Du lyssnar på: Kryptografiska protokoll
Notering: vi håller på att bygga upp funktionen. Så allt är ännu inte klart. Bättre navigation och transkription är på väg.
Vi lade ut våra första episoder 1997, innan det ens fanns något som hette podcast. Sedan dess har vi lagt ut över 400 föredrag och diskussioner. 2004 sände vi vår sista avsnitt över 88,9 MHz i Stockholm. Sedan dess har podden legat i träda. Men nu är den tillbaka som arkiv.
Vi fortsätter vår diskussion om kryptografi och kommer in på hur du egentligt kan se till att du vet vem som skickat meddelandet du läser, hur du hanterar elektroniska pengar och hur du kan vara säker på att ingen obehörig utger sig för att vara dig.
Transkriptionen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Klicka på en replik för att höra den.
Hur då du Anders? Det är ju väldigt trevligt att kunna kommunicera med folk vitt och brett men ibland vill man ju faktiskt hålla saker hemliga och bara att någon ska få reda på det.
Hur ska man bete sig då?
Ja man ska nog använda något kryptografiskt protokoll.
Jaha, vad innebär det?
Jo kryptografin det är ju lärarna om att skicka hemliga meddelanden men det är mycket mycket mer i den.
Och ett protokoll det är helt enkelt en recept på hur man går tillväga för att göra något.
Att singla slant till exempel är ett enkelt protokoll.
Ja men hur kan det hjälpa mig att se till att inte Jenny kan läsa vad jag skriver till dig?
Jag antar att du singlar slant en massa gånger.
Och sen skriver du upp det då som nollor om det blir krona och ettor om det blir klave.
Ja.
Och sen så tar du ditt hemliga meddelande.
Och ja du skriver binärt med ettor och nollor som datorn skulle göra.
Och sen så tar du den där sekvensen ettor och nollor.
Varje gång det är en etta i din slantsinglingsekvens så ändrar du på den motsvarande biten i ditt meddelande.
Så om det är nolla så blir det en etta och en etta vice versa.
Okej.
Nu har du en obegripligt meddelande kvar.
Och det kan du ju skicka till mig.
Och Jenny kan ju inte läsa det.
Du har ju inte ettor och nollorna så hur ska du kunna läsa det?
Ja det är ett problem. Jag skulle behöva din nyckel den där sekvensen ettor och nollor du singlade slant först.
Jaha så bara om jag har...
Så om jag bara har gett dig min sekvens av ettor och nollor så går det alldeles utmärkt.
Mm det är den som är nyckeln.
Men där har vi ju problemet.
Den där... Ja det är ju samma sak som om vi ändå ska kommunicera.
Vad händer om Jenny avlyssnar när du talar om för mig den här nyckeln?
Ja det var ju ett problem.
Hur kommer det att säga sånt?
Ja en möjlighet ju är vad man kallar publika nycklar.
Mm.
Idén är att man använder sig av primtal eller andra metoder för att skapa nycklar som finns i par.
En offentlig och en privat nyckel.
Jag kan kryptera ett meddelande med den offentliga nyckeln.
Och då kan man bara läsa med privata och vice versa.
Och jag håller naturligtvis min privata nyckel hemlig.
Men jag talar om för alla på min offentliga nyckel.
Och du gör likadant med din.
Jaja så visserligen har Jenny båda våra publika nycklar.
Men kan ni inte göra något vettigt med det utan att skicka oss hemliga meddelanden?
Just det.
Eftersom om hon krypterar med min nyckel så är jag den enda i världen som ska kunna läsa det.
Och det fina är ju då att då kan jag ha skickat meddelanden till dig.
Och du kan läsa det och vice versa.
Men om hon nu kan skicka krypterad meddelanden till oss.
Hur vet jag då att det jag får som svar kommer från dig och inte från Jenny?
En möjlighet vore att jag signerade det.
Jaha.
En signatur ska ju inte kunna gå att förfalska när man gör det på papper.
Och man skulle kunna tänka sig något liknande för digitalt meddelande.
Så tänk dig att jag skickar en rapport.
Och längst ner så skriver jag, ja, jag summerar ihop alla bokstäverna i den.
Och talar om att summan av det här dokumentet är det här värdet.
Och det är jag, Anders, som har skrivit det.
Och sen så krypterar jag det med min privata nyckel.
Det är bara jag i hela världen som vet om min privata nyckel.
Men alla kan kryptera upp den här lilla snutten och se att det var jag som gjorde det.
Jaja.
Men ja, det borde ju kunna funka tycker man.
Mm, det är en rätt mysig möjlighet.
Man kan göra väldigt mycket med olika saker med krypto.
Som till exempel vadå?
Ja, en intressant möjlighet är ju att vi kan dela på hemligheter.
Ja.
Jag antar att, ja, antar att vi ska ha ett system till exempel för att hemlighålla ett recept
eller att förhindra att man avlösar en missil.
Ja.
Man vill att flera personer ska ha hand om olika delar av hemligheten.
Och de kan bara, om tillräckligt många av dem lägger ihop sina nycklar,
då får man ut den verkliga grejen.
