← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Immunförsvaret

Alla som har haft allergier vet vad immunförsvaret kan göra när det vill. Trots detta är detta system omöjligt att klarar sig utan.

Medverkande: Jenny Mångs, Henrik Öhrström och Anders Sandberg.
Föredraget handlar om biologi och sänds september 1998 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription78 repliker · 5:23

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Immunförsvaret är det som skyddar vår kropp mot attacker utifrån, i princip mot bakterier och virus och sådana saker.

  2. Men en mindre önskad reaktion av immunförsvaret är allergi.

  3. Henrik Örström, kan du förklara lite mer om det?

  4. Ja, allergier är när kroppen reagerar på ämnen som förekommer i omgivningen men som normalt inte är farliga.

  5. Till exempel pollen finns i luften och det hörs nu allmänt känt.

  6. Det här är helt enkelt mismanagement från immunförsvarets sida, att man lägger ner en massa energi på att jaga ofarda substanser.

  7. Det som träder i kraft är egentligen ett invasionsförsvar mot parasiter.

  8. De celler och antikroppar som jobbar när man har pollenallergi är ursprungligen avsedda och skydda mot maskar till exempel.

  9. Vad händer egentligen när man får en allergisk reaktion?

  10. Vad är det som händer i kroppen?

  11. Jo, det som händer är att man har antikroppar av en typ som heter IgE.

  12. Det finns ju antikroppar av en massa olika sorter och de har lite olika funktioner.

  13. Men IgE-antikropparna samarbetar med mastcellerna.

  14. Mastcellerna, vad är det?

  15. Det är celler som sitter i slemhinnorna och som har som funktion att agera som en slags snabbt, tidigt alarm.

  16. När en IgE-antikropp har plockat upp till exempel ett pollen, det är ju en felaktig reaktion egentligen.

  17. Men den plockar upp ett pollen och sen binder denna antikropp till mastcellen.

  18. Mastcellen utlöser då den stora alarmklockan.

  19. Och den är i form av till exempel histamin.

  20. Histamin är skyldig till att slemhinnorna börjar svulna och att man blir snorig till exempel i höst nu.

  21. Jaha.

  22. Det utsöndras också en massa andra substanser som lockar ut andra vita blodkroppar.

  23. Det är kroppens varningssignaler helt enkelt.

  24. Ja.

  25. Det är fel, fast de slår fel i det här fallet själva.

  26. Exakt.

  27. Man kan väl likna det vid att det är till exempel Securitas vakter som hittar någon inkräktare och börjar ringa till polisen.

  28. Bara det att i det här fallet kanske inkräktare har varit en rådjur.

  29. Mm, okej.

  30. Jo, det kanske inte är så effektivt då, nej.

  31. Jo, de säger ju att många av allergierna beror på att vi är alldeles för hygieniska i vårt samhälle.

  32. Det är vi helt enkelt inte vana vid de ämnena.

  33. Till exempel vi duschar minst en gång om dagen och...

  34. Ja, det är en populär förklaring och det är väl tyvärr en av de bättre eftersom den är ganska dålig egentligen.

  35. Jaha.

  36. Man är inte alls säker på att den är sann. Det finns ingen vettig förklaring till varför den skulle vara sann.

  37. Men den är ganska lockande i och med att den faktiskt förklarar en del.

  38. Dessutom så...

  39. En av anledningarna till att man inte omåligbart kan avfärda ren är att...

  40. Här i Sverige är det ren luft, vi har rent vatten, vi är allmänt hygieniska, vi har ganska lite sjukdomar.

  41. Vi har mycket allergi.

  42. Och den ökar.

  43. I Polen till exempel.

  44. I de här ryktiga, nedskitande industridistrikten där folk får koldamslunga i barndomen.

  45. På grund av att det är så smuttigt i luften.

  46. Där har de en hel del sjukdomar.

  47. De är allmänt dåliga.

  48. Men de har väldigt lite allergier.

  49. Jo, det gör ju att teorin verkar stämma då.

  50. Ja, det är väl lite för lite bevis.

  51. Men det här med övertvättning och överhygien har ju en del andra effekter också som inte är rent allergiska.

  52. Många av eczemen som man kan ha, så kallade atopiska eczem, är inte speciellt allergiska.

  53. Det finns ju eczem som är allergiska.

  54. Men många av de atopiska eczemen som det heter, har överdriven renhet, är mycket skyldig där.

  55. Helt enkelt är man tvättar bort hudens naturliga fett.

  56. Med starka tvålar, varma duschar och framförallt ofta varma duschar med starka tvålar.

  57. Skolläkare kallar emellanåt sådana här eczem för till exempel duksexem.

  58. Men inget ont då om just den tvålen det uppkommer med alla tvålar om man använder för mycket.

  59. Det är ju faktiskt ett rätt välkänt fenomen att många svenskar blir dåliga i magen.

  60. De åker utomlands.

  61. Har det ju också någonting att göra att man inte är van vid?

  62. Än är det en fråga.

  63. Ja, fast ämnena i det här fallet är då den lokala bakteriefloran som man tar upp i sin tarm.

  64. I och med att bakterierna som bor i tarmen, de är ens vänner så att säga.

  65. Man lever tillsammans med dem.

  66. De hjälper till med att bryta ner maten.

  67. De hjälper till med att tillverka en del vitaminer.

  68. Man måste ha dem utan bakterier i tarmen.

  69. Så mår man inte bra.

  70. Däremot mår man inte bra av att byta ut sina bakterier.

  71. Det blir alltid en sån här flyttoreda.

  72. Och tarmen reagerar på alla störningar med att tömma sig.

  73. Är det någonting som stör då ska det ut.

  74. Okej.

  75. Mycket simplistisk lösning och det resulterar i att man sitter på den vita tronen allt för stor del av semestern.

  76. Mindre trevligt, ja.

  77. Ja.

  78. Tack så mycket.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Datasäkerhet

Öka din datasäkerhet, sänk datorerna till havets botten! Vi diskuterar de vanligaste säkerhetsbristerna på företag och myndigheter idag.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs.
Föredraget handlar om datalogi och sänds oktober 1998 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription101 repliker · 6:36

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Datasäkerhet idag? Hur är det Anders? Finns det någon säker dator idag överhuvudtaget?

  2. Ja, om den är avstängd och inlåst i ett kassaskåp och frikopplad från nätet och kanske lagt på havets botten.

  3. Men annars finns det nog ingen riktigt säker dator.

  4. Nåväl, hur pass säker kan man göra en dator egentligen då?

  5. Det beror egentligen inte så mycket på själva datorn.

  6. En dator kan i sig fungera ganska bra. Det är användarna som är det stora problemet.

  7. Man kan säga att det är den mänskliga faktorn men det är lite grann att avpersonalisera det.

  8. Det finns något som kallas för brandvägg. Hur fungerar det?

  9. Det är att man kopplar upp en extra dator mellan nätet och den dator man vill skydda.

  10. Så att när det kommer en förfrågning utifrån eller rent av inifrån så tar brandväggen och kollar om det är en legitim förfrågning

  11. och skickar den vidare och i annat fall stoppar den.

  12. På det här sättet så ska det bli svårare att tas in i systemet.

  13. Men den här har väl vissa problem också?

  14. Ja, det blir ju då lite långsammare.

  15. Och många användare börjar snabbt irritera sig på fördröjningar

  16. och att de inte kan komma åt vissa saker som de skulle vilja komma åt.

  17. Och då börjar de ju lägga in egna vägar.

  18. Konstaterar att jag behöver absolut det här för mitt jobb.

  19. Så de är övertygad om någon ansvarig att öppna en liten kanal igen.

  20. Vilket innebär att brandväggen så småningom blir som en svajterost.

  21. Exakt.

  22. Och inte svårt att ta sig igenom lägre.

  23. Jo, men hur gör man egentligen när man tar sig in i ett system?

  24. Hackar som man brukar säga.

  25. Ja, crackar snarare.

  26. Hacking handlar om att få datorer att göra oväntade saker.

  27. Men det är inte nödvändigtvis att man försöker ta sig in i det.

  28. Cracking är den korrekta termen.

  29. Men att cracka ett system handlar till största delen om att ha en viss förståelse om hur det fungerar

  30. och vad det kan finnas med säkerhetsluckor.

  31. Så att bara genom att titta på ett företag till exempel organiserat

  32. kan man ju upptäcka att antagligen kommer programmerarna på dataavdelningen

  33. att vara mer mån om säkerheten än ekonomerna som kanske inte är så bra på Windows ens.

  34. Jaha, okej.

  35. Så att när man väl vet det, då kan man börja titta på möjligheten att ta sig in.

  36. Vart brukar vara lämpligast att börja när man ska försöka ta sig in?

  37. Högt uppe brukar fungera.

  38. Många chefer är inte så hemma på datorer.

  39. Och ja, många systemoperatörer vågar kanske inte riktigt gå på chefen och säga

  40. du har valt ett väldigt dumt lösenord som är väldigt lätt att gissa.

  41. Dessutom, när då direktionen är på långlunch kan de mycket väl glömma kvar sina datorer

  42. stående påslagna och inloggade i direktionsvåningen.

  43. Klär man ut sig som telereparatör så kan man ganska lätt få tillgång till de filer.

  44. Men när man nu försöker ta reda på ett lösenord, hur brukar man göra då?

  45. I många fall så gissar man ju på lösenord.

  46. För människor är inte speciellt kreativa när det gäller att komma på dem.

  47. Och ofta använder man ju katten, sin makes namn eller någon familjemedlem.

  48. Vilket då är inte så svårt att ta reda på.

  49. Nej, man kan ju titta på folks hemsidor till exempel.

  50. Det fungerar häpnadsväckande bra och det är skrämmande många som använder det här.

  51. Och när då systemoperatören upptäcker att oj då, nu är det en massa folk som har valt dåliga lösenord och går och klagar

  52. så tycker folk att systemoperatören är otrevlig och är bara till besvär.

  53. Ja, men vad gör de då?

  54. Vanligtvis byter de då till ett annat lösenord som är lika lättgissat.

  55. Och så lägger de till typ 001 på slutet.

  56. Och nästan går 002.

  57. Aj.

  58. Japp, det är ju som sagt ett stort problem.

  59. Om folk var lite mer kreativa med att välja lösenord skulle det vara mycket svårare att gissa det.

  60. Men de flesta föredrar enkla lösenord.

  61. Och man kan ju förstå det för vi människor gillar ju inte att göra onödigt arbete.

  62. Och det känns kanske inte så viktigt heller.

  63. Nej.

  64. Vad gör en cracker då när det är ett svårare lösenord som att nu hur tar han reda på det?

  65. Ja, ett sätt är ju om man faktiskt kan komma in på företaget och kolla på post-it-lappar.

  66. Svåra lösenord är ju faktiskt ganska svåra att komma ihåg.

  67. Så många skriver upp dem, vilket inte är så lyckat.

  68. Nej.

  69. Ett annat sätt är att använda sig av en trojansk häst.

  70. Det är ett program som verkar göra någonting, men också gör en del saker i bakgrunden som kanske användaren inte skulle gilla.

