Mikroorganismer
Mikroorganismer finns i väldigt många olika skepnader. Vi lämnar de vanliga, trista sorterna för att gå in på de lite mer specialiserade. Vad sägs om mikroorganismer som älskar ett skönt bastubad i 105-gradigt vatten?
Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Rymdfarkoster i omloppsbana
Om man ska tro det flesta Science-fictionförfattarna borde vi vid det här laget ha etablerat rymdkolonier på mars och gruvdrift på månen. Varför stämmer inte detta? Vilka problem råkar man ut för när man ska lämna jordens atmosfär?
Transkription156 repliker · 9:34
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hörru du Anders, enligt väldigt många science fiction berättelser bör vi vid det här laget ha kolonier på månen och på mars och ha ett antal forskningschepp ute vid Jupiter.
Fast det blev ju inte riktigt så.
Varför inte?
Ett problem var ju det att man fick en massa hopp av Apollo-projektet men det var ju egentligen ett skrytbygge alla kalla kriget.
Det var ju inte seriös rymdkolonisering.
Och det finns ju ett allvarligare problem och det är att det är så himla dyrt att skicka upp saker i rymden.
Men varför är det det? Det är väl inte så långt ut?
Nej, det är en timmas bilfärd fast rakt upp.
Ja, det kan ju i och för sig bli lite knepigt. Men så dyrt borde väl det inte bli, eller?
Problemet är ju det att om du ska lyfta någonting till omloppsbana så måste du ge den tillräckligt hög hastighet.
Och framförallt så måste du lyfta upp jordens gravitationsbrunn.
Ja.
Och för att göra det här lyftet så krävs det ju också att du har ganska mycket bränsle.
Och det väger ju en del.
Och då blir det ännu mer att lyfta.
Mm.
Så att resultatet är att en ordinär raket, väldigt lite av den är nytt och last.
Resten är bränsle.
Men är inte det ett väldigt slöseri? Borde det inte gå att hitta ett lättare sätt att ta sig upp?
Jo, man kan ju hoppas det. För problemet är ju också det att när man förbränner allt det här bränslet får man stora, tunga, tomma bränsletankar.
Och de har man ingen riktig nytta av när man är där uppe. De bara sinkar en.
Just det. Så att vanligtvis så använder man ju flerstegsraketer.
Och det innebär att man kastar iväg de tomma bränsletankarna efterhand.
Så man har en raket i flera steg.
Det är väl väldigt slöseri med hela egentligen.
Oh ja. Det är ju enorma mängder metall som bara går åt ingenting.
Så att man kunde ju tänka sig att man vill ha en återanvändningsbart tanksystem till exempel.
Det vore ju rätt nyttigt egentligen.
Rymdskytten är ju ett försök åt det hållet.
Ja, men du säger ett försök. Har du några brister?
Ja, problemet är ju det att när man ser att en rymdskytte startar så är det en flygplansliknande huvudkroppen.
Och sen är det ett par stora bränsletankar.
Och vad händer med dem?
Just det. De kraschar sedermera in i atmosfären och brinner upp.
Så vi har en del som fortfarande kontrolleras och kan återanvändas.
Men den största delen är fortfarande en sorts ny trestegsraket som brinner upp.
Just det. Och där har man ju problemet att den här flygplansliknande skytten, den är inte speciellt stor egentligen.
Så att du kan inte transportera en stor last med den.
Nej.
Men den är ändå så pass stor att det går åt väldigt mycket energi för att lyfta upp den i områdsplanen.
Så man bränner ner mängder av energi på att lyfta upp någonting som inte alls kan ta med sig särskilt mycket?
Det kan ju ta med sig en hel del. Det funkar ju för många satelliter.
Men vill man ha verklig lönsamhet så är det fortfarande fransmännen raketuppskötningar i Sydamerika som fungerar bäst.
Vad är det som utmärker dem?
Det är löpande bandprincipen. Det blir ju billigare att skicka iväg raketer om man gör många.
Jaja. Så de massproducerar raketerna för att ta ner på kostnaderna?
Det kan man säga. Men den verkliga kostnadspressen skulle ju vara om man kunde göra raketer eller andra farkost.
Man kunde återanvända mycket mer.
Till exempel kunde man ju vänta sig att skjuta upp saker från flygplan som redan är högt uppe.
Ja. Då har man fått en del av den här skjutsen man behöver.
Och behöver inte dumpa så mycket tankar.
Dessutom så kan man ju eventuellt återanvända tankar och liknande.
Man skulle ju kunna istället för att starta från ett flygplan ha att tanksystemet kan flyga självt.