Okej.
Man skulle ju kunna göra så att, låt oss säga, startkoderna för en missil,
att, ja, de är krypterade.
Först med amiral A's nyckel
och sen med amiral B's nyckel och amiral C's nyckel.
Så att för att kunna få fram den verkliga koden måste alla tre låsa upp dem.
Men vad händer då om B dör?
Mm, det är ett problem.
Men det finns något som kallas hemlighetsdelning.
Och det innebär att man kan separera upp det här på ett sätt som det verkligen gör en delmängd.
Låt oss säga att det finns tio bitar, men att det räcker med fem utav dem.
Så att av de tio toppamiralerna räcker det med att fem av dem överlever och finns på plats?
Exakt.
Och där kan man göra ännu mer intressanta saker av.
Man kan till exempel göra, jag kan bevisa att jag vet om en hemlighet för dig utan att avslöja hemligheten.
Men hur i all världen går det till?
Det är en ganska komplicerat protokoll.
Detaljerna är lite luliga.
Men möjligheten finns alltså.
Att med hjälp av kryptografi kan jag visa att jag vet till exempel den hemliga ingrediensen i Coca-Cola.
Du ställer frågor till mig.
Och du får tillbaka svar på frågorna som bara jag skulle kunna ge om jag visste hemligheten.
Men du får ingen information vad hemligheten är.
Okej, men hur kan man då veta att det inte är en annan hemlighet du sitter på?
Ja, det ingår då i det här protokollet.
Återigen, det är ganska komplicerat.
Det finns en väldigt bra bok om kryptografi och kryptografiska protokoll som kan vara värd att läsa.
Den heter Applied Cryptography utav Bruce Schneider.
De verkar kan rekommendera som på ett bra och lättfattigt sätt förklarar hur det här går till.
Och där ser man också andra tillämmen, till exempel omröstningar.
Hur gör man dem då?
Ja, det enklaste vore ju då om var och en signerar sin röst och skickar in till någon.
Mm.
Men det har ett litet problem.
Vad händer om jag signerar många röster?
Mm.
Fast rösträknaren kommer ju se att det är väldigt många från Mikael här.
Så att det går ju inte så bra.
Men det är ett annat problem.
Rösträknaren kommer se vad alla har röstat.
Det blir inte så hemligt längre.
Nej.
Men det visar sig att man kan göra en blind röstning.
Så att rösträknaren inte kan se det.
Och bättre än så.
Det går att göra omröstningar där man inte ens behöver ha en rösträknare som tar emot alltihop.
Oh.
Utan istället är det att alla tar och gör sina röster med enligt ett kryptografiskt protokoll.
Och sen så kan de räkna gemensamt.
Man lägger ihop en stor hög.
Och alla kan vara säkra på att alla har röstat en gång.
Men ingen kan säga vad de andra har röstat på.
Jo men det borde ju egentligen fylla upp alla kraven man har på omröstningar.
Det går ju till och med längre än dagens omröstning där man har någon rösträknare.
Men nu kan man använda det till att ha hemligheter.
Man kan använda det till att rösta.
Man kan använda det till att bevisa att jag sa det här.
Finns det något mer man behöver för?
Ja en klassiker är ju digitala pengar.
Hur går det till?
Ja det skulle kunna vara så att jag går till banken och säger att jag vill ha en digital tusenlapp.
Så vad jag gör då är att jag tar ut tusen.
Ja jag vill säga att banken då tar bort tusen kronor från mitt bankkonto.
Och ger mig en fil som säger att Anders har tusen spänn här.
Så kan jag ge dig den filen.
Så kan du få ut tusen spänn när du går till banken.
Men vad händer om jag ger en kopia av filen till Staffan?
Mm.
Och Staffan går till banken.
Ja om vi nu signerar det här.
Banken har signerat och visat att det här är en fil vi tror på.
Vi går god för den.
Och då kan ju de kolla serienumret.
Aha det här är en kopia.
Så den tar vi inte emot två gånger.
Okej så om Staffan är med först så är jag blåst.
Mm.
Det är ju ett problem.
Men det är ju ett problem egentligen med vanliga pengar också.
Det skulle vara som om någon knyckte dem ur din portmån är.
Mm.
Men det visar sig att med kryptografi kan man gå längre.
Och verkligen göra ett riktigt säkert betalningsmål.
Medel som också är anonymt.
Oh.
En hundralapp är ju liksom en hundralapp.
Den är ju inte nödvändigtvis bunden till mig eller dig.
Nej.
Den är min hundralapp så länge jag håller i den.
Men det finns ingenting på själva hundralappen som säger att den är min.
Mm.
Just det.
Och det här är ju möjligheten att kommunicera säkert och privat.
Och även då göra omröstningar och liknande.
Det är ju sånt som skulle vara väldigt bra för internethandel till exempel.
Som sagt var jag tror kryptografi förenar snarare än att den hindrar folk från att kommunicera.
För att ladda ner föredragen till din dator istället för att bara lyssna på dem, högerklickar du på länken “Ladda ner föredraget” och väljer “Spara som” eller motsvarande för din webbläsare.