  71. Typiskt exempel är ett spel som också kollar av vad man skriver eller har skrivit på tangentbordet.

  72. Och till exempel lagrar lösenordet.

  73. Men vad kan en cracker ställa till med egentligen?

  74. Det beror mycket på, men i princip kan en cracker ställa till med allting om crackern lyckas få tillgång till hela systemet.

  75. Och det här kan vara extremt allvarliga saker naturligtvis om man raderar bokföringen.

  76. Men i praktiken, datorintresserade ungdom är inte något större hot.

  77. De är ute efter att förstärka sitt eget ego, att stila och så vidare.

  78. Vilka är det som är det största hotet egentligen då?

  79. Det är industrispionage och andra företag.

  80. För att inte tala om missnöjda anställda.

  81. Där finns ju en enorm möjlighet och de kan ju tala om lösenordet från första början.

  82. Vilket ju gör att många företag vill hålla koll på de anställda som har nästan värre säkerhet inuti systemet än utanför.

  83. Vilket är lite bakvämnt jag.

  84. Ja, och märkligt nog är det så att även i Sverige så har inte fackförbunden klagat på att många förra regelbundet kollar vad de anställda gör på sina terminaler.

  85. Man håller alltså noga koll och ser att de inte leker bort tiden heller.

  86. Men en sån här trojanskast, hur brukar den kunna se ut?

  87. Ja, en typisk grej är ju såna här små skämtgrejor.

  88. Den är lite som dyker upp på skärmen och så vidare.

  89. Ett sånt program skulle ju kunna ligga i bakgrunden och märka om man skriver in ett lösenord till exempel eller kollar datotrafiken och sedan spara undan den någonstans.

  90. Jag har hört att det skulle finnas ett väldigt enkelt basic-program för längesen som gjordes för länge sedan.

  91. Det finns en oändlig mängd sådana här enkla små knep.

  92. Men ett av de vanligaste är ju då att man gör ett program som ser ut som login-prompten.

  93. Den skriver att man ska ange sitt lösenord. Det gör man.

  94. Programmet sparar lösenordet, säger att det var fel och startar det riktiga lösenordprogrammet.

  95. Ja, med tanke på att man vet ju själv att man rätt ofta skriver fel lösenord så reagerar man väl inte över det?

  96. Oja, det är ju väldigt lätt att gå på. Många gör det också.

  97. Framförallt om det är ett stort system kan man få in många lösenord på det här sättet.

  98. Men här måste man ha access redan från början.

  99. Väl, om man ska dra kontentan av det här så lita på din systemoperatör och lämna inte chefen ens av i datorn.

  100. Ungefär, ja.

  101. Tack.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Maxwells demon

Äntligen en tam demon! Låt oss presentera varelsen som folk tror är lösningen på Evighetsmaskinens gåta. Är detta verkligen sant?

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs.
Föredraget handlar om fysik och sänds oktober 1998 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription64 repliker · 4:16

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Om du någon gång har läst fysik så har du nog hört talas om en varelse vid namn Maxwells demon.

  2. Det är egentligen en omöjlig varelse. Kan du förklara det här närmare Anders?

  3. Maxwells demon hittades på av Maxwell som ett litet tankeexperiment som visade att det var något skumt med fysiken.

  4. Han tänkte sig att man har en låda med luft i. En vanlig luft med rumstemperatur.

  5. Och mellan de två sidorna har man en skiljevägg.

  6. Och i skiljeväggen finns en liten, liten lucka som kan öppnas och stängas lätt.

  7. Och bredvid luckan sitter en demon. Det här är Maxwells demon. Mycket liten.

  8. Och han släpper igenom vissa molekyler men inte andra.

  9. Jaha, vilka?

  10. Jo, han släpper igenom snabba molekyler från höger sida till vänster sida.

  11. Men om det skulle komma en snabb molekyl från vänster så stänger han luckan så att de stannar kvar där.

  12. Och när han ser till att de långsamma hamnar på höger sida.

  13. Det här borde innebära att i en gas är det så att ju snabbare molekyler rör sig desto varmare blir det innebär det här att det blir varmt på ena sidan och kallt på en andra.

  14. Just det.

  15. Det borde väl innebära att man skulle kunna driva en motor nästan med värmeenergin på den ena sidan.

  16. Jajamän.

  17. Och det skapar en evighetsmaskin, intressant?

  18. På sätt och vis. Man får ju inte någon ny energi här.

  19. Men man får ju ett vettigt arbete. Man skulle verkligen kunna driva någonting med det.

  20. Men en evighetsmaskin är inte det omöjligt?

  21. Jo, det är någonting väldigt skumt som pågår här och det var ju det som var max rätt poäng.

  22. Hur kommer det sig att man kan ifrån vanlig luft i rumstemmeratur få varm och kall luft?

  23. Men det här är ju ett tankexperiment. Det funkar ju uppenbarligen inte i verkligheten.

  24. Så den stora frågan var, varför fungerar det inte?

  25. Ja, för det första så måste man ju ha energi för att driva luckan antar jag.

  26. Inte nödvändigtvis. Man skulle ju kunna tänka sig att luckan har en liten fjäder.

  27. Så att när man öppnar den så laddas fjädern upp med den energi som gick åt för att öppna den.

  28. Och när man stänger den, ja då släpper man bara efter fjädern. Så får man tillbaka energin.

  29. Men förlorar man inte alltid litegrann i form av värme och dylikt?

  30. Inte nödvändigtvis det heller. På molekylnivå skulle man nog kunna bygga en väldigt väl fungerande lucka som inte disiperade någon energi.

  31. Men då är ju bara frågan, själva demonen då om man säger så, den måste ju faktiskt avgöra om det är en snabb eller långsam molekyl.

  32. Och det är ju där så att säga frågan får sin lösning.

  33. Därför att den här demonen måste hålla rätt på information.

  34. Och i den klassiska fysiken tänkte man ju inte på information. Det var bara något som fanns.

  35. Men om man tänker efter så inser man att demonen måste lagra den här informationen i någonting.

  36. Han måste ha ett minne.

  37. Och det går åt energi att radera information.

  38. Ja, det borde vi göra.

  39. Det här är ju rätt intressant för det visar ju att det finns en koppling mellan information och värme och energi.

  40. Och det var något man inte tänkt på tidigare.

  41. Men om det går åt energi för att förlora information eller för att göra sig av med information.

  42. Är det då därför som de säger att Maxwells demon är en liten lysande punkt?

  43. Ja, det skulle man kunna säga.

  44. Han skulle behöva göra av med väldigt mycket information eftersom det är många molekyler.

  45. Så den skulle lysa.

  46. Fast normalt brukar man inte tänka sig speciellt mycket om utseendet.

  47. Nej.

  48. Men det finns en intressant poäng här.

  49. Och det är ju det att varför måste han göra sig av med informationen?

  50. Kan han inte komma ihåg allting?

  51. Ja, det är en bra fråga.

  52. Och där kommer man in på det att om demonen hade ett jättestort tomt datominne som han bara kunde fylla så skulle han ju fungera en stund.

  53. Men där ligger också haken.

  54. Ett stort tomt datominne är så att säga en värmeresurs.

  55. Det är ungefär som att vara kopplat till ett kylskåp.

  56. Man kan utvinna energi ur det.

  57. Inte så mycket energi naturligtvis.

  58. Men tillräckligt mycket för att köra igång Maxwell's demon ett tag.

  59. Så det finns en koppling till varför datorn är varm när den kör.

  60. Så det är helt enkelt där haken ligger att det är omöjligt?

  61. Det är omöjligt i det långa loppet.

  62. För en kort stund kan naturligtvis Maxwell's demon köra igång det här.

  63. Men i slutändan så kan man inte lura universum.

  64. Man måste betala igen energin.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Articifiellt liv

Var går gränsen mellan levande och dött? Kan människan skapa andra levande varelser och var går gränsen.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs.
Föredraget handlar om filosofi och sänds oktober 1998 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription94 repliker · 5:41

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Idag ska vi prata om artificiellt liv. Vad är det för någonting?

  2. Ja, man kanske kan vända på det. Vad vet du om det?

  3. Ja, vad jag vet om det är ett försök att på konstgjord väg skapa liv.

  4. Alltså att kopiera oss själva eller andra varelser. Eller liknande.

  5. Eller snarare skapa något som är livsliknande.

  6. Ja.

  7. Som har livets egenskaper.

  8. Men vad är liv för någonting egentligen då? Kan man definiera det verkligen?

  9. Det är en mycket bra fråga. Det är ett av huvudskälen till att man håller på med artificiellt liv.

  10. Det finns ju många sätt att definiera det.

  11. Ett sätt är att utgå kött och blod eller att ha blad eller något liknande.

  12. Ett annat kan vara att det kan reproducera sig självt.

  13. Och där kommer man in på något intressant.

  14. Men trots allt, eldslågor klarar jag av att reproducera sig.

  15. Förmågan att anpassa sig, mutera eventuellt.

  16. För en eldslåga tar ju faktiskt inte att anpassa sig.

  17. Den ändrar ju ingenting.

  18. Men däremot livsformer, de ärver ju sina egenskaper.

  19. Så jag tror att man är inne på någonting här.

  20. En kombination kanske av att kunna reproducera sig själv och anpassa sig.

  21. Det är nog väldigt viktigt.

  22. I många fall, för det enkla vare sig, är ju reproduktion och mutation ett sätt att anpassa sig.

  23. Bakterier kan ju utvecklas så att de till exempel blir resistenta mot antibiotika enbart genom evolution.

  24. Men mer avancerade livsformer, de kommer ju på hur de ska utnyttja sin omgivning även efter att de är födda.

  25. Men tillbaka till ett officiellt liv då, egentligen varför?

  26. För att lära sig mer om det vanliga livet.

  27. Förutom då naturligtvis utmaningen i att skapa något så komplext.

  28. Jo, det kan ju vara mycket intressant att jobba med, det har jag en känsla av.

  29. Åja, det är oerhört fascinerande.

  30. Framförallt genom att det krävs rätt små medel för att få fram något som är förvånansvärt livsliknande.

  31. Som?

  32. Ja, datorprogram till exempel.

  33. Det finns ju datorprogram som kan göra kopior av sig själva.

  34. Ett exempel är ju datavirus.

  35. Ja, jo tack. Det har ju väldigt många som sysselmatorer råkat ut för.

  36. Just det. Men de kan inte utveckla sig själva.

  37. De behöver en programmerare som förbättrar dem för att de ska klara nya virusprogram och så.

  38. Men det går att skriva datorprogram som då när de kör i en egen simulator kan utveckla sig genom evolution.

  39. Men när det gäller datorprogram och sånt där, hur är det med fraktaler?

  40. De som kanske inte kopierar sig själva utan de bara repeterar samma.

  41. Fraktaler är så att säga resultatet och ytligt sett kan man säga att de inte har så mycket med artificiellt liv att göra.

