← Tillbaka till radioufs.com

Radio Unga Forskare Stockholm - Vetenskap - Sveriges första podcast!

Mikrofon

Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.

Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.

Hjärnans olika delar

Sitter känslor enbart i höger hjärnhalva? Är det sant att personer som är vänsterhänta därför är mer konstnärliga? Det finns många rykten, myter och osäkerheter när det gäller hjärnans funktioner. Vi reder ut begreppen.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds mars 2000 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription109 repliker · 7:00

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Våra hjärna är delad i två delar. Vi har två hjärnhalvor. Vilken funktion har de egentligen?

  2. Ja, man kan väl säga att vänster hjärnhalva styr höger del av kroppen och höger hjärnhalva styr vänster del av kroppen.

  3. Lite överförenklat. Det är lite bakvänt så att säga.

  4. Men finns det någon andra funktion i hjärnan? Jag har ju hört att människor som har epilepsi och har genomgått en operation där man kapar nervtrådarna mellan hjärnhalvorna.

  5. Det blir lite lustiga reaktioner när man undersöker sen. De verkar funka normalt tills man testar att låta dem se en bild med ena ögat överträckt.

  6. Det stämmer. För då ser ju den motsatta hjärnhalvan bilden. Medan den andra hjärnhalvan inte får någon information.

  7. Men sen är det också det att om de har delat så att ena ögat ser till exempel cirkel och det andra ögat ser en fyrkant.

  8. Och sen ber de att först säga vad de har sett och sedan rita vad de har sett. Så gör de två helt olika saker.

  9. Just det. Man vet ju att språket faktiskt normalt finns i vänster hjärnhalva.

  10. Vilket gör att det du ser med höger öga kan du säga vad det är.

  11. Men däremot att rita av det. Det går alldeles utmärkt att göra med höger hjärnhalva.

  12. Det vill säga rita med vänster hand.

  13. Så det här visar då att det finns en vad man kallar lateralisering. Det ligger på olika sidor.

  14. Och det här kan ju bli väldigt förvirrat om det är olika saker.

  15. Dessutom om jag inte har fel så det här med cirkel och en fyrkant.

  16. Så att i något fall de säger att de ser en fyrkant när de frågar vad de ser.

  17. När de ska rita vad de ser så ritar de en cirkel oavsett vilken hand de använder och säger.

  18. Och när de frågar vad de har ritat så säger de att de har ritat en fyrkant.

  19. Det kan bli väldigt märkliga sådana här konflikter.

  20. För här ser man plötsligt att självet blir uppdelat.

  21. Normalt så är det ju det att vi har olika delar av vår hjärna.

  22. Men de samarbetar så bra.

  23. Så att man inte märker att de är separata.

  24. Men här blir det verkligen en uppdelning.

  25. Men det mest märkliga är ju hur lite det syns.

  26. Personer som har fått den här nervbunten avkapad uppför sig i övrigt tämligen normalt.

  27. Det syns inte på dem att det är något konstigt.

  28. De märker ofta själva inte att det händer något speciellt konstigt heller.

  29. Nej det är bara när man gör sådana här experiment som det märks.

  30. Eller i vissa fall i vardagslivet.

  31. En kvinna berättade till exempel att hon hade lite svårt att välja klänning.

  32. Hon ville välja en men hennes ena hand gick och hämtade den andra.

  33. Ja det kan orsaka lite problem.

  34. Man kan säga att den ena handen inte vet vad den andra gör.

  35. Sen är det intressant också det här att man talar ju om att den vänster hjärnhalven är logisk och analytisk.

  36. Medan den högra då är mer konstnärlig och helhetsinriktad.

  37. Och det är lite sådär halvsamt. Det har ju nästan blivit en populär myt.

  38. Ja då säger jag att konstnärer använder högre än en halvan och så vidare.

  39. Det är väl oklart om det är sant men däremot ska man nog inte överdriva skillnaderna.

  40. Men det finns skillnader. Det märks.

  41. Det är bara ett tecken att vänsterhänta är ofta mer konstnärligt lagda.

  42. De ritar bättre för det mesta.

  43. Ja jag skulle nog inte säga för det mesta.

  44. Det där är också ganska kontroversiellt och oklart.

  45. Det är också en myt kanske.

  46. Det finns nog en ganska stor chans att det är en myt.

  47. Men man vet ju att vänsterhänta i många fall faktiskt har språkcentrum i höger hjärnhalva istället för den vänstra.

  48. Och man talar ibland om lateraliseringssyndromet.

  49. Att när det är på det här sättet ombytt så märker man att det ofta finns en koppling till kreativitet men även depression och sånt.

  50. Så att det spelar en roll på vilken sida det är.

  51. Men man vet ännu inte riktigt hur det fungerar.

  52. Dessutom så är det ju det här med rumsuppfattning.

  53. Den verkar vara mer lokaliserad på höger sida.

  54. Så att om man använder höger hjärnhalva mycket så är det rimligt att man får en god uppfattning om rummet.

  55. Och vilket kan naturligtvis vara bra konstnärligt.

  56. Men sådana här saker kan det innebära till exempel jag har väldigt dåligt lokalsinne själv.

  57. Kan det ha någonting med att göra?

  58. Alltså jag har ingen känsla för riktning för det mesta.

  59. Ja det är ju tänkbart även om det kan bero på andra saker också.

  60. Till exempel träning och vissa strukturer.

  61. Ja naturligtvis.

  62. Men att inte ha någon känsla för vilket håll som är vad.

  63. Det är mer det.

  64. Höger vänster eller vad?

  65. Nej det tog väldigt lång tid när jag lärde mig det till exempel.

  66. Ja men höger vänster är egentligen något väldigt subjektivt.

  67. Det är olika för alla människor eftersom det är ju i vårt eget koordinatsystem.

  68. Det finns inget höger och vänster ute i världen.

  69. Så att det är därför det kan bli väldigt förvirrande ibland.

  70. Sen är det ju så att man vet att vissa strukturer i höger hjärnhalva också används för att navigera.

  71. Så det är ju tänkbart att en sida är mer dominant än den andra.

  72. Ja det kan mycket av vara.

  73. Är jag ute i skogen till exempel så går jag runt lite grann och svänger åt lite olika håll.

  74. Då har jag ingen aning om vilken riktning jag kommer ifrån längre.

  75. Och där kan man också observera till exempel om någon blundar och går i snön att man har en tendens att gå åt ett håll.

  76. Vrida sig åt höger eller vänster.

  77. Ja.

  78. På samma sätt så har man ju då andra faktorer i vänster hjärnhalva.

  79. Till exempel språket.

  80. Men det är intressant att motsvarande system på höger sida också har en språklig betydelse.

  81. Men det är inte att forma eller förstå ord utan förstå den känslomässiga betydelse än själva språkmelodin.

  82. Jaha.

  83. Så det här tror jag också stärker den här myten att det är konstnärligt med höger hjärnhalva.

  84. Kan det vara så då att lära sig orden, att lära sig grammatiken, att man då använder vänster hjärnhalva.

  85. Medan när man ska lära sig att uttala ordet rätt så använder man sig av höger.

  86. Delvis tror jag det ligger något i det.

  87. Kanske inte så mycket uttalet av själva ordet men väl att sätta in det då i språkmelodin.

  88. Få intonationen att stämma.

  89. Sen finns det ju också känslomässiga laddning.

  90. En intressant sak man upptäckte är att människor som får afasi.

  91. Det vill säga att språkcentrum drabbas av hjärnblödning och blir skadad.

  92. De blir normalt stumma.

  93. Men i många fall när det är på vänster sida så kan de säga vissa ord.

  94. Och det är nämligen fula ord och svordomar.

  95. De är kapabla att fortfarande säga det för de har lagrats på andra sidan.

  96. Därför att de är känslomässiga.

  97. Just det.

  98. Men jag tror att man ska undvika att överförenkla det här och säga att logiken finns på vänster sida och känslan på höger sida.

  99. Det finns precis lika mycket på båda sidorna.

  100. Men de är olika specialiserade.

  101. Så överhuvudtaget hjärnas uppdelning är helt fascinerande.

  102. För det är också olika delar som är olika uppdelade.

  103. Vissa är väldigt symmetriska.

  104. Medan vissa verkar användas till helt olika saker.

  105. Och sen är det väl så att två hjärnor är inte likadana heller.

  106. De sitter lite olika i de olika områdena.

  107. De är olika till och med hos tvillingar.

  108. Även enägdstvillingar har faktiskt hjärnor som är märkbart olika.

  109. De är så pass unika.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Hur påverkar droger hjärnan ?

This is your brain on drugs! Vad är det som gör att man kan bli beroende av narkotika? Varför vill man ha drogerna, även när man inte längre får något glädjerus av dem?

Medverkande: Anders Sandbberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om biologi och sänds mars 2000 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription177 repliker · 11:42

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Vad händer egentligen med kroppen när man tar droger?

  2. Om man röker, eller om man dricker en kopp kaffe, eller om man supar en helkväll på krogen?

  3. Ja, det beror ju väldigt mycket på vad det är för drog.

  4. Drog är ju egentligen en allmän term för någonting som kommer ur växtriket.

  5. Och det finns även en del droger som kommer ur djurriket.

  6. Men i allmänhet talar man ju om sånt som människor tar för att det påverkar deras mentala tillstånd.

  7. Och då är det någonting som påverkar nervsystemet.

  8. Okej, men var kommer det åt? Finns det verkligen utrymme att påverka?

  9. Var det inte väldigt tajta kontakter mellan nervcellerna för mig att någon sa?

  10. Oja, om man tittar på en genomskärning av nervävnad så ser man att det ser väldigt fullt ut.

  11. Men det finns alltså även ett mellanrum mellan cellerna där olika ämnen kan sprida sig.

  12. Och tillsätter man då ett ämne i blodomloppet genom att man röker eller att man får iser via maten eller ingesserar det.

  13. Så kommer det att sprida sig till hjärnan om du har rätt molekylär form.

  14. Det finns barriärer som skyddar hjärnan från olika ämnen i blodet.

  15. Men en del kan ta sig förbi dem.

  16. Och då sprider de sig in i hjärnvävnaden och påverkar den.

  17. Och hur, mer exakt, hur påverkar de? Vad är det de kan komma åt?

  18. Jo, det är vid synapserna. Nervcellerna skickar signaler till varandra.

  19. Och detta görs genom långa utskott.

  20. Men de här utskotten måste ju någonstans möta nästa nervcell, mottagaren av en signal.

  21. Och det kallas för synaps.

  22. Och på synapsen, synapsen består av ett mellanrum mellan de två nervcellerna.

  23. Ett mycket litet glapp.

  24. Och från den sändande nervcellen skickas en dusch av kemikalier ut.

  25. Som tas emot av receptorer på andra sidan.

  26. Så det drogerna gör är att de liknar de här kemikalierduscherna.

  27. Och ser till att flyta dit till glappet i synapsen.

  28. Just det.

  29. Receptorerna, de är alltså molekyler.

  30. Oftast ganska stora proteiner som sitter i membranet på nervcellen.

  31. Och när de tar emot, när det fastnar en viss typ av molekyl på dem.

  32. De är oerhört specifika.

  33. Det här är som nyckeln i låset.

  34. Så gör de något.

  35. Och vanligtvis är det att de aktiverar denna mottagare nervcellen.

  36. Men om man till exempel tar och röker.

  37. Då kommer nikotinet att spridas i kroppen.

  38. Och nikotin liknar väldigt mycket till formen.

  39. Ett annat ämne.

  40. Acetylcholin.

  41. Vilket gör att receptorerna som normalt reagerar på acetylcholin i nervsystemet.

  42. De tar nu och börjar signalera.

  43. Vilket då stimulerar de här nervcellerna.

  44. Vad gör just det här exempel?

  45. Vad händer när man stimulerar acetylcholin?

  46. Det är väldigt mycket.

  47. För det används till många olika användsområden.

  48. Ut i musklerna så är det så att acetylcholinet.

  49. Det är det som skickas till musklerna för att de ska dra ihop sig.

  50. Så när nervimpuls kommer för att man ska dra in armen.

  51. Då är det alltså många nervs som duschar muskelcellerna med lite acetylcholin.

  52. Men det här är en annan typ av receptor så de påverkas inte så mycket av rökningen.

  53. För det finns oftast många olika sorters receptorer för samma ämne.

  54. Så att den andra gruppen utav acetylcholinreceptorer.

  55. De finns uppe i hjärnan.

  56. Och där är de vidaspridd och har många viktiga funktioner.

  57. Till exempel i kontrollen utav koncentrationsförmåga.

  58. Så det är därför man ofta hör rökare sig att de behöver ta sin cigarett för att kunna koncentrera sig på det de håller på med.

  59. För de binder då upp acetylcholinreceptorerna med nikotin.

  60. Och det här gör ju att kroppen försöker också reglera det hela.

  61. Den märker så att säga att acetylcholinreceptorerna är väldigt upptagna.

  62. Då tillverkar den fler.

  63. Vilket gör att när rökaren inte röker.

  64. Då blir det alltså ganska stort tomrum i dem.

  65. Och man känner sig extra okoncentrerad och förvirrad.

  66. Trots att han har samma sig tillgållig inhalt som man hade innan han började röka.

  67. Just det.

  68. Och det här märker man ju då på andra områden också.

  69. Det är just det här att kroppen vänjer sig vid olika ämnen man tar regelbundet.

  70. Det är väl det som framkallar beroende?

  71. Nej, inte riktigt.

  72. Vi kommer nog till det här framöver.

  73. Men det kan också vara värt att nämna att en del droger verkar inte så mycket genom att de tar och stimulerar nervceller.

  74. Som att de dämpar nervceller.

  75. Som till exempel?

  76. Opiaterna är ju ett exempel.

  77. Det är då ämnen som opium och heroin.

  78. Och de påminner då om naturliga ämnen som kändes som endorfiner.

  79. Och de här har vi ju till exempel våra kroppar så när vi gör illa oss så sänder hjärnan ut endorfiner så att det ska göra mindre ont.

