Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Prenumerera via RSS Kontakta oss

Framtidens nöjen

Vad räknas till våra bästa nöjestips år 2010?

Transkription64 repliker · 3:54

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ja, det område jag tänkte ta upp nu, det är nöjesbranschen.
Den har ju förändrats något otroligt genom århundradena.
Och i det här årtusendet, inte minst.
Oja, folk vill ju alltid ha något nytt för att underhållas.
Och det nyaste som har kommit på sista tiden, det är väl dataspel framför allt.
Jo, vi har ju bland annat Edutainment, som är dataspel för småbarn.
Mest för att de ska lära sig, men också för att ha roligt.
Som då matteprogram och sånt.
Ja, sådana här lek och lär saker.
Sen har vi även dataspel för då större barn.
Som man nu försöker få mindre och mindre våldsamma.
Men det är de våldsamma som är populära.
Men där kan mycket väl bero på att det är en liten omogen bransch än så länge.
Trots allt, de flesta Edutainment-dataspel idag, de är väldigt präktiga.
De är inte någonting man kanske skulle spela frivilligt.
Och de här våldsspelen, det kanske beror på att man ännu inte har funnit formerna för att göra andra genrer.
Men å andra sidan idag har de ju faktiskt, de har gjort undersökningar som visar att de flesta personer som spelar sina våldsspel tycker mer om den här rent efterforskande delen i spelen.
Att de måste gå runt och testa och göra saker.
De själva slagsmålscenerna, de är inte så viktiga.
De hoppar man ofta över.
De spelar man över så fort som möjligt så man får det överstökat och kommer vidare.
Och det där tror jag tyder lite grann på att man ännu inte har funnit bra former för de mer intelligenta delarna av spelet.
Det är svårare att göra.
Nu har det kommit också väldigt mer sociala spel.
Sociala spel, hur då?
Ja, till exempel ett spel som heter Everquest.
Som är då, du spelar bara på nätet.
Och då spelar du då flera tusen då i samma värld.
Så kan du då möta varandra.
Ja, är det inte det här som är en virtuell värld?
Ja, det är mer som ett rollspel då.
Fast det är grafiskt.
Mm, intressant.
Och andra människor är ju oftast den intressantaste, ska jag säga, motståndaren och även medspelaren.
Vi människor bryr oss om människor.
Det är väldigt inprogrammerat i oss.
Och det är ju därför som det känns mycket mer tillfredsställande.
Om det är en annan människa man spelar med eller mot.
Eller inblandar på något sätt.
Ja, eller hjälper då.
Eller ett flockdjur i sig.
Oh ja.
Eller då man hjälper någon så är det också intressant om det är verkligen en person man hjälper.
Jo, det känns bättre än om det bara är en personlighet som har vissa inprogrammerade rörelser och fraser.
Så det är hyblig en stor grej i framtiden.
Sen kan man ju också tänka sig vidareutvecklingar.
Om man nu tänker då på att vi har ett internet som växer så att i stort sett alla får access till det i det långa loppet.
Vi har då enormt kraftig datorkraft.
Och sen har vi dessutom människor då som rör sig runt över världen och kanske känner sig rotlösa.
Så kan mycket väl sådana här virtuella världar med dessa pågående spel.
Som ju egentligen en sorts tvålopror blir oerhört viktiga.
Är det inte så också att virtual reality, det finns ju faktiskt idag och det utvecklas mer och mer.
Kan det inte vara så i framtiden att man faktiskt kommer att kunna känna som att man verkligen rör sig i den världen också.
Det krävs ju ganska mycket innan det blir riktigt övertygande.
Men det verkar som att blir datornat tillräckligt bra så vad man får, de sinnesintryck man får uppnår ju inte riktigt samma noggrannhet som verkligheten.
Man får inte med vissa sinnesintryck överhuvudtaget som till exempel smak.
Men blir det tillräckligt snabb uppdatering, blir det tillräckligt fördelsam värld så fyller hjärnan i detaljerna oerhört väl.
Och man får en närvarokänsla som är oerhörd.
Det här kommer ju innebära att det här problemet jag talade om med barn som reser runt sina föräldrar.
Det innebär ju att det kommer att bli ett mindre problem för de kommer att kunna träffa sina vänner på det sättet istället.
Även så att det känns fysiskt för dem.
Det är tänkbart, det är svårt att säga om det här eftersom det är komplicerade sociala samspel.
Men en sak är säker, sådana här VR-värdar finns ju enorma möjligheter för.
Och även enorma möjligheter att tjäna pengar på.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens familjer

Är giftemålens tid ute? Hur kommer framtidens familjer se ut?

Transkription69 repliker · 4:02

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Nu verkar vi ha kommit in på samhället en hel del.
Familjen, hur är det med den? Hur kommer den att se ut i framtiden?
Den har ju förändrats redan en hel del nu, om man tittar hundrade år tillbaka.
Oja, den tidigare familjebildningen då, där det var en stor familj, det var många som var släkt, levde i samma by och liknande.
Den försvann ju efterhand under den industriella revolutionen, man övergick till kärnfamiljen.
Och sen fick ju kvinna möjlighet att få jobb.
Och då försvann också behovet att gifta sig och sådana grejer.
Ja, du menar att en kvinna fick ha möjlighet att försörja barnet själv också.
Och framförallt försörja sig själv.
Då är det inte heller nödvändigt att gifta sig med en man för att få pengar och roll med mat och sånt.
Giftermålet har ju av tradition i de flesta kulturer varit en ekonomisk förbindelse, snarast en känslomässig.
Det är först idag egentligen i västerlandet som det har blivit en religiös eller känslomässig symbol.
Jo, det var väl väldigt få som gifte sig av kärlek förr i tiden.
Det var oftast en överenskommelse mellan föräldrar.
Och det var ju också därför sådana skilsmässor var så ovanliga.
Man hade helt enkelt inte råd.
Skilde man sig så förlorade man så himla mycket på det.
Idag är det ingen direkt förlust.
Men finns det inte vissa nackdelar med att äktenskapet går ur tiden också?
Ja, äktenskapet kanske inte är så viktigt som att den stadiga parrelationen försvinner.
Där har man ju också en intressant biologisk egenskap.
Nämligen att vi människor är vad man misstänker är parvis monogama.
Eller ja, det vill säga man är monogam en viss tid.
Och det är inte tillräckligt för att barnen ska växa upp.
Vi lever numera så länge så att man kan tänkas ha flera partner under livet.
Och det är ju ännu mer upplöst den traditionella familjebilden.
Det är ju inte allt för ovanligt att man är gift minst två gånger.
Det är snarare ovanligt att ett par håller ihop livet ut idag.
I alla fall i västvärlden.
Det är ofta så att barnen behöver en farisfigur än en modersfigur när de är små i alla fall.
Vad finns det för stöd för det egentligen?
Ja, om man tittar på barn som har vuxit upp utan ena parten så blir det ofta väldigt mycket störningar.
Psykiska störningar.
Gör det verkligen det?
Jag är inte helt övertygad på den punkten.
Det är ju den allmänna visdomen.
Men jag är inte säker på att det behöver vara sant.
Man kan ju hitta modersfigur eller farisfigur på andra sidor i samhället.
Ja, det stämmer ju.
Till exempel på dagis eller barnhem.
Men i de flesta fall så är det så.
Men framförallt i dagens samhälle så är det ju oftast så att det är moden som får vårdnaden av barnen.
Det är ofta moden barnen bor hos.
Det kommer förmodligen att ändras.
Men idag är det så.
Och i alla fall sönerna tycks i alla fall behöva en far...
Inte födelsgestalt men i alla fall någonting att gå efter.
Någon att ta efter.
En vuxen man att ta efter.
Jag vet ju inte om det så mycket handlar om vad det är för kön på personen.
Men det är ju uppenbart viktigt att barn behöver vuxna.
Och det tror jag dagens samhälle har lite svårt att hantera.
Och det där är väl förmodligen en riktig utmaning för framtidens samhälle.
Att kunna tillhandahålla eller göra det naturligt för barn att hitta vuxna förebilder.
Det kanske snarare är så att de behöver flera förebilder istället för bara en.
Och att könet spelar mindre roll.
Oftast blir det lite så att de får förebilder hos tv-serier eller sådana grejer också.
Ja, det är inte alltid särskilt bra.
Nej, men det är bättre när man får datorspelens figur som förebilder.
Åja, om.
Vilket ju öppnar intressanta möjligheter i och för sig genom underhållnings- och utbildningsbranschen.
Och det öppnar också intressanta saker angående AI, alltså artificiell intelligens.
Ja, det är en tänkbar möjlighet att man ser till att barnet får sin lilla mentor.
Startar som nalle och uppgraderas efterhand.
Men det är i så fall en ganska avlägsen situation.
Att just göra att datorer fungerar bra i mänskliga relationer, mänskligt känslor i.
Det är ju något man forskar om idag.
Men det lär kräva mycket arbete när man får något riktigt användbart.
Det har vi tagit upp tidigare i programmet så.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Framtidens teknologi

Smarta datorer? Snabbare Internet? Vad handlar framtidens tekniska utveckling om?