  42. Men det finns en koppling.

  43. Om man tittar på omvärlden så ser man ju att mål där inte är klot.

  44. Berg är inte koner.

  45. Vi lever inte i en kubistisk värld.

  46. Utan istället är mål komplicerade strukturer.

  47. Vi har träd, vi har berg.

  48. Och de är ju fraktaler.

  49. De mönster man får i datorn påminner om livets geometri.

  50. Ja, det kan ju faktiskt vara en form av det då.

  51. Men förutom när det gäller just datorer, dataprogram.

  52. Hur långt har man kommit inom andra områden för att skapa artificiellt liv?

  53. Normalt håller man mest på på datorer.

  54. Det är ju väldigt praktiskt.

  55. Det går snabbt att simulera.

  56. Och det är svårt att bygga saker i verkligheten.

  57. Rätt riskfrikt också.

  58. Det är det.

  59. Trots att det är lätt att skriva en virtuell maskin så att det självförökande datorprogram inte kan klara sig utanför.

  60. Men man har gjort en del intressanta experiment i laboratorier.

  61. Man har experimenterat med molekyler.

  62. Molekyler kan nämligen föröka sig också.

  63. Hur då?

  64. Ett enkelt exempel är RNA, ribonuklinsyra, som finns i cellerna.

  65. Det är en lång kedja som har en speciell form.

  66. Den kan binda fast andra molekyler på sin yta som gör att den skapar en ny RNA-kedja.

  67. Ja visst, det är det där.

  68. Det känner jag igen.

  69. Det är möjligt att livet uppstod en gång i tiden.

  70. I fråga om att RNA tog och förökades och blev mer och mer komplexa system.

  71. Man har också skapat andra molekyler som då när de får rätt näringsämne så att säga kan göra kopior av sig själva.

  72. Men sen är frågan egentligen hur långt kan eller bör man gå när man sysslar med sånt här?

  73. Det är ju intressant.

  74. Dels rent pragmatiskt undvika risker till exempel med datorprogram.

  75. Men också etiskt.

  76. Är det rätt att radera ett tillräckligt avancerat datorprogram?

  77. Och vad händer om vi lyckas skapa en artificiell varelse som verkligen tänker och vet att den existerar?

  78. I och för sig om den tänker och vet att den existerar kanske den också skulle kunna begära rättigheter.

  79. Och jag hade nog svårt att tro att man skulle kunna neka den.

  80. För trots allt, var i består skillnaden?

  81. Är det då man kommer in på de mer religiösa aspekterna om frågan om själ och dylikt men det är väl ingenting som vi direkt kan ta upp här?

  82. Ja det intressanta är ju kanske det att liv det är ju halvreligiöst i många fall.

  83. Man tänker sig ofta som en speciell kraft.

  84. Men när man ser vad som inträffar i datorsimulationer så inser man att liv kanske är mer en fråga om ordning.

  85. Det kanske finns mer saker som är levande eller saker som kan existera som kan kallas levande än vi normalt tänker på.

  86. Vi är bara vana vid en typ av liv.

  87. Det är ju oss själva eller den biologiska världen.

  88. Just det.

  89. Men man kan mycket väl tänka sig minst lika komplexa och fascinerande ekologier som är baserat på annat.

  90. Målet bör ju vara att kunna förstå dem och samverka med dem.

  91. För helt enkelt se hur långt det kommer.

  92. Att skapa en egen medveten varelse ligger nog inom rätt lång framtid.

  93. Det är mycket tänkbart.

  94. Även om vissa är väldigt optimistiska ändå.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Rymdfart

Mikael Johansson planerar att åka till Sirius över sommarlovet. Anders Sandberg grusar förhoppningarna genom att påpeka att Mikael lär vara i medelåldern när han kommer fram

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om fysik och sänds november 1998 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription129 repliker · 7:02

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Hörru du Anders, jag skulle väldigt gärna vilja åka till Sirius nu på sommarlovet.

  2. Du har nog en del problem med det.

  3. Varför då?

  4. Hastighetsbegränsningar.

  5. Det är ju nämligen så att det går inte att röra sig snabbare än ljusets hastighet.

  6. Varför inte det?

  7. Det är en följd av relativitetsteorin.

  8. Det visar sig nämligen att ju snabbare du rör dig desto mer energi krävs det för att accelerera.

  9. Ja men, räcker det inte med att bygga ett tillräckligt stort kraftverk som du i mitt rymdskepp?

  10. Nej, inte riktigt.

  11. Därför att ju mer energi du lägger in desto närmare kommer ljushastigheten.

  12. Men du kommer inte förbi den.

  13. Det krävs oändligt mycket energi för att pressa upp ett rymdskepp till ljusets hastighet.

  14. Och det räcker inget kraftverk till.

  15. Oj då.

  16. Där har vi ett problem med att resa över till Sirius på sommarlovet.

  17. Ja men om jag tar vinterlovet också då?

  18. Du tar lite längre tid på det helt enkelt.

  19. Ja.

  20. Ja då är det ju inga problem.

  21. Det tar ju i och för sig ett par år att ta över.

  22. Så du får samla ihop ett par sommarlov och vinterlov.

  23. Men det är i princip möjligt.

  24. Ungefär hur lång tid skulle det ta?

  25. Ja, Sirius befinner sig ju ett par ljusår bort.

  26. Kanske vore närmare med Mallorca.

  27. Alfa Catauri på 4,3.

  28. Ja eller Mallorca.

  29. Men däremot är det en intressant fråga.

  30. Hur snabbt kan man egentligen röra sig med ett rymdskepp?

  31. Mm.

  32. Och hur snabbt kan man röra sig med ett rymdskepp?

  33. Ja den yttersta begränsningen är naturligtvis ljushastigheter.

  34. Men med olika tekniker kan man ju komma upp på olika hastigheter.

  35. Det första och enklaste är naturligtvis vanliga kemiska raketer.

  36. Mm.

  37. Det har man ju använt. Det finns ju en del sonder som håller på att lämna solsystemet just nu.

  38. Voyager och Pioneer och de andra.

  39. Men deras problem är att det kommer att ta tiotusentals år innan de kommer någon vart.

  40. Du sa att de håller på att lämna solsystemet. Hur lång tid tar det för dem att komma ut?

  41. Ja det beror på var du vill dra gränsen om solsystemet.

  42. Hur lång tid tar det att komma utanför Plutospana?

  43. Ja det har de ju redan gjort. Men det tog de alltså en 10-15 år.

  44. Det är en fråga om alltså rejäla tidsrym det här.

  45. Och ändå rör de här sig med ett par mil i sekunden.

  46. Wow.

  47. Ja men det räcker ju inte.

  48. För ett ljusår det är den sträcka som ljuset till ryggare ger på ett år.

  49. Och med tanke på att ljuset rör sig 300 000 kilometer per sekund så hinner det bli en del.

  50. Jo.

  51. Så att man behöver snabbare skepp.

  52. Och hur skulle man kunna åstadkomma det?

  53. Kemiska raketer verkar vara för långsamma.

  54. Mm.

  55. Man kan ju fundera då på atomdrivna raketer.

  56. Ja.

  57. En idé man hade var ju då att man tar uranstavar som blir väldigt heta.

  58. Så pumpar man igenom vätgas eller någon annan gas.

  59. Och så åker det ut med väldigt hög hastighet.

  60. Och så kan man driva fram skeppet.

  61. Och fungerar det?

  62. Jo då.

  63. Man gjorde en del experiment på det glada 50- och 60-talet.

  64. Man inte brydde sig över så mycket om strålning.

  65. Och jo det fungerar nog.

  66. Problemet är att man inte har forskat vidare på det av miljöskäl.

  67. Och dessutom det blir nog ganska tungt och jobbigt ändå.

  68. Det krävs ganska mycket massa för att driva sånt här skepp.

  69. Problemet är ju det att du måste ta med dig allt bränslet.

  70. Och även om uranet inte tar så mycket plats så måste du ändå ha med dig reaktionsmassan du sprutar ut.

  71. Men finns det ingen som helst möjlighet att samla på sig bränslet under gång då?

  72. Ja en idé är ju ramjetten.

  73. Det är att man har en stor magnet som tar och skapar ett magnetfält som suger i sig atomer som finns mellan stjärnorna.

  74. Okej.

  75. Och med det borde man kunna få kanske få ihop tillräckligt med massa för att faktiskt kunna ta sig framåt.

  76. Eller hur ser det ut?

  77. Förhoppningsvis.

  78. Det finns vissa som menar att det skulle bli en bra broms istället.

  79. Därför att det går åt en massa energi för det här magnetfältet.

  80. Och det inte skulle bli tillräckligt med väte då för att driva en funktionsreaktor eller något liknande.

  81. Så att den har sina problem.

  82. Men finns det några fler metoder? Finns det någon som verkar något som är plausibel?

  83. Ja då. Det finns flera. En kanske mest trolig är solsegel.

  84. Hur fungerar det?

  85. Man tar helt enkelt ett segel och sen låter man solvinden, eller i det här fallet solens ljus, solvinden är lite för svag, blåsa på det.

  86. Det måste vara billigt menat. Jag har svårt att föreställa mig att man hissar en vanlig spinnaker i den situationen.

  87. Ja, det är inte riktigt en vanlig spinnaker, men snarast aluminiumfolie.

  88. Mycket, mycket tunn aluminiumfolie eller plastfolie.

  89. Det är ju så att solens strålning, den överför faktiskt en viss impuls.

  90. Och placerar man upp ett tillräckligt stort segel så trycks det utåt.

  91. Det är därför kometens svansar alltid pekar bort från solen.

  92. Och vad man då kan göra är att ha ett stort segel.

  93. Och med det här kan man åka omkring inuti solsystemet.

  94. Men det räcker inte för att lämna systemet.

  95. Så vad man då kan göra är att ha en laser som driver på det, som pressar inifrån solsystemet.

  96. Så att man trycker på sig själv menar du?

  97. Nej, du lämnar kvar lasern i omloppsbanan kring, låt oss säga, Mercurius.

  98. Där finns ju gott om solsken så man har stora solfångar för drivaren.

  99. Sen pressar den på skeppet som då kan accelerera till rätt höga hastigheter.

  100. Man har räknat med att den här skulle nog kunna ta sig fram på ett par decennier till till exempel Sirius.

  101. Okej, det betyder att om jag sätter fart och bygger det här nu så skulle jag kunna ina dit till min 50-årsdag.

  102. Sen så finns det ju en del intressanta effekter.

  103. Det ger ju att bromsa också.

  104. Ja, det skulle kunna vara nyttigt.

  105. Ja, det är rätt trevligt. I alla fall blir det en kort visit.

  106. Så att vad man kan göra är att de yttre delen av solsken frikopplas när du börjar närmare Sirius.

  107. Och fungerar som en spegel.

  108. Så att du skickar laser, den lyser fortfarande från solsystemet, men den reflekteras i resten av solseglet som kommer att segla vidare ut i rumen och försvinna på den kvarvarande delen för att bromsa in den.