  80. Men det visar sig då att opiaterna de binder till endorfinreceptorer på cellerna.

  81. Och de dämpar cellernas aktivitet.

  82. Så att man blir mindre aktiv men upplever samtidigt lustkänslor.

  83. Som fungerar som kroppsregna endorfinet?

  84. Ungefär, ja.

  85. Och det intressanta här är ju då att det var ju en hämmande effekt.

  86. De nervceller som reagerar på opiaterna de blir mindre aktiva.

  87. Men de kan i sin tur vara hämmande.

  88. Det är ganska vanligt i hjärnan att en nervcell tar och hämmar en annan nervcell som hämmar nästa.

  89. Så att man har långa kedjor där de negerar varandra.

  90. Så att effekten kan bli stimulans.

  91. Det ser man till exempel med alkohol.

  92. Alkohol fungerar nämligen så att alkoholmolekylen påverkar bland annat då kloridjonkanalen som den känns som.

  93. Och den gör att kloridjoner, alltså kloratomer, kan hålla på och röra sig på ett sätt som de inte borde göra.

  94. Och detta tar och hämmar ner cellen.

  95. Men de celler som är mest känsliga för det här, som först påverkas, det är hämmande celler.

  96. Och framförallt de i våra pannlober som hjälper till att styra vårt beteende och hämmar bort dumma handlingar.

  97. Så det som händer först när man tar alkohol är att de bromsarna som finns för att göra helt fel saker.

  98. Ja, och även framförallt bromsar då mot vanliga normala hämningar.

  99. Vanlig normal spänning, det är därför som många dricker alkohol.

  100. De känner sig plötsligt lugnare och trevligare.

  101. Och känner att de vågar saker de vill göra men inte riktigt kommer till skott med.

  102. Just det.

  103. Men nästa steg är ju då att den också omdömet blir sämre.

  104. För man ser inte riktigt att det här är en korkad tankegång.

  105. När man tar mer alkohol så kommer andra områden att hämmas ner och tappa i aktivitet.

  106. Och det här resulterar då i att beteendet blir ännu mer större.

  107. Till exempel då rörelsesystemet.

  108. Vilket gör att rörelserna blir klumpiga.

  109. Och även minnesystemet i högre doser.

  110. Som gör att man glömmer bort vad man gjorde kvällen innan.

  111. Det får vännerna återberätta.

  112. Vanlig reaktion verkar det vara.

  113. Men i riktigt höga doser kan naturligtvis det här vara dödligt eftersom då hämmar den även vitala del av hjärnan.

  114. Aj.

  115. Ja, det är ju ett problem.

  116. Överhuvudtaget är det ju farligt att påverka hjärnas kemi.

  117. Den är ganska subtilt balanserad.

  118. Visserligen kan den återställa sig ganska effektivt.

  119. Men sådana här störningar kan ju producera oväntade och farliga effekter.

  120. Finns det information tillgänglig om vad som händer?

  121. Så att man kan läsa innan man tar någonting vad som kommer att hända?

  122. Det finns ju i många farmakologiböcker och liknande.

  123. Men de flesta som tar droger och mediciner, de gör det ju av socialtryck utan att tänka på det.

  124. De gör det inte genom planering.

  125. Det intressanta är ju också det att många fastnar i beroenden.

  126. Men vad beror det på då?

  127. Jo, det är nämligen så att hjärnan måste ju lära sig hela livet.

  128. Och vi måste lära oss vad som är användbart, vad som är bra och vad som är dåligt.

  129. Och därför finns det inom hjärnan olika signaler som talar om att den där senaste handling man gjorde, den var lyckad.

  130. Den bör man göra om i framtiden.

  131. Eller det där man gjorde senast, nej det gjorde ont i slutändan. Låt bli med det.

  132. Men om man nu går in och påverkar kemiskt de här signalerna.

  133. Då kan man få in inlärning på helt fel saker.

  134. Det är ju en sak med alkohol.

  135. Där får man ett visst välbefinnande utav att ta bort hämningar, en viss vana och så vidare.

  136. En viss, att kroppen anpassar sig.

  137. Och då kommer kroppen fram och säger, det här var bra.

  138. Det lägger vi på att göra listan.

  139. Dricka alkohol, då mår man bra.

  140. Ja, men nikotin är värre. Mycket värre.

  141. Därför att nikotinet påverkar de här systemen mer direkt.

  142. Så att det ser ut som om kroppen säger, det här var jättebra.

  143. Trots att det bara är nikotinet som är.

  144. Mm, just det.

  145. Och vissa andra droger, till exempel kokain och PCP.

  146. De går in direkt i det här systemet och skickar signalen på egen hand.

  147. De imiterar alltså den kemiska signalen som vissa delar av hjärnan väntar på för att modifiera kopplingarna.

  148. Men det ger ju inte ens någon chans att protestera mot kopplingen.

  149. Det här är jättebra, det här fortsätter vi med.

  150. Nej, exakt.

  151. Och det intressanta är då att här kan man se, den klassiska förklaringen till varför folk blir beroende.

  152. Det är ju att de då är ute efter njutningen en drog ger.

  153. Men hos långt framstridna drogmissbrukare får de inte ens en njutning av drogen, men de måste ändå ha den.

  154. Och det beror just på att motivationssystemet har blivit så felinställt på det här.

  155. Så att de har fortfarande motivationen att ta drogen, även om min njutning är borta.

  156. Mm, felkopplingen är kvar.

  157. Och det här gör ju att det är väldigt svårt att ta sig loss ur det, för det har blivit en sorts vana.

  158. Det är så att säga inprogrammerat i hjärnan.

  159. Lyckligtvis går det ju att omprogrammera hjärnan, även om det är mycket arbete med det.

  160. Övrig inlärning finns ju fortfarande kvar.

  161. Dessutom har man upptäckt att det går ju att påverka även det här kemiskt.

  162. Det finns ju ämnen som påverkar inlärningen och kan störa den.

  163. Så man kan ta en ny drog för att lära bort den här felkopplingen?

  164. Mm, det kan ju naturligtvis inte då vara någonting som producerar en egen felkoppling.

  165. Men man har upptäckt att glutamathämmare, det är alltså de som binder sig till glutamatreceptorn och därmed hindrar aktiviteten.

  166. Glutamater används väldigt mycket hjärnan till allt möjligt, så det här är ingenting man tar för roskull.

  167. Det är väldigt dåligt för minnet, det försämrar inlärning och så.

  168. Och det är ju det som man precis vill göra här.

  169. Så det gör då att rehabilitering blir mycket enklare.

  170. Så i och med att man praktiskt taget stänger av hela minnessystemet, så stänger man också av den delen som är felkopplad?

  171. Ungefär, man stänger ju nu inte av hela minnessystemet, så radikalt är det inte.

  172. Men man har provat med de här glutamaterpåverkan och det verkar fungera då att hjälpa till.

  173. Men det behövs ju fortfarande terapi och en rejäl dosvillig styrka.

  174. Men det är intressant att man rent kemiskt kan ge sig in på den här onda cirkeln och bryta den.

  175. Den skapar kemiskt och man kan bryta den kemiskt också.

  176. Man kan alltså bli sin egen programkonstruktör?

  177. Ja, det kan man väl säga. Fast det gäller ju att känna till hur källkoden fungerar.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Biologiska klockor

Vi styrs av dem. Vi väcks av dem. Det handlar om de biologiska klockorna som styr dygnsrytmen, kvinnornas menstruationer och hjärtats slag.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds februari 2000 i Etervåg. Längd: 4 delar
Transkription255 repliker · 12:22

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Anders, man talar ju om biologiska klockor, men vad innebar det egentligen?

  2. Ja, egentligen finns det ju inte en biologisk klocka.

  3. Det är ju en vanlig termin, biologiska klocka eller så.

  4. Utan det finns många.

  5. Och det är helt enkelt så att våra kroppar, de förändras ju med tiden.

  6. Och det finns ofta rytmiska förändringar som återkommer gång på gång.

  7. Och det här finns vissa som går oerhört snabbt på sekundnivå.

  8. Och andra som tar åratal.

  9. Ja, de som tar åratal, det är väl vår direkta utveckling helt enkelt?

  10. Mm, det finns ju då cykler i barnens utveckling, tillväxtfaser och perioder de inte växer till sig.

  11. Och det här är ju då genetiska program som tar upp till 20 år att utvecklas.

  12. Den gradvisa mognaden av människan.

  13. Ja, den biologiska klockan, det är väl det man menar normalt sett när man talar om det.

  14. Ja, inte riktigt.

  15. Normalt så talar man ju om den som har 24 timmars rytm.

  16. Den vi märker av i vårt dagliga liv, till exempel med sömnen.

  17. Som jag till exempel som uppenbarligen inte har en 24 timmars rytm.

  18. Jo, det är ganska vanligt att det finns skillnader i hur snabba de här är.

  19. Och det kan ställa till mycket ohäng.

  20. Men det finns ju sådana som arbetar på en mycket längre skala.

  21. Ett år till exempel.

  22. Ja, det känner man till klassiska våldrepressionen.

  23. Och det beror ju då på att våra hormonhalter påverkas ju av vilken del av året det är.

  24. Så fram emot slutet av våren, då kommer solljuset fram och folk blir gladare i allmänhet.

  25. Och hormonhalterna stiger bland annat av könshormoner.

  26. Men i början av våren där så har man precis gått igenom den mörkaste perioden.

  27. Mm.

  28. Oja, vi påverkas av solljuset.

  29. Och man talar ju just om seasonal affective disorder.

  30. Alltså en säsongsberoende känslomässig störning.

  31. Men man kan påverka just den här vinterdepressionen och smula med vitamin D3.

  32. Mm.

  33. Vad påverkar den exakt?

  34. Ja, exakt hur det fungerar det tror jag inte man vet än.

  35. Men det hänger nog samman då med solljuset.

  36. Vi reagerar ju väldigt mycket på solljuset.

  37. Även om vi inte reagerar lika mycket som till exempel växter och vissa djur.

  38. Ja visst det, vi producerar väl vitaminer oss.

  39. När man blir utsatt för solljus så producerar vi kroppen vitaminer.

  40. Just det, man ombildar då en del ämnen till vitaminer.

  41. Mm.

  42. Och det här påverkar ju förmodligen i de komplicerade kemiska samspelen.

  43. Och det är väldigt naturligt att vi ska ha en årlig klocka.

  44. För om man tittar på de flesta djur så är det viktigt när de får ungar.

  45. Mm, det var det.

  46. Men när det gäller den här dygsrytmen och sånt här, det märker jag.

  47. Jag jobbar nattskift lite då då.

  48. Och under den mörkare delen av året så blir det ofta så att jag ser inte solen överhuvudtaget.

  49. För det är mörkt när jag går upp och när jag åker hemifrån.

  50. Och det är mörkt när jag kommer hem.

  51. Det är fortfarande mörkt när jag kommer hem.

  52. Jag sover över de få ljusa timmar som finns.

  53. Mm.

  54. Och det här kan mycket väl leda till problem då.

  55. Eftersom vissa människor har väldigt svårt att anpassa sig till det här.

  56. Ja, jag har inte så där fruktansvärt svårt.

  57. Man märker ju av det.

  58. Efter ett tag så blir man sliten.

  59. Man blir mer trött.

  60. Även om man sover regelbundet.

  61. Man sover åtta timmar per dag så blir man sliten efter ett tag ändå.

  62. Jo, överhuvudtaget är vi ljuskänsliga varelser.

  63. Ljuset går ju in då via våra ögon och stimulerar vissa delar av hjärnan förutom synsystemet.

  64. Det finns en liten kärna som heter den superkiasmatiska kärnan som sitter ovanför stället där synnerverna korsar varandra.

  65. Och den här så att säga avlyssnar trafiken och reagerar just på om det är ljusduta.

  66. Mm, okej.

  67. Och den styr då våran dygnsrytme.

  68. Mm, intressant.

  69. Hur förklarar man för övrigt?

  70. Det finns en del intressanta fall med, man måste ju ställa om dygnsrytmen ibland om man åker utanlands.

  71. Man ler sig över tidszoner.

  72. Mm.

  73. Jag kan nämna en sak.

  74. En person jag känner som vaknar klockan sju på morgonen.

  75. Oavsett vilken tidszon han befinner sig i.

  76. Klockan sju på morgonen, lokal tid.

  77. Av sig själv.

  78. Mm.

  79. Medan vissa andra då har enorma problem.

  80. Man talar ju om jetlag.

  81. Och du är ju att ens egen dygnsrytm är totalt ur fas med omgivningen.

  82. Och man känner sig väldigt trött mitt på dagen.

  83. Eller väldigt pigg sent på kvällen.

  84. Och det här leder till att man mår i allmänhet dåligt.

  85. Men jag tror att din vän, han har tur.

  86. Han är väldigt anpassningsbar.

  87. De flesta är inte så anpassningsbara.

  88. För den superkiasmatiska kärnan.

  89. Den har en inbyggd rytm.

  90. Som i allmänhet är 24 timmar.

  91. Vissa människor har något snabbare eller långsammare rytmer.

  92. Och det här styrs av en liten kemisk klocka så att säga.

  93. Men vad är den egentligen?

  94. Den superkiasmatiska kärnan?

  95. Det är en liten grupp nervceller då.

  96. Den är mindre än en ärta.

  97. Det är en liten, liten ansamling av kanske tiotusen nervceller.

  98. Men de här då, de ändrar sina egenskaper beroende på dygnet.

  99. I dem finns det nämligen två ämnen som så att säga tävlar.

  100. De bildas och ackumuleras i cellen.

  101. Och när det blir tillräckligt mycket av dem binder de sig till varandra.

  102. Och stoppar produktionen av sig själva.

  103. Och då blir det mindre av dem.

  104. Och det här gör att det går en långsam cykel som tar ungefär 24 timmar.

  105. Men det här gör att den i sin tur kan skicka signaler till en annan körtel.

  106. Tallkortkörteln som producerar melatonin.

  107. Ja, den har jag i alla fall hört talas om.

  108. Ja, och tallkortkörteln är ganska känd.

  109. Det tog ett bra tag innan man kom på vad den var bra för.

  110. Men melatonin, det är alltså vårt dygnsrytmshormon.

  111. Det talar om för kroppen vad klockan är så att säga.

  112. Men jag tror vi missade ett stadium däremellan också.

  113. Vi gick direkt ner från årsrytmen till dygnsrytmen.

  114. Finns det inte en månatlig rytts som man går igenom också?

  115. Mm, det gör det.

  116. Och det klassiska där det som alla tänker på är naturligtvis då kvinnors menstruationscykler.

  117. Men har inte män ungefär samma sak när det gäller hormonproduktionen?

  118. De har ju inte de riktigt fysiska effekterna av det.

  119. Jo då, det förefaller att finnas liknande påverkan av hormonerna.

  120. Och det här hormonernas halter i blodet påverkar ju vårt känsloliv.

  121. Och det verkar även då att männen påverkas känslomässigt på ett liknande sätt som kvinnorna.

  122. Jag tycker det är fascinerande att de påstår att menstruationscykeln för kvinnor är ungefär 28 dagar.

  123. Men i mitt fall stämmer inte det för det går nästan en och en halv månad mellan varje.

  124. Men det är också individuellt. Det beror mycket på olika omständigheter.

  125. Och biologiska rytmer är anpassningsbara.

  126. De anpassar sig till omgivningen.

  127. Till exempel är det så att vi människor avger feromoner som påverkar andra människor.

  128. Så att när ett antal kvinnor då lever nära tillsammans så synkroniseras deras menstruationscykler med varandra.

  129. Ja, det känner jag till. Dessutom så har de en tendens att följa fullmånen.

  130. Ja, det där är faktiskt lite grann en myt.

  131. Ja, fast det märks ändå. Jag pratade med en skosköterska vid ett tillfälle.

  132. Och hon har alltid problem med att det kommer tjejer springande och ber om bindor vid fullmåne.

  133. Men det här, nu kommer vi kanske lite bort från ämnet, men det här är en intressant sak.

  134. Om man går till ett sjukhus och frågar vad som händer vid fullmånen så får man höra både det ena och det andra.

  135. Jag gissar att tala till exempel om bukmånar då, att det är många bukfall när det är fullmånen.

  136. Andra menar att det föds mer män eller kvinnor.

  137. För det är olika från sjukhus till sjukhus.

  138. Jag tvivlar inte på den här sjuksköterskans uppfattning.

  139. Men egentligen är det alltså en fråga om selektiv bedömning.

  140. Jag kom på vad det kan bero på också.

  141. Det är ofta så att det man förväntar sig ska hända, det kommer man ihåg att det händer.

  142. Exakt. Och det är det jag tror händer här.

  143. Det är därför man ska vara väldigt försiktig med sådana här data.

  144. Man måste kolla upp att det verkligen stämmer.

  145. Men om vi ska gå tillbaka till ämnet.

  146. Det intressanta med de här cyklerna då, det är ju att de är väldigt genomgripande.

  147. De påverkar många saker i kroppen.

  148. Hos till exempel möss har man observerat att det är en viss del av hjärnan, hippocampus,

  149. som verkar ha något med minnet att göra.