Transkription51 repliker · 3:28

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Det här med datorer och informationsteknologi är ju väldigt populärt just nu.
Kommer det fortsätta vara det under kommande århundrade?
Det är väl lite grann som förra millennieskiftet.
När man tänkte, ja det här med kugghjul och mekanismer är ju väldigt poppis just nu.
Kommer det hålla i sig eller är det bara ett mode?
Och jag tror nog man kan säga detsamma om informationsteknik.
Nog håller det i sig fast man kanske inte kommer bry sig om det lika mycket som man gör nu.
Utan det kommer ligga kvar i bakgrunden och vara ett av många sätt att lösa problem på.
Ja framförallt ett fundamentalt sätt att lösa problem på.
Om man ser hur mycket informationstekniken kommer in i samhället så är det i nästan alla sammanhang.
Ungefär som att vi har mekanik på alla plan.
Men hur är det då med internet och liknande? Hur kommer det att utvecklas?
Ja det är ju svårt att säga. Man brukar skämta och säga att ett internetår, ja det är ungefär en månad.
Det händer så himla mycket och utvecklingen just nu är enormt snabb.
Men man kan ju tänka på det att alla tekniska utvecklingar avstannar före eller senare när man når gränserna.
Det märks inte så mycket eftersom det nya sätter igång hela tiden.
Men internet kommer ju att mogna före eller senare.
Men däremellan är det nog rätt svårt att avgöra vad som händer.
Det här har väl en hel del med den här morrslag att göra?
Morgslag?
Jo det var en idé som kom till då jag tror det var 70-talet.
Man började upptäcka att kiselchippen blev bättre och bättre, snabbare och snabbare.
Man upptäckte att det verkade ungefär som att på 18 månader fördubblade samtalet med transistor man kunde få in på ett chip.
Och det har hållit i sig väldigt bra under lång tid.
Och det har gjort att man tror lite grann allmänt att kommendator kommer bli ännu mycket mer kraftfullare, snabbare och snabbare.
Så man utvecklar mjukvara som är större och så vidare.
Och hittills har det fungerat bra.
Okej då förstår jag.
Man räknar lite grann på att ha kommit fram till att relativt snart kommer vi ner på den nivån.
För att kunna bibehålla Morgslags hastighetsökning måste man gå ner på atomnivå eller ännu mindre för att få rätt storlek på processorerna.
Ungefär 2020.
Och det här blir ju ett problem. Det är svårt att bygga saker av partiklar mindre än atomer.
Så förmodligen kommer ju den här enormt snabba datorutvecklingen att slå i ett tak här.
Det betyder ju inte att datorerna slutar utvecklas men man måste ta till andra medel än att göra mindre.
Men redan det här gör ju till exempel att de blir oerhört billiga.
Jo, det kan man ju väl tänka mig.
Och har man väldigt billiga datorer så finns det ingenting som hindrar en från att stoppa in dem överallt.
Vilket vi ser redan idag. Man har ju mikrokretsar i nästan de mest otänkbara prylar.
Ah, du menar wearables?
Ja, till exempel att man har datorerna i kläderna.
I kläderna?
Ja, det är riktigt bärbara datorer.
Man har en liten display i glasögonen eller en kontaktlins.
Dator någonstans i bältet eller kanske i skon så du får energi när man promenerar.
En trådlös uppkoppling på internet.
Och en liten enhands tangentbord eller kanske känner igen ens röst.
Ja, det ska vara väldigt praktiskt.
Men nästan lite farligt att ha en display i glasögonen till att se var man går.
Jo, man ser ju igenom displayen då.
men jag misstänker att den kan vara väldigt distraherande
lite som en freestyle

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Självreplikering

Vad är det för organismer som är kapabla att föröka sig?

Transkription49 repliker · 3:42

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Självreplikering.
Något av det mest utmärkande för levande varelser är att de förökar sig.
Men kan andra saker än levande varelser göra det?
Kristaller som man lägger ner i en mättad saltlösning kan ju till exempel växa till sig och bli större.
Kan man säga att de förökar sig?
Och eldslågor kan ju antända andra material där de producerar mer eld.
Är det en form av reproduktion?
Ja, den är ju inte speciellt aktiv egentligen.
Det är ju ingen information som överförs.
Eller i varje fall väldigt lite.
Kristallen så att säga fungerar bara som ett passivt medium som atomer fastnar på ytan och gör att den är större.
Och elden hettar upp sin omgivning så att den fattar eld.
Det är så att säga ingen speciella egenskaper som överförs från en eldslåga till en ny.
Däremot hos levande varelser finns det ju ett arv.
Däremot finns det faktiskt molekyler som kan sägas förökas i en enkel mening.
Det finns vissa som kan fungera så att säga för en mall där andra molekyler kan fastna och bilda en kopia utav den första.
En av de mer obehagliga varianterna av detta är prionproteinerna.
Som är en sorts proteiner som finns i hjärnorna hos till exempel kor som drabbas av galna kosjukan.
Som vänder på andra proteiner så att de får samma form.
Det här gör ju då att det sprids och i övrigt nyttiga proteiner får en form som inte gör någon nytta utan till och med skadar.
Men det är samtidigt fortfarande en väldigt enkel form av förökning.
Då är frågan, skulle man kunna bygga en maskin som kan bygga kopior utav sig själv?
Vid första anblicken låter det här väldigt svårt.
Därför att det skulle innebära att den måste innehålla sina egna ritningar.
Och i dessa ritningar borde det kanske finnas med ritningarna.
Och det blir ju en oändlig loop vilket inte låter som det går att genomföra.
Men det går faktiskt att kringgå.
Von Neumann uppfann en teori som beskriver hur en sån här maskin skulle kunna fungera.
Han antog att den kunde bygga saker.
Däribland de delar som behövs för sig själv och sätta ihop dem.
Detta gör den efter ett program, en ritning den innehåller.
Men när den har byggt en kopia av sig själv så gör den en kopia av programmet också.
Programmet behöver inte lagra kopior inuti sig själv utan det är bara att kopiera enkelt.
Det här är väldigt likt hur det fungerar i en levande cell.
Cellen producerar i proteiner.
Det är maskineri som behövs för att den ska kunna kopiera sig.
Och när den delar sig så delar sig också DNA som innehåller den genetiska koden.
Så att man får två celler med en ny uppsättning i gener.
Virus fuskar.
De är bara en uppsättning i instruktioner som lånar en cells genetiska maskineri för att producera mer virus.
Protovirus fungerar på något liknande sätt inom datorer och är onekligen något som är kapabla att föröka sig.
Man har också föreslagit att man ska bygga robotar som är kapabla att föröka sig.
Anledningen är att man skulle vilja bygga solceller i öknen.
Tanken är att man har robotar som samlar in sand och smälter i en masugn och utvinner olika ämnen.
Den här masugnen sköts då utav byggarobotar som bygger nya robotar.
Bland annat då masugnar, byggarobotar och sandinsamlingsrobotar och solceller för att driva det hela.
Eftersom de här förökar så blir det snabbt fler och fler och man skulle snabbt ha en öken täckt av solceller.
När öknen är väldigt färdig så kopplar man ifrån robotarna och utvinner energi ifrån det.
Så kanske kommer vi i framtiden att odla solceller ut i öknarna.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Uppmärksamhet

Vi får in enorma mängder information från våra sinnen. Samtidigt klarar vi bara av att ta hand om en liten del av denna information. Människan har en otrolig förmåga att sålla ut information och söka det som hon uppfattar som viktigt.

