Framtidens nanomaskiner
Framtidens teknik kan vara så liten, att vi inte kan se den!
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Framtidens nanomaskiner
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription48 repliker · 3:11
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
En annan teknologi som förmodligen kommer att spela en enorm roll nästa århundradet.
Det är ju nanoteknologin.
Nanoteknologin? Jag tror jag har hört det någon gång.
Det är väl de här väldigt, väldigt små maskinerna.
Trots att man kan ju bygga små apparater.
Och då är frågan hur små kan man göra dem?
Och svaret måste ju vara enstaka atomer.
Molekulära maskiner.
Egentligen, för att spåna ut lite grann. Varför stanna där egentligen?
Det finns ju delar i atomer också. Man skulle säkert kunna bygga atomer.
Det är möjligt.
Men problemet är det att på så små skalor så är det svårt att få materi att uppföra sig som man vill.
Den är kvantmekanisk.
Partiklarna ligger inte bara på ett ställe utan man kan säga att de är utsmetade över hela rummet.
Det är teoretiskt möjligt.
Och det är möjligt att vi kommer under nästa århundra eller årtusende att bemästra den tekniken.
Men idag finns det inga bevis för att det ens skulle vara möjligt.
Däremot vet vi att nanoteknologi är fysiskt möjligt.
Så nanomaskiner tror du att vi kommer att ha inom en relativt överskådlig framtid?
Egentligen har vi nanomaskiner redan idag.
De enzymer som finns i våra egna celler är ju molekylära maskiner.
De tar en molekyl, flyttar atomerna i den, kombinerar molekyler, plockar isärmolekyler.
Men det här skulle vara att man designar, alltså maskiner mänskligt, som gör olika sådana saker.
Även där har vi kommit relativt långt redan.
Ja, det finns ju redan idag enkla molekylär maskiner där man har små skyttlar som åker längs med banor och kugghjul.
Även om de är väldigt enkla transistorer med en enda atom som fungerar som koppling och så vidare.
Men det här skulle väl kunna innebära, om man kan flytta atomer, att man kan bygga saker helt från grunden.
Att du alltså kan skapa mat, att du inte behöver odla den eller du behöver inte föda upp ett djur för att slakta det.
Egentligen inte, trots att en biff, det är ju bara ett arrangemang av kolatomer, vätatomer, syre och kväve och lite annat.
Och de atomerna skulle man ju, om man kunde tillräckligt mycket och hade tillräckligt bra maskiner, sätta ihop till en biff.
Det är ju förmodligen inte det första man lär klara av, för en biff är en otroligt komplicerad struktur.
Ja, tack.
Men redan en sån enkel sak som att sätta kolatomer i ett regelbundet mönster skulle vara väldigt användbar.
Diamanter skulle man alltså kunna skapa.
Japp. Därför att diamant, ja, kol är ju billigt. Det är bara att arrangera det på rätt sätt.
Där finns ju naturligtvis begränsningar. Nanoteknologi är ju inget trolleri eller något sånt.
Det kommer ju att begränsa fysikens lagar.
Ja, men det kan nästan låta så ibland.
Och entusiasterna blir ibland lite väl överentusiastiska.
Men man får ju tänka på det att det finns ju alltid energikostnader.
Nanomaskiner blir varma av att arbeta.
Och arbetar de för hårt så blir de så varma att de går sönder.
Jo, det är ju inga arbetsmaskinerna.
Nej, exakt. Och det blir ju dessutom atomer.
De kommer ju inga nya, så att säga, från ingestand.
Man måste ju fortfarande ha råmaterial.
Men man kanske kan ta råmaterial som idag skulle betraktas som totalt värdelösa.
Ska det dammet ute på Förstebron?
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.