  150. Så ändras mängden kopplingar mellan nervcellerna beroende på menstruationscykeln hos honerna.

  151. Det var intressant.

  152. Ja, upp till en tredjedel av de här kopplingarna försvinner alltså och kommer tillbaka sen.

  153. Du menar att man har svårare att minnas under den perioden?

  154. Förmodligen inte. Men vad det här innebär det vet man inte än.

  155. Men det är väldigt märkliga fenomen.

  156. Men det är som det mesta med hjärnan, man vet inte riktigt.

  157. Ja, man vet mycket. Men det man vet gör en väldigt förbryllad.

  158. Men som sagt, det intressanta med de här rytmerna i kroppen är att de finns på många skalor.

  159. När man tänker på dygnsrytmen så tror man ju 24 timmar.

  160. Men det finns ju också snabbare rytmer i vakenheten.

  161. Och även när man sover.

  162. Det är väl så att man har olika rytmer när man sover. Olika sömnperioder så att säga.

  163. Ja, det är sant.

  164. Det finns till exempel en 90-minuters-rytm som verkar handla om sömnfaserna.

  165. Man börjar gå ner i djupsömnen och sen så går man då in i drömsömn.

  166. Och det här tar ungefär 90 minuter.

  167. Och det är lättare att vakna i slutet av en sån period än mitt i.

  168. Och det är därför som att vid vissa perioder är det väldigt lätt.

  169. Ja, när veckarklockan går av i rätt ögonblick.

  170. Då kommer man upp lätt och är pigg och glad.

  171. Men går den av fel, ja, någonstans mitt i.

  172. Då är det extremt svårt att vakna.

  173. Åh, det känner jag till.

  174. Och sen om man råkar en biologisk klocka dessutom som är lite långsammare än 24 timmar så drar den sig.

  175. Vilket gör att man vill sova lite extra lång tid.

  176. Det är det problemet jag har.

  177. Jag skulle nog passa mig att ha ett litet längre dygn istället.

  178. Det tror jag många önskar sig.

  179. Är det inte så att de flesta har en 25 timmars rytm egentligen?

  180. Det påstås det, men det finns motstrid i uppgifter.

  181. Det varierar väldigt individuellt.

  182. Det finns en del människor som är uppemot 30 timmar.

  183. Oj, jösses.

  184. Jag hoppas att jag inte tillhör den gruppen i alla fall.

  185. Ja, då märker man det.

  186. För att de drabbas ju i princip av jättläge även i vardagen.

  187. Men det intressanta här är att det kan man ju behandla med melatonin.

  188. För den ställer om klockan.

  189. Men du sa att det finns ännu kortare rytmer än det.

  190. Eller ska vi gå in på dagsrytmerna först kanske?

  191. Ja, det här är ju dagsrytmerna.

  192. Dagsrytmen den går ju inte bara under sömnen.

  193. Vi har ju även en karaktäristisk förändring under dagen.

  194. Under den sena natten då är man till exempel som minst aktiv.

  195. Man har väldigt svårt att hålla sig vaken.

  196. Man gör mycket minstrad.

  197. Men det är då många av våra hormoner frisett.

  198. Finns det inte någonting som kallas för vargtimman?

  199. Där man säger att väldigt många äldre personer dör under den timmen.

  200. Just det.

  201. Och det är alltså då från till exempel tre tiden fram till fem tiden.

  202. Eller från två till fem.

  203. Under den sena natten.

  204. Då är många biologiska rytmer.

  205. De håller på att ändras där.

  206. Och det är allmänhet då man får hjärtatacker och sånt.

  207. Det är då folk som är uppe ser UFON.

  208. Det är då olyckor inträffar.

  209. Ja, under dagen då så sker ju olika förändringar.

  210. Hormonhalterna.

  211. Stresshormon och sånt.

  212. Det frigörs ju då som sagt under vargtimman och liknande.

  213. Men mängden till exempel stresshormoner.

  214. Det ökar ju gradvis under dagen.

  215. Och sen har man ju en dipp efter lunch dessutom.

  216. Då man blir tröttare.

  217. Men det borde ju bero på att man äter.

  218. Det tar upp mycket energi till matsmältningen.

  219. Delvis är det det.

  220. Men det är ju också kanske en anpassning till att leva på en het samman.

  221. Där det är bra idén att ta en siesta.

  222. Överhuvudtaget så är det nyttigt att ta sig en halvtimmas eller en kvarts tupplur om dagen.

  223. Ja, där kommer man ju in på vårat ursprung.

  224. vad man tror om det.

  225. Men du sa att det finns ännu kortare.

  226. Det finns många rytmer då i olika system som är ner på minutnivå till exempel.

  227. Så mycket lite.

  228. Oh ja.

  229. I buksportkörteln till exempel.

  230. Där frigörs insulinet i pulser.

  231. Och då ser man att i de langerhamska öarna.

  232. Där de här cellerna som producerar insulin finns.

  233. De cellerna...

  234. I de vadå?

  235. Langerhamska öarna.

  236. De är döpta efter en forskare vid namn Langerhamn.

  237. Vad är det för någonting?

  238. De langerhamska öarna.

  239. De producerar insulin.

  240. Det är alltså små grupper av celler.

  241. Och de verkar göra det här efter en fint avvägd klocka.

  242. Det vill säga, de ökar då sin kalciumkoncentration.

  243. De samlar på sig kalcium ifrån kroppen.

  244. Och skickar iväg det i pulser.

  245. Riktigt varför tror jag inte man vet för närvarande.

  246. Men det finns många andra kemiska klockor inuti celler som arbetar på minutnivå.

  247. Eller ännu kortare.

  248. Men där kommer vi nästan in på att få avancerat på det här föredaget just nu.

  249. Det är tänkbart.

  250. Men det finns som sagt både timvisare, minutvisare och sekundvisare.

  251. Och de allra snabbaste klockorna, ja.

  252. Det är just sekundnivå.

  253. Hjärtatslag till exempel och vår andning.

  254. Och det är små grupper närceller som skickar signaler till varandra.

  255. Tack

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Varför kryptera ?

Vi har tagit upp många aspekter på hur kryptografi fungerar. Men här diskuterar vi hur krypto kan missbrukas eller brukas på rätt sätt. Vi tar upp frågan om man ska behöva deponera sina kryptonycklar hos staten och mycket annat.

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om datalogi och sänds december 1999 i Etervåg. Längd: 4 delar
Transkription116 repliker · 11:48

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Men Mikael, varför använder du det där trassliga programmet för att skicka mejl?

  2. Du menar PGP?

  3. Mm.

  4. Det är precis samma skäl som varför jag skriver många av mina personliga brev för hand.

  5. Skriver under med min egen namnteckning och lägger dem i ett kuvert innan jag skickar dem.

  6. För att krångla till det?

  7. Ja, snarare för att jag huvudsakligen vill att bara mottagaren ska läsa det.

  8. Mm.

  9. Och med PGP åstadkommer man ungefär samma sak som när man lägger ett brev i ett kuvert och på lådan.

  10. Bara att man gör det mycket enklare och med avsevärt högre säkerhet än om man låter brevet gå på posten.

  11. Ja, jag har ju sett en del av dina brev du har skickat till mig.

  12. De är ju bara en massa obegripliga skräptecken tills man kör dem genom det här programmet.

  13. Pretty good privacy tror jag det var kallat.

  14. Ja, precis.

  15. Och de här skräptecknen gör det omöjligt att få ut texten.

  16. Om man inte råkar vara du och har det här programmet rullande.

  17. Mm, och rätt nycklar.

  18. Men sån här kryptering, vad tusen ska man hålla på med det för?

  19. Kan vi inte bara skicka det rakt fram?

  20. Om man skickar det rakt fram utan att ha modifierat det så kan vem som helst fånga upp det på vägen och läsa det du skriver.

  21. Oavsett hur pass känsligt det må vara och oavsett hur pass säkert du vill hålla det.

  22. Ja, men har man rent mjöl i påsen så är det väl ingen fara?

  23. Även om chefer på företagen råkar ha rent mjöl i påsen så finns det ändå skäl att hålla deras kommunikation med sina anställda hemlig för cheferna på andra företag till exempel.

  24. Ja, och jag misstänker att en del kanske inte gillar att andra läser deras kärleksbrev.

  25. Nej, definitivt inte.

  26. Men det är inte riktigt riskabelt att man kan skicka säkra meddelande på det här sättet.

  27. Trots allt, man kan ju mycket väl tänka sig att brottslingar skickar mejl till varandra med det här och den blir oläslig så att polisen till exempel inte kan läsa det.

  28. Det finns ju så pass bra krypton nu för tiden.

  29. Men programvaran finns redan här.

  30. Skulle programvaran inte finnas så finns metoderna för att tillverka programvaran redan.

  31. Och brottslingarna kommer inte låta bli att använda stark krypton bara för att man förbjuder det.

  32. Eller för den delen begränsar det.

  33. De som verkligen vill använda det till inte helt heltliga syften kommer ju fortfarande använda sig av det i den utsträckning de vill.

  34. Oavsett vad vanliga, ärliga, hederliga människor gör med det.

  35. Oavsett hur mycket de följer de direktiv de får.

  36. Men trots allt, väldigt mycket av det man skriver behöver ju inte vara hemligt väl.

  37. Det kan man bara skicka i klartext.

  38. Problemet här är rätt mycket att du vet aldrig när saker kan användas på fel sätt.

  39. Du kan säga saker i god tro eller skriva någonting som du inte har en aning om.

  40. Att det kan vara stötande eller riktas mot dig eller felciteras på olika, till viss del obehagliga sätt.

  41. Det finns mycket problem med uttalanden som kommer på avvägar, felciteras, feluppfattas och ser man ger problem som de inte har varit avsedd att ge.

  42. Ja det händer ju att en del gånger när man söker arbete så tittar arbetsgivarna igenom till exempel Desha News och kollar igen vad man gjorde för inlägg på olika nyhetsgrupper.

  43. Och om du då har i alla fall en signatur med så kan du alltid peka på att de har inte sett helheten eftersom de bara tagit en bit av ditt medlande och häft ut.

  44. Och du kan också visa på hur helheten ser ut i och med att du har ett meddelande med signatur och med tidstämpel i signaturen.

  45. Vilket gör att det är svårare för falsk också.

  46. Det här kan man ju använda också för att skicka anonyma meddelanden.

  47. Men det är väl inte bra?

  48. Det beror på vem synvinkel man tittar ifrån.

  49. Till exempel kan det vara ytterst bra för till exempel dissidenter och regimkritiker i diktaturer att kunna skicka anonyma meddelanden för att kritisera det system de lever i.

  50. För om de inte har den möjligheten så kommer de själva att hamna i mycket stora problem så snart regimen får höra det.

  51. Och det gäller ju även de som vill kritisera sitt eget företag.

  52. Men trots allt, är det här att skicka meddelanden allt man kan ha krypton till?

  53. Nej, det finns betydligt fler användningar för det.

  54. Till exempel diskuteras och införs det väldigt mycket att kunna ha handel och hantering av pengar över internet.

  55. Ja, det låter ju lönsamt.

  56. Och en mycket viktig komponent i det här är just att en virtuell banksedel inte ska kunna kopieras utan att man märker av det.

  57. Och man ska kunna hålla ordning på sedlarna.

  58. Jo, det låter ju användbart. Okej, jag håller med om att kryptering kan vara användbart för den vanliga medborgaren som har rent mjöljpåsen och så vidare.

  59. Men trots allt, polisen måste ju också kunna arbeta.

  60. Borde man inte kunna lösa det genom att, okej, alla får kryptera men man får lämna in en kopia av nyckeln som man deponerar hos någon lämplig myndighet, låt säga Riksskatteverket.

  61. Så att om man beslutar då om husransakan eller tillåten avlyssning så kan polisen begära ut en kopia av den nyckeln.

  62. Till att börja med har vi då samma problem som vi hade tidigare.

  63. Det finns ingenting som säger att de som inte har rent mjöljpåsen kommer att följa det här systemet.

  64. Även om man lyckas genomföra att alla verkligen lämnar in en nyckel så kan ju alltid en hypotetisk brottsling ta en annan hemlig nyckel.

  65. Som man genererar utan att lämna in en kopia till Riksskatteverket.

  66. Kanske med programvara som man själv eller någon inom hans bekantskapskrets har skrivit.

  67. Medan att programvara kryptera medlandet.

  68. Sen krypterar det med den inlämnande nyckeln.

  69. Och fram till dess att man verkligen får sin ramsakningsorder och använder nyckeln för att kolla upp medlandet.

  70. Så kan man inte se skillnad på ett dubbelt krypterat och ett lagligt meddelande.

  71. Ja man kan ju alltid tänka sig inför ett förbud mot att skicka krypterade meddelanden så att man kan gripa honom för det.

  72. Men då får vi ju inga av de fördelarna med att kunna hålla kommunikation så pass säker som vi faktiskt konstaterat att vi ville hålla den.