Transkription32 repliker · 3:20

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Vad är egentligen uppmärksamhet? Jo man kan säga att det är att man fördelar sina begränsade mentala resurser. Vårt medvetande är faktiskt inte speciellt kraftfullt. Vår hjärna behandlar enorma informationsmängder varje sekund men relativt lite av det här kan behandlas medvetet.
Därför är det viktigt att bestämma vad man hanterar. Om man står till exempel på ett brusigt cocktailparty och vill tala med någon så måste man ignorera en massa information som kommer från omgivningen som inte spelar någon roll för att höra den man talar med.
Dessutom vill man ignorera till exempel information om kläderna. Sitter de bra så spelar det ingen större roll och andra upplevelser för att koncentrera sig på det som är viktigt.
Men hör man sitt namn nämnas i någon angränsad diskussion hajar man naturligtvis till och börjar lyssna på den också.
Det här är uppmärksamhet att kunna rikta om den information som når medvetandet.
Vi har ett ganska avancerat system med hjärna för att hantera det här.
Man har gjort olika experiment där man låter folk lyssna på olika ljud med höger och vänster öra och så ber man dem rapportera vad som sägs till exempel i höger öra.
Det visar sig då att olika faktorer stör detta.
En sak som spelar roll är vad det är för sorts störande ljud.
Är det bara brus är det ganska lätt att koncentrera sig på en röst man hör.
Är det däremot andra röster blir det mycket svårare.
Man kan säga att vi använder samma delar av hjärnan för att behandla röstinformationen och det är mycket svårare att separera det från brus.
Det är mycket enklare att koncentrera sig på det man hör när man får störande synintryck för dem kan man så att säga ignorera.
Man har faktiskt upptäckt att i hjärnan minskar aktiviteten på de sinnena som man aktivt ignorerar.
Anomärksamheten så att säga ökar aktiviteten på de områden som är viktiga och minskar på de som är irrelevanta.
Det här kallas koncentration.
Man har en begränsad mängd resurser som samlar man på ett område.
Ibland kan man ju dessutom koncentrera sig på olika delar av ett sinne.
Ett typiskt exempel är synfältet.
Om man vet att något ska komma fram bakom ett hörn kan man koncentrera sig på det och därigenom ökar reaktionssnabbheten och effektiviteten.
Samtidigt blir det problem om det är något annat inträffar som stör den här koncentrationen.
Det är en svår färdighet att utveckla sin uppmärksamhet så att man kan hantera störningar.
Det finns också problem att göra många saker på en gång.
Men här har man fördel med automatiska färdigheter.
Det är nämligen så att det är inte så svårt att tänka på annat när man kör bil eller cyklar om man är bra på det.
De flesta människor är kapabla att tugga tuggrummi och gå ändå.
Det beror på att gå, köra bil eller cykla vanligtvis är väldigt väl inlärda färdigheter så att man kan göra dem effektivt utan att behöva lägga en massa uppmärksamhet på det.
Och därigenom kan man ägna sig åt annat.
Men är man ovan till exempel på att köra bil så bör man definitivt inte tala i mobiltelefonen eller lyssna för mycket på radio.
För då blir man distraherad och kör lätt i diket.
Så ett sätt att förbättra sin uppmärksamhet är att lära sig olika uppgifter man gör bra.
Att man automatiserar dem så får man mer mental kapacitet över för annat.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vetenskapens historia

Sedan urminnestider har människan frågat "VARFÖR?" När man inte fick något svar, var man tvungen att söka svaren själv. Vetenskapen är det systematiska sökandet efter sanningen.

Transkription156 repliker · 9:24

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Ska vi prata om vetenskapens historia idag?
Det är ju egentligen särskilt intressant att prata om vetenskapens historia.
Vad ska vi med den att göra egentligen?
Ja, förutom att det faktiskt är väldigt intressant, trots att vetenskapen har varit full med många färgstarka personer och spännande händelser, så är det rätt nyttigt också.
Jaha.
Jo, man lär sig av sina misstag.
Och genom vetenskapens historia har ju vetenskapsmän av alla slag gjort mer eller mindre stora misstag.
Och där är ju själva på en, man har lärt sig.
Vetenskapen är ett av få områden där man faktiskt har dragit nytta av de misstag som har gjorts och lärt sig mer av det.
Dessutom så gör det ju lättare att förstå varför vetenskapen fungerar som den gör idag.
Till exempel, varför är man så noggrann med bevis? Varför håller man på mycket med matematik inom vetenskapen?
Ja, just det där. Det med att bevisa. Hur gör man det egentligen? Finns det någon metod för att...
Hur har de kommit fram till den vetenskapliga metod vi använder idag?
Det är en ganska lång process. Det började som det mesta med de gamla grekerna.
Ja, naturligtvis. Alla vetenskaper har börjat som filosofier.
Ja, det kan man säga. Men filosofi, det är mest att man funderar på saker och ting.
Vad grekerna kom på var att världen inte är helt obegriplig. Man kanske till och med kan förstå den delvis.
Och det kan man göra på ett systematiskt sätt. Och det är ju det som är själva grunden för vetenskapen.
Man letar efter kunskap systematiskt. Inte bara fundera lite hit och dit eller ser en del samband.
Utan man försöker gå igenom det noggrant.
Och för detta så började man utveckla till exempel logiken.
Ja, men som sagt, den vetenskapliga metoden. Hur kom man fram till den?
Jo, efter grekerna hände inte så mycket på rätt lång tid.
Utom framme vid renaissans när man började återuppta tråden så att säga.
Och där var det Galileo Galilei som verkligen kom på ett par väldigt smarta saker.
Han var ju för sig inte ensam, men det är han som formulerade.
Dels, man måste göra experiment.
De grekiska filosoferna funderade väldigt mycket, men de tittade inte så mycket på hur verkligheten såg ut.
Men Galileo menade att man måste göra ett experiment. Man måste se hur det fungerar verkligen.
Sen kom man på att man kan använda matematiken för beskrivare.
Och då blir det mycket exaktare.
Det är ju en sak att säga att stenar faller snabbt.
Eller den här stenen föll långsamt.
Det är en annan sak att säga hur snabbt den föll.
Och då kan man börja upptäcka samband.
Och hans idéer då gick vidare.
Till exempel Newton fullkomnar det här genom att visa att man kan bygga upp en hel teori för rörelse och massor och sånt.
Som faktiskt fungerar jättebra.
Det blir liksom en demonstration att den vetenskapliga metoden funkar fint.
När den industriella revolutionen kom så handlade det inte så mycket om vetenskap i början.
Den var separerade.
De gamla grekerna ansåg väl också att filosofi eller vetenskap då på den tiden var bara tänkande.
Att göra någonting var ingenting.
Men i och med den industriella revolutionen så började väl de här sammanstråla.
Ja det kan man säga.
I början var det just som du säger att hantverkarna byggde saker och forskarna höll till på universitetet.
Men sen efterhand blev det ju mer och mer att forskarna började intressera sig för hur fungerar egentligen maskinerna?
Kan man göra dem bättre?
Och hantverkarna som hade blivit ingenjörer började förstå att vänta det här med lite matematik så kan man göra dem mycket bättre.
Så med tiden har det blivit att vetenskap och teknik har sammansmält.
De är inte längre oberoende av varandra.
Nej så är det ju idag.
Sen efter den industriella revolutionen så kom ju it-revolutionen framme i dagens samhälle i princip.
Med den så kunde man väl använda sig av datorer mycket mer för att mycket mer effektivt studera.
Datorerna är egentligen nästa revolution inom vetenskapen.
Galileo införde matematiken och det var ett enormt steg framåt.
Datorerna gör också att man kan göra beräkning väldigt effektivt.
Under århundraden har man ju hållit på och räknat för hand och det blir väldigt begränsat.
Man har väldigt svårt att se vad resultaten ger.
Man kan inte bara testa någonting.
För det kanske skulle ta ett par år utan räknaarbete och då vill man vara väldigt säker på att få ut något bra.
Nu kan man experimentera på datorn innan man ställer upp ett experiment i labbet eller ute i verkligheten.
För det kan ju vara dyrt och jobbigt.
Dessutom så är det jättebra för kommunikation.
Men det här med att man lär sig av misstag inom vetenskapen.
Kan du nämna några misstag som man har gjort som man har haft nytta av senare?
Ett av de största var ju då när matematiken på allvar började ta fart på 1600-talet.
Man räknade och fick fram de mest fantastiska saker som motsav varandra.
Och det här var ju ett problem.
Man började inse att man kan inte räkna hur som helst.
För man måste vara noggrann när man ställer upp en matematisk teori.
Så man började kräva bevis.
Det duger inte bara med att hävda att så här är det utan man måste visa det klart och tydligt.
Bevisidén har man ju redan från gamla grekerna.
Men här bör man inse att man måste göra dem väldigt noggrannet.
Det räcker inte med att säga, ja sen är det ungefär så här eller så här borde det vara.
Och det har man fortsatt med och det har varit oerhört givande.
Det används ju inte bara inom matematiken utan man har överhuvudtaget upptäckt i vetenskapet.
Noggrannhet tjänar man på.
Apropå matematik här, man använder ju en hel del symboler i matematiken.
Var kommer de ifrån egentligen?
Ja det är både det ena och det andra.
Våra siffror, de är ju arabiska och vi fick nollan från hinduerna.
Men plus och minus till exempel.
De symbolerna användes under medeltiden för att markera vintunnor.
Jaha, hur bra?
Ja det var när de skeppades ner för ren.
Jag är inte säker på detaljerna men jag för mig att man markerar om de var över eller underviktiga.
Och sen togs det upp då av handelsmännen.
Och på samma sätt är det många andra symboler.
Ja en del är ju då för olika alfabet.
En del är ju att man har vänt och vridit för att typograferna behövde ge en ny symbol åt matematiken.
Och en del är ju då att man förvridit gamla saker.
Integraltecknet till exempel, det är ett S man dragit ut på längden.
Jaha, finns det fler sådana?
Ja, vi har ju den liggande åttan och ändlighetstecknet.
Det finns väldigt mycket sånt här.
Men överhuvudtaget för att återgå till det här med misstag man har lärt sig av.
En annan sak man insett är ju väldigt svårt att bevisa att någonting verkligen är som det är.
Däremot kan man ganska mycket enklare att motbevisa att en teori inte håller.
Ja, det låter ju trådligt.
Om jag ställer upp en teori som säger att det finns en viss sak så går det alldeles säkert att säga att det här finns.
Det kan ju alltid vara att jag gör fel sådana.
Men om den här teorin säger att den här saken har vissa egenskaper kan man börja testa efter dem.
Upptäcka om teorin är fel.
Och det är ju väldigt användbart.
Då vet man vad man inte behöver tejta härnäst.
Ja, det är väldigt bra sådant.
Sen är det ju dessutom internationellt samarbete inom vetenskapen.
Det är ju ett av de få områden där vi verkligen har ett samarbete över gränserna som fungerar.
Jag tror det enda andra är metrologin.
Ja, fast även inom vetenskapen är det väl mycket konkurrens också.
Ja, visst finns det konkurrens.
Men du har ändå det här samarbetet eftersom man har insett att en forskare,
även om han eller hon jobbar på i Hedli, gör man misstag.
Man måste ha många som samarbetar och gör om samma experiment på olika sätt.
Det är ju liksom ett kollektivt arbete.
Man bygger tillsammans.
Men de olika vetenskaperna egentligen, vilka var det som startade de olika?
Man får för det mesta gå tillbaka till Grekland då, för den tiden.
Men till exempel matematiken, när började den?
Ja, den är ju urålder egentligen nu.
Babylonier och Egypt hade redan de en matematik och funderade på det.
Men den är ju nästan den äldsta separata vetenskapen.
Men den matematik vi använder oss av idag, men är det siffersystem vi har idag?
Ja, siffersystemet, det kommer ju dödligtvis från araberna.
För det romerska siffersystemet, det dög inte till mycket.
Nej.
Det var väldigt svårt att använda.
Ja, det är svårt att använda inom matematiken framför allt.
Det var därför romarna inte heller gjorde några större framsteg.
Och grekerna som använde ett siffersystem baserat på deras alfabet, de använde mest geometri.
Ja.
Så det var ju väldigt lite praktisk användning.
Mm.
Men sen andra vetenskaper har ju då separerats efterhand.
Till exempel talar man ju tidigare om naturfilosofi.
Och det var de olika naturvetenskaperna när de just hade börjat grena ut sig från filosofin.
Mm.
Är det inte någonting liknande med astronomi och astrologi?
Jo, de startade ju också från samma början.
Mm.
Det var ju liksom samma område.
Sen var skillnaden att astronomin började bli vetenskaplig.
Man började systematiskt undersöka hur det fungerade, var planeternas banor gick och sånt.
Medan astrologin inte använder den vetenskapliga metoden.
Inte systematiskt sökt en ny kunskap utan behöll bara det gamla.
Mm.
Det är därför astronomin har kommit någon vart.
Medan astrologin fungerar precis lika dåligt idag som för Babylonierna.
Ja. Finns det andra exempel på samma sak?
Ja, vi har ju kemi och alkemi.
Kemin började ju syssla då med att göra experiment för att se vad finns det vid regler för det här.
Medan alkemin fortsatte vara en mystisk sysselsättning.
Och om man tittar på modern alkemi, vilket faktiskt finns, så är den ganska lik hur den såg ut på 1500-talet.
Mm.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad är logik?

