Vetenskapens historia
Sedan urminnestider har människan frågat "VARFÖR?" När man inte fick något svar, var man tvungen att söka svaren själv. Vetenskapen är det systematiska sökandet efter sanningen.
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Du lyssnar på: Vetenskapens historia
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Transkription156 repliker · 9:24
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Ska vi prata om vetenskapens historia idag?
Det är ju egentligen särskilt intressant att prata om vetenskapens historia.
Vad ska vi med den att göra egentligen?
Ja, förutom att det faktiskt är väldigt intressant, trots att vetenskapen har varit full med många färgstarka personer och spännande händelser, så är det rätt nyttigt också.
Jaha.
Jo, man lär sig av sina misstag.
Och genom vetenskapens historia har ju vetenskapsmän av alla slag gjort mer eller mindre stora misstag.
Och där är ju själva på en, man har lärt sig.
Vetenskapen är ett av få områden där man faktiskt har dragit nytta av de misstag som har gjorts och lärt sig mer av det.
Dessutom så gör det ju lättare att förstå varför vetenskapen fungerar som den gör idag.
Till exempel, varför är man så noggrann med bevis? Varför håller man på mycket med matematik inom vetenskapen?
Ja, just det där. Det med att bevisa. Hur gör man det egentligen? Finns det någon metod för att...
Hur har de kommit fram till den vetenskapliga metod vi använder idag?
Det är en ganska lång process. Det började som det mesta med de gamla grekerna.
Ja, naturligtvis. Alla vetenskaper har börjat som filosofier.
Ja, det kan man säga. Men filosofi, det är mest att man funderar på saker och ting.
Vad grekerna kom på var att världen inte är helt obegriplig. Man kanske till och med kan förstå den delvis.
Och det kan man göra på ett systematiskt sätt. Och det är ju det som är själva grunden för vetenskapen.
Man letar efter kunskap systematiskt. Inte bara fundera lite hit och dit eller ser en del samband.
Utan man försöker gå igenom det noggrant.
Och för detta så började man utveckla till exempel logiken.
Ja, men som sagt, den vetenskapliga metoden. Hur kom man fram till den?
Jo, efter grekerna hände inte så mycket på rätt lång tid.
Utom framme vid renaissans när man började återuppta tråden så att säga.
Och där var det Galileo Galilei som verkligen kom på ett par väldigt smarta saker.
Han var ju för sig inte ensam, men det är han som formulerade.
Dels, man måste göra experiment.
De grekiska filosoferna funderade väldigt mycket, men de tittade inte så mycket på hur verkligheten såg ut.
Men Galileo menade att man måste göra ett experiment. Man måste se hur det fungerar verkligen.
Sen kom man på att man kan använda matematiken för beskrivare.
Och då blir det mycket exaktare.
Det är ju en sak att säga att stenar faller snabbt.
Eller den här stenen föll långsamt.
Det är en annan sak att säga hur snabbt den föll.
Och då kan man börja upptäcka samband.
Och hans idéer då gick vidare.
Till exempel Newton fullkomnar det här genom att visa att man kan bygga upp en hel teori för rörelse och massor och sånt.
Som faktiskt fungerar jättebra.
Det blir liksom en demonstration att den vetenskapliga metoden funkar fint.
När den industriella revolutionen kom så handlade det inte så mycket om vetenskap i början.
Den var separerade.
De gamla grekerna ansåg väl också att filosofi eller vetenskap då på den tiden var bara tänkande.
Att göra någonting var ingenting.
Men i och med den industriella revolutionen så började väl de här sammanstråla.
Ja det kan man säga.
I början var det just som du säger att hantverkarna byggde saker och forskarna höll till på universitetet.
Men sen efterhand blev det ju mer och mer att forskarna började intressera sig för hur fungerar egentligen maskinerna?
Kan man göra dem bättre?
Och hantverkarna som hade blivit ingenjörer började förstå att vänta det här med lite matematik så kan man göra dem mycket bättre.
Så med tiden har det blivit att vetenskap och teknik har sammansmält.
De är inte längre oberoende av varandra.
Nej så är det ju idag.
Sen efter den industriella revolutionen så kom ju it-revolutionen framme i dagens samhälle i princip.
Med den så kunde man väl använda sig av datorer mycket mer för att mycket mer effektivt studera.
Datorerna är egentligen nästa revolution inom vetenskapen.
Galileo införde matematiken och det var ett enormt steg framåt.
Datorerna gör också att man kan göra beräkning väldigt effektivt.
Under århundraden har man ju hållit på och räknat för hand och det blir väldigt begränsat.
Man har väldigt svårt att se vad resultaten ger.
Man kan inte bara testa någonting.
För det kanske skulle ta ett par år utan räknaarbete och då vill man vara väldigt säker på att få ut något bra.
Nu kan man experimentera på datorn innan man ställer upp ett experiment i labbet eller ute i verkligheten.
För det kan ju vara dyrt och jobbigt.
Dessutom så är det jättebra för kommunikation.
Men det här med att man lär sig av misstag inom vetenskapen.
Kan du nämna några misstag som man har gjort som man har haft nytta av senare?
Ett av de största var ju då när matematiken på allvar började ta fart på 1600-talet.
