga vapnen, de kan användas som tortyrinstrument exempelvis.
De är väldigt smärtfulla.
Oh ja, och dessutom, man har ju heller inte riktigt samma hämning av att använda dem.
Så det här är ju en risk.
Om polisen utrustas med en pistol som bara fångar in någon i, låt oss säga, klister.
Vilket man har forskat fram en del.
Ja, vad är det som hindrar polisen från att skjuta lite mer frikostigt?
Eller sånt som man hört talas om i framtidsfilm eller någonting.
Stunners.
Mm, i det ändå någonting som får folk att ta upp av.
Det är svårt att göra.
Dagens tasrar som skickar elchocker är ganska farliga.
Framförallt för folk med hjärtproblem.
Och inte minst smärtsamma.
Mm, men det är ju också en av poängerna med dem.
Mm.
Men vad jag tror man kommer att se är att det klassiska skjutvapnet, ja, man kan inte bli mer död än död.
Så att där håller folk på istället med koppling mer elektronik.
Så att soldaten har en vandrande datacentral med sig.
som hjälper honom att hitta mål, träffa mål, ta reda på vad han ska göra härnäst och bli mer träffsäker generellt.
Oh ja. Så framtidens soldat är kanske inte så mycket med vältränade Rambo, utan någon som är väldigt bra på att spela Quake och dataspel.
En del har ju framkastat in i mer att det är dumt att skicka ut soldater i fält rent av.
De kan ju bli skadade.
Och det är ju farligt och det är dyrt eftersom man måste ha mycket utbild.
Så man använder fjärrstyrning.
Mm.
Det finns redan nu ganska mycket forskning då att sända ut som robotar som då styrs med någon Quake-spelande figur i högkvarteret vid sin dator.
Och blir den helt sjukt. Ja, det kostar ett par miljoner av skattebetalans pengar, men ingen blir skadad.
Så framtidens krig kommer kanske att kunna utspelas utan att någon faktiskt blir skadad av det?
Ja, där har man ju en del problem. Men förmodligen så kommer man att se att soldaterna kommer att bli mycket annorlunda.
Den klassiska armén är ju förmodligen på väg bort från.
Och så ska man ju tänka på dessutom att stormakterna, de leder visserligen utvecklingen.
Men det kommer ju även andra grupper att skaffa sådana här teknik.
Tack.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!