  109. Okej.

  110. Sen om du ska tillbaka så får du bygga en motsvarande laseranläggning och lite mer solsegel borta vid Sirius.

  111. Men det är ett ingenjörsproblem.

  112. Och finns det någon rimlig chans att man kan lösa det när man väl har hunnit dit, tror du?

  113. Förmodligen.

  114. Vad som behövs är ju egentligen byggmaterial.

  115. Och förmodligen så finns det asteroidbälten och sånt runt de flesta solsystem.

  116. Då gäller det bara att ha en tillräckligt effektiv portabel gruvdrift med sig.

  117. Någonting sånt, ja.

  118. Men om man tänker på vad livsformer är kapabla att göra så är det inte orimligt att tänka sig ett avancerat teknik, till exempel nanoteknologi, som skulle kunna göra det här.

  119. Det är inget man kanske gör de närmsta decennierna, men det är förmodligen ganska genomförbart.

  120. Sen finns det lite problem med Sirius-systemet just.

  121. Vilka då?

  122. Jo, det är ju en blåvit ganska ljustark stjärna och en liten vit värld.

  123. Det är möjligt att de har blåst bort väldigt mycket av gruset och skräpet.

  124. Så jag skulle nog rekommendera att du tittar över till exempel till Vegas, som man vet har en gasdisk.

  125. Mm.

  126. Jag har alltid drömt om att få åka till Betelgrus.

  127. Vad tror du om den är den?

  128. Det tar lång tid, men den lämmer av ytterst sevärd.

  129. Fast annars har jag alltid tyckt att Delta Pavonis är bra så här års.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Vad är naturligt?

Öppna landskap är väl naturligt? Är det lika naturligt med en fabrikskorsten? Är vi människor naturens förstörare eller välgörare?

Medverkande: Anders Sandberg, Mikael Johansson och Jenny Mångs
Föredraget handlar om filosofi och sänds november 1998 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription169 repliker · 10:25

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. När det gäller miljöfrågor så anses det ju väldigt ofta att människans ingripande i naturen är dåliga, vi skadar naturen och så vidare.

  2. Men är det inte så att människan är faktiskt en del av ekosystemet själv?

  3. Mikael Anders, vad tycker ni?

  4. Det är ju ganska märkligt egentligen att säga att människan inte skulle vara natur.

  5. Vi är en art som andra och i likhet med olika arter så använder vi verktyg.

  6. Trots att en mänsklig kraftverkstamm är ungefär samma sak som en bäverdamm fast otroligt mycket större och naturligtvis större konsekvenser.

  7. Så man kan ju inte säga att det är onaturligt.

  8. Däremot kan man ju diskutera, blir det bra resultat eller inte?

  9. Det argumentet jag har mött rätt ofta är att visserligen tar människan många av sina konstruktioner från naturliga förebilder.

  10. Men eftersom vi blåser upp storleken och hastigheten så mycket på dem blir det farligt.

  11. Men där har vi också en fördel som intelligenta varelser.

  12. Vi är också kapabla att upptäcka om någonting är farligt och gör något åt det.

  13. Trots att bävrarna, de bygger en damm och de kan ju inte inse att detta kanske ställer till en översvämning.

  14. Medan vi människor kan upptäcka och konstatera att det här är en väldigt dum idé.

  15. Men en hel del av det som händer i världen, eller det som händer i ekosystem som människan har orsakat, har hon inte orsakat medvetet.

  16. Utan det är att när hon reser så tar hon med sig saker.

  17. Till exempel fara och myrorna, hur de har spridits i världen.

  18. Och dingon i Australien, det var väl förvildade tamhundar?

  19. Mm.

  20. Och sådana saker, det kan man inte riktigt medvetet göra.

  21. Nej, men det hindrar ju inte att man senare får försöka ta ansvar för det.

  22. Eller åtminstone lära utav misstagen.

  23. Och det är ju också en intressant egenskap hos människan.

  24. Vi kan verkligen göra det.

  25. Det finns ju ingen annan art som kan göra någonting åt.

  26. Men anledningen till att människan orsakar så mycket förändringar i naturen är väl att det är en så stor art.

  27. Vi är en så stor art. Vi finns bredd över hela världen och vi reser fruktansvärt mycket.

  28. Oja, det här resandet är faktiskt ett intressant miljöproblem.

  29. Inte så att själva resandet smutsar ner speciellt mycket.

  30. Utan det är att vi tar med oss olika arter.

  31. Det klassiska exempel är ju grodbladet.

  32. Den vita mannens fotspår som indianer kallar som lätt sprids.

  33. Och när arter sprids så innebär det att de börjar konkurrera med arter de tidigare inte mött.

  34. Vilket kan leda till att lokala arter går åt.

  35. Till exempel händer ju här på en del öar.

  36. Ja, det gör det.

  37. Men om man ska försöka rädda ett ekosystem, det är väl rätt svårt?

  38. Ja, det beror ju på vad man vill rädda det till.

  39. Har det introducerats en ny art som skadar det så kan man naturligtvis försöka motverka den.

  40. den här arter på ett eller annat sätt.

  41. En klassiker är att man försöker introducera naturlig fiende.

  42. Och det fungerar ibland.

  43. Men ibland har resultaten blivit ganska katastrofala.

  44. Ja, det händer i princip samma sak som när den arten infördes.

  45. Det vill säga den utrotar en annan art som finns där också.

  46. Just det.

  47. Men det går ju att till exempel skjuta av en art.

  48. För blir det för få individer av en art inom ett område så kollapsar populationen.

  49. Så att det är inte omöjligt i vissa fall.

  50. Men det är ofta ganska svårt och ganska dyrt.

  51. Jag kan tänka mig att det är svårt att göra ett större ekosystem.

  52. Men mitt ekosystem borde ju gå att göra.

  53. Såna här små öar.

  54. Oja, just öekosystem är väldigt viktiga.

  55. Därför att de är oftast unika.

  56. Men de är också små och därmed känsliga.

  57. Det betyder värme Australien.

  58. Australien har ju varit isolerad från resten av världen oerhört länge.

  59. Så det är också därför konsekvensen blir väldigt kraftig när nya arter introduceras.

  60. Det fanns ju inga människor som kunde se vad som hände när den här landbryggan över Beringsund uppträdde.

  61. Så att arter från Nordamerika och Sydamerika mötte arter från Eurasien.

  62. Det var ju ett kraftigt utdöende där när de spred sig neråt.

  63. Och liknande saker inträffar då tack vare moderna kommunikationer.

  64. Men nu gäller ekosystem.

  65. Mika, kan du komma på något ekosystem där människan faktiskt är viktig?

  66. Staden?

  67. Det är en ny tanke.

  68. Jag tror inte många skulle kunna tänka sig en stad som ett ekosystem.

  69. Men det borde ju vara rätt naturligt egentligen.

  70. Människan är ju en nyckelart inom det ekosystemet.

  71. Det innebär ju att vi människor, vi kommer ju in med väldigt mycket av den energi och de resurser som senare andra arter utnyttjar.

  72. Om man tittar på Stockholm ser man ju att det är ett av de mest artrika ekosystemen i Sverige.

  73. Det finns oerhört många arter i staden.

  74. Men det missar man ju normalt eftersom man mest bryr sig om människorna.

  75. Tänker man inte på, men alla fågellivet.

  76. För att inte tala om olika gäster i husen som råttor och olika insekter.

  77. fara och myror till exempel.

  78. Ja, till exempel fara och myror och kackelackor.

  79. Mindre populära hyresgäster.

  80. Ja, men de kommer ändå med.

  81. I alla ekosystem får man olika parasiter och opportunister.

  82. Dessutom så finns det ju arter som många växter som helt enkelt bara trivs i stadsmiljön med dess stenighet och betong.

  83. Jaha.

  84. Det finns oerhört många sådana arter.

  85. Framförallt då invandrade som har kommit med hjälp av båtar och liknande.

  86. Skulle människan försvinna så skulle det här vara en ekologisk katastrof för stadsekosystemet.

  87. Ja, soporna skulle ju försvinna.

  88. Och uppvärmningen.

  89. Ja.

  90. Just det är många fåglar bygger i boende.

  91. Det är varmt där de får värmen.

  92. Men skulle inte det ekosystemet anpassa sig så att det växte fram ett nytt ekosystem på den före detta staden som anpassade till de nya förhållandena?

  93. Antagligen.

  94. Men det skulle förmodligen vara ett ganska standardiserat ekosystem.

  95. Typ strandklippor i Stockholms fall.

  96. Det är ju nämligen så att det unika med stadens ekosystem är att det drivs på av den påverkan människorna gör.

  97. Ekosystemet förändras just nu.

  98. Den här idén med naturens balans som är evig och oförändring.

  99. Den är ju felaktig.

  100. Modern ekologi talar ju emot den.

  101. Men oftast är förändringar ganska långsamma.

  102. Det tar lång tid för arter att anpassa sig och bilda ett helt unikt ekosystem.

  103. Det här med anpassning, är det inte det som orsakar att många arter utrotas?

  104. Oh ja.

  105. Det är ju det som att när människorna ändrar till exempel levnadsförhållanden för en art.

  106. Till exempel genom att hugga ner en skog och skapa betesmarker.

  107. Eller att låta ett område växa igen.

  108. Så försvinner ju olika arter.

  109. De kan inte anpassa sig snabbt nog.

  110. Och där såg man ju också vid istiden när den kom och gick.

  111. Många arter gick ju under just på grund av att de inte hann anpassa sig till snabba klimatförändringar.

  112. Överhuvudtaget så spelar ju människan en ganska stor roll inom biosfären.

  113. Och det intressanta är att det är en roll som kan vara både destruktiv och konstruktiv.

  114. Och den kan ändras.

  115. Det är liksom inte givet vad det blir.

  116. Men precis som du sa så är fördelen med människan att hon kan tänka själv.

  117. Och förhoppningsvis så kommer vi att tänka oss för att se till att det vi gör inte utrotar oss själva så småningom.

  118. Det där är väldigt intressant också genom att det aldrig någonsin varit så många människor som har känt till så mycket och varit så intresserade av biosfären och dess ekologi som nu.

  119. Tidigare kände man ju inte till de data som behövdes.

  120. Man gissade eller baserade på sin religion.

  121. Nu intresserar man sig att börja tillämpa vetenskapliga metoder på det hela.

  122. Därmed är det inte sagt att det fortfarande är givet hur det ska vara.

  123. Till exempel vad som är naturligt och hur då naturen ska se ut.

  124. Det är ju egentligen politiska frågor snarast än ekologiska frågor.

  125. Och många av de miljöfrågor som diskuteras idag är väl nästan lite förlegade vid det här laget.

  126. Vissa av dem är det, vissa inte.

  127. Till exempel så är ju många som missar det här att det är ett val hur man vill att naturen ska se ut.

  128. Till exempel det öppna landskapet är ju inte naturligt i den bemärkelsen att det är oberoende av människan.

  129. Det kräver att människor håller det öppet.

  130. Däremot utan människor så skulle ju stödning av Sverige vara text av skog.

  131. Men vi väljer av rent estetiska skäl att ha ett öppet landskap.

  132. Men är det inte liknande skäl?

  133. För det mesta när man vill behålla ett ekosystem.

  134. Är inte det mer för nöjes skull för det mesta?