Antag följande : Ingen katt har nio svansar. En katt har en svans mer än ingen katt. Då måste en katt ha tio svansar. Detta är ett klassiskt exempel där logiken går överstyr när man gör fel. Men vad är egentligen logik?

Transkription113 repliker · 7:00

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Den här gången ska vi tala lite om logik. Anders, hur funkar logik egentligen?
Ja, det är en bra fråga. Frågan är ju om det finns logik ute i verkligheten eller om det är någonting som vi själva använder för att beskriva den.
Men när grekerna satte igång med det, det var ju då Aristoteles som framförallt började, så var tanken att det är det som följer av nödvändighet.
Till exempel, om man säger att Sokrates är en människa och människor är dödliga, då kan man också dra slutsatsen att Sokrates är dödlig.
Det följer logiskt. Så om de första två sakerna är sanna, måste nästan vara sanna.
Men stämmer det här alltid?
Ja, man kan ju göra misstag med det hela. Till exempel så kan man ju säga att en katt har en svans mer än ingen katt.
Ingen katt har nio svansar. Alltså har alla katter tio svansar. Det är helt fel.
För där blandar man ihop termerna. Och man kan göra många sådana här misstag, mer eller mindre roliga.
Då hade jag tänkt att fråga om tidigare, att om det inte går att ha ett resonemang som faktiskt håller ihop rent logiskt, men inte enligt logikens regler, men det inte stämmer i verkligheten.
Jo, ja. Man kan ju till exempel göra logiska slutsatser utgående från att månen är en ost. Men det är fel.
Så att hela resonemanget må vara hur logiskt som helst, men det håller inte i verkligheten.
Så att där har man ju problemet.
Men i en logik, kan man inte ställa upp nästan en form, en nästan matematisk formel för?
I många fall kan man det.
Till exempel om man håller på med något som heter booleansk logik, efter en matematik vid en bool som höll på med det.
Där man då kan räkna på det.
Man har logiska operatorer, så har man variabler då, som kan vara sanna eller falska.
Och så säger man då om variabel A och variabel B.
Ja, är båda de variablerna sanna, då är också den här utsagan sann.
Och då kan man räkna på det.
Det här är väldigt användbart inom till exempel datatekniken.
Man använder väl logik inom matematiken idag.
Det har väl nästan flytit över i det.
Oh ja, det har varit stora diskussioner inom matematiken huruvida grunden för matematiken egentligen bör vara logiken.
Det finns något som heter fuzzy logic också.
Det har jag hört om många till.
Jag skulle vilja förklara det lite närmare.
Aristoteles logik och allt den andra är baserat på att saker och ting antingen är sanna eller falska.
Antingen är det soligt eller inte.
Men vad säger man om det är en lite halvmålning idag?
Så att fuzzy logic håller på med utsagor som är lite mitt emellan.
Man kan ju till exempel säga att det är lite moln på himlen.
Vilket betyder att det är ganska soligt.
Så att fuzzy logic håller på att hantera de här lite mer diffusa utsagorna.
Det är fortfarande inget flum.
Det är liksom helt organiserat tänkande och ger korrekta resultat.
Men man kan hantera att verkligheten är inte svartvit.
Nej, det är det ju väldigt sallad.
Men om vi går tillbaka till logiken, den ursprungliga logiken nu igen.
Hur kan man bevisa ett logiskt resonemang?
Ja, där finns det en komplikation.
De här olika antaganden man gör är just antaganden.
Så man kallar dem för axiom.
Det är det du förutsätter från första början.
Sedan från axiomen kan du dra slutsatser.
Det finns då ett par logiska regler.
Jaha, vilka är de?
Ja, det finns ganska många och det finns ett par varianter.
Men ett typiskt är att om en utsaga är sann och en annan utsaga är sann så är båda utsagorna tillsammans sanna.
Men stämmer det verkligen alltid?
Ja, inom det här logiska systemet.
Man ska ju inte glömma det att sådana här logiska system, det är lite grann i matematikerns lek med symbolerna.
Där har man redan fastställda regler.
Sen ska man ju vara lite försiktig och säga att det här måste givetvis stämma ut i verkligheten.
Det kan ju hända att den avbild av verkligheten man skapar i sin resonemang inte stämmer bra.
Men det är ju en annan fråga då. Det handlar ju inte om logik längre då.
Nej, exakt. Det här är ju ren logik som man håller på inom matematiken.
Och de här logiska reglerna gör att du kan härleda saker ifrån dem.
Utegående från axiomen och de resultat du får ifrån axiomen.
Och det här gör att du då kan bevisa olika saker.
Så inom matematiken antar man ju till exempel att det finns ett tal.
Och då olika räkneregler för talen.
Och från det här kan du bevisa olika saker.
Som till exempel att 2 plus 2 är 2.
Och sen så kan man då fortsätta ur det här att bevisa nya sanningar.
Som egentligen inte stämmer i verkligheten då.
Som till exempel att 2 plus 2 är inte 2.
Ja, om du lyckas bevisa att 2 plus 2 inte är 2.
Då får du ett problem.
För att du har redan en tidigare bevisad att 2 plus 2 är 2.
Då har du motsägelse.
Och inom logiken så är motsägelse farliga saker.
För att har du något sådant så kan du bevisa vad tusan som helst.
Så att det är ett väldigt bra sätt att upptäcka att man har gjort ett misstag.
Och man får motsägelse.
Många håller på att bevisa matematiska teorin på det här sättet.
De säger, anta att det jag vill bevisa inte stämmer.
Och sen visar de ur detta att det blir en motsägelse.
Då vet man ju att det måste stämma för att världen är ju inte motsägelsefull.
Faktiskt.
Hur konstig den än må verka så hänger den faktiskt ihop något sådant här logiskt.
Men innebär inte det här att logiken inte riktigt fullt utvecklar den?
Den utvecklas fortfarande.
Det är oerhört mycket som pågår.
Och under det här århundra har man gjort enorma upptäckter.
Till exempel Gödelsteorem.
Som har gjort att matematiker nu kan veta vad de även inte kan bevisa.
Men om vi går tillbaka igen till det här med att bevisa.
Men inom faselodik borde det vara lite svårare att bevisa på sådant sätt.
Har de något annat sätt eller bevisar överhuvudtaget?
Jag är inte så insatt i det hela.
Men du kan naturligtvis tänka dig bevis som är lite diffusa.
Det är en utsaga är ungefärsam.
Det här är inte något som är väl utforskat än så länge.
Men det finns även former av logik där man studerar olika tänkbara logiska system.
Det här kallas för toposteori.
Och det innebär att man tittar på saker som kan vara sanna i vissa typer av matematik.
Och falska i andra typer av matematik.
Det här är oerhört abstrakta saker.
Och många ifrågasätter om det har någonting med verkligheten att göra.
Men å andra sidan, med tanke på de konstigheter man upptäcker i fysiken,
så ska man nog inte ta för givet att det vi säger normalt är logiskt,
gäller hela tiden, överallt i universum.
Nej, det lär väl förändras efterhand.
Ja, logiken ändras inte.
Men däremot lär vi oss nog mer och mer om hur verkligheten fungerar.
Men jag tänker att de logiska metoderna kommer väl att ändras så småningom.
Oja, fast de här logiska systemen är i sig ganska kompletta.
De är liksom färdiga spel.
Däremot så tillämpas de ju på nya intressanta sätt.
Ja, det kan man göra.
Det får vi helt enkelt se vad framtiden har att visa.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hjärnans olika delar