  73. Eller att kunna hantera elektroniska pengar.

  74. För då har vi ju förbjudit krypto och vi har redan konstaterat att det fanns fördelar med krypto.

  75. Ja framförallt så finns det ju problem att han kan ju använda även det här deponerande kryptot två gånger.

  76. Han lånar någon annans nyckel så behövs det två ramsakningsorder.

  77. Och så kan man göra det många gånger så blir det väldigt byråkratiskt.

  78. Sen har vi också det problemet att det har förekommit även i Sverige rätt många fall genom åren av olagavlysning.

  79. När polisen tar sig eget mandat och avlysnar utan att egentligen ha domstolsbeslut på att de får det.

  80. Ja men det här kan man ju tänka sig att Riksdektskattverket håller bättre ordning på nycklarna.

  81. Det må vara men även om det fungerar bra idag så behöver det fortfarande inte betyda att det kommer fungera.

  82. Att samhället kommer fungera lika bra och vara lika demokratiskt om något tiotal år.

  83. Så att en framtida elak regim skulle utnyttja det då mot medborgarna.

  84. Och då har de ett system redan grundmurat åt sig som ger dem de verktygen de behöver att utnyttja medborgarna.

  85. Och medborgarna är inne, arbetar i systemet så att de får svårare att kritisera det när det väl börjar glida över åt ett mindre demokratiskt, mindre hanterbart håll.

  86. Det är en obehaglig tankegång.

  87. Man kan ju också tänka här på det här med att säkerhetstjänster mer och mer har börjat ägnas åt industrispionage.

  88. Vilket innebär att kommunikation inom multinationella företag mellan olika länder med olika säkerhetstjänster som regelbundet avlyssnar trafik mellan länderna.

  89. Till exempel som Echelon-programmet kan på ett eller annat sätt få oss att lämna ut den kommunikationen som ska vara intern och ofta är mycket känslig för just det företaget till dess konkurrenter.

  90. Ja eftersom det är förmodligen inte så svårt för CIA att få fullt laglig tillgång till nycklar deponerade i Amerika.

  91. Och på andra sidan Atlanten då motsvarande för till exempel franska, tyska eller svenska säkerhetstjänster.

  92. Ja det är ju en obehaglig tanke.

  93. Men om vi då antar att folk håller på med krypto är det inte ändå ganska illa här för man kan komma undan med så mycket hemskt om det finns fri kryptografi.

  94. Jag kan kidnappa någon och sedan så skickar jag anonyma brev som inte går att spåra genom nätet där jag begär digitala pengar utav föräldrarna.

  95. Och de kan inte heller spåras.

  96. Är inte det trots att det är skäl att inte tillåta kryptografi?

  97. Man kanske borde väga riskerna lite granna mot de möjligheter det öppnar.

  98. Även idag finns det ju många tekniker som kan användas på helt fel sätt.

  99. Men vi tackar ändå inte nej till att använda dem bara för att de har en potential att missbrukas under speciella omständigheter.

  100. Plus dessutom att förbrytaren finns ju kvar vare sig det finns krypto eller ej.

  101. Men det finns ju ett annat problem också.

  102. Det här värnar ju om privatlivet så att säga.

  103. Men det är ju allt enkla att avlyssna.

  104. Men det behöver ju inte nödvändigtvis vara något problem.

  105. Författaren David Brin har flera gånger beskrivit ett samhälle där man verkligen har dragit avlyssnandets teknik nästan till en extrem.

  106. Och där varje människa utan större problem kan avlyssna praktiskt vem som helst.

  107. Vilket då leder till att politiker och poliser blir avlyssnade.

  108. Även de blir avlyssnade relativt mycket.

  109. Och om någon av dem gör något felsteg så blir detta känt.

  110. Och man har även säker dokumentation på att de verkligen har gjort det man anklagar om för att ha gjort.

  111. Avlyssning i demokratin känns.

  112. Lillebror ser dig så att säga.

  113. Så att det verkar alltså som kryptografi och den här allt billar avlyssningstekniken verkar vända nästan lite grann på maktförhållandet mellan då individ och stat.

  114. Vilket kan ge oss i förlängningen den sanna demokratin.

  115. Intressant tanke.

  116. Jag får väl titta lite mer på den där mjukvaran och läsa lite av dokumentationen.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Manligt - kvinnligt

"Män är från mars och kvinnor från venus" är en känd boktitel, som tar upp skillnaden mellan de två könen. Det finns många andra källor och många olika teorier och åsikter om vad som egentligen skiljer män från kvinnor. Vi tar er in i hjärnan, där skillnaderna syns på de lilla skalan.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om biologi och sänds december 1999 i Etervåg. Längd: 4 delar
Transkription208 repliker · 12:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Det här med skillnader mellan könen.

  2. De fysiska skillnaderna har man ju rätt ut rätt ordentligt idag.

  3. Men hur är det med tänkandet? Hur mycket fakta finns det där egentligen?

  4. Ja, det börjar ju dyka upp mer och mer forskning.

  5. Just de vilka könsskillnader det finns inom psykologin.

  6. Och det är ju naturligtvis ett ganska kontroversiellt ämne.

  7. Jag tänkte så här, hur hjärnan fungerar?

  8. Och mycket pratas det ju om hur mycket som beror på uppväxten och hur mycket som faktiskt är arv.

  9. Oja, väldigt mycket forskning pekar just på att mycket det man normalt talar om som skillnader mellan könen.

  10. Det beror ju egentligen då på kultur och uppväxt.

  11. Ett typiskt exempel skulle ju vara det här med färger.

  12. Färger?

  13. Ja, ibland har det ju sagts att kvinnor har bättre färgseende än män.

  14. Och man gjorde ett experiment. Man visade då olika färger för män och kvinnor.

  15. Och sedan bad man dem namnge dem.

  16. Och kvinnorna kunde namnge många färger.

  17. Har man kommit under full med vad det var som var orsaken?

  18. Ja, och det var ju kulturen.

  19. Därför att man testade sedan då, okej, kan män och kvinnor skilja mellan färgerna?

  20. Så man provade istället att jämföra.

  21. Man visade två färgade fält.

  22. Och så ska man tala om om man kunde se skillnad mellan dem.

  23. Och det visade sig att män och kvinnor har precis lika bra syn.

  24. Skillnaden är att kvinnor har bättre vokabulär än männen för färg.

  25. Och det är ju egentligen en kulturberoende sak.

  26. Eftersom kvinnor traditionellt har uppmuntrat sig att hålla på mer med färger.

  27. Broderi, sömnad.

  28. Exakt.

  29. Så det har ingenting med en verklig biologisk skillnad att göra.

  30. Och det här visar ju hur farligt det kan vara att dra för hastade slutsatser.

  31. Är det inte så att hjärnan utvecklas också fram till sin viss ålder?

  32. Oja, hjärnan utvecklas fram till slutet av puberteten.

  33. Och hur den utvecklas beror lite grann på hur den stimuleras också.

  34. Oja, det är mycket hög grad.

  35. Det är det som gör att det blir väldigt osäkert med att säga om det är arv eller miljö.

  36. Och även efter att hjärnan slutar utvecklas i den vanliga utvecklingsmeningen.

  37. Så sker ju fortfarande en massa förändringar genom inlärning och påverkan långt upp i vuxen ålder.

  38. Men så har någonting angående minnet med kvinnor och män?

  39. Ja, det finns en del skillnader man kan mäta med psykologiska tester.

  40. Och när det gäller minnet så är väl kvinnor och män inte så där jätteolika.

  41. Om man inte börjar titta på specifika typer av minne.

  42. Och där gäller även olika typer av tänkande.

  43. Så vad man har funnit då, det är att män i allmänhet löser visuella och spatiala, det vill säga rumsliga problem, bättre än kvinnor.

  44. Men kvinnorna har bättre verbal förmåga.

  45. Sen har vi den här detaljen med simultankapacitet.

  46. De säger ju att kvinnor kan ha bättre simultankapacitet på grund av att de tar hand om barn.

  47. Att det beror på att de måste hålla uppsikt på flera saker samtidigt, till exempelvis flera barn.

  48. Men hur mycket ligger bakom det? Känner man till någonting om det?

  49. Det känner jag inte till någonting om hur läget är med.

  50. Men där kan det vara intressant att börja titta på de rent biologiska sidorna.

  51. Men det där kan ju också vara träning.

  52. Oh ja.

  53. Men det där blir intressant att börja titta på den verkliga biologin.

  54. Ser mäns och kvinnors hjärnor olika ut?

  55. Ja, gör de det?

  56. Ja, till och början kan man märka en enkel skillnad och det är storleken och vikten.

  57. Mäns hjärnor är något större än kvinnors.

  58. Vad innebär det i praktiken?

  59. Ja, det är svårt att säga.

  60. I allmänhet menar man ju det att hjärnans volym säger väldigt lite egentligen om tänkandet.

  61. Det är så att säga kvaliteten på kopplingarna.

  62. Och man ser ju då att om man jämför olika hjärnor inom samma kön så finns det ju en ganska avsevärd variation.

  63. Och det här är någonting man måste komma ihåg i sådana här diskussioner.

  64. Att även om det finns skillnad mellan män och kvinnor så är de statistiska.

  65. Det är så att säga en ganska stor fördelning från stora hjärnor till små hjärnor.

  66. Och de här överlappar.

  67. Det är bara att medelvärdena kanske är något olika.

  68. Du sa någonting om kopplingar i hjärnan.

  69. Finns det några direkta skillnader där?

  70. Ja.

  71. Det är nämligen så att om man tittar i en manlig hjärna så ser man att det finns fler neuroner.

  72. Alltså de nervceller som bearbetar informationen.

  73. Men hos kvinnor finns det mer kopplingar mellan dem.

  74. Och det här leder ju då till förmodligen en annan funktion i viss mening.

  75. Och där kan man ju då studera till exempel hur de är kopplade.

  76. Jag tänkte bara fråga en sak.

  77. Man säger ju, det finns ju gamla myter eller vad man ska säga.

  78. Angående att kvinnor har lättare att använda högre hjärnhalvan.

  79. Det vet jag inte.

  80. Hur mycket fakta finns det bakom det?

  81. Det finns inte sådär värst mycket fakta.

  82. Tvärtom så tyder en del studier på att det är tvärtom.

  83. Att män i allmänhet har något mer utvecklad höger hjärnhalva än vänster hjärnhalva.

  84. Det är ju nämligen så att man ofta talar då om att höger och vänster hjärnhalva är specialiserade för olika saker.

  85. De kan också säga att höger är specialiserad på känslor och det är väl det som är orsaken antar jag.

  86. Ja, det är mer komplicerat än så.

  87. Vänster hjärnhalva hos högerhänta människor så är det den som styr högersida.

  88. Och det är där man oftast tittar då språkcentrum och liknande funktioner.

  89. Och man säger då gärna att den är analytisk, den är logisk.

  90. Medan höger hjärnhalva den är mer estetisk.

  91. Den ser helheter, den är känslomässig.

  92. Men väldigt mycket av det här är att man har överdrivit skillnaderna väldigt kraftigt.

  93. Men så är det väl med det mesta.

  94. Ja, men det finns alltså skillnader.

  95. Och det intressanta är att män verkar ha något mer utvecklad hjärnbark i visuella områden på högersida.

  96. Vilket då skulle kunna förklara varför män löser visuella uppgifter något snabbare, något bättre än kvinnor.

  97. Medan kvinnor verkar ha något mer utvecklad språkcentrum då på vänstersidan.

  98. Det är bara en sak som jag blir nyfiken på i det här fallet.

  99. Påverkar det här inlärning och sånt här för män och kvinnor?

  100. Att man lär sig på olika sätt?

  101. Nej, förmodligen.

  102. För att om man specialiserar sig på en modalitet, det vill säga ett sinne, så blir man ju förmodligen bättre på att lära sig på det.

  103. Och man kanske lättare tar till sig då information som till exempel finns i bildform om man är man.

  104. Jag tänkte på det här att det är mycket skrik om att skolsystemet idag är anpassat till män.

  105. Ja, men det är nog inte helt sant om man tittar på betyg och liknande.

  106. För där klarar sig i almhet tjejer bättre.

  107. Det här beror naturligtvis lite på ämnet också.

  108. Och naturligtvis oerhört mycket på individen och utbildningen.

  109. Men finns det någonting annat som påverkar förutom direkt hjärnan?

  110. Ja, jag skulle vilja återgå där till kopplingen mellan hjärnhalvorna.

  111. Därför att den är ju rätt viktig i sammanhanget.

  112. Det är nämligen så att den kallas för corpus callosum.

  113. Och det är alltså en bunt nervtråd som förbinder höger och vänster hjärnhalvar.

  114. Och den är något större hos kvinnor.

  115. Och det här brukar man ibland säga att det ger dem större simultankapacitet.

  116. Men jag tror inte det är något starkt stöd för det.

  117. Men däremot har man märkt av att om man gör olika former av intelligens och tanketester på kvinnor.

  118. Så kan man finna att de korrelerar.

  119. Det vill säga hänger ihop en smula med olika delar av den här bunten.

  120. Så att om en del är något större än den brukar vara.

  121. Så kan man förvänta sig att kvinnan klarar sig ett visst test bättre eller sämre.

  122. Och det här gäller då för olika delar.

  123. Men för män finns det inga sådana här kopplingar.

  124. Formen verkar vara tämligen oberoende av tänkandet.

  125. Vad det här betyder är ju väldigt svårt att säga.

  126. Det är väldigt subtila skillnader.

  127. Men om man går tillbaka till att hjärnan påverkas under hela ens uppväxt.

  128. Vad är det som...

  129. Vet man någonting direkt som påverkar hjärnan?

  130. Hormoner gör ju definitivt det.

  131. Nu menar jag mer rent i praktiken.

  132. Händelser, sätt av uppfostran...

  133. Allt sånt påverkar hjärnan.

  134. Men de gör det på så himla komplicerade sätt.

  135. Till exempel en stimulerande och rik miljö leder till att det blir fler neuroner och fler kopplingar mellan dem oberoende av kön.

  136. Men vilka kopplingar som uppstår?

  137. Ja, det beror ju på de specifika erfarenheterna.

  138. Så där är det väldigt svårt att säga något generellt.

  139. Du sa att hormoner påverkar.

  140. Blir det någon skillnad mellan...

  141. Man får ju hormoner genom modersmjölken.

  142. Ja, även innan.

  143. Även innan, ja.

  144. Finns det någon skillnad på barn som har blivit ammade och sedan som är föräldralösa, alltså inte har fått bröstmjölk?

  145. Det känner jag inte till.

  146. Okej.

  147. Däremot, man vet ju då att barn som har utsatts för olika mängder hormoner i moderlivet, de verkar utveckla något olika personligheter.

  148. Ja, det stämmer ju.

  149. De har gjort undersökningar med kvinnor angående om de är väldigt stressade eller lugna under graviditeten och sådana saker.

  150. Ja, det handlar både om stresshormoner och om könshormonerna.

  151. Man kan säga då att kvinnliga foster som utsätts för stora mängder kvinnligt könshormon, de tenderar också vara mer feminina eller rent av överdrivet feminina än kvinnor som har normala nivåer.

  152. Medan då män som utsätts för större halter kvinnligt könshormon i moderliv, de tenderar vara mer feminina än då vanliga män.

  153. Intressant.

  154. Och stresshormoner verkar kunna störa det här.

  155. Det har till exempel framkastats då att till exempel ändringar i sexuell orientering, det beror då på stresshormoner.