Det är vissa som har funderat då på att göra att det kan landa.
Och då kan man återfylla det och använda det till en till uppskötning.
Det blir då dyrare tankar än för de traditionella raketer.
Men å andra sidan genom att de kan återanvändas så kommer ju högre priset att slås ut på fler flygningar.
Och det finns stor sannolikhet att det blir billigare i längden.
Förmodligen ja. Vissa säger ju då att med det här skulle man kunna minska priset till en tiondel.
Så att det bara blir 2000 dollar per kilo istället för 20 000 dollar per kilo som man skickar upp på ondåsbanan.
Fortfarande mer än vanlig svensk som har råd att betala för en semester.
Men klart mindre i alla fall.
Jo det är onekligen början.
Och sen kan man ju fråga sig hur stora last är det man först och främst vill skicka upp?
Turister kanske inte är den viktigaste prioriteten.
Nej.
Men vad är det man behöver det till då?
Satelliter håller ju på att bli oerhört viktiga nu för tiden.
Ja.
Och där har vi ju satellitmobiltelefoni och liknande.
Men man hittar ju fler och fler tillämpningar.
Och ju billigare det blir med rymdfart desto fler tillämpningar kan man ju göra kostnadseffektivt.
Man börjar bli bra med väldigt små satelliter.
Trots att en satellit står som en läskig burk.
Den kan ju också göra mycket jobb som tidigare skulle kräva flera ton.
En annan möjlighet är naturligtvis att försöka minska mängden bränsle man måste släppa med sig.
Till exempel att använda syre i atmosfären under uppvärlden.
Då slipper man ju ta med sig det.
Mm.
Fast man måste ju fortfarande ha raketbränsle.
Hur stor del utgör syret?
Det borde vara rätt så stor del man kan spara in på det sättet.
Förmodligen.
Men i en vanlig raket så har man ju då flytande syre.
Så man får ganska mycket syre med en liten volym.
Det blir lite svårare under start.
Men det här pågår ju mycket forskning och det finns prototyper för.
Livet blir dock mycket enklare när man väl har kommit upp ovanför atmosfären ute i områdsbana.
Hur kan man då driva fram en raket?
När man är där uppe?
Ja dels finns ju då de här vanliga metoderna.
Att använda fast eller flytande bränsle.
Men då behöver man ju ta med sig det upp.
Ja.
Finns det inga metoder där det är mycket lite eller allra helst ingenting man tar med sig där nere ifrån?
Eftersom liftet är så svårt.
Mm.
En metod är ju jondrift.
Man använder exenon.
Att accelerera den i ett elektriskt fält.
Och därigenom kan man få så kallad jondrift.
Så man sprutar praktiskt taget ut joner istället för förångad gas?
Mm.
Finessen är det att det är inte mycket joner.
Men man kan ge dem väldigt väldigt höga hastigheter.
Så att accelerationen blir kanske inte så stark.
Men man kan ha den påslagen under lång tid och man kan driva det på ren elektricitet.
Och sedan går det enligt principen många veckar små.
Exakt.
Ännu enklare skulle ju vara solsegel.
Vad innebär det?
Hur fungerar det?
Man utnyttjar helt enkelt att solljuset från solen utövar ett tryck.
Ett strålningstryck.
Så tar man en tillräckligt tunn metall eller plastfilm och breder ut den.
Så kan man alltså åka på solvinden.
Finns det ingen risk att den här plastfilmen är så tung att den upphäver den kräften man får från solen?
Man kan räkna på det här och visa sig att det går ganska bra om den är tillräckligt tunn.
Den måste vara tunn och väldigt stort.
Men det är fullt genomförbart.
Sen så finns det ju en annan möjlighet också.
Det är att använda vatten.
Jaha. Hur gör man det då?
Jo, för att accelerera i rymden så måste man helt enkelt spruta ut någon sorts ämne bakåt.
En reaktionsmassa.
Ja.
Men det spelar ingen roll vad det är.
Bara rör en hastighet bakåt.
Jaha.
Det är ju raketprincipen.
Så tar man vatten och förångar det så får man en alldeles utmärkt motor.
Det krävs ju då energi för att förånga det.
Men det finns ju gott om solenergi och det har ju diskuterats om man skulle kunna använda kärnkraft också för det.
Orion bygger väl på det?
Ja, det är lite annorlunda.
Orion var ju ett av 50-tals riktiga kärnkraftsdrömmar.
Idén är att man använder en kärnexplosion för att pressa fram raketer.
Man har en väldigt stark bottenplatta. Det tog ner en liten kärnladdning bakom den.