Sitter känslor enbart i höger hjärnhalva? Är det sant att personer som är vänsterhänta därför är mer konstnärliga? Det finns många rykten, myter och osäkerheter när det gäller hjärnans funktioner. Vi reder ut begreppen.

Transkription109 repliker · 7:00

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Våra hjärna är delad i två delar. Vi har två hjärnhalvor. Vilken funktion har de egentligen?
Ja, man kan väl säga att vänster hjärnhalva styr höger del av kroppen och höger hjärnhalva styr vänster del av kroppen.
Lite överförenklat. Det är lite bakvänt så att säga.
Men finns det någon andra funktion i hjärnan? Jag har ju hört att människor som har epilepsi och har genomgått en operation där man kapar nervtrådarna mellan hjärnhalvorna.
Det blir lite lustiga reaktioner när man undersöker sen. De verkar funka normalt tills man testar att låta dem se en bild med ena ögat överträckt.
Det stämmer. För då ser ju den motsatta hjärnhalvan bilden. Medan den andra hjärnhalvan inte får någon information.
Men sen är det också det att om de har delat så att ena ögat ser till exempel cirkel och det andra ögat ser en fyrkant.
Och sen ber de att först säga vad de har sett och sedan rita vad de har sett. Så gör de två helt olika saker.
Just det. Man vet ju att språket faktiskt normalt finns i vänster hjärnhalva.
Vilket gör att det du ser med höger öga kan du säga vad det är.
Men däremot att rita av det. Det går alldeles utmärkt att göra med höger hjärnhalva.
Det vill säga rita med vänster hand.
Så det här visar då att det finns en vad man kallar lateralisering. Det ligger på olika sidor.
Och det här kan ju bli väldigt förvirrat om det är olika saker.
Dessutom om jag inte har fel så det här med cirkel och en fyrkant.
Så att i något fall de säger att de ser en fyrkant när de frågar vad de ser.
När de ska rita vad de ser så ritar de en cirkel oavsett vilken hand de använder och säger.
Och när de frågar vad de har ritat så säger de att de har ritat en fyrkant.
Det kan bli väldigt märkliga sådana här konflikter.
För här ser man plötsligt att självet blir uppdelat.
Normalt så är det ju det att vi har olika delar av vår hjärna.
Men de samarbetar så bra.
Så att man inte märker att de är separata.
Men här blir det verkligen en uppdelning.
Men det mest märkliga är ju hur lite det syns.
Personer som har fått den här nervbunten avkapad uppför sig i övrigt tämligen normalt.
Det syns inte på dem att det är något konstigt.
De märker ofta själva inte att det händer något speciellt konstigt heller.
Nej det är bara när man gör sådana här experiment som det märks.
Eller i vissa fall i vardagslivet.
En kvinna berättade till exempel att hon hade lite svårt att välja klänning.
Hon ville välja en men hennes ena hand gick och hämtade den andra.
Ja det kan orsaka lite problem.
Man kan säga att den ena handen inte vet vad den andra gör.
Sen är det intressant också det här att man talar ju om att den vänster hjärnhalven är logisk och analytisk.
Medan den högra då är mer konstnärlig och helhetsinriktad.
Och det är lite sådär halvsamt. Det har ju nästan blivit en populär myt.
Ja då säger jag att konstnärer använder högre än en halvan och så vidare.
Det är väl oklart om det är sant men däremot ska man nog inte överdriva skillnaderna.
Men det finns skillnader. Det märks.
Det är bara ett tecken att vänsterhänta är ofta mer konstnärligt lagda.
De ritar bättre för det mesta.
Ja jag skulle nog inte säga för det mesta.
Det där är också ganska kontroversiellt och oklart.
Det är också en myt kanske.
Det finns nog en ganska stor chans att det är en myt.
Men man vet ju att vänsterhänta i många fall faktiskt har språkcentrum i höger hjärnhalva istället för den vänstra.
Och man talar ibland om lateraliseringssyndromet.
Att när det är på det här sättet ombytt så märker man att det ofta finns en koppling till kreativitet men även depression och sånt.
Så att det spelar en roll på vilken sida det är.
Men man vet ännu inte riktigt hur det fungerar.
Dessutom så är det ju det här med rumsuppfattning.
Den verkar vara mer lokaliserad på höger sida.
Så att om man använder höger hjärnhalva mycket så är det rimligt att man får en god uppfattning om rummet.
Och vilket kan naturligtvis vara bra konstnärligt.
Men sådana här saker kan det innebära till exempel jag har väldigt dåligt lokalsinne själv.
Kan det ha någonting med att göra?
Alltså jag har ingen känsla för riktning för det mesta.
Ja det är ju tänkbart även om det kan bero på andra saker också.
Till exempel träning och vissa strukturer.
Ja naturligtvis.
Men att inte ha någon känsla för vilket håll som är vad.
Det är mer det.
Höger vänster eller vad?
Nej det tog väldigt lång tid när jag lärde mig det till exempel.
Ja men höger vänster är egentligen något väldigt subjektivt.
Det är olika för alla människor eftersom det är ju i vårt eget koordinatsystem.
Det finns inget höger och vänster ute i världen.
Så att det är därför det kan bli väldigt förvirrande ibland.
Sen är det ju så att man vet att vissa strukturer i höger hjärnhalva också används för att navigera.
Så det är ju tänkbart att en sida är mer dominant än den andra.
Ja det kan mycket av vara.
Är jag ute i skogen till exempel så går jag runt lite grann och svänger åt lite olika håll.
Då har jag ingen aning om vilken riktning jag kommer ifrån längre.
Och där kan man också observera till exempel om någon blundar och går i snön att man har en tendens att gå åt ett håll.
Vrida sig åt höger eller vänster.
Ja.
På samma sätt så har man ju då andra faktorer i vänster hjärnhalva.
Till exempel språket.
Men det är intressant att motsvarande system på höger sida också har en språklig betydelse.
Men det är inte att forma eller förstå ord utan förstå den känslomässiga betydelse än själva språkmelodin.
Jaha.
Så det här tror jag också stärker den här myten att det är konstnärligt med höger hjärnhalva.
Kan det vara så då att lära sig orden, att lära sig grammatiken, att man då använder vänster hjärnhalva.
Medan när man ska lära sig att uttala ordet rätt så använder man sig av höger.
Delvis tror jag det ligger något i det.
Kanske inte så mycket uttalet av själva ordet men väl att sätta in det då i språkmelodin.
Få intonationen att stämma.
Sen finns det ju också känslomässiga laddning.
En intressant sak man upptäckte är att människor som får afasi.
Det vill säga att språkcentrum drabbas av hjärnblödning och blir skadad.
De blir normalt stumma.
Men i många fall när det är på vänster sida så kan de säga vissa ord.
Och det är nämligen fula ord och svordomar.
De är kapabla att fortfarande säga det för de har lagrats på andra sidan.
Därför att de är känslomässiga.
Just det.
Men jag tror att man ska undvika att överförenkla det här och säga att logiken finns på vänster sida och känslan på höger sida.
Det finns precis lika mycket på båda sidorna.
Men de är olika specialiserade.
Så överhuvudtaget hjärnas uppdelning är helt fascinerande.
För det är också olika delar som är olika uppdelade.
Vissa är väldigt symmetriska.
Medan vissa verkar användas till helt olika saker.
Och sen är det väl så att två hjärnor är inte likadana heller.
De sitter lite olika i de olika områdena.
De är olika till och med hos tvillingar.
Även enägdstvillingar har faktiskt hjärnor som är märkbart olika.
De är så pass unika.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hur påverkar droger hjärnan ?