  156. Förresten, vad menar du med feminin i så fall?

  157. Bara rent, det finns ju en hel del klassiska drag när det gäller femininitet, men menar du nu rent?

  158. Det där är en väldigt bra fråga.

  159. En gång i tiden var det väldigt enkelt att tala om manligt och kvinnligt.

  160. Men ju mer man utreder det, desto mer sammansått blir begreppen.

  161. Det är ju en sak då att tala om det rent fysiska könet.

  162. Men man talar också om en könsrollsidentitet.

  163. Och det är det beteende man har lärt sig.

  164. Och om man uppförs som en riktig machoman eller en riktig feminin kvinna eller någonstans mitt emellan.

  165. Sen så har man då naturligtvis hjärnans kön.

  166. Hur den är organiserad, om den liknar mer den arketypiska manliga än den arketypiska kvinnliga hjärnan.

  167. Och det här kan vara olika.

  168. Ja just det, jo det finns ju faktiskt sådana som anser att de har fötts i fel kropp.

  169. Att de har kvinnligt sinne om de är en man eller respektive manligt sinne om de är en kvinna.

  170. Man vet inte så mycket om vad som orsakar det här.

  171. Men däremot så kan man ju se då att en del människor tänker också på sätt som inte är lika könsspecifika.

  172. Nu ska man ju vara medveten om att det här är ju en fråga om väldigt komplicerade samspel.

  173. Så till exempel att man tar till sig en helhetslösning.

  174. Det säger väldigt lite om man är manlig eller kvinnlig.

  175. Däremot kan man då göra psykologiska tester när man kontrollerar vilka idéer har folk om sin könstillhörighet.

  176. Vilken könsroll anser de sig ha?

  177. Och hur löser de problem?

  178. Hur reagerar man till exempel på omgivningen?

  179. För det finns ju även mer subtila skillnader där ju män och kvinnor reagerar till exempel på omvärlden.

  180. Vi har till exempel den här med uppmärksamhet som verkar påverkas av testosteron.

  181. Påverkas av testosteron?

  182. Ja, testosteron det är ju det manliga könshormonet.

  183. Och det verkar ha en ganska kraftig påverkan under hela livet både på män och kvinnor.

  184. Även kvinnor har ju vissa halter av testosteron i blodet.

  185. Och det visar sig då att testosteron har man ju kopplat till aggressivitet.

  186. Kopplingen är inte så stark men den finns.

  187. Dessutom så verkar som att högre halter testosteron upp till en viss nivå verkar förbättra minnet, den smula.

  188. Och dessutom den visuella sidan av det.

  189. Men inte den verbala.

  190. Men framförallt så är det det att den tenderar att rikt den.

  191. Man gör en sak åt gången någonting man kan bra.

  192. Men det här är ju inte så mycket simultankapacitet.

  193. Däremot har man funnit att östrogen som också förbättrar minnet hos kvinnor och även hos män man ger det till.

  194. Har en motsatt effekt som testosteron.

  195. Man håller på med mer saker på en gång.

  196. Det var intressant.

  197. Men allting är alltså fruktansvärt teoretiskt än så länge.

  198. Ja, det är väl svårt att säga.

  199. Inte teoretiskt.

  200. Det här är ju någonting som påverkar oss alla.

  201. Och det är en ganska relevant fråga.

  202. Däremot är det så komplicerat att det inte finns några klara, enkla svar att ge.

  203. Okej.

  204. Man vet att det finns skillnader men man vet inte vad de innebär.

  205. Nej, det är betydligt mer kvalitativt än kvantitativt.

  206. Och till man lyckas forska mer i det så misstänker jag att debatten kommer att fortgå.

  207. Den lär nog fortgå långt efter man är klar med forskning.

  208. Jo, det lär det nog.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Datorns historia

Anders plockar fram en skönhet från början av 80-talet. En alldeles äkta Spectrum ZX-81. Jenny är måttligt imponerad, eftersom hon anser att den är från "stenåldern". I själva verket är datorns historia betydligt äldre än början på 1980-talet.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om datalogi och sänds november 1999 i Etervåg. Längd: 4 delar
Transkription237 repliker · 12:23

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Jenny, vad sägs om den här skönheten?

  2. En kilobit minne.

  3. 995 kronor på en Beckman Innovation.

  4. Man kopplar den till tvn och får en svartvit bild.

  5. 44 gånger 63 punkters upplösning.

  6. Klockfrekvens på nästan en megahertz.

  7. Anders, det där är en stenåldersdator.

  8. Nej, det här är en ZX81. Helt briljant konstruktion.

  9. Det är fortfarande en stenåldersdator.

  10. Inte alls. Det finns betydligt äldre datorer. Den här kom ju 81.

  11. Jo, men det säger inte mycket i dagens datasamhälle.

  12. Nej, men om man tittar på datorerna vi hade på 30-talet.

  13. De var ju betydligt värre.

  14. Om man nu kan kalla dem för datorer.

  15. Ja, vi kanske skulle kunna ta det från början.

  16. Hur de började. Det skulle vara intressant faktiskt.

  17. Att få reda på lite igen om hur datorerna började egentligen.

  18. Ja, man har alltid behövt olika räkninghjälpmedel och sånt där.

  19. Så man har byggt maskiner för det.

  20. Men det var på 30-talet man började komma på att

  21. de här kan man ju göra på lite slugare sätt så att det går att

  22. använda för många olika uppgifter.

  23. Inte bara en enda konstruktion.

  24. Till exempel var det ju så att

  25. tidigare så ville man göra en viss matematisk operation

  26. så kunde man bygga en elektronisk krets som utförde dem.

  27. Så lödde man ihop de här kretsarna och fick förhoppningsvis en maskin som gjorde beräkningen då.

  28. Men det var rent analogt.

  29. Den gjorde som sagt bara beräkningar, inget annat.

  30. Ja, och ville man ändra beräkningen fick man ju bygga om maskinen.

  31. Ja, det var ju lite krångligt då.

  32. Dessutom brus och fel i de elektroniska komponenterna gjorde ju att

  33. räknefelen blev större och större.

  34. Så det var vad man fick dras med på tidiga 30-talet.

  35. Men då började en del komma på att vänta.

  36. Man kanske kan göra en digital konstruktion.

  37. Ja, hur såg egentligen den absolut första datorn ut?

  38. Eller det kanske ågår händelserna lite i förväg?

  39. Ja, det problemet är att det är inte svårt att säga vad som är den första datorn.

  40. Till exempel, Alan Turing höll på kring 1937 och gjorde en matematisk beskrivning av vad vi skulle kalla en dator.

  41. Men det var en rent abstrakt idé om hur en dator skulle kunna fungera.

  42. Så han byggde ingenting.

  43. Men i hans fall så var det en oändligt lång pappersremsa där en liten maskin kunde åka fram och tillbaka och skriva dit tal och läsa dem.

  44. Och det påminner lite grann om vad dagens datorer gör när de läser ifrån hårdisken.

  45. Ja, lite grann, ja.

  46. Men sen så i Tyskland, där fanns ju Conrad Suse.

  47. Suse? Där känner jag igen om det.

  48. Ja, han är väl inte så känd nu för tiden.

  49. Men det finns en Linux-variant som heter Suse, men det stavas med S och hans efternads stavas med Z.

  50. Okej, det är inte samma sak då.

  51. Nej, men i vilket fall som helst. Han byggde en dator som han kallar för Z1 hemma i sina föräldrars vardagsrum.

  52. Kring 1936.

  53. Hur gammal var han då?

  54. Det vet jag faktiskt inte, men han var väl relativt vuxen.

  55. Okej, jag trodde han var väldigt ung i så fall så han bodde hos sina föräldrar.

  56. Ja, men du vet ju hur det är med hyror och sånt.

  57. I vilket fall som helst. Sen byggde han en ännu större apparat som han kallar Z2.

  58. Och de här var baserade på radiorör och reläer och kunde göra olika beräkningar.

  59. Man kunde ändra vad de gjorde för uppgifter.

  60. Men de där datorerna var ju väldigt stora och väldigt, väldigt otympliga.

  61. Hur lyckades man minska ner dem så småningom?

  62. Ja, det kom senare. Suses problem var ju det att sen kom kriget.

  63. Ja.

  64. Och han föreslog ju för den tyska militären att man kanske kunde använda datorerna till något.

  65. Men militären konstaterade att det där är värdelösandprylar. Strunt i det.

  66. Ett av de större misstag.

  67. Just det. För de allierade höll ju på med datorer istället.

  68. Vilken sort datorer då?

  69. Ja, det fanns till exempel en kille som hette Atanasoff vid University of Iowa i Amerika.

  70. Och han ville lösa ekvationer så han byggde en stor maskin för att lösa ekvationssystem.

  71. Som kan sägas vara en första försök till en dator.

  72. Och Howard Aitken vid Harvard.

  73. Han tog och byggde Mark 1 som den kallas.

  74. En väldigt stor och avancerad räknemaskin som man kunde ändra uppgifter i.

  75. Man programmerade genom att det fanns som en telefonväxel.

  76. Man drog om sladdar.

  77. Men hur kunde de ha nytta av det under kriget?

  78. Ja, dels var det då artilleriberäkningar.

  79. Räkna ut kastbanor och sånt där.

  80. Men framförallt så var det ju engelsmänna som hade glädje av datorer.

  81. De höll ju på att knäcka de tyska koderna.

  82. Tyskarna hade ju då en krypteringsmaskin som kallade Enigma som de var väldigt stolta över.

  83. För den var oknäckbar.

  84. Den är jag hört talas om.

  85. Den var ju inte så oknäckbar visade det sig.

  86. Nej, det var ett enormt misstag de gjorde.

  87. De litade för mycket på den.

  88. Och i Bletchley Park mellan Cambridge och Oxford.

  89. Där hade engelsmänna samlat ihop alla sina matematiska genier.

  90. Däribland Turing.

  91. Och där byggde de bland annat en apparat som kallas Colossus.

  92. Och de satt och knäckte koder.

  93. Och de lyckades knäcka de tyska koderna så de kunde veta var U-båtarna var.

  94. Men efter kriget då? Hur fortsatte utvecklingen där?

  95. Ja, det var ju militären som fattade.

  96. Oj, här har vi världens möjlighet.

  97. Så då man började sätta igång ett stort projekt för en dator som man tänkte kalla Eniak.

  98. Men där fick man idén att vänta nu här.

  99. Att programmera om genom att flytta om sladdar är ju mycket enklare än att behöva bygga om hela datorn.

  100. Men man kanske skulle kunna lagra i minnet ett program.

  101. Så man började arbeta med det här vid den här tiden.

  102. Eniak var fortfarande ganska primitiv.

  103. Det var fortfarande mycket sladdomkopplingar som gällde.

  104. Det var radiorör som brann ut var åttonde timme.

  105. Och den tog ju upp ett mycket stort rum.

  106. Men det var egentligen den första riktigt äkta datorn.

  107. Men hur löste man det där med radiorörerna?

  108. Eftersom de brann ut rätt snart.

  109. Det var ju ett himla otyg.

  110. För ju större datorn blev desto oftare gick den sönder.

  111. Men man kom ju på det här med transistorer.

  112. Om man tar kisel och så tillsätter man vissa ämnen så får den väldigt märkliga elektriska egenskaper.

  113. Och det går att sätta ihop en liten pryl som kan reglera strömen.

  114. Så att om man sänder in ström på ett ställe i den så kommer den att släppa igenom ström.

  115. Om man inte släpper in ström så hindrar den.

  116. Och det här kan man använda för att bygga elektroniska kretsar.

  117. Och även göra logiska operationer.

  118. Ja men det funkade ju lite bättre.

  119. Så då kunde man krympa datorerna.

  120. Istället för att de fyllde ett stort rum med massa varma radiorör och rasslande reléer.

  121. Så tog man istället och blev kretskort efter kretskort med transistorer.

  122. Så nu fyllde de bara ett halvt rum.

  123. När var det här ungefär?

  124. Det här kom väl då mer på 50-talet och lite mer mot 60-talet.

  125. Framförallt vad som hände där på 50-talet var att man började upptäcka programmering.

  126. Man kom på det att vänta nu här.

  127. Att göra en multiplikation.

  128. Med den snutten kod skriver vi varenda dag massor med gånger överallt i våra program där vi gör det.

  129. Ja just det. Det tänker man inte på idag när man sitter vid en dator.

  130. Nej.

  131. Så idén var att då paketerar man en massa nyttiga funktioner.

  132. Och sen så skriver man ett program där man säger att multiplicera de här två talen.

  133. Och sen så tar något annat program och stoppar in alla de här operationerna för multiplikation.

  134. Eller att skriva ut någonting på skärmen.

  135. Och det här blev då vad man kallar en kompilator.

  136. Och där på 50-talet började de första datorspråken dyka upp.

  137. Det kan ju inte ha varit så långt där eftersom den första hemdatorn dök upp.

  138. Ja det var en ganska bra bit.

  139. För datorerna var ju fortfarande stora som ett rum och det var ju väldigt dyrt.

  140. Ja.

  141. Men på 60-talet så började datorerna bli så billiga att företag kunde ha råd med.

  142. I annat fall fick man ju bara råd om man var amerikanska militären ungefär.

  143. Men när företagen skaffar det här, dels vill de ett eget programspråk.

  144. Och det skapar de.

  145. COBOL.

  146. Common Business Oriented Language.

  147. En nyfiken sidfråga.

  148. Hur kom det sig att ingen någonsin tog patent på en dator?

  149. Ja det försökte man faktiskt.

  150. Men man trodde att man hade ett patent.

  151. Jag tror det var Unisys.

  152. Och det blev en patentbråk om det här.

  153. Då någon påpekade Atanasovs dator på 30-talet.

  154. Och därför lyckades man aldrig patentera datorn.

  155. Vilket var en jäkla stor tur.

  156. Förmodligen.

  157. För det gjorde ju att många kunde utveckla sina varianter.

  158. Och då på 50- och 60-talet så blev datorerna mindre.

  159. Man kom ju nämligen på hur man kunde ta och krympa dem.

  160. Så istället för att datorn fyllde hela rummet så fick man plats med en sån kylskåp.

  161. Man fick minidatorer.

  162. Och sen så kunde man då ta många många transistor och lägga in på ett chip.

  163. Och då fick man en mikrodator.

  164. Den fick plats på ett skrivbord.

  165. Och därav kom Dagens Hemdatorer då.

  166. Ungefär.

  167. På 70-talet då.

  168. 75 så kom det en byggsats som man kunde köpa.