  135. Egentligen så är det ju bra att behålla artrikedomen.

  136. Artrikedomen är ju ett värde i sig eftersom det är viktig biologisk information.

  137. Som dels kan vara användbar, dels behövs för att skapa mer biologi så att säga.

  138. Mer utvecklingsmöjligheter.

  139. Men väldigt mycket hänger samman med hur vi värderar det.

  140. Vi värderar uppenbarligen rika ekosystem som man kan vistas i högt.

  141. Men det är som sagt en värdering.

  142. Alla kulturer har inte gjort den.

  143. Till exempel i barocken var Idealparken en starkt stiliserad park med hög symmetri.

  144. Och bara det som placerats där av landskapsarkitekten var där.

  145. Exakt.

  146. Antagligen skulle en barockmiljökämpe ha arbetat för att förfina naturen och skapa den perfekt i enhet med sin ideologi.

  147. Medan sen med romantiken kom ju då den engelska parken som skulle se naturlig ut.

  148. Och gärna lite mer naturlig än en riktig skog.

  149. Man kan ju se egentligen vad som händer när människan ingriper utan att tänka sig för.

  150. Till exempel i Yellowstone i den nationalparken i USA.

  151. Där de vid ett tillfälle tyckte att turisterna vill ju se stora jordar.

  152. Med, ja vad är det de har nu? Renar? Nej inte renar.

  153. Bufflar?

  154. Ja, vad de nu har för någonting där.

  155. Varpå de då bestämdes för att då utrotar vi, skjuter vi av vargarna.

  156. Vilket medförde att jordarna blev fruktansvärt stora.

  157. Det blev inte tillräckligt mycket mat åt dem och de började dö ut.

  158. En annan sak som inträffade i de amerikanska nationalparkerna var ju att man förhindrade skogsbränder.

  159. Och detta trodde man ju tidigare var ekologiska katastrofer.

  160. Men nu har man ju upptäckt att det är en naturlig del att det då och då inträffar skogsbrand.

  161. Det behövs för att hålla skogen vid god hälsa.

  162. Många arter behöver en brand för att komma fram.

  163. Så att dessutom samlades det ju upp en massa barr och brännbart material på skogens mark.

  164. Så att när en skogsbrand kom blev det mycket kraftigare och mycket skadligare.

  165. Så nu har man börjat använda skogsbränder igen.

  166. Det vi egentligen borde göra är att helt enkelt undvika att ingripa i för stora drag utan att tänka väldigt noggrant igenom det först.

  167. Men inte vara rädda för att vi råkar ingripa naturen för vi är trots allt en del av den.

  168. Just det. Det människan gör är ju naturligt.

  169. Men därmed inte sagt att allt vad människan gör är bra.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Stress

Varför tar man skada av stress? Anledningarna är många, men en av de viktigaste : man kan inte som på stenåldern slå ner den person som till synes hotar en.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs.
Föredraget handlar om biologi och sänds december 1998 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription74 repliker · 5:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Stress ska vi prata om idag. När jag blir stressad första perioden så jobbar jag nästan mer effektivt. Men när stressen fortsätter under en längre period så blir det kortslutning i hjärnan i princip. Vad är det som händer egentligen? Jag har Mikael och Anders med mig här.

  2. Stress är ju ett ganska komplicerat fenomen. Till att börja med måste man ju ställa sig för vad det är stress egentligen. Det är ju en sak att anstränga sig när man har en svår uppgift.

  3. Men man är inte riktigt stressad. Stressen inträffar när kraven blir större än vad man själv förmår att uppnå.

  4. Men vad är det som händer i kroppen egentligen?

  5. Det är ganska mycket. Hjärnan skickar signaler till hormonsystemet som då tar och skickar ut stresshormoner till exempel adrenalin och kortisol.

  6. Vad är kortisol för någonting? Adrenalin har ju de flesta hört talas om men kortisol tror jag inte.

  7. Adrenalin är så att säga den första kicken. När man plötsligt blir överraskad av ett lejon eller att chefen stormar in på ens rum.

  8. Då ökar adrenalinhalten. Hjärtat slår kraftigare. Man får ut mer socker i blodet.

  9. Man samlar blod i viktiga organ och muskler för att göra en plötslig ansträngning.

  10. Men det här går över efter ett tag. Och sen har man långtidsstressen när det är en svår uppgift.

  11. Och då ökar de här långsamma stresshormoner som till exempel kortisol.

  12. Båda kommer då från bindjuren men de har olika effekter.

  13. Varför lugnar man ner sig egentligen när man andas långsamt?

  14. Det finns egentligen tre skäl.

  15. Det första skälet är att man koncentrerar sig på andningen istället för det som stressar en.

  16. Och det gör ju att hjärnan inte blir lika uppjagad.

  17. Och där är de inte skickar mer signaler till bindjuren att frigöra stresshormoner.

  18. Dessutom det andra skälet är att man sänker blodtrycket.

  19. Det är nämligen så att hjärtat drar nytta av lungorna när man håller på att andas.

  20. När man tar och andas in ökar trycket och då kan hjärtat klämma ut extra mycket blod.

  21. Men om man andas djupt och långsamt så får man inte den här extra pushen och blodtrycket minskar något.

  22. Men det tredje och intressantaste är att det finns en återkoppling från lungorna till hjärnan.

  23. Och framförallt vissa delar som till exempel amygdala som tar hand om skräck och aggression.

  24. Aktiviteten minskar faktiskt när man andas ut.

  25. Så det här bryter man den onda cirkeln utav att stressen håller den uppjagad och aktiv.

  26. Men där ska man ju inte glömma heller rent psykologiska metoder.

  27. Jo, det mycket beror ju på hur man behandlar det som stressar en.

  28. Om man blir uppjagad och tror att det här är en total katastrof, det här misslyckas jag helt med.

  29. Då blir man också mer stressad.

  30. Och om man dessutom tror att stressen kommer att sabotera all ens förmåga så blir det ju ännu värre.

  31. Om man däremot konstaterar att det här är inte så farligt.

  32. Det är inte hela världen när man misslyckas.

  33. Då minskar stressen.

  34. Man har lättare att lösa uppgiften.

  35. Man märker ju när man blir stressad att man lätt blir arg och även att man orkar mer, det vill säga rent fysiskt.

  36. Styrke, lyft och sådär, det klarar man av bättre.

  37. Varför gör man det egentligen? Är det hormonerna där också?

  38. Oh ja, hormonerna påverkar framförallt då det här styrkemässigt.

  39. Man tar i mer och musklerna har mer energi.

  40. Men det här med när man är arg och stressad, det hänger ju samman väldigt mycket med att när man är stressad så tar hjärnan och använder välinlärda beteenden ofta väldigt snabbt.

  41. Så att man reagerar kvickt.

  42. Men man tar inte någon ny kreativ lösning.

  43. Man tänker inte så noga. Man tar det som finns på lager så att säga.

  44. Och det här gör ju att man kan reagera ganska dumt i många situationer.

  45. Jo, tack. Det brukar man märka själv när man blir stressad.

  46. Sen är det ju intressant också att fundera på stressen, hur väl den fungerar i dagens samhälle.

  47. Ja, det att folk är stressade i dagens samhälle är ju någonting som blir väldigt klart.

  48. Och i och för sig tror jag att många har varit stressade genom hela mänsklighetens historia.

  49. Det är ju en överlevnadsknep.

  50. Men det är ju anpassat till att man ska råka på ett lejon på Afrika-savanner snarast än att chefen gnäller över att en räkning inte är slutförd.

  51. Och det här gör ju att många av de här bra effekterna inom stressen, till exempel extra muskelstyrka, inte gör någon speciell nytta när man sitter på ett kontor och blir stressad.

  52. Nej, det gör bara att man vill gå och ge chefen en rea smocka istället, vilket kanske inte är lämpligt.

  53. Och det leder också till hjärtproblem och risk för blodproppar.

  54. Så kanske måste vi lära oss att frikoppla mycket av den här biologiska sidan av stressen, till exempel genom mentalträning eller kanske saker som betablockerar, för att må bättre själva.

  55. För egentligen så går det ju att hantera den här stressen.

  56. Det finns ju ingenting i samhället i sig som säger att det måste vara stressande.

  57. Finns det någonting i dag som man kan använda för att hejda stress?

  58. Hur menar du, mer biokemiskt eller?

  59. Ja, mer medicinskt.

  60. Ja, betablockerar är ju ett klassiskt exempel.

  61. De hindrar helt enkelt hjärtklappningen.

  62. Och eftersom många blir uppjagade av att känna hjärtat klappar en massa, så blir de mindre uppjagade när de tar betablockerare.

  63. Så det här är ett sätt att bryta cirkeln.

  64. Det är naturligtvis inte nyttigt att ta det i onödan.

  65. Men det är ett sätt att hantera sådana här stressfenomen.

  66. Finns det någonting för att hantera den ilska man ofta känner när man blir stressad?

  67. Det bästa är ju rent psykologiska metoder.

  68. Man lär känna att, oj, jag blir arg när jag är stressad.

  69. Och när man inser det så kan man ju börja hantera det mycket bättre.

  70. I mitt fall så är det mer så att jag går ur vägen för folk helt enkelt.

  71. Det är ju väldigt förnuftigt.

  72. Det är ju lite som det här att man ska räkna till tio när man blir arg.

  73. Då tar man avleder lite av ilskan så att man hinner komma igång med tänkandet istället för att bara reagera.

  74. Jo, det är bra. Tack!

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Nanoteknologi

Nanoteknologi är en teknologi som kan förändra samhället som vi idag känner det. Varför döda en ko, när man kan få biff från en maskin? Är detta säkert, eller vilka faror finns det egentligen?

Medverkande: Anders Sandberg, Mikael Johansson och Staffan Johansson.
Föredraget handlar om teknik och sänds december 1998 i Etervåg. Längd: 4 delar
Transkription211 repliker · 14:29

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Nanoteknologi har gått från en science fiction-idé till verklighet, eller åtminstone något man forskar mycket om på bara ett fåtal år.

  2. Men vad är nanoteknologi egentligen?

  3. Det hela handlar ju om att bygga upp maskiner på molekylär basis.

  4. Ha kugghjul med ett par enstack atomer och hela maskinen med något hundratal atomer.

  5. Det där låter ju lite grann som vad proteinmolekyler och enzymer gör redan.

  6. Det är just det, fast man funderar på att angripa problemet på ett annat sätt än vad naturen har fått fram på egen hand.

