Biologiska klockor
Vi styrs av dem. Vi väcks av dem. Det handlar om de biologiska klockorna som styr dygnsrytmen, kvinnornas menstruationer och hjärtats slag.
Du lyssnar på: Biologiska klockor
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Vi styrs av dem. Vi väcks av dem. Det handlar om de biologiska klockorna som styr dygnsrytmen, kvinnornas menstruationer och hjärtats slag.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Anders, man talar ju om biologiska klockor, men vad innebar det egentligen?
Ja, egentligen finns det ju inte en biologisk klocka.
Det är ju en vanlig termin, biologiska klocka eller så.
Utan det finns många.
Och det är helt enkelt så att våra kroppar, de förändras ju med tiden.
Och det finns ofta rytmiska förändringar som återkommer gång på gång.
Och det här finns vissa som går oerhört snabbt på sekundnivå.
Och andra som tar åratal.
Ja, de som tar åratal, det är väl vår direkta utveckling helt enkelt?
Mm, det finns ju då cykler i barnens utveckling, tillväxtfaser och perioder de inte växer till sig.
Och det här är ju då genetiska program som tar upp till 20 år att utvecklas.
Den gradvisa mognaden av människan.
Ja, den biologiska klockan, det är väl det man menar normalt sett när man talar om det.
Ja, inte riktigt.
Normalt så talar man ju om den som har 24 timmars rytm.
Den vi märker av i vårt dagliga liv, till exempel med sömnen.
Som jag till exempel som uppenbarligen inte har en 24 timmars rytm.
Jo, det är ganska vanligt att det finns skillnader i hur snabba de här är.
Och det kan ställa till mycket ohäng.
Men det finns ju sådana som arbetar på en mycket längre skala.
Ett år till exempel.
Ja, det känner man till klassiska våldrepressionen.
Och det beror ju då på att våra hormonhalter påverkas ju av vilken del av året det är.
Så fram emot slutet av våren, då kommer solljuset fram och folk blir gladare i allmänhet.
Och hormonhalterna stiger bland annat av könshormoner.
Men i början av våren där så har man precis gått igenom den mörkaste perioden.
Mm.
Oja, vi påverkas av solljuset.
Och man talar ju just om seasonal affective disorder.
Alltså en säsongsberoende känslomässig störning.
Men man kan påverka just den här vinterdepressionen och smula med vitamin D3.
Mm.
Vad påverkar den exakt?
Ja, exakt hur det fungerar det tror jag inte man vet än.
Men det hänger nog samman då med solljuset.
Vi reagerar ju väldigt mycket på solljuset.
Även om vi inte reagerar lika mycket som till exempel växter och vissa djur.
Ja visst det, vi producerar väl vitaminer oss.
När man blir utsatt för solljus så producerar vi kroppen vitaminer.
Just det, man ombildar då en del ämnen till vitaminer.
Mm.
Och det här påverkar ju förmodligen i de komplicerade kemiska samspelen.
Och det är väldigt naturligt att vi ska ha en årlig klocka.
För om man tittar på de flesta djur så är det viktigt när de får ungar.
Mm, det var det.
Men när det gäller den här dygsrytmen och sånt här, det märker jag.
Jag jobbar nattskift lite då då.
Och under den mörkare delen av året så blir det ofta så att jag ser inte solen överhuvudtaget.
För det är mörkt när jag går upp och när jag åker hemifrån.
Och det är mörkt när jag kommer hem.
Det är fortfarande mörkt när jag kommer hem.
Jag sover över de få ljusa timmar som finns.
Mm.
Och det här kan mycket väl leda till problem då.
Eftersom vissa människor har väldigt svårt att anpassa sig till det här.
Ja, jag har inte så där fruktansvärt svårt.
Man märker ju av det.
Efter ett tag så blir man sliten.
Man blir mer trött.
Även om man sover regelbundet.
Man sover åtta timmar per dag så blir man sliten efter ett tag ändå.
Jo, överhuvudtaget är vi ljuskänsliga varelser.
Ljuset går ju in då via våra ögon och stimulerar vissa delar av hjärnan förutom synsystemet.
Det finns en liten kärna som heter den superkiasmatiska kärnan som sitter ovanför stället där synnerverna korsar varandra.
Och den här så att säga avlyssnar trafiken och reagerar just på om det är ljusduta.
Mm, okej.
Och den styr då våran dygnsrytme.
Mm, intressant.
Hur förklarar man för övrigt?
Det finns en del intressanta fall med, man måste ju ställa om dygnsrytmen ibland om man åker utanlands.
Man ler sig över tidszoner.
Mm.
Jag kan nämna en sak.
En person jag känner som vaknar klockan sju på morgonen.
Oavsett vilken tidszon han befinner sig i.
Klockan sju på morgonen, lokal tid.
Av sig själv.
Mm.
Medan vissa andra då har enorma problem.