  169. Datorn hette Altair.

  170. Och den hade ingen skärm och inget tangentbord eller något sånt.

  171. Den hade små lampor på framsidan.

  172. Och små switchar man kunde då flippa mellan håll och...

  173. Den här klassiska blinkande saken.

  174. Just det.

  175. Och den blev en jättesuccé.

  176. Det är ett litet företag som heter Microsoft skrev till exempel en Basic-läsare för den.

  177. Och man lekte med den.

  178. Och eftersom den större radio kunde man spela musik med den genom att köra program olika snabbt.

  179. Var det inte en viss bill som skapade den första hemdatorn också tillsammans med några vänner?

  180. Nej, det tror jag inte stämmer.

  181. Men däremot finns det Apple.

  182. Apple startades av Steve Jobs och Steve Osniak.

  183. Och de byggde en allra första hembyggdator som kallade Apple 1 som inte sålde så bra.

  184. Men sen Apple 2 blev en jättesuccé.

  185. Man skrev nämligen också till den här.

  186. I 1978 så skrev man ett program som heter VisiCalc.

  187. Och det var det första kalkylprogrammet.

  188. Folk kunde sitta och göra hemekonomi på den.

  189. Men de första datorerna, de kunde väl inte tala med varandra?

  190. Eller det var väl inte så att de var kompatibla som man säger idag?

  191. Nej, men det har inte blivit sen.

  192. Ja, det var ju att man började experimentera med uppkopplingar.

  193. Det gjorde man ganska mycket.

  194. Men 1969 började man med ett stort projekt som hette Arpanet.

  195. Och det innebar att man kopplade ihop datorer vid lite längre avstånd.

  196. Och det här i all tysthet vidareutvecklades.

  197. Det var ju först militären som höll på.

  198. Men amerikanska universiteten...

  199. Ja, men de hittade inte sådär jättemycket nytta i det.

  200. Men de amerikanska universiteten gillade det.

  201. Och man kunde skicka mejl via det här.

  202. Och det var en massa unga hackers som uppskattade det.

  203. Så man arbetade vidare på det och utvecklade sig i ett större och större nätverk.

  204. Men ingen utanför datavärlden hörde ju någonsin talas om det här.

  205. Men sen kom ju 80-talet.

  206. Och då började mikrodatorerna bli så billiga och så enkla att skaffa.

  207. Så då kunde vem som helst gå till en affär och köpa dem.

  208. Och där har vi ju då ZX81.

  209. Och samma år så kom ju också IBM fram med sin IBM PC.

  210. Och från den har det då utvecklats vidare.

  211. Ja, de här PC-datorerna har utvecklats till dagens persondatorer.

  212. Och samtidigt börjar då nätet bli så pass stort och effektivt.

  213. Så att på 90-talet när man började folk upptäcka.

  214. Oj, det finns någonting här och det är användbart.

  215. Och det var då internet.

  216. Och där kom den stora explosionen när folk i allmänhet började använda datorer.

  217. Och kommunicera via nätet.

  218. Det var 93 det började va?

  219. Ungefär. Det var då man fattade att det var något på gång.

  220. Men redan 89, det var då man skrev den första läsaren för World Wide Web.

  221. Det var då forskare vid CERN, partikelforskningslaboratoriet nere i Schweiz.

  222. behövde kommunicera med varandra.

  223. Så man skrev ett program som var med hypertext.

  224. Man kunde lägga in bilder i dokument.

  225. Och det visade sig att det blev en succé.

  226. Fascinerande.

  227. Jag tänker på hur snabbt som nu...

  228. Utvecklingen idag i datorer har gått otroligt snabbt på sista tiden.

  229. Så man kan fundera på hur framtidens datorer kommer att se ut.

  230. Om det fortsätter i den här takten.

  231. Det finns ju det här Moore's lag som säger ungefär att processorkapaciteten fördubblas per två år eller något liknande.

  232. Och den har hållit i sig ganska bra.

  233. Så det lär nog bli väldigt spännande om vi är tio år.

  234. Och tjugo.

  235. Och trettio.

  236. Och hundra.

  237. Det ska bli spännande att se hur det har utvecklats.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Räknemaskiner

Jenny har problem att räkna ut ett tal, och Anders föreslår alla möjliga metoder och maskiner för att räkna ut det. Samtidigt får vi en resa in i matematikens historia. Kulramar, räknestickor, miniräknare, Pascals räknemaskin får ni veta med om.

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om filosofi och sänds november 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription140 repliker · 9:43

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Anders, jag har problem med tal. Ska du kunna hjälpa mig med det här?

  2. Jag är hemskt ledsen Jenny, men jag är matematiker. Jag har klart av det där med siffror.

  3. Ja, tyvärr. Min miniräknare är trasig, men finns det någonting annat? Det är en rätt komplicerad räkning jag ska göra.

  4. Ja, man kan ju alltid gå tillbaka till de gamla grunderna.

  5. Jaha, så är det.

  6. Man räknar ju saker. Redan de gamla summererna hade till exempel en sten för varje får i en fårjord.

  7. Och så kunde man ha motsvarande stenar och en liten påse.

  8. Men Anders, jag skulle inte vilja släppa omkring med ett ton stenar i en påse efter mig.

  9. Nej, det blir rätt jobbigt. Så de kom på en bra idé. Man tar en speciell sten för motsvarande fem stenar till exempel.

  10. På det här sättet så utvecklar man ju då siffrorna.

  11. Ja, okej. Intressant.

  12. Det är också därifrån det här ordet kalkyl kommer. Det är från latinets kalkulus, liten sten.

  13. Intressant. Men det här hjälper inte mig så mycket just nu.

  14. En idé man skulle kunna använda sig av, det är ju då naturligtvis kulramen.

  15. Man kom på det att varför har en massa stenar som drällde runt där när man sätter träperlor på en ram så kan man flytta runt dem då och räkna ganska enkelt med.

  16. Jo, det gör ett steg lite bättre. Men jag ska göra rätt stor multiplikation. Det blir en massa flyttande fram och tillbaka.

  17. Ja, det blir. Fast det är ju värt att notera att på många ställen i Asien använder man fortfarande kulramar och det är väldigt effektivt när man väl vet hur man gör.

  18. Kan hända. Men har du någonting bättre för mig?

  19. Ja, det beror på lite grann. Du behöver nog en bra algoritm.

  20. En algoritm?

  21. Ja, det döpt efter Mohammed Al-Qwarizimi som i Taskent på 1100-talet hittade på idén.

  22. Det är att man följer ett recept för att räkna ut någonting.

  23. Mm, ungefär som att ställa upp typ liggande stolen när man ska dela och sånt där.

  24. Mm, det är en algoritm. Man sätter in de siffror och motsvarande talet man ska dividera och så följer man då en regel och när man är klar med den, om man då har gjort rätt, så har man fått rätt svar.

  25. Det är en enkel algoritm.

  26. Jo, jag vet hur det här funkar, men det kommer ta lite för lång tid ändå.

  27. Ja, det är ju synd. Men multiplikationer överhuvudtaget, de är ju rätt jobbiga.

  28. Men additioner är ju rätt lätt. Eller hur?

  29. Ja, det är det med.

  30. Åtminstone om man jämför multiplikationen. Så då kanske om man kunde förvandla en multiplikation till en addition så skulle uppgiften bli enklare.

  31. Hur skulle man kunna göra det?

  32. Ja, det finns något som heter logaritmer som kan vara en bra idé.

  33. Logaritmer? Jo, jag har hört talas om det, men du kanske kan förklara lite närmare.

  34. Jo, det var på 1600-talet då John Napier, han hade då problem att räkna.

  35. Och han kom på att om jag gör en tabell med tal, så för varje tal har jag vad jag kallar dess logaritm.

  36. Och det är ett annat tal.

  37. Och nu är det så att om jag tar två logaritmer och lägger ihop dem, då får jag en tredje logaritm.

  38. Och om jag nu slår upp den i min tabell så får jag tillbaka ett tal.

  39. Som är produkten av första två talen.

  40. Det var ett listigt räknehjälpmedel han gjorde.

  41. Jag vet inte riktigt om jag förstår vad du pratar om, men det stämmer nog.

  42. Man hittar ju då de här gamla logaritmtabellerna i många matteböcker och sånt där.

  43. De används inte så mycket nu för tiden, men de var väldigt effektiva och används mycket inom sjöfarten till exempel.

  44. Jo, jag tror jag har sett det i min mattebök någon gång.

  45. Men tyvärr så har jag inte den här, annars skulle det vara bra.

  46. Ja, Napier hittar ju på en annan liten sak. Man kallar det för Napiers ben.

  47. Och det var små fyrkantiga stickor där multiplikationstabellerna stod.

  48. Och sen kunde man lägga ut dem på bordet och forma det tal man ville multiplicera med.

  49. Och så la man en annan sticka motsvarande andra talet.

  50. Och så kunde man använda sig av det som stod på dem för snabbt räkna ut när man multiplicerade.

  51. Mm, intressant. Men nu har jag inga sådana stickor heller.

  52. Ja, det var ju synd.

  53. Då kan man ju kanske ta till en räknesticka.

  54. En räknesticka?

  55. Mm, de är nästan bortglömda idag men de var sedan 1600-talet och framåt har de varit en jättefavorit bland ingenjörer och folk som behöver räkna.

  56. Du vet ju hur man kan addera med hjälp av en linjal.

  57. Ja, självklart. Det är inte så svårt.

  58. Ja, om man tar två linjaler och så tar man det ena talet man ska addera och mäter upp det med första linjalen.

  59. Sätter andra linjaler mot och mäter upp ytterligare en sträcka av det andra talet man ska addera.

  60. Så ser man hur långt det blir totalt.

  61. Ja, det är inga större problem.

  62. Men nu visar det sig att om man använder en annan skala på linjalen, en logaritmisk skala, då kan man använda sig av Napers logaritmer och få göra multiplikation på samma sätt.

  63. Så jag ställer in i ettan på min räknesticka. Den räknesticka har en liten sticka på som man kan dra ut mot det första talet jag ska multiplicera.

  64. Och sen läser jag av vid det andra talet vad resultatet blir.

  65. Mm, intressant. Jag tror jag har sett en sån hemma hos min mor faktiskt någon gång.

  66. Mm, de här användes en bra byte in på 1900-talet.

  67. Mm.

  68. De har ett litet problem naturligtvis och det är ju att de inte är så här jätteexakta.

  69. Mm.

  70. Därför att man måste ju ställa in det rätt. Är det några millimeter fel, ja, då blir det som det blir.

  71. Mm. Man kan få fotbollet ungefär. Men som sagt, en sån har jag inte heller tillgång till.

  72. Ja, det var ju tråkigt. Har du tillgång till en Pascals räknemaskin då?

  73. En Pascals räknemaskin? Är det den Pascal jag tror?

  74. Jag blev Pascal allmänt universal geni och matematiker då på 1600-talet.

  75. Mm.

  76. Han ville ju då som liten unge att hans pappas skattmasen skulle vara hemma mycket av tiden.

  77. Mm.

  78. Men pappa satt ju och räknade så att han byggde en apparat för att göra det lättare att addera.

  79. Mm. Hur funkade den?

  80. Ja, den bestod av en massa kopplade kugghjul. Så när man vred första kugghjulet ett varv, då flyttade sig nästa fram ett steg.

  81. Och när man vrede första tio varv så flyttade sig det andra fram ett helt varv och så det tredje räknar upp. Så det var egentligen en räknare.

  82. Mm.

  83. Så vad man gjorde var att man ställde in då det första talet man skulle addera och sen så hade man en liten pinne eller penna som man vred runt hjulen på och så kunde man då se resultaten.

  84. Mm. Det var intressant. Det måste vara den första minoräknaren eller?

  85. Ja.

  86. Eller begenuset inne.

  87. Ja. Den var väl inte så här jätteportabel trots att den vägde väl ett par kilo. Men den sålde ganska många exemplar och folk hade den väl som conversation piece.

  88. Man ställde den på något ställe där folk kunde se den och bli imponerade att man hade en så avancerad pryl hemma.

  89. Ja. Jag kan tänka mig att den kunde vara praktisk. Men hur utvecklades den vidare sen? Till dagens minoräknare menar jag.

  90. Ja det är en bit däremellan men vad man snabbt började inse var ju det att det är lite svårt att multiplicera med sådana här. Leibniz hittade på en variant. Den gjorde man genom att man adderar samma tal till sig själv många gånger. Det var inte sådär jätteeffektivt. Man började komma på andra mekaniska räknare som kunde göra multiplikationer.

  91. Ja. Men det här var fortfarande inte så bra och framförallt logaritmtabeller behövde man ju många av.

  92. Ja. Och hur räknar man ut logaritmer? Ja då måste man ju räkna.

  93. Jo det är ju ett litet hinder.

  94. Ja. Så då började man undra. Kunde man inte göra maskin för att räkna ut logaritmtabeller?

  95. Ja. Hur skulle den maskinen se ut?

  96. Ja ett sätt skulle ju vara att man har en lång list av tal och så tittar man på differenserna mellan de talen.

  97. Ja. Första talet minus andra talet, andra minus tredje och så vidare.

  98. Och sen kan man titta på differenserna av differenserna och så vidare.

  99. Och då visar det sig att i ganska många fall så kan man utifrån de här differenserna räkna ut vad nästa tal i serien ska bli med hög noggrannhet ganska enkelt.

  100. Och då kunde man ju tänka att här gör en maskin.

  101. Och det är vad man skulle kalla en differensmaskin.

  102. Hur fungerade den?

  103. Ja det var just det med kugghjul som gjorde allt jobbet.

  104. Och det här började ju komma fram på allvar på 1800-talet.

  105. Men det måste ju bli jobbigt att hålla på och skruva på dem där hela tiden.

  106. Ja man kanske kunde koppla motor till dem.

  107. Och det var precis det som Charles Babbage var ute efter.

  108. Vem var det?

  109. Ja han var engelsk forskare och uppfinnare och han började intressera sig för det här.

  110. Han var orolig just över att sjöfarten hade så dåliga astronomiska tabeller att de lätt kunde gå sönder.

  111. Så att han framförde idén om en differensmaskin till engelska staten och de gav honom en massa pengar att utveckla en bra.

  112. Mm.

  113. Det gick dock inte sådär jättebra.

  114. Som många projekt där man får pengar från staten för att forska rätt på något så används pengarna till mycket annat.