  7. En mer ingenjörsartad dösning.

  8. Just det.

  9. Jaha, men om man ska använda det här till något så misstänker jag att det inte bara räcker med att göra ett protein som liknar naturen utan att det också gör något användbart.

  10. Vad skulle man kunna göra med nanomaskiner?

  11. En av de uppenbara sakerna som man ser att man kan göra det är att man kan placera ut atomer på bestämda ställen.

  12. Lite grann som IBM-forskarna gjorde till exempel med den berömda bilden.

  13. De tog 32 exenonatomer och gjorde företagslogon.

  14. Just det.

  15. Men om man kan placera ut atomer så här exakt, det är ju väldigt intressant.

  16. Då borde man kunna sätta upp dem till godtyckliga kemiska föreningar också.

  17. Det är just det som verkar vara den stora fördelen med nanotech.

  18. Där finns ju vissa likheter med vad enzymerna i levande celler gör.

  19. De kan ju ta enkla molekyler och sätta upp dem mer komplexa.

  20. Eller spjälka upp komplexa molekyler.

  21. Så att nanoteknologi handlar egentligen om att kunna göra det som biologin gör?

  22. Ja, fast därmed kunna konstruera de molekyler som vi vill göra.

  23. Inte de molekyler som naturen tror att den kan göra.

  24. Ja, och där är ju även en del molekyler som antagligen evolutioner aldrig skulle intressera sig för.

  25. Till exempel kolfibre och diamant.

  26. Just det.

  27. Men det här kräver ju också någonting annat.

  28. Att sätta ihop ett större föremål atom för atom måste ta väldigt lång tid.

  29. Ja, men det kommer ju bara ta lång tid om det bara är en maskin som jobbar på den.

  30. Om man däremot släpper ut en väldig massa maskin på att jobba på uppgiften, då kommer den ta mycket kortare tid.

  31. Det är ju så levande varaset gör det.

  32. En cell är ju inte speciellt kraftfull, men ett par miljarder celler är kapabla att bygga träd.

  33. Samtidigt är det intressant för det betyder att maskinerna i så fall för att kunna vara användbara måste kunna göra kopior av sig själva.

  34. Ja.

  35. Men det ser man ju å andra sidan att det finns ju redan idag molekylära system som kan göra kopior av sig.

  36. Och cell är ju ett bevis för att det går att ha sådana system.

  37. Ja.

  38. Det här är ju intressant.

  39. Men då kan man undra, är det några som verkligen forskar om det här?

  40. Visst är det det.

  41. Xerox har ett rätt stort projekt på det hela.

  42. IBM har, som du sa, sysslat rätt mycket med att knuffa atomer hit och dit.

  43. Och ett antal länder och företag i världen satsar stora pengar på att få fram någonting.

  44. Jag har hört att Rickards mail, Nobelpristagande kemi, också har satt upp ett laboratorium på området.

  45. Just det.

  46. Så det verkar vara som någonting som folk investerar en hel del i.

  47. Ja.

  48. Den som kommer först kommer helt klart att ha ett visst övertag.

  49. Eller åtminstone så finns det ju enorma ekonomiska saker att känna på det här.

  50. Ja.

  51. Vad får då det här för konsekvenser då i framtiden?

  52. Det här är en intressant fråga.

  53. Få se, vad skulle man kunna göra med enkel nanoteknologi?

  54. Till att börja med kommer det att revolutionera den medicinska industrin.

  55. Helt plötsligt kan man tillverka det preparat man tror sig behöva.

  56. Och det här borde kunna användas för andra kemikalier också.

  57. Ja.

  58. Det här borde ju egentligen revolutionera mycket av den kemiska industrin.

  59. Eftersom man idag ägnar sig att ta till exempel råolja, hetta upp, kyla ner och tillsätta olika kemikalier för att separera ut den och förändra den.

  60. Med nanoteknologin så räcker det med att tala om för nanomaskinerna vilken molekyl de ska producera.

  61. Sedan poppar ut utan att man behöver gå omvägar över stora fenomen.

  62. Så det här gör att man kan få en mycket exaktare kemi.

  63. Men det här borde ju innebära att de stora raffinaderierna till exempel försvinner.

  64. Ja.

  65. Det är ju intressant.

  66. Dessutom borde man kunna göra nya typer av molekyler och material med det här.

  67. Ja.

  68. Borde inte det innebära arbetslöshet och sånt?

  69. Den kritiken kom ju mot datarevolutionen också och mot att man för in arbetsrobotar inom bland annat bilindustrin.

  70. Och problemet här handlar väl om att det blir en väldigt stor omläggning.

  71. Trots att den kemiska industrin är för närvarande beroende på en himla massa rördragning och sånt.

  72. Men blir mer och mer någon sorts mjukvaruindustri om man använder sig av nanoteknologi.

  73. Ja.

  74. Så att de kemiska ingenjörerna blir mer av programmerare.

  75. Just det.

  76. Och det som kommer värdasättas mer i framtiden är inte att behålla sina kunskaper inom kemi.

  77. Utan att kunna hitta på nytt.

  78. Att kunna komma på nya saker och att vara kreativ.

  79. Kemi blir kanske inte så mycket en deduktiv vetenskap när man försöker förstå sig på vad som händer.

  80. Utan mer något konstruktivt.

  81. Man designar molekyler.

  82. Det här är ändå bara början.

  83. För om man börjar tänka på det här med nya material.

  84. Diamant är ju trots att bara kol med det atomer omarrangerat.

  85. Och någonting som man har studerat mycket i simulationer och en del experiment med nanoteknologi.

  86. Är det just diamanttillverkning.

  87. Med nanoteknologi skulle diamant bli en typisk bulkvara.

  88. Som man skulle kunna få i meterlängder.

  89. Borde inte det innebära mycket vid ekonomi och sånt?

  90. Att saker blir mycket billigare?

  91. Ja till att börja med naturligt diamant.

  92. Det är ju lite synd om det bärs och Sydafrikas diamantgruvor.

  93. Även om jag tror att man fortfarande kan sälja naturdiamanter till höga priser just genom att de är så sällsynta.

  94. Men helt klart är det ju en omläggning.

  95. På samma sätt som att många material som tidigare var otroligt dyrbara.

  96. Som till exempel aluminium.

  97. Numera är alldagliga och används till både ditt och datt.

  98. Det är ju intressant att tänka på hur det blir med byggindustrin till exempel.

  99. Om man kan istället för att använda metall använda lätta material som diamant.

  100. Eller kanske metaller har man satt ihop atom för atom så att de är totalt sprickfria.

  101. Ja därmed blir man ju med många problem i samband med belastning.

  102. Om man slipper sprickor som man inte kan upptäcka när man tittar på föremålen.

  103. Så kommer inte de sprickorna kunna spridas i orsaka svagheter senare.

  104. Sen kan man ju börja fundera på att tillverkna mer komplexa saker än bara diamant eller metaller.

  105. Som till exempel vad då?

  106. Om man kan placera ut atomer exakt.

  107. Och dessutom har tillräckligt avancerade nanomaskiner.

  108. Borde man ju kunna sätta ut i stort sett vilken struktur som helst.

  109. Ja.

  110. Det enda som krävs är rätt atomer och energi och ett program som kan specificera det.

  111. Men du pratar om program.

  112. Mm.

  113. Och från datavärlden vet man ju rätt tydligt att program är ingenting som är otroligt svårt att stjäla.

  114. Nej copyright är ju en viktig fråga.

  115. Framförallt om man arbetar på det här sättet så blir ju materia, mjukvara i stor del.

  116. Ja.

  117. Inte nog med att man kan ha ett program för att låt oss säga sätta ihop en bestick.

  118. Eller varför inte rent av måltiden.

  119. Trots att det är ju fråga om att placera atomer på rätt ställen.

  120. Utan det är också möjligt att någon skulle kunna ta nanomaskiner och använda det för att plocka isär ett föremål och få rätt på ett program som genererar det.

  121. Mm.

  122. Då är det rätt svårt att ta kvar original som till exempel Mona Lisa och sådana här tavlor och kanske andra saker.

  123. I och för sig har vi ju många reproduktioner som är rätt bra redan idag av Mona Lisa.

  124. Men nu finns det ju risken att någon börjar piratkopiera Picasso-målningar och att de är på atomen korrekta.

  125. Ett sätt är naturligtvis att försöka skydda sina dyrbara original.

  126. Lägga in copy protection.

  127. Hur skulle det kunna se ut?

  128. Ja, en tanke är ju att man har små nanomaskiner som sitter och vaktar på dem.

  129. Inte släpper in andra nanomaskiner och slår larm om någon elakt typ försöker kopiera av för Nissan.

  130. Mm.

  131. En annan möjlighet är naturligtvis att ställa frågan, spelar det någon större roll?

  132. De som precis köpt en dybar tavla för ett antal miljarder dollar kommer förmodligen svara ja.

  133. Det är sant.

  134. Men där har vi återigen problemet att det är allt svårare att upprätthålla copyright.

  135. Det gäller ju inte bara, vare sig det finns nanoteknologier eller inte, utan överhuvudtaget med all informationsteknologi.

  136. Därför att information till sin natur är lätt kopierad.

  137. Mm.

  138. Och det betyder ju att det alltid kommer vara ganska enkelt att göra kopior.

  139. Så att enda lösningen blir ju att antingen försöka bestraffa de som kopierar väldigt, väldigt hårt, vilket förmodligen är ogenomförbart eftersom det här kan göras på en global nivå genom nätet.

  140. Mm.

  141. Eller att man får försöka hitta alternativa ekonomiska system som kan hantera det.

  142. Till exempel vad då?

  143. Det finns det åtskilliga funderingar om.

  144. Vi vet faktiskt inte än.

  145. Egentligen så är det redan idag ganska uppenbart att de nuvarande reglerna för copyright, patent och sånt inte fungerar så bra i en informationsålder.

  146. Då kan man ju bara undra hur det blir en nanoteknologisk ålder.

  147. En del förslag jag sett handlar om att man istället ordnar finansiering för att genomföra uppbyggnad av, eller programmering av olika program för till exempel nanoföremål som sedan läggs ut i public domain.

  148. Det vill säga att alla får kopiera dem.

  149. Ja.

  150. Men den som gjorde dem får betalt för originalprodukten.

  151. Ja, ja.

  152. Från några som anser att det är värt att göra.

  153. Men det här är ju mycket spekulativt.

  154. Det här borde minska transporten överallt så mycket om man då kan lägga upp det på nätet.

  155. Ja, om man laddar ner till exempel en program som genererar oxfilé från nätet, kör det i sin materiakompilator i köket,

  156. så behöver man ju inte transportera oxfilén någonstans ifrån.

