← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Du lyssnar på: Datasäkerhet

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Datasäkerhet

Öka din datasäkerhet, sänk datorerna till havets botten! Vi diskuterar de vanligaste säkerhetsbristerna på företag och myndigheter idag.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs.
Föredraget handlar om datalogi och sänds oktober 1998 i Etervåg. Längd: 2 delar
↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)
Transkription101 repliker · 6:36

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Datasäkerhet idag? Hur är det Anders? Finns det någon säker dator idag överhuvudtaget?

  2. Ja, om den är avstängd och inlåst i ett kassaskåp och frikopplad från nätet och kanske lagt på havets botten.

  3. Men annars finns det nog ingen riktigt säker dator.

  4. Nåväl, hur pass säker kan man göra en dator egentligen då?

  5. Det beror egentligen inte så mycket på själva datorn.

  6. En dator kan i sig fungera ganska bra. Det är användarna som är det stora problemet.

  7. Man kan säga att det är den mänskliga faktorn men det är lite grann att avpersonalisera det.

  8. Det finns något som kallas för brandvägg. Hur fungerar det?

  9. Det är att man kopplar upp en extra dator mellan nätet och den dator man vill skydda.

  10. Så att när det kommer en förfrågning utifrån eller rent av inifrån så tar brandväggen och kollar om det är en legitim förfrågning

  11. och skickar den vidare och i annat fall stoppar den.

  12. På det här sättet så ska det bli svårare att tas in i systemet.

  13. Men den här har väl vissa problem också?

  14. Ja, det blir ju då lite långsammare.

  15. Och många användare börjar snabbt irritera sig på fördröjningar

  16. och att de inte kan komma åt vissa saker som de skulle vilja komma åt.

  17. Och då börjar de ju lägga in egna vägar.

  18. Konstaterar att jag behöver absolut det här för mitt jobb.

  19. Så de är övertygad om någon ansvarig att öppna en liten kanal igen.

  20. Vilket innebär att brandväggen så småningom blir som en svajterost.

  21. Exakt.

  22. Och inte svårt att ta sig igenom lägre.

  23. Jo, men hur gör man egentligen när man tar sig in i ett system?

  24. Hackar som man brukar säga.

  25. Ja, crackar snarare.

  26. Hacking handlar om att få datorer att göra oväntade saker.

  27. Men det är inte nödvändigtvis att man försöker ta sig in i det.

  28. Cracking är den korrekta termen.

  29. Men att cracka ett system handlar till största delen om att ha en viss förståelse om hur det fungerar

  30. och vad det kan finnas med säkerhetsluckor.

  31. Så att bara genom att titta på ett företag till exempel organiserat

  32. kan man ju upptäcka att antagligen kommer programmerarna på dataavdelningen

  33. att vara mer mån om säkerheten än ekonomerna som kanske inte är så bra på Windows ens.

  34. Jaha, okej.

  35. Så att när man väl vet det, då kan man börja titta på möjligheten att ta sig in.

  36. Vart brukar vara lämpligast att börja när man ska försöka ta sig in?

  37. Högt uppe brukar fungera.

  38. Många chefer är inte så hemma på datorer.

  39. Och ja, många systemoperatörer vågar kanske inte riktigt gå på chefen och säga

  40. du har valt ett väldigt dumt lösenord som är väldigt lätt att gissa.

  41. Dessutom, när då direktionen är på långlunch kan de mycket väl glömma kvar sina datorer

  42. stående påslagna och inloggade i direktionsvåningen.

  43. Klär man ut sig som telereparatör så kan man ganska lätt få tillgång till de filer.

  44. Men när man nu försöker ta reda på ett lösenord, hur brukar man göra då?

  45. I många fall så gissar man ju på lösenord.

  46. För människor är inte speciellt kreativa när det gäller att komma på dem.

  47. Och ofta använder man ju katten, sin makes namn eller någon familjemedlem.

  48. Vilket då är inte så svårt att ta reda på.

  49. Nej, man kan ju titta på folks hemsidor till exempel.

  50. Det fungerar häpnadsväckande bra och det är skrämmande många som använder det här.

  51. Och när då systemoperatören upptäcker att oj då, nu är det en massa folk som har valt dåliga lösenord och går och klagar

  52. så tycker folk att systemoperatören är otrevlig och är bara till besvär.