This is your brain on drugs! Vad är det som gör att man kan bli beroende av narkotika? Varför vill man ha drogerna, även när man inte längre får något glädjerus av dem?

Transkription177 repliker · 11:42

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Vad händer egentligen med kroppen när man tar droger?
Om man röker, eller om man dricker en kopp kaffe, eller om man supar en helkväll på krogen?
Ja, det beror ju väldigt mycket på vad det är för drog.
Drog är ju egentligen en allmän term för någonting som kommer ur växtriket.
Och det finns även en del droger som kommer ur djurriket.
Men i allmänhet talar man ju om sånt som människor tar för att det påverkar deras mentala tillstånd.
Och då är det någonting som påverkar nervsystemet.
Okej, men var kommer det åt? Finns det verkligen utrymme att påverka?
Var det inte väldigt tajta kontakter mellan nervcellerna för mig att någon sa?
Oja, om man tittar på en genomskärning av nervävnad så ser man att det ser väldigt fullt ut.
Men det finns alltså även ett mellanrum mellan cellerna där olika ämnen kan sprida sig.
Och tillsätter man då ett ämne i blodomloppet genom att man röker eller att man får iser via maten eller ingesserar det.
Så kommer det att sprida sig till hjärnan om du har rätt molekylär form.
Det finns barriärer som skyddar hjärnan från olika ämnen i blodet.
Men en del kan ta sig förbi dem.
Och då sprider de sig in i hjärnvävnaden och påverkar den.
Och hur, mer exakt, hur påverkar de? Vad är det de kan komma åt?
Jo, det är vid synapserna. Nervcellerna skickar signaler till varandra.
Och detta görs genom långa utskott.
Men de här utskotten måste ju någonstans möta nästa nervcell, mottagaren av en signal.
Och det kallas för synaps.
Och på synapsen, synapsen består av ett mellanrum mellan de två nervcellerna.
Ett mycket litet glapp.
Och från den sändande nervcellen skickas en dusch av kemikalier ut.
Som tas emot av receptorer på andra sidan.
Så det drogerna gör är att de liknar de här kemikalierduscherna.
Och ser till att flyta dit till glappet i synapsen.
Just det.
Receptorerna, de är alltså molekyler.
Oftast ganska stora proteiner som sitter i membranet på nervcellen.
Och när de tar emot, när det fastnar en viss typ av molekyl på dem.
De är oerhört specifika.
Det här är som nyckeln i låset.
Så gör de något.
Och vanligtvis är det att de aktiverar denna mottagare nervcellen.
Men om man till exempel tar och röker.
Då kommer nikotinet att spridas i kroppen.
Och nikotin liknar väldigt mycket till formen.
Ett annat ämne.
Acetylcholin.
Vilket gör att receptorerna som normalt reagerar på acetylcholin i nervsystemet.
De tar nu och börjar signalera.
Vilket då stimulerar de här nervcellerna.
Vad gör just det här exempel?
Vad händer när man stimulerar acetylcholin?
Det är väldigt mycket.
För det används till många olika användsområden.
Ut i musklerna så är det så att acetylcholinet.
Det är det som skickas till musklerna för att de ska dra ihop sig.
Så när nervimpuls kommer för att man ska dra in armen.
Då är det alltså många nervs som duschar muskelcellerna med lite acetylcholin.
Men det här är en annan typ av receptor så de påverkas inte så mycket av rökningen.
För det finns oftast många olika sorters receptorer för samma ämne.
Så att den andra gruppen utav acetylcholinreceptorer.
De finns uppe i hjärnan.
Och där är de vidaspridd och har många viktiga funktioner.
Till exempel i kontrollen utav koncentrationsförmåga.
Så det är därför man ofta hör rökare sig att de behöver ta sin cigarett för att kunna koncentrera sig på det de håller på med.
För de binder då upp acetylcholinreceptorerna med nikotin.
Och det här gör ju att kroppen försöker också reglera det hela.
Den märker så att säga att acetylcholinreceptorerna är väldigt upptagna.
Då tillverkar den fler.
Vilket gör att när rökaren inte röker.
Då blir det alltså ganska stort tomrum i dem.
Och man känner sig extra okoncentrerad och förvirrad.
Trots att han har samma sig tillgållig inhalt som man hade innan han började röka.
Just det.
Och det här märker man ju då på andra områden också.
Det är just det här att kroppen vänjer sig vid olika ämnen man tar regelbundet.
Det är väl det som framkallar beroende?
Nej, inte riktigt.
Vi kommer nog till det här framöver.
Men det kan också vara värt att nämna att en del droger verkar inte så mycket genom att de tar och stimulerar nervceller.
Som att de dämpar nervceller.
Som till exempel?
Opiaterna är ju ett exempel.
Det är då ämnen som opium och heroin.
Och de påminner då om naturliga ämnen som kändes som endorfiner.
Och de här har vi ju till exempel våra kroppar så när vi gör illa oss så sänder hjärnan ut endorfiner så att det ska göra mindre ont.
Men det visar sig då att opiaterna de binder till endorfinreceptorer på cellerna.
Och de dämpar cellernas aktivitet.
Så att man blir mindre aktiv men upplever samtidigt lustkänslor.
Som fungerar som kroppsregna endorfinet?
Ungefär, ja.
Och det intressanta här är ju då att det var ju en hämmande effekt.
De nervceller som reagerar på opiaterna de blir mindre aktiva.
Men de kan i sin tur vara hämmande.
Det är ganska vanligt i hjärnan att en nervcell tar och hämmar en annan nervcell som hämmar nästa.
Så att man har långa kedjor där de negerar varandra.
Så att effekten kan bli stimulans.
Det ser man till exempel med alkohol.
Alkohol fungerar nämligen så att alkoholmolekylen påverkar bland annat då kloridjonkanalen som den känns som.
Och den gör att kloridjoner, alltså kloratomer, kan hålla på och röra sig på ett sätt som de inte borde göra.
Och detta tar och hämmar ner cellen.
Men de celler som är mest känsliga för det här, som först påverkas, det är hämmande celler.
Och framförallt de i våra pannlober som hjälper till att styra vårt beteende och hämmar bort dumma handlingar.
Så det som händer först när man tar alkohol är att de bromsarna som finns för att göra helt fel saker.
Ja, och även framförallt bromsar då mot vanliga normala hämningar.
Vanlig normal spänning, det är därför som många dricker alkohol.
De känner sig plötsligt lugnare och trevligare.
Och känner att de vågar saker de vill göra men inte riktigt kommer till skott med.
Just det.
Men nästa steg är ju då att den också omdömet blir sämre.
För man ser inte riktigt att det här är en korkad tankegång.
När man tar mer alkohol så kommer andra områden att hämmas ner och tappa i aktivitet.
Och det här resulterar då i att beteendet blir ännu mer större.
Till exempel då rörelsesystemet.
Vilket gör att rörelserna blir klumpiga.
Och även minnesystemet i högre doser.
Som gör att man glömmer bort vad man gjorde kvällen innan.
Det får vännerna återberätta.
Vanlig reaktion verkar det vara.
Men i riktigt höga doser kan naturligtvis det här vara dödligt eftersom då hämmar den även vitala del av hjärnan.
Aj.
Ja, det är ju ett problem.
Överhuvudtaget är det ju farligt att påverka hjärnas kemi.
Den är ganska subtilt balanserad.
Visserligen kan den återställa sig ganska effektivt.
Men sådana här störningar kan ju producera oväntade och farliga effekter.
Finns det information tillgänglig om vad som händer?
Så att man kan läsa innan man tar någonting vad som kommer att hända?
Det finns ju i många farmakologiböcker och liknande.
Men de flesta som tar droger och mediciner, de gör det ju av socialtryck utan att tänka på det.
De gör det inte genom planering.
Det intressanta är ju också det att många fastnar i beroenden.
Men vad beror det på då?
Jo, det är nämligen så att hjärnan måste ju lära sig hela livet.
Och vi måste lära oss vad som är användbart, vad som är bra och vad som är dåligt.
Och därför finns det inom hjärnan olika signaler som talar om att den där senaste handling man gjorde, den var lyckad.
Den bör man göra om i framtiden.
Eller det där man gjorde senast, nej det gjorde ont i slutändan. Låt bli med det.
Men om man nu går in och påverkar kemiskt de här signalerna.
Då kan man få in inlärning på helt fel saker.
Det är ju en sak med alkohol.
Där får man ett visst välbefinnande utav att ta bort hämningar, en viss vana och så vidare.
En viss, att kroppen anpassar sig.
Och då kommer kroppen fram och säger, det här var bra.
Det lägger vi på att göra listan.
Dricka alkohol, då mår man bra.
Ja, men nikotin är värre. Mycket värre.
Därför att nikotinet påverkar de här systemen mer direkt.
Så att det ser ut som om kroppen säger, det här var jättebra.
Trots att det bara är nikotinet som är.
Mm, just det.
Och vissa andra droger, till exempel kokain och PCP.
De går in direkt i det här systemet och skickar signalen på egen hand.
De imiterar alltså den kemiska signalen som vissa delar av hjärnan väntar på för att modifiera kopplingarna.
Men det ger ju inte ens någon chans att protestera mot kopplingen.
Det här är jättebra, det här fortsätter vi med.
Nej, exakt.
Och det intressanta är då att här kan man se, den klassiska förklaringen till varför folk blir beroende.
Det är ju att de då är ute efter njutningen en drog ger.
Men hos långt framstridna drogmissbrukare får de inte ens en njutning av drogen, men de måste ändå ha den.
Och det beror just på att motivationssystemet har blivit så felinställt på det här.
Så att de har fortfarande motivationen att ta drogen, även om min njutning är borta.
Mm, felkopplingen är kvar.
Och det här gör ju att det är väldigt svårt att ta sig loss ur det, för det har blivit en sorts vana.
Det är så att säga inprogrammerat i hjärnan.
Lyckligtvis går det ju att omprogrammera hjärnan, även om det är mycket arbete med det.
Övrig inlärning finns ju fortfarande kvar.
Dessutom har man upptäckt att det går ju att påverka även det här kemiskt.
Det finns ju ämnen som påverkar inlärningen och kan störa den.
Så man kan ta en ny drog för att lära bort den här felkopplingen?
Mm, det kan ju naturligtvis inte då vara någonting som producerar en egen felkoppling.
Men man har upptäckt att glutamathämmare, det är alltså de som binder sig till glutamatreceptorn och därmed hindrar aktiviteten.
Glutamater används väldigt mycket hjärnan till allt möjligt, så det här är ingenting man tar för roskull.
Det är väldigt dåligt för minnet, det försämrar inlärning och så.
Och det är ju det som man precis vill göra här.
Så det gör då att rehabilitering blir mycket enklare.
Så i och med att man praktiskt taget stänger av hela minnessystemet, så stänger man också av den delen som är felkopplad?
Ungefär, man stänger ju nu inte av hela minnessystemet, så radikalt är det inte.
Men man har provat med de här glutamaterpåverkan och det verkar fungera då att hjälpa till.
Men det behövs ju fortfarande terapi och en rejäl dosvillig styrka.
Men det är intressant att man rent kemiskt kan ge sig in på den här onda cirkeln och bryta den.
Den skapar kemiskt och man kan bryta den kemiskt också.
Man kan alltså bli sin egen programkonstruktör?
Ja, det kan man väl säga. Fast det gäller ju att känna till hur källkoden fungerar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Biologiska klockor