Man talar ju om jetlag.
Och du är ju att ens egen dygnsrytm är totalt ur fas med omgivningen.
Och man känner sig väldigt trött mitt på dagen.
Eller väldigt pigg sent på kvällen.
Och det här leder till att man mår i allmänhet dåligt.
Men jag tror att din vän, han har tur.
Han är väldigt anpassningsbar.
De flesta är inte så anpassningsbara.
För den superkiasmatiska kärnan.
Den har en inbyggd rytm.
Som i allmänhet är 24 timmar.
Vissa människor har något snabbare eller långsammare rytmer.
Och det här styrs av en liten kemisk klocka så att säga.
Men vad är den egentligen?
Den superkiasmatiska kärnan?
Det är en liten grupp nervceller då.
Den är mindre än en ärta.
Det är en liten, liten ansamling av kanske tiotusen nervceller.
Men de här då, de ändrar sina egenskaper beroende på dygnet.
I dem finns det nämligen två ämnen som så att säga tävlar.
De bildas och ackumuleras i cellen.
Och när det blir tillräckligt mycket av dem binder de sig till varandra.
Och stoppar produktionen av sig själva.
Och då blir det mindre av dem.
Och det här gör att det går en långsam cykel som tar ungefär 24 timmar.
Men det här gör att den i sin tur kan skicka signaler till en annan körtel.
Tallkortkörteln som producerar melatonin.
Ja, den har jag i alla fall hört talas om.
Ja, och tallkortkörteln är ganska känd.
Det tog ett bra tag innan man kom på vad den var bra för.
Men melatonin, det är alltså vårt dygnsrytmshormon.
Det talar om för kroppen vad klockan är så att säga.
Men jag tror vi missade ett stadium däremellan också.
Vi gick direkt ner från årsrytmen till dygnsrytmen.
Finns det inte en månatlig rytts som man går igenom också?
Mm, det gör det.
Och det klassiska där det som alla tänker på är naturligtvis då kvinnors menstruationscykler.
Men har inte män ungefär samma sak när det gäller hormonproduktionen?
De har ju inte de riktigt fysiska effekterna av det.
Jo då, det förefaller att finnas liknande påverkan av hormonerna.
Och det här hormonernas halter i blodet påverkar ju vårt känsloliv.
Och det verkar även då att männen påverkas känslomässigt på ett liknande sätt som kvinnorna.
Jag tycker det är fascinerande att de påstår att menstruationscykeln för kvinnor är ungefär 28 dagar.
Men i mitt fall stämmer inte det för det går nästan en och en halv månad mellan varje.
Men det är också individuellt. Det beror mycket på olika omständigheter.
Och biologiska rytmer är anpassningsbara.
De anpassar sig till omgivningen.
Till exempel är det så att vi människor avger feromoner som påverkar andra människor.
Så att när ett antal kvinnor då lever nära tillsammans så synkroniseras deras menstruationscykler med varandra.
Ja, det känner jag till. Dessutom så har de en tendens att följa fullmånen.
Ja, det där är faktiskt lite grann en myt.
Ja, fast det märks ändå. Jag pratade med en skosköterska vid ett tillfälle.
Och hon har alltid problem med att det kommer tjejer springande och ber om bindor vid fullmåne.
Men det här, nu kommer vi kanske lite bort från ämnet, men det här är en intressant sak.
Om man går till ett sjukhus och frågar vad som händer vid fullmånen så får man höra både det ena och det andra.
Jag gissar att tala till exempel om bukmånar då, att det är många bukfall när det är fullmånen.
Andra menar att det föds mer män eller kvinnor.
För det är olika från sjukhus till sjukhus.
Jag tvivlar inte på den här sjuksköterskans uppfattning.
Men egentligen är det alltså en fråga om selektiv bedömning.
Jag kom på vad det kan bero på också.
Det är ofta så att det man förväntar sig ska hända, det kommer man ihåg att det händer.
Exakt. Och det är det jag tror händer här.
Det är därför man ska vara väldigt försiktig med sådana här data.
Man måste kolla upp att det verkligen stämmer.
Men om vi ska gå tillbaka till ämnet.
Det intressanta med de här cyklerna då, det är ju att de är väldigt genomgripande.
De påverkar många saker i kroppen.
Hos till exempel möss har man observerat att det är en viss del av hjärnan, hippocampus,
som verkar ha något med minnet att göra.
Så ändras mängden kopplingar mellan nervcellerna beroende på menstruationscykeln hos honerna.
Det var intressant.
Ja, upp till en tredjedel av de här kopplingarna försvinner alltså och kommer tillbaka sen.
Du menar att man har svårare att minnas under den perioden?
Förmodligen inte. Men vad det här innebär det vet man inte än.
Men det är väldigt märkliga fenomen.
Men det är som det mesta med hjärnan, man vet inte riktigt.