  157. Man behöver inte ens ta kol på en ko för det.

  158. Oxfilén sätts ihop atom för atom.

  159. Det kommer ju att innebära att många transporter blir helt meningslösa.

  160. Man kommer behöva transportera runt energi och atomer.

  161. Då kanske veganerna blir glada.

  162. Möjligt.

  163. Jag har mina dubier huruvida veganerna skulle vara nöjda med nanotillverkat kött.

  164. Det finns ju andra intressanta hot också med det här.

  165. Nanomaskiner som kan bygga kopior av sig själva kan ju tänkas komma ur kontroll.

  166. Och då skulle de alltså egentligen fortsätta bygga kopior av sig själva utan att sluta oavsett om de går utanför sin näring eller inte.

  167. Och börjar bygga upp sig själva av saker som de egentligen inte borde ha byggt sig själva av.

  168. Det är tänkbart.

  169. Fast samtidigt kanske inte något man behöver oroa sig så mycket för.

  170. Av det enkla skälet att nanomaskiner är designade för att vara bra på den uppgift de har.

  171. Och i allmänhet så krävs det väldigt mycket för att någon ska kunna klara sig ut i den verkliga världen.

  172. Där finns det ju bakterier som har frodats i årmiljarder.

  173. Och gärna äter upp energirika strukturer.

  174. De måste stå mot strålning, ultravilligt ljus ifrån solen och få energi och materia.

  175. Så det är nog inte av en slum man skulle få loss nanomaskiner som förökar sig.

  176. Där är nog inte huvudproblemet.

  177. Men däremot fel design.

  178. Buggar i nanoprogram kan ha en del otrevliga konsekvenser.

  179. Helt klart.

  180. Så därför misstänker jag att en debuggning av nanoprogram och konstgjorda immunförsvar kan vara av ett stort intresse.

  181. Det är lite grann som med viruskillers för mjukvara.

  182. På samma sätt så om hela världen så att säga blir mjukvara så behöver man bra viruskillers program.

  183. Då är det rätt så farligt om man då tar en fläskfilé som då kommer ifrån en konstig käll och så visar det sig vara innehållet utom något lämpligt gift eller något.

  184. Oh ja.

  185. Man bör ju definitivt scanna igenom det man kör i sitt kök.

  186. Helt klart.

  187. På samma sätt som alla program man laddar ner från nätet ska man ju vara lite försiktig med.

  188. I huvud taget så tror jag att någonting kommer att leda till ett väldigt annorlunda samhälle.

  189. På vilket sätt då?

  190. Ja, förutom då att sådana här saker som materiella begränsningar blir relativt irrelevanta.

  191. Trots allt, det är en fråga om atomer.

  192. Det är energi som blir viktigt och dyrt.

  193. Så har man ju dessutom att, ja, oxfilé.

  194. Om någon bryr sig om att skriva ett nanoteknologiskt program för att generera det och lägga upp det gratis på näten så blir oxfilé oerhört billigt.

  195. Alltså det däremot är dyrt.

  196. Det är ju kunskapen att skriva sådana här program eller kanske att vara kock och tillaga en garanterat autentisk oxfilé inför gästernas ögon.

  197. Så det blir väldigt dyrt att gå på restaurang och äta riktig mat.

  198. Det är inte uppenbart att det blir dyrare än idag men det är ju antagligen så att det kommer att vara lite mer av en lyxvara.

  199. Serifikatet är i sig ju väldigt billigt men det är att det är en kock som gör den som gör den dyr.

  200. Lite grann att man kan få betala för certifikatet att denna oxfilé kommer från en oxe.

  201. Till exempel, om man nu är intresserad av det.

  202. Över huvud taget så har vi ju sett en kraftig övergång från industrisamhället till ett informationssamhälle.

  203. Men det här kan innebära en övergång från informationssamhället till något ännu mer avancerat, ett nanoteknologiskt samhälle.

  204. Ja, sen är det ju en intressant fråga. När kommer det här?

  205. Jag hörde att det var någon undersökning i Tyskland där de bad forskare uppskatta när de trodde det kom.

  206. Vad ledde den fram till?

  207. Jag vill minnas att majoriteten menar att kring år 2014 finns åtminstone de första nanassemblers.

  208. Alltså system som kan sätta ihop atomer på specifikation.

  209. Det är snart.

  210. Oerhört snart.

  211. Så det kanske är värt att börja fundera på hur man ska kunna anpassa sig själv och samhället till sådana här förändringar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Retorik

Det handlar om den gamla traditionen att tala inför publik sett ur ett historiskt perspektiv. Föredraget handlar också om kämparna på ordets slagfält.

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om filosofi och sänds januari 1999 i Etervåg. Längd: 4 delar
Transkription162 repliker · 11:52

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Rhetorik har ju blivit lite av ett inneämne på senaste tiden.

  2. Mikael, du har tittat lite grann på retoriken, eller hur?

  3. Ja.

  4. Vad är det egentligen retoriken sysslar med?

  5. Den sysslar med att lära människor tala inför en publik.

  6. Att lära dem få fram sina idéer och så långt det är möjligt även övertyga publiken om att deras idé är den rätta.

  7. Det har en ganska lång historia, eller hur?

  8. Jo, det började väl i gamla Grekland tror jag, i Aten som införde en demokratin ett par hundra år före Kristus.

  9. Och eftersom nu helt plötsligt alla män som ägde mark och hade en viss ålder hade rätt att besluta i statens göromål.

  10. Så blev det plötsligt viktigt att kunna argumentera för sin egen sak.

  11. Och då kom det bland annat upp rena retorikskolor där man försökte lära sig själv att argumentera.

  12. Och sofister.

  13. Det vill säga filosofer for hire.

  14. För att säga det enkelt.

  15. Män som kunde argumentera, kunde argumentera mycket skickligt.

  16. Och ägnade sitt liv och tjänade sina pengar på att sätta ihop argument och tal åt människor på beställning.

  17. Någonting som de klassiska filosoferna inte var så förtjusta i.

  18. Nej, för sofisterna stod ju inte för någonting.

  19. De argumenterade bara utan att ha några egna åsikter.

  20. Det har man väl oftast oroat sig för när det gäller retoriken överhuvudtaget.

  21. Det här med demagogi.

  22. Att kunna övertyga folket oavsett vad åsikten gäller genom att man är så bra retoriker.

  23. Ja, där har vi ett exempel på en av vår tids största retoriker.

  24. Kan man utan att tveka säga är Hitler.

  25. Men samtidigt får man tänka på att han fick ju mothugg av den andra största retoriken i modern tid.

  26. Churchill.

  27. Vad uträttade deras retorik?

  28. Hitlers retorik uträttade ju en hel del.

  29. Fick folk att hurra för hans planer trots att de kanske inte höll med om dem från början.

  30. Även om jag personligen hyssade mina tvivel om det.

  31. Och Churchills retorik ledde framförallt till att britterna höll igenom trots att de kämpade så gott som ensamma mot en överväldigande motmakt.

  32. Så huvudpunkten här med retoriken var att vara inspirerande, eller hur?

  33. Ja, det kan man nog säga ju.

  34. Men den klassiska retoriken, den var inte så mycket med inspiration.

  35. Den var väl snarst argumentation.

  36. Ja.

  37. Till exempel romarna, de tog ju upp den grekiska retoriken vill jag minnas.

  38. Och använde framförallt i rättssaker.

  39. Ja, var visserligen fallet även bland grekare.

  40. Men det blev riktigt markerat bland romarna.

  41. Där rättsfall avgjordes inför en jury som man till varje pris skulle övertyga.

  42. Mm. Där har vi ju också Cicero.

  43. Romartidens kanske största retoriker.

  44. Ja.

  45. Han har skrivit en retorikskola.

  46. En lärobok i retorik som är en av våra främsta inblickar i de antika läroteserna inom retoriken.

  47. Den har väl använts ganska flitigt ända fram till våra dagar?

  48. Oja.

  49. Vi har även väldigt många försvarstal bevarade från Cicero.

  50. För otaliga brottslingar inom det antika rom.

  51. Han försvarade Brutus inför Marcus Antonius.

  52. Cäsars mördare i en rad mycket, mycket kraftfulla och mycket, mycket infekterade tal.

  53. Men var i bestod den retoriska traditionen?

  54. Hur fungerade det klassiska talet?

  55. Det klassiska talet delades upp i fem delar.

  56. Introduktionen.

  57. Det som hos Cicero och de romerska lärarna kallades exordion.

  58. Där man försöker att övertyga lyssnarna om att, till att börja med, att det är värt att lyssna på en.

  59. Att de inte går iväg.

  60. Och dessutom att man har någonting att säga och att det man har att säga är någonting som är värt att lyssna på.

  61. Lite som vignetten på ett modern tv-program.

  62. Ja.

  63. Och sedan fortsatte det med en något sån här objektiv redogörelsen.

  64. Den så kallade narratio.

  65. Där man berättade om vad det var som hade hänt.

  66. De fakta som alla parter i målet var överens om.

  67. Vilket följdes av en utläggning av sin egen tes och de bevis man kände för att anföra för sina egna teser.

  68. Detta kallas för probatio.

  69. Och där ställer man helt enkelt upp.

  70. Detta tycker jag och därför tycker jag det.

  71. Mm.

  72. Men det håller ju inte alla mig om vanligtvis.

  73. Nej.

  74. Den delen följer i nästa del.

  75. Refutatio.

  76. Där man tar upp de motargument som kommer.

  77. Svarar på de mothugg som kanske kommer under talet eller har kommit i tidigare inlägg i debatten.

  78. Och talar om varför de inte håller enligt ens egen syn.

  79. Och lägger upp de motbevis eller motargument man har mot dem.

  80. Och hela talet ska sedan avslutas med en avslutning.

  81. Peroratio.

  82. Som har till främsta syfte.

  83. Att återigen banka in sin egen tes.

  84. Detta har jag sagt.

  85. Och se till att stödja sig på känslorna hos åhörarna.

  86. Så att sista knuffen för att få dem att ha rätt känslostämning kommer på plats.

  87. Målet är att åhörarna ska gå därifrån.

  88. Övertygad om talarens sak.