  115. Och i hans fall var det att han satt och förbättrade ritningarna hela tiden.

  116. Han kom på bättre och bättre maskiner men ingen blev riktigt byggd.

  117. Nej det var väl ett problem. Lyckades han någonsin komma fram till någonting?

  118. Nej inte han men det var en del andra som blev inspirerade av hans arbete.

  119. Det var faktiskt en svensk som på 1830-talet tog och byggde en differensmaskin inspirerad just av Babbage arbete.

  120. Men Babbage han började få större del.

  121. Han ville bygga en analytisk maskin.

  122. Den skulle inte bara göra differenser och räkna ut en tabell.

  123. Man kunde programmera den att göra lite vad som helst.

  124. Det måste ju faktiskt ha varit begynnelsen till dagens datorer.

  125. Jajamän. Det var det.

  126. Men den blev inte heller byggd.

  127. Det blev alldeles för stort och komplicerat.

  128. Och engelska staten började bli lite trött på att det kostade mer än det smakade.

  129. Så projektet las ner. Tyvärr.

  130. Men sen genom åren så utvecklades ju datorerna.

  131. Fast det ska vi nog ta någon annan gång tror jag.

  132. Ja oja.

  133. Men de blev ju mindre och mindre.

  134. Sen en vacker dag så började räkningstickorna få konkurrens.

  135. Och idag finns det ju nästan ingen som vet hur man använder räkningstickan.

  136. Men alla går omkring med en liten hjuletpack av delicassio i fickan.

  137. Som jag gör nu. Fast min för närvarande är trasig.

  138. Eller jag kanske bara behöver byta batterier i den.

  139. Ja. Eller öva det med räkningstickan.

  140. Bra motion.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Uppfinningarnas historia

Är det verkligen sant att "nöden är uppfinningarnas moder". Är alla uppfinningar till för att vi vill vara lata eller kunna kriga bättre? Varför finns i så fall musikinstrument?

Medverkande: Anders Sandberg och Jenny Mångs
Föredraget handlar om filosofi och sänds november 1999 i Etervåg. Längd: 2 delar
Transkription132 repliker · 7:35

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Man säger ju att krig och lättja är uppfinningarnas moder. Stämmer det här?

  2. Nej, det håller jag inte alls med om. Trots allt musikinstrument då?

  3. Ja, det kan man ju inte kalla för lättja eller krig egentligen.

  4. För jag tror inte att man kan kriga med de som finns, nej.

  5. Nej, även om vissa av dem kan vara ganska tunga.

  6. Men trots allt, folk har lagt ner väldigt mycket energi på att göra avancerade musikinstrument.

  7. I många fall har ju de varit nästan det mest avancerade under sin era.

  8. Det finns ju många skäl till att uppfinna förutom krig och lättja.

  9. Jo, det kan det finnas. Kan du nämna några fler skäl?

  10. Jag äter ju ren nyfikenhet eller att man bara råkar hitta någonting man kommer på att vara användbart.

  11. Ja, slumpen är en väldigt stor.

  12. Oja, till exempel på 1800-talet så hittade Hertz en märkligt fenomen.

  13. När han hade en gnista i sitt elektriska laboratorium så reagerade järnfilspånet att han hade ett glasrör på den flera meter bort.

  14. Oj, det var ett rätt långt avstånd.

  15. Och då tänkte han ju, kan man använda det här för att skicka en signal?

  16. Så han provade.

  17. Och det visade sig att spraka med en gnista så kunde man också få en annan apparat att reagera på det.

  18. Var det inte så? De här, åh, morse-språket.

  19. Det fanns ju telegrafer redan innan men då måste man ha en ledning som skickar signalen.

  20. Men det här skedde genom luft.

  21. Aha, så det var så man kunde göra på exempel vid båtar och sånt sen.

  22. Och det här utvecklas sedermera då till radion.

  23. Det är därför som också på tyska är man tala om rundfunk för rundradio.

  24. Funk betyder just gnista.

  25. Jaha, det visste jag faktiskt inte.

  26. En annan uppfinning som, jag tror den har inte uppkommit av en slump, det är väl flygplanet, flygmaskinen.

  27. Nej, det var jättemånga som ville flyga.

  28. Jo, människan har ju alla tider velat försöka flyga.

  29. Oja, men där visste man ju vad man ville uppnå.

  30. Det var bara det att man visste inte riktigt hur.

  31. Nej, även om det var många som hade sina teorier.

  32. Oja, luftballongen var ju ett sätt.

  33. Men många ville ju ha, ja, att kunna flyga mer likt fåglarna.

  34. Och vad bröderna Bright gjorde, det var ju att de helt enkelt, de lyckades hitta rätt lösning.

  35. De använde rätt metoder för det.

  36. Men det var inte något slumpmässigt sökande eller något sånt.

  37. Det var rent intresse.

  38. Men det är väl så att de flesta uppfinningar har väl uppkommit av en slump?

  39. Jag vet inte. Jag tror att det är svårt att räkna efter egentligen.

  40. Ibland är det ju slump.

  41. Och ibland är det att någon får en plötsligt infall.

  42. Men det är kanske inte slumpmässigt.

  43. Och ibland är det ju för att man vet att man har ett problem som man måste lösa.

  44. Klockor till exempel.

  45. Det var också en sån precis som flygmaskinen.

  46. Att man hade någonting som man visste vad man ville få fram, men inte hur.

  47. Och det var ju då ett pris som utlystes i England på 1600-talet.

  48. Just för att skapa en noggrann klocka som inte drog sig.

  49. Man behövde den för navigationen.

  50. Och där var det många som tävlade.

  51. Det tog lång tid när man till sist fick fram en så bra klocka.

  52. Men man visste vad problemet var.

  53. Men nu behöver man bara hitta en bra lösning.

  54. Datorer är väl någonting som kan ha uppkommit av en slump?

  55. Eller delvis kanske?

  56. Ja, vissa bitar av datorer har vi folk kommit på på olika sätt.

  57. Det var ju till exempel då vissa av de tidigare minnena var baserade på vibrationer av kvicksilver i långa rör.

  58. Där påstås att orgelrör har spelat in för att inspirera uppfinnen.

  59. Medan då annat har varit beställda lösningar.

  60. Sen så finns det ju andra skäl också.

  61. Vi har ju till exempel misstag.

  62. Ja, det är rätt vanligt ja.

  63. Till exempel så försökte ju kinesiska alkemister hitta på en odödlighetselixir.

  64. Vilket man väl vet idag att det inte är så möjligt.

  65. Ja, eftersom de gamla taoisterna fortfarande inte i livet så tror jag att de misslyckades.

  66. Men de hittade på att om man brannar kol, svavor och salpeter så får man något som reagerar lustigt när man antänder.

  67. Ja, fyrverkerier, krut.

  68. Ja, som då man senare ska vi säga förfinade nojar man kan debattera i Västerlaren till att använda som vapen.

  69. Där är att man tar en gammal uppfinning och använder det till något nytt.

  70. Ja, men fyrverkerier använder de väl väldigt tidigt i Kina.

  71. Ja, och de i sin tur förfinades när man ville göra raketer då, rymdraketer.

  72. Det är samma princip när man tar över den på ett nytt område.

  73. Man lånar sig en idé.

  74. Känner du till något om glödlampan exempelvis?

  75. Ja, det var ju ett problem man visste om att man hade.

  76. Man behövde belysning, framförallt i gruvor.

  77. Men man kan inte ha en lågad i gruvorna, framförallt inte kolgruvor.

  78. För då kan metanet antändas.

  79. Det fanns en hel del gasfickor där.

  80. Då visste man att om man tar två kolstavar och sänder ström genom dem så kan man få en ljusbåge mellan.

  81. Och den lyser väldigt starkt.

  82. För starkt.

  83. Men det är väl fortfarande så att det riskerar att antändas också.

  84. Ja, men man kunde stänga in den glaskupan var tanken.

  85. Problemet var det att det här ljuset var alldeles för intensivt för att vara bra i en gruva.

  86. Så då började man leta efter andra möjligheter.

  87. Ederson fick väl en idé en dag när han råkade bränna upp någon ledning eller något sånt.

  88. Att man kanske kunde utnyttja en glödtråd.

  89. Men om man ska ta några exempel av vad som har orsakat olika uppfinningar.

  90. Om man tar krig då, för det har trots allt orsakat en hel del uppfinningar.

  91. Nätet till exempelvis.

  92. Du menar internet?

  93. Internet, ja.

  94. Ja, det var ju då att man kände ett behov av säkra kommunikationer.

  95. Och idén är att då har man ett stort diffust nätverk som om en del går sönder så kan man alltid skicka signalerna runt den.

  96. Men finns det inte en hel del, förutom internet då, men en hel del militära uppfinningar som har fått betydelse i atomkraften till exempel?

  97. Ja, till exempel.

  98. Det börjar liksom atombomben.

  99. Ja, eller radarn.

  100. En gång i tiden var ju radarn enbart avsedd militärbruk.

  101. Men nu använder man den både för civila saker som flyget eller radarvarnare på bilar.

  102. Eller varför inte GPS?

  103. GPS?

  104. Global Positioning System.

  105. Det är den här man kan navigera sig med.

  106. En sån där som jag skulle behöva, jag har inget lokalsinne.

  107. Just det, det är väldigt praktiskt.

  108. Men det var ju en militär uppfinning, det är fortfarande en militär som har stått för mycket av utvecklingsarbetet.

  109. Men den har enormt mycket civila tillämpningar.

  110. Finns det någonting som har skett tvärtom också?

  111. Du menar civila uppfinningar som blir militära?

  112. Ja.

  113. Ja, vi har ju till exempel krutet.

  114. Ja, naturligtvis.

  115. Det var ju en leksak då som blev högst våldsam.

  116. Sen har man ju andra intressanta infallsvinklar.

  117. Religiösa skäl till exempel.

  118. Religiösa skäl?

  119. Ja visst, ja munkarna, de uppfann väl en hel del.

  120. Ja, på 1100-talet så tyckte åtminstone sisternienserordnen att det var ju jättebra om man kunde bygga kvarna.

  121. För då behövde inte bönderna jobba så mycket.

  122. Och då fick de ju tid över att be och vara religiösa.

  123. Det här måste ha väldigt stora skillnader beroende på vilken sorts religion man trodde på.

  124. Eller vilken inriktning av den kristna religion man trodde på.

  125. Ja, men det här var ganska allmänt förekommande då under högmedeltiden.

  126. Att kyrkan var väldigt mycket för införande av ny teknik.

  127. Och adeln var emot den.

  128. För den störde ju deras ekonomiska privilegier.

  129. Jag skulle vilja påstå att dagen är nästan tvärtom.

  130. Om man tar de riktigt, ska man säga, traditionsbundna delarna av kyrkan.

  131. Oh ja, men man ska inte glömma att religioner i vissa fall har hjälpt fram tekniken.

  132. Det är ju till exempel av religiösa skäl mycket av astronomin utvecklades.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Minnesförbättring hos möss

I tidningen Times den 13:e september 1999 kan man läsa att forskarna avlat fram intelligenta möss. Detta är inte riktigt sant, utan det är minnet man lyckats förbättra. Kan vi människor på något sätt ha nytta av detta ?

Medverkande: Anders Sandberg och Per Gerhardt
Föredraget handlar om biologi och sänds oktober 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription111 repliker · 8:52

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Ja, idag ska vi tala om en ny utveckling.

  2. Tekniken går ju framåt.

  3. Och nu har man istället för att bygga en bättre råttfälla faktiskt kommit fram med en intelligentare mus.

  4. Ja, intelligentare, det är väl kanske lite att överdriva.

  5. Ja, egentligen är det en mus som helt enkelt har en bättre förmåga att lära sig och tillägna sig saker.

  6. Och det här har ju att göra med minnet.

  7. Och det tror jag är ditt område.

  8. Ja, jag håller ju på att studera minnet lite grann.

  9. Och minne är ju separerat från intelligens, även om det naturligtvis hänger samman väldigt mycket.

  10. Vad det handlar om är att man har gjort en genetisk modifikation på möss.

  11. Så att de får en förbättrad inlärning i hågkomst.

  12. Men det här, även perifert, borde ju faktiskt ge en viss ökning i flexibiliteten.

  13. Eftersom man lättare kan tillägna sig saker.

  14. Som den här musen som till exempel då mycket lättare kommer ihåg och anpassar sig.

  15. Hur har man då genomfört det här?

  16. Ja, det hela hänger samman med hur minnen lagras in i hjärnan.

  17. Och det sker vid synapserna.

  18. Synapserna är kopplingarna mellan olika nervceller i hjärnan.

  19. Det är där en signal från en neuron går över till nästa.

  20. Neuroner, det är då det tekniska namnet för nervcellerna.

  21. Och de här synapserna, de kan vara olika kraftiga.

  22. En del hindrar signalerna.

  23. Det måste vara en kraftig signal från ena sidan för att den andra ska stimuleras.

  24. Och andra är mer känsliga.

  25. Och den här känsligheten ändras ungefär som man vrider upp och ner en volymkontroll.

  26. Beroende på erfarenheterna.

  27. Men den här förändringen, den beror på små receptormolekyler som sitter på synapsen.

  28. Ja, de här receptormolekylerna.

  29. I det här fallet så har man förändrat en gen som ansvarar för just uppbyggnaden av receptormolekylerna.

  30. Nämligen NR2B.

  31. Och den här har att göra med ett ämne som heter AMD.

  32. Nej, inte riktigt. NMDA.

  33. NMDA, den har att göra med.

  34. Ja, det är en populär förkortning.

  35. Neurovetare älskar välklingande förkortningar.

  36. Och det är en receptor som tar emot en signal från föregående cell och skickar en vidare.

  37. Men den är lite speciell.

  38. Den kan ändra sin styrka beroende på förhållandena.

  39. Om två nervceller är aktiva tillsammans så förstärks kopplingen mellan dem.

  40. Och det är det som NMDA-recepten sköter.

  41. Men det här har alltså inte någonting att göra med intelligens.

  42. Utan bara med minnet.

  43. Ja, även om NMDA-recepten används på många ställen i hjärnan.

  44. Men det intressanta är att man har ändrat på genen som kodar för det här proteinet som sköter arbetet.

  45. Man har tagit en variant istället för en annan.

  46. Och ser till då att de här mössen har mer av den varianten.

  47. Och eftersom minnet rör sig via en slags återkopplingscykel.

  48. Det vill säga att det man har lärt sig in sig.

  49. Om det fastnar mer eller mindre väl beroende på hur stark den här receptorn reagerar och hur snabbt den återaktiveras.

  50. Och i den här musens exempel har man helt enkelt sett till att den lär sig genom att receptorn snabbare och kraftigare utlösas.

  51. Ja, man tror ju att det mesta inlärning i hjärnan sker just genom att sådana här receptorer förändras.

  52. Så vad man gjorde var att man tog då befruktade musägg, sprutade in extra DNA för receptorn och lät mössen då växa upp.

  53. Sen började man göra tester på dem.

  54. Till exempel så lät man dem simma runt i vatten och lära sig var det fanns en dold plattform.

  55. Och det kunde de då göra bättre än vanliga möss.

  56. Likaså så har man upptäckt att till skillnad från alla andra vanliga möss, om man byter ut en av deras gamla leksaker så blir de mycket nyfikna på den nya saken man har lagt dit.

  57. Och det här är ett beteende som inte annars är normalt.

  58. Och det tyder ju då på att de är bättre på att notera att de kommer ihåg att det här är ju en gammal sak.

  59. Men vänta, det här har någonting förändrat.

  60. Till skillnad från vanliga möss som har en ganska kort minnesräckvid.

  61. Och då kommer man ju även in på vad är egentligen skillnaden så att säga mellan de här gamla och de nya mössen.

  62. Kan det tillämpas på andra, till exempel människor?

  63. Förmodligen. Vi har exakt samma receptorer i våra hjärnor på samma ställen.

  64. Och de verkar fylla samma funktioner.

  65. En sak som man kan börja undra över är ju varför evolutionen inte har skapat möss som redan från början har så här bra minne.