Detta pressar fram den och sen så stoppas en ny laddning ut och pressar fram den.
Det låter totalt vansinnigt.
Men det visar sig att prototyper fungerade och på pappret verkade det vara en vettig och med en synnerligen dyr konstruktion.
Borde ju rätt god acceleration.
Oja, och det visar sig att det skulle nog fungera bra.
Det skulle inte ha några som helst problem att ta enormt stora laster ut i rymden.
Men som man lätt inser, folk skulle nog klaga en hel del på kärnexplosionerna.
Så det är kanske vettigare att använda solenergi i rymden.
Det finns ju oerhört mycket av den.
Jo, och sedan innebär ju det att man kan driva ett rymdskepp med enbart vatten.
Ja, fast där har man ju ett problem. Vattnet. Varifrån tar man det?
Komete består ju av is, till stor del.
För här har man ju problemet att hämta upp vatten från markytan.
Det är jobbigt, vatten är tungt. Ett kilo per liter.
Men skulle man kunna på något annat sätt hämta en komet eller isastroid så kan man hämta vatten därifrån.
Och då har man hur mycket bränsle som helst.
Helt enkelt ställa sig med sin lilla rymdskyttel och vänta in Hallys nästa passage för att tanka.
Just det. Så vatten kanske är det bästa bränslet, åtminstone i rymden.
Väder
Sedan människans regndanser då stammens regnmakare försökte blidka gudarna har man försökt ändra vädret. Skjuta kanon på molnbankar är en annan intressant metod som givetvis inte fungerade. GåR DET överhuvudtaget att kontrollera vädret?
Transkription139 repliker · 9:26
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
– Uff, vilket väder. Jag önskar att man kunde göra någonting åt det.
– Ja, det kan man ju egentligen.
– Och det säger du nu? När jag redan är blöt?
– Ja, där har man ju lite av problemet. Det är enklare att skapa regn än att ta bort regn.
– Jaha, varför då?
– Jo, regn bildas ju då när små dammkorn eller stoffpartiklar upp i molnen får på sig vattenmolekyler.
De kondenserar på det, det blir en större liten klunga eftersom det blir ännu mer vattenmolekyler på och man får en droppe som börjar falla.
Och då tänkte ju några, om man tar och lägger till lite extra stoff, borde det i så fall uppstå regn?
– Ja, det borde ju binda till det stoffet då.
– Just det. Så där har man provat. Man har från flygplan hällt ut silverjodid över moln och man kan få det att börja regna.
Inte sådär att det blir otroligt mycket regn, men det går att öka mängden regn.
– Det finns alltså ingen sätt att stoppa regnet på i alla fall.
– Ja, om du kan få ett moln att regna slut så blir det ju inte så mycket kvar innan det når fram till dig.
– Ja, det förstås. Det flyttar sig ju.
– En annan möjlighet är att försöka värma upp luften också så att man tar och till exempel får bort dimma.
– Dimma är ju egentligen en massa små vattendroppar.
– Ja, det är samma som moln.
– Så värmer man upp ett område tillräckligt mycket så borde man ju då kunna bli av med dimman därifrån.
– Och där har man försökt med en del flygplatser.
– Finns det någon historia när det gäller väderkontroll?
– Ja, människor har ju hållit på med regndanser i alla år.
Men verkliga försök att kontrollera vädret dök nog upp i och med 1700-talet ungefär.
– Jaha, vad händer då?
– Jo, det var några som hade observerat att det verkade regna ganska mycket över slagfält där krutröken stod tät.
Förmodligen var det här felaktigt eftersom vanlig krutrök förmodligen inte är så bra på att starta regn.
Och ja, det känns ju antagligen ganska deppigt på ett slagfält.
– Men man provade att använda kanoner för att skjuta på moln och se om man kunde få dem att börja regna.
– Det gick inget vidare.
– Nej, men de startade i alla fall försöken.
– Och under andra världskriget sedan så var det många som var intresserade av det här.
Och då, amerikanska försvaret inledde ju en del arbete.
Och det var ju då man börjat prova det här med silverjodid just.
– Och visar man rätt förtjust i det.
– Jaha, finns det några andra värderfenomen som man kan kontrollera?
– Eller som man i alla fall har börjat kunna?
– Ja, det beror lite på hur man ser saken.
Dimma är ju ett enkelt exempel.
– Mm.
– Och sen finns det ju större saker man har experimenterat med att försöka kontrollera.
– Till exempel orkaner.
– Ja, det har de ju inte lyckats särskilt väl med skulle jag vilja säga.