  53. Ja, men vad gör de då?

  54. Vanligtvis byter de då till ett annat lösenord som är lika lättgissat.

  55. Och så lägger de till typ 001 på slutet.

  56. Och nästan går 002.

  57. Aj.

  58. Japp, det är ju som sagt ett stort problem.

  59. Om folk var lite mer kreativa med att välja lösenord skulle det vara mycket svårare att gissa det.

  60. Men de flesta föredrar enkla lösenord.

  61. Och man kan ju förstå det för vi människor gillar ju inte att göra onödigt arbete.

  62. Och det känns kanske inte så viktigt heller.

  63. Nej.

  64. Vad gör en cracker då när det är ett svårare lösenord som att nu hur tar han reda på det?

  65. Ja, ett sätt är ju om man faktiskt kan komma in på företaget och kolla på post-it-lappar.

  66. Svåra lösenord är ju faktiskt ganska svåra att komma ihåg.

  67. Så många skriver upp dem, vilket inte är så lyckat.

  68. Nej.

  69. Ett annat sätt är att använda sig av en trojansk häst.

  70. Det är ett program som verkar göra någonting, men också gör en del saker i bakgrunden som kanske användaren inte skulle gilla.

  71. Typiskt exempel är ett spel som också kollar av vad man skriver eller har skrivit på tangentbordet.

  72. Och till exempel lagrar lösenordet.

  73. Men vad kan en cracker ställa till med egentligen?

  74. Det beror mycket på, men i princip kan en cracker ställa till med allting om crackern lyckas få tillgång till hela systemet.

  75. Och det här kan vara extremt allvarliga saker naturligtvis om man raderar bokföringen.

  76. Men i praktiken, datorintresserade ungdom är inte något större hot.

  77. De är ute efter att förstärka sitt eget ego, att stila och så vidare.

  78. Vilka är det som är det största hotet egentligen då?

  79. Det är industrispionage och andra företag.

  80. För att inte tala om missnöjda anställda.

  81. Där finns ju en enorm möjlighet och de kan ju tala om lösenordet från första början.

  82. Vilket ju gör att många företag vill hålla koll på de anställda som har nästan värre säkerhet inuti systemet än utanför.

  83. Vilket är lite bakvämnt jag.

  84. Ja, och märkligt nog är det så att även i Sverige så har inte fackförbunden klagat på att många förra regelbundet kollar vad de anställda gör på sina terminaler.

  85. Man håller alltså noga koll och ser att de inte leker bort tiden heller.

  86. Men en sån här trojanskast, hur brukar den kunna se ut?

  87. Ja, en typisk grej är ju såna här små skämtgrejor.

  88. Den är lite som dyker upp på skärmen och så vidare.

  89. Ett sånt program skulle ju kunna ligga i bakgrunden och märka om man skriver in ett lösenord till exempel eller kollar datotrafiken och sedan spara undan den någonstans.

  90. Jag har hört att det skulle finnas ett väldigt enkelt basic-program för längesen som gjordes för länge sedan.

  91. Det finns en oändlig mängd sådana här enkla små knep.

  92. Men ett av de vanligaste är ju då att man gör ett program som ser ut som login-prompten.

  93. Den skriver att man ska ange sitt lösenord. Det gör man.

  94. Programmet sparar lösenordet, säger att det var fel och startar det riktiga lösenordprogrammet.

  95. Ja, med tanke på att man vet ju själv att man rätt ofta skriver fel lösenord så reagerar man väl inte över det?

  96. Oja, det är ju väldigt lätt att gå på. Många gör det också.

  97. Framförallt om det är ett stort system kan man få in många lösenord på det här sättet.

  98. Men här måste man ha access redan från början.

  99. Väl, om man ska dra kontentan av det här så lita på din systemoperatör och lämna inte chefen ens av i datorn.

  100. Ungefär, ja.

  101. Tack.

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.