Man räknade och fick fram de mest fantastiska saker som motsav varandra.
Och det här var ju ett problem.
Man började inse att man kan inte räkna hur som helst.
För man måste vara noggrann när man ställer upp en matematisk teori.
Så man började kräva bevis.
Det duger inte bara med att hävda att så här är det utan man måste visa det klart och tydligt.
Bevisidén har man ju redan från gamla grekerna.
Men här bör man inse att man måste göra dem väldigt noggrannet.
Det räcker inte med att säga, ja sen är det ungefär så här eller så här borde det vara.
Och det har man fortsatt med och det har varit oerhört givande.
Det används ju inte bara inom matematiken utan man har överhuvudtaget upptäckt i vetenskapet.
Noggrannhet tjänar man på.
Apropå matematik här, man använder ju en hel del symboler i matematiken.
Var kommer de ifrån egentligen?
Ja det är både det ena och det andra.
Våra siffror, de är ju arabiska och vi fick nollan från hinduerna.
Men plus och minus till exempel.
De symbolerna användes under medeltiden för att markera vintunnor.
Jaha, hur bra?
Ja det var när de skeppades ner för ren.
Jag är inte säker på detaljerna men jag för mig att man markerar om de var över eller underviktiga.
Och sen togs det upp då av handelsmännen.
Och på samma sätt är det många andra symboler.
Ja en del är ju då för olika alfabet.
En del är ju att man har vänt och vridit för att typograferna behövde ge en ny symbol åt matematiken.
Och en del är ju då att man förvridit gamla saker.
Integraltecknet till exempel, det är ett S man dragit ut på längden.
Jaha, finns det fler sådana?
Ja, vi har ju den liggande åttan och ändlighetstecknet.
Det finns väldigt mycket sånt här.
Men överhuvudtaget för att återgå till det här med misstag man har lärt sig av.
En annan sak man insett är ju väldigt svårt att bevisa att någonting verkligen är som det är.
Däremot kan man ganska mycket enklare att motbevisa att en teori inte håller.
Ja, det låter ju trådligt.
Om jag ställer upp en teori som säger att det finns en viss sak så går det alldeles säkert att säga att det här finns.
Det kan ju alltid vara att jag gör fel sådana.
Men om den här teorin säger att den här saken har vissa egenskaper kan man börja testa efter dem.
Upptäcka om teorin är fel.
Och det är ju väldigt användbart.
Då vet man vad man inte behöver tejta härnäst.
Ja, det är väldigt bra sådant.
Sen är det ju dessutom internationellt samarbete inom vetenskapen.
Det är ju ett av de få områden där vi verkligen har ett samarbete över gränserna som fungerar.
Jag tror det enda andra är metrologin.
Ja, fast även inom vetenskapen är det väl mycket konkurrens också.
Ja, visst finns det konkurrens.
Men du har ändå det här samarbetet eftersom man har insett att en forskare,
även om han eller hon jobbar på i Hedli, gör man misstag.
Man måste ha många som samarbetar och gör om samma experiment på olika sätt.
Det är ju liksom ett kollektivt arbete.
Man bygger tillsammans.
Men de olika vetenskaperna egentligen, vilka var det som startade de olika?
Man får för det mesta gå tillbaka till Grekland då, för den tiden.
Men till exempel matematiken, när började den?
Ja, den är ju urålder egentligen nu.
Babylonier och Egypt hade redan de en matematik och funderade på det.
Men den är ju nästan den äldsta separata vetenskapen.
Men den matematik vi använder oss av idag, men är det siffersystem vi har idag?
Ja, siffersystemet, det kommer ju dödligtvis från araberna.
För det romerska siffersystemet, det dög inte till mycket.
Nej.
Det var väldigt svårt att använda.
Ja, det är svårt att använda inom matematiken framför allt.
Det var därför romarna inte heller gjorde några större framsteg.
Och grekerna som använde ett siffersystem baserat på deras alfabet, de använde mest geometri.
Ja.
Så det var ju väldigt lite praktisk användning.
Mm.
Men sen andra vetenskaper har ju då separerats efterhand.
Till exempel talar man ju tidigare om naturfilosofi.
Och det var de olika naturvetenskaperna när de just hade börjat grena ut sig från filosofin.
Mm.
Är det inte någonting liknande med astronomi och astrologi?
Jo, de startade ju också från samma början.
Mm.
Det var ju liksom samma område.
Sen var skillnaden att astronomin började bli vetenskaplig.
Man började systematiskt undersöka hur det fungerade, var planeternas banor gick och sånt.
Medan astrologin inte använder den vetenskapliga metoden.
Inte systematiskt sökt en ny kunskap utan behöll bara det gamla.
Mm.
Det är därför astronomin har kommit någon vart.
Medan astrologin fungerar precis lika dåligt idag som för Babylonierna.
Ja. Finns det andra exempel på samma sak?
Ja, vi har ju kemi och alkemi.
Kemin började ju syssla då med att göra experiment för att se vad finns det vid regler för det här.
Medan alkemin fortsatte vara en mystisk sysselsättning.
Och om man tittar på modern alkemi, vilket faktiskt finns, så är den ganska lik hur den såg ut på 1500-talet.
Mm.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.