Vi styrs av dem. Vi väcks av dem. Det handlar om de biologiska klockorna som styr dygnsrytmen, kvinnornas menstruationer och hjärtats slag.

Transkription255 repliker · 12:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

Anders, man talar ju om biologiska klockor, men vad innebar det egentligen?
Ja, egentligen finns det ju inte en biologisk klocka.
Det är ju en vanlig termin, biologiska klocka eller så.
Utan det finns många.
Och det är helt enkelt så att våra kroppar, de förändras ju med tiden.
Och det finns ofta rytmiska förändringar som återkommer gång på gång.
Och det här finns vissa som går oerhört snabbt på sekundnivå.
Och andra som tar åratal.
Ja, de som tar åratal, det är väl vår direkta utveckling helt enkelt?
Mm, det finns ju då cykler i barnens utveckling, tillväxtfaser och perioder de inte växer till sig.
Och det här är ju då genetiska program som tar upp till 20 år att utvecklas.
Den gradvisa mognaden av människan.
Ja, den biologiska klockan, det är väl det man menar normalt sett när man talar om det.
Ja, inte riktigt.
Normalt så talar man ju om den som har 24 timmars rytm.
Den vi märker av i vårt dagliga liv, till exempel med sömnen.
Som jag till exempel som uppenbarligen inte har en 24 timmars rytm.
Jo, det är ganska vanligt att det finns skillnader i hur snabba de här är.
Och det kan ställa till mycket ohäng.
Men det finns ju sådana som arbetar på en mycket längre skala.
Ett år till exempel.
Ja, det känner man till klassiska våldrepressionen.
Och det beror ju då på att våra hormonhalter påverkas ju av vilken del av året det är.
Så fram emot slutet av våren, då kommer solljuset fram och folk blir gladare i allmänhet.
Och hormonhalterna stiger bland annat av könshormoner.
Men i början av våren där så har man precis gått igenom den mörkaste perioden.
Mm.
Oja, vi påverkas av solljuset.
Och man talar ju just om seasonal affective disorder.
Alltså en säsongsberoende känslomässig störning.
Men man kan påverka just den här vinterdepressionen och smula med vitamin D3.
Mm.
Vad påverkar den exakt?
Ja, exakt hur det fungerar det tror jag inte man vet än.
Men det hänger nog samman då med solljuset.
Vi reagerar ju väldigt mycket på solljuset.
Även om vi inte reagerar lika mycket som till exempel växter och vissa djur.
Ja visst det, vi producerar väl vitaminer oss.
När man blir utsatt för solljus så producerar vi kroppen vitaminer.
Just det, man ombildar då en del ämnen till vitaminer.
Mm.
Och det här påverkar ju förmodligen i de komplicerade kemiska samspelen.
Och det är väldigt naturligt att vi ska ha en årlig klocka.
För om man tittar på de flesta djur så är det viktigt när de får ungar.
Mm, det var det.
Men när det gäller den här dygsrytmen och sånt här, det märker jag.
Jag jobbar nattskift lite då då.
Och under den mörkare delen av året så blir det ofta så att jag ser inte solen överhuvudtaget.
För det är mörkt när jag går upp och när jag åker hemifrån.
Och det är mörkt när jag kommer hem.
Det är fortfarande mörkt när jag kommer hem.
Jag sover över de få ljusa timmar som finns.
Mm.
Och det här kan mycket väl leda till problem då.
Eftersom vissa människor har väldigt svårt att anpassa sig till det här.
Ja, jag har inte så där fruktansvärt svårt.
Man märker ju av det.
Efter ett tag så blir man sliten.
Man blir mer trött.
Även om man sover regelbundet.
Man sover åtta timmar per dag så blir man sliten efter ett tag ändå.
Jo, överhuvudtaget är vi ljuskänsliga varelser.
Ljuset går ju in då via våra ögon och stimulerar vissa delar av hjärnan förutom synsystemet.
Det finns en liten kärna som heter den superkiasmatiska kärnan som sitter ovanför stället där synnerverna korsar varandra.
Och den här så att säga avlyssnar trafiken och reagerar just på om det är ljusduta.
Mm, okej.
Och den styr då våran dygnsrytme.
Mm, intressant.
Hur förklarar man för övrigt?
Det finns en del intressanta fall med, man måste ju ställa om dygnsrytmen ibland om man åker utanlands.
Man ler sig över tidszoner.
Mm.
Jag kan nämna en sak.
En person jag känner som vaknar klockan sju på morgonen.
Oavsett vilken tidszon han befinner sig i.
Klockan sju på morgonen, lokal tid.
Av sig själv.
Mm.
Medan vissa andra då har enorma problem.
Man talar ju om jetlag.
Och du är ju att ens egen dygnsrytm är totalt ur fas med omgivningen.
Och man känner sig väldigt trött mitt på dagen.
Eller väldigt pigg sent på kvällen.
Och det här leder till att man mår i allmänhet dåligt.
Men jag tror att din vän, han har tur.
Han är väldigt anpassningsbar.
De flesta är inte så anpassningsbara.
För den superkiasmatiska kärnan.
Den har en inbyggd rytm.
Som i allmänhet är 24 timmar.
Vissa människor har något snabbare eller långsammare rytmer.
Och det här styrs av en liten kemisk klocka så att säga.
Men vad är den egentligen?
Den superkiasmatiska kärnan?
Det är en liten grupp nervceller då.
Den är mindre än en ärta.
Det är en liten, liten ansamling av kanske tiotusen nervceller.
Men de här då, de ändrar sina egenskaper beroende på dygnet.
I dem finns det nämligen två ämnen som så att säga tävlar.
De bildas och ackumuleras i cellen.
Och när det blir tillräckligt mycket av dem binder de sig till varandra.
Och stoppar produktionen av sig själva.
Och då blir det mindre av dem.
Och det här gör att det går en långsam cykel som tar ungefär 24 timmar.
Men det här gör att den i sin tur kan skicka signaler till en annan körtel.
Tallkortkörteln som producerar melatonin.
Ja, den har jag i alla fall hört talas om.
Ja, och tallkortkörteln är ganska känd.
Det tog ett bra tag innan man kom på vad den var bra för.
Men melatonin, det är alltså vårt dygnsrytmshormon.
Det talar om för kroppen vad klockan är så att säga.
Men jag tror vi missade ett stadium däremellan också.
Vi gick direkt ner från årsrytmen till dygnsrytmen.
Finns det inte en månatlig rytts som man går igenom också?
Mm, det gör det.
Och det klassiska där det som alla tänker på är naturligtvis då kvinnors menstruationscykler.
Men har inte män ungefär samma sak när det gäller hormonproduktionen?
De har ju inte de riktigt fysiska effekterna av det.
Jo då, det förefaller att finnas liknande påverkan av hormonerna.
Och det här hormonernas halter i blodet påverkar ju vårt känsloliv.
Och det verkar även då att männen påverkas känslomässigt på ett liknande sätt som kvinnorna.
Jag tycker det är fascinerande att de påstår att menstruationscykeln för kvinnor är ungefär 28 dagar.
Men i mitt fall stämmer inte det för det går nästan en och en halv månad mellan varje.