Ja, man vet mycket. Men det man vet gör en väldigt förbryllad.
Men som sagt, det intressanta med de här rytmerna i kroppen är att de finns på många skalor.
När man tänker på dygnsrytmen så tror man ju 24 timmar.
Men det finns ju också snabbare rytmer i vakenheten.
Och även när man sover.
Det är väl så att man har olika rytmer när man sover. Olika sömnperioder så att säga.
Ja, det är sant.
Det finns till exempel en 90-minuters-rytm som verkar handla om sömnfaserna.
Man börjar gå ner i djupsömnen och sen så går man då in i drömsömn.
Och det här tar ungefär 90 minuter.
Och det är lättare att vakna i slutet av en sån period än mitt i.
Och det är därför som att vid vissa perioder är det väldigt lätt.
Ja, när veckarklockan går av i rätt ögonblick.
Då kommer man upp lätt och är pigg och glad.
Men går den av fel, ja, någonstans mitt i.
Då är det extremt svårt att vakna.
Åh, det känner jag till.
Och sen om man råkar en biologisk klocka dessutom som är lite långsammare än 24 timmar så drar den sig.
Vilket gör att man vill sova lite extra lång tid.
Det är det problemet jag har.
Jag skulle nog passa mig att ha ett litet längre dygn istället.
Det tror jag många önskar sig.
Är det inte så att de flesta har en 25 timmars rytm egentligen?
Det påstås det, men det finns motstrid i uppgifter.
Det varierar väldigt individuellt.
Det finns en del människor som är uppemot 30 timmar.
Oj, jösses.
Jag hoppas att jag inte tillhör den gruppen i alla fall.
Ja, då märker man det.
För att de drabbas ju i princip av jättläge även i vardagen.
Men det intressanta här är att det kan man ju behandla med melatonin.
För den ställer om klockan.
Men du sa att det finns ännu kortare rytmer än det.
Eller ska vi gå in på dagsrytmerna först kanske?
Ja, det här är ju dagsrytmerna.
Dagsrytmen den går ju inte bara under sömnen.
Vi har ju även en karaktäristisk förändring under dagen.
Under den sena natten då är man till exempel som minst aktiv.
Man har väldigt svårt att hålla sig vaken.
Man gör mycket minstrad.
Men det är då många av våra hormoner frisett.
Finns det inte någonting som kallas för vargtimman?
Där man säger att väldigt många äldre personer dör under den timmen.
Just det.
Och det är alltså då från till exempel tre tiden fram till fem tiden.
Eller från två till fem.
Under den sena natten.
Då är många biologiska rytmer.
De håller på att ändras där.
Och det är allmänhet då man får hjärtatacker och sånt.
Det är då folk som är uppe ser UFON.
Det är då olyckor inträffar.
Ja, under dagen då så sker ju olika förändringar.
Hormonhalterna.
Stresshormon och sånt.
Det frigörs ju då som sagt under vargtimman och liknande.
Men mängden till exempel stresshormoner.
Det ökar ju gradvis under dagen.
Och sen har man ju en dipp efter lunch dessutom.
Då man blir tröttare.
Men det borde ju bero på att man äter.
Det tar upp mycket energi till matsmältningen.
Delvis är det det.
Men det är ju också kanske en anpassning till att leva på en het samman.
Där det är bra idén att ta en siesta.
Överhuvudtaget så är det nyttigt att ta sig en halvtimmas eller en kvarts tupplur om dagen.
Ja, där kommer man ju in på vårat ursprung.
vad man tror om det.
Men du sa att det finns ännu kortare.
Det finns många rytmer då i olika system som är ner på minutnivå till exempel.
Så mycket lite.
Oh ja.
I buksportkörteln till exempel.
Där frigörs insulinet i pulser.
Och då ser man att i de langerhamska öarna.
Där de här cellerna som producerar insulin finns.
De cellerna...
I de vadå?
Langerhamska öarna.
De är döpta efter en forskare vid namn Langerhamn.
Vad är det för någonting?
De langerhamska öarna.
De producerar insulin.
Det är alltså små grupper av celler.
Och de verkar göra det här efter en fint avvägd klocka.
Det vill säga, de ökar då sin kalciumkoncentration.
De samlar på sig kalcium ifrån kroppen.
Och skickar iväg det i pulser.
Riktigt varför tror jag inte man vet för närvarande.
Men det finns många andra kemiska klockor inuti celler som arbetar på minutnivå.
Eller ännu kortare.
Men där kommer vi nästan in på att få avancerat på det här föredaget just nu.
Det är tänkbart.
Men det finns som sagt både timvisare, minutvisare och sekundvisare.
Och de allra snabbaste klockorna, ja.
Det är just sekundnivå.
Hjärtatslag till exempel och vår andning.
Och det är små grupper närceller som skickar signaler till varandra.
Tack
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.