– Nej, verkligen inte.
Problemet med orkaner är ju att när de är väl igång så är det så stora och så energirika fenomen så att vad den människan gör så har en ganska liten påverkan.
– Men den väg orkanen tar är ju relativt slumpmässig eller kaosart.
– Det är väl väldigt små detaljer som gör att den beges åt ett visst håll. Det borde väl gå?
– Det borde gå. Och det är just det man har försökt påverka.
– Ja.
– Återigen är det amerikanska försvaret som har gjort en del experiment.
– De skickade upp en del flygplan på 50- och 60-talet just för att beså vissa delar av orkanen med silverjodid och försöka se om man kunde få den att åka längre ut i havs.
– Mm.
– Det gick väl inte så där otroligt bra. Det gick inte dåligt heller. De fick en del intressanta data och sen insåg de ett problem.
– Om en orkan de hade hållit på och manipulerat med skulle åka in över land och göra skada så skulle man ju skylla på dem.
– Ja, och med USA då så borde det bli en del stämningar.
– Mm. Och på samma sätt så är det många andra som man drar sig lite grann för att hålla på med sånt.
– Mm.
– Men modern kaosteori visar ju då att det kan mycket väl fungera sånt här.
– Mm. Men man kan väl i alla fall förutsäga orkaner relativt väl idag?
– Ja, det är lite lurigt. Man vet ju att orkaner förekommer när det blir tillräckligt varmt i vattnet under.
– Mm.
– Då stiger varm och fuktig luft uppåt och man får en cirkulerande fenomen som snabbt blir större och större och större och större.
– Ja, just det är orkaner startar väl ute till havs.
– Mm.
– Det är typ karibiska havet nere över vissa delar av stillhavet.
– Mm.
– Det är ganska väldefinierade områden som man kan hålla uppsikt över dem.
– Mm.
– Men när det här första stadet inträffar, där kan man ju tänka sig att påverka det på ett eller annat sätt.
– Mm. Finns det någonting annat som har testats när det gäller väderkontroll?
– Ja, det beror på om man menar avsiktlig eller oavsiktlig väderkontroll.
– Ja. – Oavsiktlig väderkontroll inträffar ju genom växthuseffekten.
– Mm. – Mm. – Mm. – Det är ju egentligen en oavsiktligt fenomen som höjer den allmänna temperatur.
– Ja, det är oklart. – Ja. – Även om det är oklart vad det blir för effekter på klimatet.
– Mm. – Mm. – Och man kan ju diskutera då om man inte kan också motverka det här.
– Jaha. – Ja. – Till exempel genom att sätta igång konstgjorda algblomningar ute till havs genom att sprida ut järn i havet.
– Därigenom kan man ju minska koldioxidhalten. – Varför järn?
– Jo, normalt finns det ganska lite järn i havsvatten. – Jaha. – Och det behövs för algernas tillväxt.
– Jaha. – Så att om man tillsätter järn så kommer de lokala algerna att börja blomma upp.
– Och de suger ju sig koldioxid. – Mm. – Och sedan sjunker de ner då till havsbotten eller blir uppätna av djur.
– Finns det möjlighet att förändra temperaturer? Och ändra klimatet på det viset?
– Det är tänkbart även om det är förmodligen rätt svårt.
– Mm. – Det är ju så att solen producerar ju den värme vi upplever i klimatet.
– Mm. – Men man skulle ju kunna tänka sig skymma solen eller reflektera in mer solljus.
– Mm. Finns det någon som har testat det?
– Ja, ryssarna har gjort det. De skickade upp en satellit för ett antal år sedan med aluminiumfoliesegel.
– Mm. – Och den skulle reflektera ner ljuset.
– Det skulle vara ljuset över vissa delar av Sibirien.
– Mm. – Det fungerade ganska bra. Man kunde klart att se den från marken och den lyste upp en del.
– Det var ju inget stort experiment, men det gav intressanta data.
– Mm. Men varför har man inte gjort det? Det skulle ju gå att odla till exempel i Sibirien i så fall.
– Det är förmodligen ganska dyrt att göra det här. – Ja, det kostar mer än det smakar.
– Än så länge åtminstone. Men möjligheten finns ju.
– Mm. – Och på samma sätt kunde man ju tänka sig motsatsen.
– Att skymma ljuset till exempel för en del av, låt oss säga, karibiska havet där man misstänker att en orkan kan tänkas bildas.
– Mm. Skulle det kunna gå eventuellt att styra väder så att man kan få regna i öken till exempel?
– Det är förmodligen väldigt svårt. Därför att där har man klimatceller.