Men det är också individuellt. Det beror mycket på olika omständigheter.
Och biologiska rytmer är anpassningsbara.
De anpassar sig till omgivningen.
Till exempel är det så att vi människor avger feromoner som påverkar andra människor.
Så att när ett antal kvinnor då lever nära tillsammans så synkroniseras deras menstruationscykler med varandra.
Ja, det känner jag till. Dessutom så har de en tendens att följa fullmånen.
Ja, det där är faktiskt lite grann en myt.
Ja, fast det märks ändå. Jag pratade med en skosköterska vid ett tillfälle.
Och hon har alltid problem med att det kommer tjejer springande och ber om bindor vid fullmåne.
Men det här, nu kommer vi kanske lite bort från ämnet, men det här är en intressant sak.
Om man går till ett sjukhus och frågar vad som händer vid fullmånen så får man höra både det ena och det andra.
Jag gissar att tala till exempel om bukmånar då, att det är många bukfall när det är fullmånen.
Andra menar att det föds mer män eller kvinnor.
För det är olika från sjukhus till sjukhus.
Jag tvivlar inte på den här sjuksköterskans uppfattning.
Men egentligen är det alltså en fråga om selektiv bedömning.
Jag kom på vad det kan bero på också.
Det är ofta så att det man förväntar sig ska hända, det kommer man ihåg att det händer.
Exakt. Och det är det jag tror händer här.
Det är därför man ska vara väldigt försiktig med sådana här data.
Man måste kolla upp att det verkligen stämmer.
Men om vi ska gå tillbaka till ämnet.
Det intressanta med de här cyklerna då, det är ju att de är väldigt genomgripande.
De påverkar många saker i kroppen.
Hos till exempel möss har man observerat att det är en viss del av hjärnan, hippocampus,
som verkar ha något med minnet att göra.
Så ändras mängden kopplingar mellan nervcellerna beroende på menstruationscykeln hos honerna.
Det var intressant.
Ja, upp till en tredjedel av de här kopplingarna försvinner alltså och kommer tillbaka sen.
Du menar att man har svårare att minnas under den perioden?
Förmodligen inte. Men vad det här innebär det vet man inte än.
Men det är väldigt märkliga fenomen.
Men det är som det mesta med hjärnan, man vet inte riktigt.
Ja, man vet mycket. Men det man vet gör en väldigt förbryllad.
Men som sagt, det intressanta med de här rytmerna i kroppen är att de finns på många skalor.
När man tänker på dygnsrytmen så tror man ju 24 timmar.
Men det finns ju också snabbare rytmer i vakenheten.
Och även när man sover.
Det är väl så att man har olika rytmer när man sover. Olika sömnperioder så att säga.
Ja, det är sant.
Det finns till exempel en 90-minuters-rytm som verkar handla om sömnfaserna.
Man börjar gå ner i djupsömnen och sen så går man då in i drömsömn.
Och det här tar ungefär 90 minuter.
Och det är lättare att vakna i slutet av en sån period än mitt i.
Och det är därför som att vid vissa perioder är det väldigt lätt.
Ja, när veckarklockan går av i rätt ögonblick.
Då kommer man upp lätt och är pigg och glad.
Men går den av fel, ja, någonstans mitt i.
Då är det extremt svårt att vakna.
Åh, det känner jag till.
Och sen om man råkar en biologisk klocka dessutom som är lite långsammare än 24 timmar så drar den sig.
Vilket gör att man vill sova lite extra lång tid.
Det är det problemet jag har.
Jag skulle nog passa mig att ha ett litet längre dygn istället.
Det tror jag många önskar sig.
Är det inte så att de flesta har en 25 timmars rytm egentligen?
Det påstås det, men det finns motstrid i uppgifter.
Det varierar väldigt individuellt.
Det finns en del människor som är uppemot 30 timmar.
Oj, jösses.
Jag hoppas att jag inte tillhör den gruppen i alla fall.
Ja, då märker man det.
För att de drabbas ju i princip av jättläge även i vardagen.
Men det intressanta här är att det kan man ju behandla med melatonin.
För den ställer om klockan.
Men du sa att det finns ännu kortare rytmer än det.
Eller ska vi gå in på dagsrytmerna först kanske?
Ja, det här är ju dagsrytmerna.
Dagsrytmen den går ju inte bara under sömnen.
Vi har ju även en karaktäristisk förändring under dagen.
Under den sena natten då är man till exempel som minst aktiv.
Man har väldigt svårt att hålla sig vaken.
Man gör mycket minstrad.
Men det är då många av våra hormoner frisett.
Finns det inte någonting som kallas för vargtimman?
Där man säger att väldigt många äldre personer dör under den timmen.
Just det.
Och det är alltså då från till exempel tre tiden fram till fem tiden.
Eller från två till fem.
Under den sena natten.
Då är många biologiska rytmer.
De håller på att ändras där.
Och det är allmänhet då man får hjärtatacker och sånt.
Det är då folk som är uppe ser UFON.
Det är då olyckor inträffar.
Ja, under dagen då så sker ju olika förändringar.
Hormonhalterna.
Stresshormon och sånt.
Det frigörs ju då som sagt under vargtimman och liknande.
Men mängden till exempel stresshormoner.
Det ökar ju gradvis under dagen.
Och sen har man ju en dipp efter lunch dessutom.
Då man blir tröttare.
Men det borde ju bero på att man äter.
Det tar upp mycket energi till matsmältningen.
Delvis är det det.
Men det är ju också kanske en anpassning till att leva på en het samman.
Där det är bra idén att ta en siesta.
Överhuvudtaget så är det nyttigt att ta sig en halvtimmas eller en kvarts tupplur om dagen.
Ja, där kommer man ju in på vårat ursprung.
vad man tror om det.
Men du sa att det finns ännu kortare.
Det finns många rytmer då i olika system som är ner på minutnivå till exempel.
Så mycket lite.
Oh ja.
I buksportkörteln till exempel.
Där frigörs insulinet i pulser.
Och då ser man att i de langerhamska öarna.
Där de här cellerna som producerar insulin finns.
De cellerna...
I de vadå?
Langerhamska öarna.
De är döpta efter en forskare vid namn Langerhamn.
Vad är det för någonting?
De langerhamska öarna.
De producerar insulin.
Det är alltså små grupper av celler.
Och de verkar göra det här efter en fint avvägd klocka.
Det vill säga, de ökar då sin kalciumkoncentration.
De samlar på sig kalcium ifrån kroppen.
Och skickar iväg det i pulser.
Riktigt varför tror jag inte man vet för närvarande.
Men det finns många andra kemiska klockor inuti celler som arbetar på minutnivå.
Eller ännu kortare.
Men där kommer vi nästan in på att få avancerat på det här föredaget just nu.
Det är tänkbart.
Men det finns som sagt både timvisare, minutvisare och sekundvisare.
Och de allra snabbaste klockorna, ja.
Det är just sekundnivå.
Hjärtatslag till exempel och vår andning.
Och det är små grupper närceller som skickar signaler till varandra.
Tack

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.