  66. Ja, svaret på den är väl rätt så enkelt.

  67. Evolutionen har en tendens att gå med största effektivitet för minst kostnad.

  68. Det finns förmodligen någon form av kostnad att ha ett bra minne eller intelligens eller att vara överdrivet nyfiken.

  69. Och mössen har istället gått på den vägen att de satsar på att få många ungar och föröka sig.

  70. Det gör så att säga evolutionärt sett ingenting om tio musungar går åt eftersom musungen nummer elva överlever.

  71. Och medans till exempel om de vore mera nyfikna så kunde kanske detta vara till en nackdel.

  72. Ja, jag är inte så säker på nyfikenheten.

  73. Men i många fall så behöver vi inte komma ihåg så mycket saker.

  74. Det är relativt sällan de ställs inför intelligenstester i naturen.

  75. Ja, om man till exempel upptäcker att på det här stället fanns det en råttfälla.

  76. Den ska man inte vidröra.

  77. Då är det ofta någonting i stil med att då har de redan fått huvudet avhugget av den.

  78. Likaså om de behöver inte direkt veta att det kommer en katt hit eftermiddag klockan tre.

  79. Eftersom de förmodligen inte ens överlever den första konfrontationen.

  80. Medan det däremot kan vara bra att satsa energin på att skaffa fler ungar.

  81. Ett annat skäl till att de inte kanske har skaffat det här.

  82. Det är ju också det att det finns viktigare mål för evolutionen så att säga.

  83. Den mängd mutationer, den mängd energi man lägger ner på att hitta nya varianter.

  84. Den kan inriktas till exempel på bättre luktsida.

  85. Ja, och samt naturligtvis upptas större mängden av deras hjärna med att just processa vad de luktar sig till.

  86. Till exempel så vet man att en mus, rent allmänt, en mushornar kan upptäcka genetiska defekter på sin tilltänkte musman så att säga.

  87. Enbart genom lukten.

  88. Likaså har de möjligheten att spåra koncentrationer av ämnen som kan då tänkas vara giftiga eller mindre önskvärda i så pass små ansamlingar att till och med en blodhund skulle få svårt att upptäcka dem.

  89. Så även om de här nya mössen kanske inte är intelligentare så tror jag inte man ska underskatta vanliga mössintelligens.

  90. Nej, men det är ju inte fråga om intelligens.

  91. Det är mer frågan om att de vet vad de måste undvika enligt naturen.

  92. Att vi sedan utsätter dem för nya tester och bygger fram nya och bättre version 2.0.

  93. Det har ju väldigt lite egentligen med vad det är intelligens eller vad de är bäst anpassade för att göra.

  94. Annat än möjligtvis den nya art som håller på att uppträda.

  95. Nämligen labbrottor som har evolverat att anpassa sig bra för en labbmiljö och vara intressanta försöksobjekt som förhoppningsvis ger kunskaper människor kan ha nytta av.

  96. Ja, men å andra sidan hur mycket skiljer de sig åt egentligen?

  97. Nej, det är verkligen så stor skillnad tror jag.

  98. Om inte annat så har man provat med det här med att göra mer kapabla möss.

  99. Har man provat med över ett antal olika arter.

  100. Och man har överallt fått samma svar.

  101. Att man kan faktiskt numera förbättra minnet.

  102. Och sen kvarstår helt enkelt frågan, ska vi göra det här på människor också?

  103. Varför inte?

  104. Ja, jag tycker det.

  105. Men det finns säkert folk som säger emot.

  106. Men ja, det är väl snarst en individuell fråga.

  107. Det är på samma sätt som att använda vitaminer för att må bättre.

  108. Eller att gå i skolan för att lära sig.

  109. Det finns nog alltid de som har invändningar även mot sånt.

  110. Det kommer alltid att finnas invändningar mot en eller annan del.

  111. Det beror ju inte på vad vi tycker.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

Kryptografiska protokoll

Vi fortsätter vår diskussion om kryptografi och kommer in på hur du egentligt kan se till att du vet vem som skickat meddelandet du läser, hur du hanterar elektroniska pengar och hur du kan vara säker på att ingen obehörig utger sig för att vara dig.

Medverkande: Anders Sandberg och Mikael Johansson
Föredraget handlar om datalogi och sänds oktober 1999 i Etervåg. Längd: 3 delar
Transkription167 repliker · 8:33

Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Klicka på en replik för att höra den.

  1. Hur då du Anders? Det är ju väldigt trevligt att kunna kommunicera med folk vitt och brett men ibland vill man ju faktiskt hålla saker hemliga och bara att någon ska få reda på det.

  2. Hur ska man bete sig då?

  3. Ja man ska nog använda något kryptografiskt protokoll.

  4. Jaha, vad innebär det?

  5. Jo kryptografin det är ju lärarna om att skicka hemliga meddelanden men det är mycket mycket mer i den.

  6. Och ett protokoll det är helt enkelt en recept på hur man går tillväga för att göra något.

  7. Att singla slant till exempel är ett enkelt protokoll.

  8. Ja men hur kan det hjälpa mig att se till att inte Jenny kan läsa vad jag skriver till dig?

  9. Jag antar att du singlar slant en massa gånger.

  10. Och sen skriver du upp det då som nollor om det blir krona och ettor om det blir klave.

  11. Ja.

  12. Och sen så tar du ditt hemliga meddelande.

  13. Och ja du skriver binärt med ettor och nollor som datorn skulle göra.

  14. Och sen så tar du den där sekvensen ettor och nollor.

  15. Varje gång det är en etta i din slantsinglingsekvens så ändrar du på den motsvarande biten i ditt meddelande.

  16. Så om det är nolla så blir det en etta och en etta vice versa.

  17. Okej.

  18. Nu har du en obegripligt meddelande kvar.

  19. Och det kan du ju skicka till mig.

  20. Och Jenny kan ju inte läsa det.

  21. Du har ju inte ettor och nollorna så hur ska du kunna läsa det?

  22. Ja det är ett problem. Jag skulle behöva din nyckel den där sekvensen ettor och nollor du singlade slant först.

  23. Jaha så bara om jag har...

  24. Så om jag bara har gett dig min sekvens av ettor och nollor så går det alldeles utmärkt.

  25. Mm det är den som är nyckeln.

  26. Men där har vi ju problemet.

  27. Den där... Ja det är ju samma sak som om vi ändå ska kommunicera.

  28. Vad händer om Jenny avlyssnar när du talar om för mig den här nyckeln?

  29. Ja det var ju ett problem.

  30. Hur kommer det att säga sånt?

  31. Ja en möjlighet ju är vad man kallar publika nycklar.

  32. Mm.

  33. Idén är att man använder sig av primtal eller andra metoder för att skapa nycklar som finns i par.

  34. En offentlig och en privat nyckel.

  35. Jag kan kryptera ett meddelande med den offentliga nyckeln.

  36. Och då kan man bara läsa med privata och vice versa.

  37. Och jag håller naturligtvis min privata nyckel hemlig.

  38. Men jag talar om för alla på min offentliga nyckel.

  39. Och du gör likadant med din.

  40. Jaja så visserligen har Jenny båda våra publika nycklar.

  41. Men kan ni inte göra något vettigt med det utan att skicka oss hemliga meddelanden?

  42. Just det.

  43. Eftersom om hon krypterar med min nyckel så är jag den enda i världen som ska kunna läsa det.

  44. Och det fina är ju då att då kan jag ha skickat meddelanden till dig.

  45. Och du kan läsa det och vice versa.

  46. Men om hon nu kan skicka krypterad meddelanden till oss.

  47. Hur vet jag då att det jag får som svar kommer från dig och inte från Jenny?

  48. En möjlighet vore att jag signerade det.

  49. Jaha.

  50. En signatur ska ju inte kunna gå att förfalska när man gör det på papper.

  51. Och man skulle kunna tänka sig något liknande för digitalt meddelande.

  52. Så tänk dig att jag skickar en rapport.

  53. Och längst ner så skriver jag, ja, jag summerar ihop alla bokstäverna i den.

  54. Och talar om att summan av det här dokumentet är det här värdet.

  55. Och det är jag, Anders, som har skrivit det.

  56. Och sen så krypterar jag det med min privata nyckel.

  57. Det är bara jag i hela världen som vet om min privata nyckel.

  58. Men alla kan kryptera upp den här lilla snutten och se att det var jag som gjorde det.

  59. Jaja.

  60. Men ja, det borde ju kunna funka tycker man.

  61. Mm, det är en rätt mysig möjlighet.

  62. Man kan göra väldigt mycket med olika saker med krypto.

  63. Som till exempel vadå?

  64. Ja, en intressant möjlighet är ju att vi kan dela på hemligheter.

  65. Ja.

  66. Jag antar att, ja, antar att vi ska ha ett system till exempel för att hemlighålla ett recept

  67. eller att förhindra att man avlösar en missil.

  68. Ja.

  69. Man vill att flera personer ska ha hand om olika delar av hemligheten.

  70. Och de kan bara, om tillräckligt många av dem lägger ihop sina nycklar,

  71. då får man ut den verkliga grejen.

  72. Okej.

  73. Man skulle ju kunna göra så att, låt oss säga, startkoderna för en missil,

  74. att, ja, de är krypterade.

  75. Först med amiral A's nyckel

  76. och sen med amiral B's nyckel och amiral C's nyckel.

  77. Så att för att kunna få fram den verkliga koden måste alla tre låsa upp dem.

  78. Men vad händer då om B dör?

  79. Mm, det är ett problem.

  80. Men det finns något som kallas hemlighetsdelning.

  81. Och det innebär att man kan separera upp det här på ett sätt som det verkligen gör en delmängd.

  82. Låt oss säga att det finns tio bitar, men att det räcker med fem utav dem.

  83. Så att av de tio toppamiralerna räcker det med att fem av dem överlever och finns på plats?

  84. Exakt.

  85. Och där kan man göra ännu mer intressanta saker av.

  86. Man kan till exempel göra, jag kan bevisa att jag vet om en hemlighet för dig utan att avslöja hemligheten.

  87. Men hur i all världen går det till?

  88. Det är en ganska komplicerat protokoll.

  89. Detaljerna är lite luliga.

  90. Men möjligheten finns alltså.

  91. Att med hjälp av kryptografi kan jag visa att jag vet till exempel den hemliga ingrediensen i Coca-Cola.

  92. Du ställer frågor till mig.

  93. Och du får tillbaka svar på frågorna som bara jag skulle kunna ge om jag visste hemligheten.

  94. Men du får ingen information vad hemligheten är.

  95. Okej, men hur kan man då veta att det inte är en annan hemlighet du sitter på?

  96. Ja, det ingår då i det här protokollet.

  97. Återigen, det är ganska komplicerat.

  98. Det finns en väldigt bra bok om kryptografi och kryptografiska protokoll som kan vara värd att läsa.

  99. Den heter Applied Cryptography utav Bruce Schneider.

  100. De verkar kan rekommendera som på ett bra och lättfattigt sätt förklarar hur det här går till.

  101. Och där ser man också andra tillämmen, till exempel omröstningar.

  102. Hur gör man dem då?

  103. Ja, det enklaste vore ju då om var och en signerar sin röst och skickar in till någon.

  104. Mm.

  105. Men det har ett litet problem.

  106. Vad händer om jag signerar många röster?

  107. Mm.

  108. Fast rösträknaren kommer ju se att det är väldigt många från Mikael här.

  109. Så att det går ju inte så bra.

  110. Men det är ett annat problem.

  111. Rösträknaren kommer se vad alla har röstat.

  112. Det blir inte så hemligt längre.

  113. Nej.

  114. Men det visar sig att man kan göra en blind röstning.

  115. Så att rösträknaren inte kan se det.

  116. Och bättre än så.

  117. Det går att göra omröstningar där man inte ens behöver ha en rösträknare som tar emot alltihop.

  118. Oh.

  119. Utan istället är det att alla tar och gör sina röster med enligt ett kryptografiskt protokoll.

  120. Och sen så kan de räkna gemensamt.

  121. Man lägger ihop en stor hög.

  122. Och alla kan vara säkra på att alla har röstat en gång.

  123. Men ingen kan säga vad de andra har röstat på.

  124. Jo men det borde ju egentligen fylla upp alla kraven man har på omröstningar.

  125. Det går ju till och med längre än dagens omröstning där man har någon rösträknare.

  126. Men nu kan man använda det till att ha hemligheter.

  127. Man kan använda det till att rösta.

  128. Man kan använda det till att bevisa att jag sa det här.

  129. Finns det något mer man behöver för?

  130. Ja en klassiker är ju digitala pengar.

  131. Hur går det till?

  132. Ja det skulle kunna vara så att jag går till banken och säger att jag vill ha en digital tusenlapp.

  133. Så vad jag gör då är att jag tar ut tusen.

  134. Ja jag vill säga att banken då tar bort tusen kronor från mitt bankkonto.

  135. Och ger mig en fil som säger att Anders har tusen spänn här.

  136. Så kan jag ge dig den filen.

  137. Så kan du få ut tusen spänn när du går till banken.

  138. Men vad händer om jag ger en kopia av filen till Staffan?

  139. Mm.

  140. Och Staffan går till banken.

  141. Ja om vi nu signerar det här.

  142. Banken har signerat och visat att det här är en fil vi tror på.

  143. Vi går god för den.

  144. Och då kan ju de kolla serienumret.

  145. Aha det här är en kopia.

  146. Så den tar vi inte emot två gånger.

  147. Okej så om Staffan är med först så är jag blåst.

  148. Mm.

  149. Det är ju ett problem.

  150. Men det är ju ett problem egentligen med vanliga pengar också.

  151. Det skulle vara som om någon knyckte dem ur din portmån är.

  152. Mm.

  153. Men det visar sig att med kryptografi kan man gå längre.

  154. Och verkligen göra ett riktigt säkert betalningsmål.

  155. Medel som också är anonymt.

  156. Oh.

  157. En hundralapp är ju liksom en hundralapp.

  158. Den är ju inte nödvändigtvis bunden till mig eller dig.

  159. Nej.

  160. Den är min hundralapp så länge jag håller i den.

  161. Men det finns ingenting på själva hundralappen som säger att den är min.

  162. Mm.

  163. Just det.

  164. Och det här är ju möjligheten att kommunicera säkert och privat.

  165. Och även då göra omröstningar och liknande.

  166. Det är ju sånt som skulle vara väldigt bra för internethandel till exempel.

  167. Som sagt var jag tror kryptografi förenar snarare än att den hindrar folk från att kommunicera.

↓ Ladda ner föredraget (MP3) ↓ Ladda ner föredraget (Real Audio)

För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.