– Luft stiger upp och blir varm över ekvatorområdena.
– Mm. – Och sen så drar de iväg norrut.
– Över ökenområdena, där är så att säga, fuktigheten finns högt upp i atmosfären.
– Mm. – Och sen så regnar det ner ur de tempererade zonerna.
– Så att, och därmed så blir det väldigt svårt att ändra på de här stora cyklerna för att göra det fuktigare i öken.
– Mm. – Men man ska ju tänka på det att växtlighet och sånt påverkar ju klimatet rätt rejält.
– Ja, det gör det ju faktiskt.
– Det här man säger att regnskogarna, jordens lungor, det är egentligen fel.
I den meningen att de producerar inte det syre som vi har i atmosfären.
Det mesta syret kommer från alger i haven.
Men vad de är är snarast jordens näsa.
De fuktar luften väldigt effektivt.
– Jaha. – Mm.
– Så att det kan man plantera mer skogar och kanske plantera in skogsområden man förser med avsaltat vatten.
Till exempel i ökeområden kan man ju öka luftfuktigheten lokalt.
– Mm. – Och där kanske kan sätta igång en återkopplingsprocess
som gör att det blir mer och mer fuktigt.
– Men så mycket som vi känner till om vädret och hur det fungerar idag.
Skulle det gå att göra ett slutet system?
Jag vet att det går att göra ett slutet ekosystem.
Men skulle det gå att göra ett med ett väder också?
Att du skapar ett väder inne i det systemet?
– Mm. Det är nog mycket tänkbart.
– Egentligen kan man ju få sådana systemer redan i till exempel läskedrycksflaskor som står förslutna.
– Mm. – Där ser man ju ibland droppar utav vatten ovanpå som har kondenserats.
– Ja. – Ja.
– Det är helt enkelt vätska som har avdunstat inuti flaskan, kondenserat uppe på taket och faller sedan ner igen.
Det är ju ett sorts mycket, mycket litet regn.
– Finns det någon ny teknik idag som är aktuell?
– Ja, det är ju då de senaste resultaten inom dynamiska system, eller det man normalt kallar för kaosforskning.
– Mm. – Där man börjar förstå hur kaotiska system inte bara uppför sig, utan också hur de kan påverkas.
– Mm. Ordning är kaos, tror jag det. Någon som sa.
– Ja, det kan man säga. Kaos går ju inte att styra.
Inte på det här gamla klassiska sättet, man får exakt det svar man vill ha.
– Men det finns ändå en viss ordning i det?
– Det brukar göra det. Och kan man hitta den här ordningen, på det tekniska språket är det de instabila fixpunkterna.
Då kan man också utnyttja dem för att därigenom få lite mer inflytande över det.
Man får inte total kontroll över det, men man kan få det att uppföras ungefär som man vill ha det.
– Mm.
– Och eftersom det är så himla känsligt för störningar så kan man också använda ganska små influenser för att få det att komma någon vart.
– Men det är ju lite svårt då, eftersom man inte känner tillräckligt mycket om det än.
– Mm. Men det går ju att lära sig mer och det häpnadsväckande mycket har redan gjorts.
– Mm. Så det här gamla ordspråket som finns, alla talar om vädret men ingen gör någonting åt det, det stämmer inte längre.
– Jajamän.
Satanismen
Efter ett antal omdiskuterade mord och riter är många som undrar hur farlig satanismen egentligen är. Anders Sandberg är INTE satanist, men mycket intresserad av olika religioner och berättar vad satanismen faktiskt innebär.
Finns det liv i rymden?
"Finns det liv i universum?" frågar Jenny Mångs filosofie magister Anders Sandberg.
Personkemi
Hur kan det komma sig att vissa personer inte passar ihop alls? Det finns en vetenskaplig förklaring bakom det vi kallar "personkemi". Vi reder ut begreppen.
Alternativa energikällor
Det finns alternativ till den gamla skolan av energiförsörjning. Det talas om solpaneler, fusionskraftverk, vindkraftverk och vattenkraft. Men vad är det egentligen som kommer ta över ?
Hackerkultur
Nörd eller utforskare? Stämmer myten om Cola, orakat ansikte och världsfrånvändhet? Vi har kollen.
Kloning
Är kloning så farligt som många tror, eller ligger framtidens välfärd i dess händer? Vad är bra respektive dåligt med kloning? Vi avslöjar också varför fåret Dolly heter som hon gör.
Sömn
Vi är absolut inga sömnpiller när vi berättar om vad människor gör i nästan en tredjedel av sina liv.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.