  89. Eller i alla fall om hans tes.

  90. Det där är lite som det grekerna talar om.

  91. Som logos, ethos och patos.

  92. Logos är ju den logiska argumentationen.

  93. Varför någonting visst är sant.

  94. Etos är ju varför det också är rätt.

  95. Och varför talaren kanske är en ärlig person.

  96. Och patos är den känslomässiga delen.

  97. Just det.

  98. Logos kunde man härföra till narratio.

  99. Den berättande delen var det som är sant och rätt.

  100. Ethos kanske till probatio och refutatio.

  101. De var de argumenterande delarna.

  102. Visserligen är det på det sättet att min klient har mördat.

  103. Men han hade faktiskt ett mycket gott skäl.

  104. Och därför kan man förlåta honom.

  105. Och slutligen patos till peroratio.

  106. Avslutningen där man bankar in sin tes.

  107. Se till att de sympatiserar med den.

  108. Det gäller ju att hålla en bra balans här också.

  109. Det är ju många talare som satsar väldigt mycket bara på en.

  110. Vilket man i alla fall enligt den grekiska synen.

  111. Kommer förlora väldigt mycket på.

  112. Rent allmänt kan man säga att den antika retoriken.

  113. Byggde på att talet var en stegring.

  114. Det spelade ingen roll om det misslyckades i början.

  115. Det är helt tillåtet att fumla lite granna.

  116. Det får en att verka mer världslig.

  117. Verka närmare åskårarna.

  118. Om man inte till varje pris talar inför en samling akademiska professorer.

  119. Eller nämndemän som är övertygade om sin egen perfektionism.

  120. Det är ju som den klassiska inledningen till tal.

  121. Jag är ingen talare men...

  122. Just det.

  123. Och så i exordium, i inledningen, kan det vara helt okej att fumla lite granna med papprena.

  124. Skiffla dem lite fram och tillbaka och lite granna visa att det är trots allt lätt nervöst att hålla ett tal.

  125. Gör dem bara mer sympatisk och får åskådarna aningen mer övertygad om att man är en hederlig människa.

  126. Om man gör det på rätt sätt.

  127. Just det. Allting kan ju överdrivas.

  128. Finns det några andra sådana här retoriska knep?

  129. En av de mest kraftfulla och mest använda i alla kategorier är tretalet.

  130. Någonting som upprepas tre gånger kommer man ihåg.

  131. Vi har bland annat felcitatet.

  132. Blod, svett och tårar.

  133. Det är ett felcitat alltså.

  134. Det som han sa i sitt tal var att han har inget annat att ge sitt land än blod, svett, tårar och arbete.

  135. Om jag kommer ihåg det rätt.

  136. Men eftersom detta inte är ett tretal och inte sätter sig lika fast har historien helt enkelt tagit de tre punkter som var kraftfullast och sammanfattat dem till klischén.

  137. Blod, svett och tårar.

  138. Där ser man ju väldigt mycket att det är inte bara vad talaren säger utan också vad åhöraren tror att han säger som spelar någon roll.

  139. Ja, det sägs bland annat att om man inte kan framföra sitt budskap till en församling tioåringar så har man inte arbetat tillräckligt mycket på budskapet för att kunna framföra det till någon.

  140. Och en vanlig församling, om vi utesluter alla specialfall nu som lyssnar på ett tal.

  141. De förstår ofta mycket, mycket mindre av det talaren säger än vad han själv tror att de förstår.

  142. Det är därför det är väldigt viktigt med en sammanfattning på slutet.

  143. Ja, det kan man också märka i Bibeln som också har väldigt många retoriska knep.

  144. Att Jesus sa i alla sina liknelser ofta precis samma sak.

  145. Liknelse efter liknelse efter liknelse.

  146. På något olika sätt.

  147. Så att åhörarna fick tesen upprepad för sig flera gånger på olika sätt och kunde ha en rimlig chans att sätta ihop de olika sakerna de trodde sig ha förstått från hans tal till någonting som var väldigt nära den egentliga tesen.

  148. Det där kan man använda också inom ett tal där man upprepar en inledning på en mening.

  149. Till exempel Martin Luther Kings I have a dream ett antal gånger.

  150. Den var känd bland antikens talare som anafor.

  151. Och är också väldigt populär och används på väldigt många olika ställen.

  152. Men är inte här också ett problem?

  153. Många reagerar ju negativt på det de ser som retorik.

  154. Det här är ett lite förslipat resonemang.

  155. Nu försöker han påverka mig.

  156. Ja, det kan man nu och andra sidan använda avsiktligt bara om man är medveten om det.

  157. Kan till exempel vara medveten om vilka figurer folk kan tänkas lyssna efter.

  158. Och avsiktligt låta bli dem är en församling som man tror reagerar på det sättet.

  159. Det verkar kort som det gamla antika spelet om att påverka och åskåra.

  160. Det fortsätter med oförminskad styrka och komplexitet i våra dagar.

  161. Självklart.

  162. Textning.nu

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Organdonationer

Anders Sanderg och Jenny Mångs påstår att det råder brist på organ för donationer i dagens sjukvård. Men kanske inte i morgondagens...

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds januari 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription80 repliker · 5:33

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Sjukhusköerna idag är fruktansvärt långa för transplantationer. Det här beror på organblist. Vad kan man göra åt det?

  2. Ja, det beror lite på varifrån man ska få organen. Problemet just nu är att man är baserade på att andra människor donerar. Och det blir för få.

  3. Jo, naturligtvis. Det är inte alltid lätt att hitta samma blodgrupp och så vidare.

  4. Och inte nog med det, även om alla människor var med på att donera så är det ändå relativt få som dör på sådana sätt som gör att man kan ta organ.

  5. Jo, de flesta dör ju lyckligtvis inte tillräckligt unga för det.

  6. Ja, det handlar inte om ålder faktiskt. En gång i tiden tog man bara organ från unga friska personer. Man var väldigt förtjust i motorcykel och lyckor.

  7. Men numera kan man ta organ från äldre. Men det räcker inte.

  8. Men hur är det med transplanteringar från djur då? De har ju diskuterat exempelvis grisar.

  9. Ja, det går. Men man måste antingen ge en massa immunförsvarsdämpande medel till patienten.

  10. Det är så mycket att det förmodligen är ganska otrevligt att leva med det.

  11. Eller så måste man genomöntipulera grisen.

  12. Det är lite svårt och man är ju rädd för att det skulle kunna sprida sjukdomar från grisar till människan med det.

  13. Mm. Och dessutom så har vi ju den här frågan angående om det är etiskt och så vidare.

  14. Det kan man få väldigt mycket rabalder om.

  15. Oja, även om det egentligen inte är så konstigt med tanke på att man äter hamburgare.

  16. Nu har vi börjat med att verkligen göra nya organ som är gjorda av egna celler.

  17. Just det.

  18. Hur funkar det?

  19. Ja, det handlar ju om att kunna odla upp cellerna.

  20. Man har ju kunnat odla celler sedan början av seklet utanför kroppen i näringslösningar.

  21. Men det är ju bara isolerade celler.

  22. Ja, hud har man väl kunnat skapa rätt länge.

  23. Oja, hudceller är oerhört tama kan man säga.

  24. De lägger sig på närmsta yta och delar sig tills ytan är täckt.

  25. Ja, det kan man ju tänka sig med tanke på att huden slits en hel del.

  26. Oja, så de är ganska lätta att använda och det har man använt också för brännskada offer.

  27. Men att ersätta till exempel ett förlorat öre eller någonting, är det möjligt?

  28. Ja, för man har ju kommit på att man kan skapa vad man kallar en matris.

  29. En sorts byggnadsställning av något material.

  30. Och så kan man odla cellerna i det.

  31. Jaha.

  32. Och därigenom kan de då sprida sig över den här byggnadsställningen och så kan man implantera det.

  33. Och då kan man ta till exempel bråskceller och odla upp på den här, ja, en önskad form då.

  34. Och därigenom får fram till exempel något som är ett konstgjort öra.

  35. Ja, har man inte gjort det redan? Man har satt ett sådant öra på en mus eller har jag för mig?

  36. Det stämmer. Kanske lite dålig PR eftersom det ser lite kusligt ut.

  37. Men visar klart och tydligt hur enkelt det är egentligen att göra det.

  38. Och det här har man ju stor nytta av inom plastikkirurgi och även rekonstruktiv kirurgi då.

  39. Till exempel efter trafikolyckor.

  40. Men hur är det då med mer avancerade organ, typ en njura eller ett hjärta?

  41. Mm, det här blir mer svårt.

  42. Trots allt bråsk, det är väldigt enkelt. Det var ett material med lite celler i.

  43. Hittills har man väl mest hållit på med relativt enkla organ som till exempel levern.

  44. Leverceller, de gör ju kemiska reaktioner.

  45. Så de kan man rent av kanske ha utanför kroppen och skicka blodet genom.

  46. Men att få fram till exempel ett hjärta eller en njura, då måste man få många typer av celler att samverka och det är svårt.

  47. Finns det något sätt att göra det på? Har man börjat komma fram till någonting än?

  48. Man experimenterar ju dels med att kombinera flera celltyper och odla dem på samma ställe.

  49. Sen har man också hittat ämnen som får blodkärl att växa in så att de där jönorna kan försörjas med blod.

  50. Ja just det, det är också nödvändigt, ja.

  51. Och sen har man experimenterat med olika hormoner och signalsubstanser som får celler att specialisera sig.

  52. Har inte det där med att göra den ursprungscell som man kommer ifrån?

  53. Det kan man säga. Vanliga celler är ju specialiserade.

  54. Så att om en hudcell delar sig så blir det fler hudceller.

  55. Men det finns stamceller som andra celler härstammar ifrån.

  56. Och de kan man använda.

  57. Om de får rätt kemiska signaler kan de bli hudceller, nervceller eller muskelceller.

  58. Är inte det ungefär samma teknik som man faktiskt använder vid kloning?

  59. Lite grann. I kloning så tar man och återbördar cell till ursprungsstadiet så att det kan bli en hel organism.

  60. Här är man ute efter att få ett organ eller en celltyp.

  61. Ja det skulle vara lite svårt. Det skulle inte vara så bra om man blir tvungen att avliva organismen så fort man har skapat den.

  62. Nej det vore inte speciellt etiskt och ganska ekonomiskt olönsamt också.

  63. Och dessutom att klonen, en människa är ju väldigt...

  64. Det tar väldigt lång tid framförallt.

  65. Ja och sen är det ju väldigt mycket moraliska debatter angående det också.

  66. Och dessutom så finns det ett annat viktigt problem.

  67. Behöver man ett organ kan man inte vänta hur lång tid som helst. Det måste gå ganska snabbt.

  68. Så vad man håller på med är att man experimenterar med olika sätt att odla fram celler under snabba förhållanden så att man kan plantera in dem.

  69. Och sen så tar cellen och anpassar sig och kopplar upp sig med kroppens celler och organet mognar så att säga.

  70. Delvis in i kroppen.

  71. Anser du att det är troligt att vi inom en i alla fall överskådbar framtid skulle kunna få ett nytt hjärta eller det likt?

  72. Det tar nog tid men jag tror att det går.

  73. Hjärtat består ju inte bara av muskler utan också av blodkärl och det elektriska system som skickar signalerna.

  74. Men det kan ju vara möjligt att man odlar de här separat och sedan kombinerar ihop dem.

  75. Eller att man kan hjälpa upp det till exempel med en pacemaker.

  76. Men du tror i alla fall att det kommer att bli möjligt så småningom.

  77. Oh ja, det pågår en hel del forskning. Det finns ett enormt behov av det.

  78. Så jag tror att inom en inte alls för avlägsen framtid kommer vi verkligen ha konstorda organ.

  79. Jag skulle tro att det är väldigt många idag som skulle vilja ha ny lever exempelvis.

  80. Oh ja.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.